Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 27 år 1971
SfU 1971: 27
Nr 27
Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motion om
studiemedel till studerande vid enskilda konstskolor.
I motionen 1971: 242 av herr Bohman m. fl. (m) har hemställts ”att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att bestämmelser
utfärdas om att studiemedel enligt studiemedelsförordningen skall kunna
utgå till studerande vid de enskilda konstskolor till vilka statsbidrag utgår
enligt statsverkspropositionen bil. 10 B 13, Bidrag till särskilda kulturändamål”.
Allmän bakgrund
De med motionen åsyftade enskilda konstskolorna utgörs av de s. k.
fria konstskolor, till antalet tolv, som är medlemmar i Förbundet Sveriges
konstskolor. Dessa skolor erhåller — med ett undantag — statsbidrag
om f. n. 70 000 kr., som fördelas av stiftelsen Stockholms fria
konstskolor. Undantagen från detta stöd är Grundskolan för konstnärlig
utbildning, som är underställd skolöverstyrelsen och erhåller statligt anslag
som yrkesskola. Skolorna erhåller dessutom visst kommunalt stöd.
Undervisningens uppläggning och omfattning skiftar mellan de olika
skolorna. Studietidens längd är inte fixerad. Intagningsprinciperna varierar
från skola till skola. Eleverna får själva bekosta sitt arbetsmaterial
och har dessutom att erlägga en studieavgift om cirka 1 300 kr. om
året. Statligt studiestöd utgår endast till studerande vid Grundskolan
för konstnärlig utbildning. Antalet elever vid skolorna uppgår till cirka
530. Studierna vid de fria konstskolorna är i många fall avsedda att
utgöra förberedelser till högre konstnärlig utbildning vid bl. a. konsthögskolan
eller Valands konstskola.
Konstnärsutbildningssakkunniga
I sitt under hösten 1970 avgivna betänkande ”Högskolor för konstnärlig
utbildning” (SOU 1970: 66) lägger konstnärsutbildningssakkunniga
(KUS) fram förslag, som innebär en genomgripande omdaning av den
konstnärliga utbildningen i vårt land. Skolor för högre konstnärlig utbildning
skall enligt betänkandet förläggas på eftergymnasial nivå. De
föreslås uppdelade på två skolformer, varav en lägre nivå med tvååriga
s. k. formhögskolor med relativt många elever och låg specialiseringsgrad
och en högre, bestående av treåriga konsthögskolor och treåriga
Riksdagen 1971. 11 sami. Nr 27
SfU 1971: 27
2
designhögskolor. KUS föreslår att det under perioden 1972—76 inrättas
fem formhögskolor, tre konsthögskolor (inklusive omorganisation av
nuvarande konsthögskolan) samt tre designhögskolor. Eleverna vid samtliga
typer av skolor föreslås bli berättigade till studiemedel enligt studiemedelsförordningen.
Beträffande de fria konstskolorna uttalar KUS att viktiga delar av
deras funktioner i framtiden kommer att övertas av formhögskolorna
och att, om sådana inrättas, ett antal fria konstskolor kommer att upphöra.
KUS framhåller vidare:
Det framstår emellertid som önskvärt att undvika att ett monopol
på grundutbildningen inom framför allt den fria konstens område uppstår.
Formhögskolorna kommer att ge en relativt fast organiserad utbildning
med viss betoning av teoretiska moment. De fria konstskolorna
bedriver i dag en utbildning av delvis annan karaktär. Det vöre från
vissa synpunkter olyckligt om dessa utbildningsalternativ inte skulle
stå de studerande till buds i framtiden. Det är av värde att skolor med
delvis en annan profil än formhögskolorna finns vid sidan om de senare.
De mest vitala av de fria konstskolorna bör därför ges statligt
stöd för fortsatt verksamhet.
Den närmare utformningen av det framtida statliga stödet till de
fria konstskolorna berörs inte i betänkandet, men KUS uttalar att en
ingående prövning av de olika skolornas kvalitet bör göras och läggas
till grund för stödgivningen. Vidare bör man enligt KUS överväga
möjligheterna att inordna vissa av de fria konstskolorna i det statliga
studiemedelssystemet så att studerande där jämställs med studerande
vid andra utbildningsanstalter på motsvarande nivå. Även detta förutsätter
enligt KUS att skolorna kvalitetsbedöms.
KUS erinrar vidare om att de fria konstskolorna i dag står utanför
det statliga studiefinansieringssytemet, något som medför betydande svårigheter
för många studerande. Det föreslås därför att dessa studerande
— tills formhögskolor inrättats och man tagit slutlig ställning till frågan
om ekonomiskt stöd åt fria konstskolor — interimistiskt ges rätt
till statligt studiestöd enligt samma grunder som gäller för studerande vid
gymnasieskolorna.
Betänkandet remissbehandlas f. n.
Särskild framställning
I en gemensam framställning till centrala studiehjälpsnämnden i
januari 1971 har Stockholms studenters centralorganisation, Elevkårsförbundet
vid Stockholms fria konstskolor och Förbundet Sveriges konstskolor
hemställt att eleverna vid de till förbundet anslutna fria konstskolorna
ges rätt till statligt studiestöd fr. o. m. den 1 januari 1971. I
framställningen åberopas KUS’ ovannämnda förslag om interimistiskt
studiestöd åt dessa elevgrupper.
I skrivelse till utbildningsministern senare samma månad uttalar elev -
SfU 1971: 27
3
kårsförbundet att framställningen till centrala studiehjälpsnämnden bör
prioriteras för snabb behandling. Förbundet, som anser att KUS’ förslag
innebär att det bör träda i kraft så fort som möjligt, framhåller att
rådande förhållanden innebär en uppenbar diskriminering och åsamkar
de studerande vid de fria konstskolorna stora ekonomiska svårigheter.
Utskottet
I förevarande motion hemställs om bestämmelser av innebörd att
studiemedel skall kunna utgå till studerande vid de enskilda (fria)
konstskolor, som erhåller statsbidrag från det under utbildningshuvudtiteln
upptagna anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.
Frågan om statligt studiestöd till de med motionen åsyftade eleverna
behandlas i konstnärsutbildningssakkunnigas (KUS) under hösten 1970
avgivna huvudbetänkande. Betänkandet innehåller förslag om en genomgripande
reformering av den konstnärliga utbildningen i landet. Sålunda
föreslås att det på olika utbildningsnivåer inrättas ett antal nya
högskolor, därav fem s. k. formhögskolor med tvåårig utbildning på en
lägre nivå samt sex konst- och designhögskolor för högre konstnärlig
utbildning. Studerande vid dessa högskolor föreslås bli berättigade till
studiemedel. Om förslaget beträffande formhögskoloma genomföres
kommer enligt betänkandet de fria konstskolornas ställning att radikalt
förändras. KUS räknar med att en del av dessa skolor kommer att
upphöra men framhåller samtidigt att de mest vitala av skolorna bör,
efter bedömning av skolornas kvalitet, ges fortsatt statligt stöd. Samtidigt
bör man enligt KUS överväga att — likaledes efter kvalitetsprövning
— inordna de fria konstskolorna i studiemedelssystemet. I det
sammanhanget föreslår KUS att eleverna vid dessa skolor — i avvaktan
på ett ev. genomförande av förslaget rörande formhögskolor — interimistiskt
ges statligt studiestöd enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet.
Betänkandet remissbehandlas f. n.
Frågan om interimistiskt statligt studiestöd åt eleverna vid de fria
konstskolorna har vidare aktualiserats genom direkta framställningar
till centrala studiehjälpsnämnden och utbildningsministern i januari i
år från bl. a. Elevkårsförbundet vid Stockholms fria konstskolor.
Av det anförda framgår att den i motionen behandlade frågan redan
är föremål för Kungl. Maj:ts uppmärksamhet. I avvaktan på den fortsatta
beredningen av KUS’ förslag anser utskottet det därför inte erforderligt
med något riksdagens initiativ i anledning av motionen.
Utskottet hemställer
att motionen 1971:242 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 4 maj 1971
På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON
SfU 1971: 27
4
Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), fröken Sandell (s), herr
Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s)*, herrar Björck i Nässjö (m)*,
Nordberg (s)*, fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson i Malmberget
(vpk)*, Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken Bergström (fp),
herrar Andersson i Knäred (c), Jonsson i Alingsås (fp) och Signell (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av herrar Ringaby och Björck i Nässjö (båda m), som ansett
dels att det avsnitt av utskottets yttrande, som börjar på s. 3 med
orden ”Av det” och slutar med orden ”av motionen” bort ersättas med
text av följande lydelse:
”Av det anförda (= utskottet) Kungl. Maj:ts upp
märksamhet.
Utskottet, som för sin del anser det berättigat att elever
vid fria statsunderstödda konstskolor blir delaktiga av studiemedlen,
förutsätter att frågan löses i positiv riktning. Denna utskottets uppfattning
bör ges Kungl. Maj:t till känna.”
dels ock att utskottet bort hemställa
”att riksdagen i anledning av motionen 1971:242 i skrivelse till
Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna vad utskottet anfört.”
EGNEU.SKA STHLM