Socialutskottets betänkande nr 5 år 1971

SoU 1971: 5

Nr 5

Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar för budgetåret 1971/72
inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

FEMTE HUVUDTITELN

Socialdepartementet m. m.

1. Socialdepartementet. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 7, under punkterna A 1 och A 2
(s. 14—15) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Socialdepartementet ett förslagsanslag av 6 900 000 kr.,

2. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 6 300 000 kr.

2. Försöksverksamhet m. m. Kungl. Maj:t har under punkten A 3
(s. 15-16) föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 2000000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 746 av fru Gradin m. fl. hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t måtte anhålla att medel ur anslaget A 3 under femte
huvudtiteln tas i anspråk för försöksverksamhet med klientdemokrati
i den öppna socialvården, samt att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag
att i tilläggsdirektiv till socialutredningen uppdra åt denna att studera
och analysera försöksverksamhet med klientdemokrati såväl inom
institutionsvård som inom öppen vård samt att föreslå sådana lagändringar
som möjliggör ett reellt inflytande för socialvårdens hjälpsökande.

2. I motionen 1971: 774 av herrar Oskarson och Enarsson hemställs
att riksdagen vid behandlingen av proposition 1971: 1, bil. 7, måtte
avslå Kungl. Maj:ts begäran om ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.
till Försöksverksamhet m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde.

1 Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 5

SoU 1971:5

2

Utskottet

Från och med innevarande budgetår har på socialhuvudtiteln under
anslaget Försöksverksamhet m. m. anvisats medel avsedda för undersökningar,
utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom socialdepartementets
verksamhetsområde. Anslaget uppgår till 2 000 000 kr. Kungl.
Maj:t har föreslagit att samma belopp anvisas till ändamålet för nästa
budgetår.

I motionen 1971:774 yrkas, bl. a. med hänvisning till det statsfinansiella
läget, att riksdagen avslår Kungl. Maj:ts begäran om anslag för
detta ändmål. Motionärerna anför därvid att någon närmare precisering
av hur anslaget skall användas inte lämnas.

Enligt vad utskottet inhämtat har till Kungl. Maj:t inkommit flera
framställningar om bidrag från anslaget. Sålunda har socialstyrelsen begärt
medel för en rad projekt. På grundval av socialstyrelsens framställning
har anslag beviljats till bl. a. dels planerings- och utvecklingsarbete
beträffande en socialcentral och fältorganisation i Tierps kommunblock
och för en undersökning i anslutning härtill angående sambandet mellan
sociala och medicinska förhållanden, dels en undersökning rörande samarbetet
mellan föräldrar och personal på daghem. Det kan också nämnas
att medel beviljats för en undersökning angående psykolog- och kuratorsmedverkan
i barnstugeverksamheten. Vidare är flera projekt föremål
för behandling inom den till socialdepartementet knutna samarbetskommittén
för social forskning.

Utskottet, som anser det angeläget att medel ställs till förfogande för
försöksverksamhet på det sociala området, biträder Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker därmed bifall till motionen 1971: 774.

Nödvändigheten av att socialvården söker sig fram till nya metoder för
samarbete med de hjälpsökande betonas i motionen 1971: 746. En framtida
socialvård måste, anförs det, utgå från att dess främsta och mest
angelägna uppgift är att ge service till de människor, som har behov
av de tjänster som tillhandahålls. Till följd härav bör den behandling och
vård som erbjuds den enskilde så långt som möjligt utformas i samråd
med denne och med hänsynstagande till hans integritet. Ett reellt
medinflytande måste åstadkommas för den hjälptagande inom socialvården.
I linje med det anförda måste följande principer vara vägledande
för framtidens socialvård, nämligen principerna att personal och klienter
utgår från ett gemensamt mål som de själva har formulerat, att socialvården
grundas på frivillighet i största möjliga utsträckning samt att
relationen personal-hjälpsökande bygger på öppen kommunikation i
olika riktningar. Motionärerna yrkar att riksdagen skall anhålla att medel
ur anslaget Försöksverksamhet m. m. tas i anspråk för försöksverksamhet
med klientdemokrati i den öppna socialvården. Vidare yrkas i
motionen att socialutredningen genom tilläggsdirektiv skall få i uppdrag

SoU 1971:5

3

att studera och analysera försöksverksamhet med klientdemokrati såväl
inom institutionsvård som inom öppen vård samt att föreslå sådana lagändringar
som möjliggör ett reellt inflytande för socialvårdens hjälpsökande.

Utskottet vill framhålla att bidrag från anslaget Försöksverksamhet
m. m. kan utgå för bl. a. prövning och utvärdering av nya metoder inom
det sociala området liksom för undersökningar som tar sikte på en vidareutveckling
av ett visst område, såväl när det gäller mål och metoder
som organisation och resursanvändning (prop. 1970: 1, bil. 7 s. 14-15).
Den i motionen 1971:746 förordade försöksverksamheten ligger enligt
utskottets mening helt inom ramen för sådana ändamål till vilka bidrag
kan utgå från anslaget. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t
att pröva de olika framställningar om bidrag från anslaget som kommer
in. Motionen bör därför i denna del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Socialutredningen skall enligt sina direktiv göra en allmän översyn av
vårdlagstiftningen. Utredningsarbetet skall förutom en lagteknisk samordning
av de tre sociala vårdlagarna omfatta frågan rörande vårdens
innehåll och anordningar för att tillgodose vård- och hjälpbehov. Bl. a.
bör vård- och behandlingsmetoder, samordning av åtgärder och samarbete
mellan olika samhällsorgan och institutioner granskas. Det är enligt
utskottets mening sannolikt att frågor av den karaktär som tas upp
i motionen och som alltmer dryftas i den pågående socialvårdsdebatten
kommer att aktualiseras under utredningsarbetet. Hinder föreligger inte
heller för socialutredningen att ta initiativ till försöksverksamhet på visst
eller vissa områden. Med hänsyn till det anförda anser utskottet det inte
erforderligt med sådana tilläggsdirektiv som förordas i motionen. Denna
bör emellertid överlämnas till utredningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionen 1971:746, såvitt avser
yrkandet om tilläggsdirektiv till socialutredningen, hos Kungl.
Maj:t hemställer att motionen i denna del överlämnas till socialutredningen,

2. att riksdagen avslår motionen 1971:746, såvitt avser yrkandet
om anslag till försöksverksamhet med klientdemokrati,

3. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971:774 till Försöksverksamhet m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.

3. Extra utgifter. Kungl. Maj:t har under punkten A 4 (s. 16) föreslagit
riksdagen att till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kr.

SoU 1971:5

4

Motioner

1. I motionen 1971: 764 av fru Nilsson i Kristianstad och fru Olsson
i Helsingborg hemställs att riksdagen till Bidrag till Handikapporganisationernas
centralkommitté, HCK, (nytt anslag) för budgetåret 1971/72
anvisar ett anslag av 150 000 kr.

2. I motionen 1971:788 av fru Söder m. fl. hemställs att riksdagen
måtte till Extra utgifter för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Utskottet

I motionen 1971:764 yrkas att riksdagen för nästa budgetår under
ett nytt anslag skall anvisa 150 000 kr. som bidrag till Handikapporganisationernas
centralkommitté (HCK).

I motionen 1971:788 förordas att Riksförbundet för utvecklingsstörda
barn (FUB) erhåller ökat statsbidrag för förbundets allmänna
bevaknings- och informationsarbete. Mot denna bakgrund yrkas att
riksdagen till anslaget Extra utgifter under socialhuvudtiteln för nästa
budgetår anvisar ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Under en följd av år har ett antal handikapporganisationer för sin
allmänna verksamhet tillerkänts bidrag från anslaget Extra utgifter
under femte huvudtiteln. Innevarande budgetår har sammanlagt 14 organisationer
fått sådant bidrag med totalt 196 000 kr. Bidragen har till
flertalet organisationer, däribland FUB, utgått med 15 000 kr. HCK har
erhållit bidrag med 30 000 kr., vilket utgör en fördubbling av bidraget
i förhållande till nästföregående år. Det kan i detta sammanhang nämnas
att FUB erhållit bidrag med 131 000 kr. ur allmänna arvsfonden för
viss informations- och kursverksamhet under år 1971.

Såväl FUB och HCK som andra organisationer utför ett betydelsefullt
arbete för de handikappade. Till fyra av dessa organisationer har
hittintills utgått bidrag under särskilda anslag. Även för nästa budgetår
framställer Kungl. Maj:t begäran om sådana anslag (K 10-K 13).
Utskottet är inte berett att tillstyrka att nya anslag av detta slag uppförs
under huvudtiteln. Härvid beaktar utskottet att handikapputredningen
i sitt betänkande »Bättre socialtjänst för handikappade» (SOU
1970:64) föreslagit att de särskilda bidragsanslagen skall ersättas
av ett gemensamt anslag och att fördelningen mellan handikapporganisationerna
av det totala anslagsbeloppet för organisationernas allmänna
verksamhet skall beslutas av Kungl. Maj:t efter förslag av
statens handikappråd. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
förslaget i motionen 1971: 764 att ett nytt anslag till bidrag till HCK
uppföres under huvudtiteln. Bidrag till HCK och till FUB bör liksom
hittills utgå efter en avvägning i förhållande till de önskemål och behov

SoU 1971:5

5

sorn föreligger hos andra handikapporganisationer. Fördelningen av det
totala bidragsbeloppet sorn kan ställas till organisationernas förfogande
från anslaget Extra utgifter bör även för nästa budgetår ankomma på
Kungl. Maj:t. Utskottet anser sig inte kunna biträda yrkandet i motionen
1971: 788 om en höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna anslagsbeloppet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 764,

2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971:788 till Extra utgifter för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 350 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

4. Allmänna barnbidrag. Kungl. Maj:t har under punkten C 1 (s. 35-36)
föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 2 160 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 185 av herrar Hedlund och Helén hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utarbetande av en
samlad plan för bamstödets utbyggnad i enlighet med vad i motionen
anförts och i takt med vad resurserna medger.

2. I motionen 1971:360 av herr Olsson i Stockholm m. fl. hemställs
att riksdagen måtte besluta om indexreglering av de allmänna
barnbidragen att gälla fr. o. m. den 1 juli 1971.

Utskottet

Efter beslut av förra årets riksdag (prop. 1970: 65, 2LU 40, SU 100)
höjdes det allmänna barnbidraget från och med den 1 januari 1971 med
300 kr. till 1 200 kr. för barn och år.

I motionen 1971: 360 yrkas att riksdagen skall besluta om indexreglering
av barnbidragen från kommande halvårsskifte.

I motionen 1971: 185 hemställs om utarbetande av en samlad plan
för barnstödets utbyggnad i enlighet med vad som anförts i motionen
och i takt med vad resurserna medger. I en sådan plan bör enligt motionärernas
mening ingå en ytterligare höjning av barnbidragen med hänsyn
till såväl penningvärdeförsämringen som önskemålet att tillförsäkra
barnfamiljerna en standardhöjning. För att ge barnfamiljerna kompensation
för levnadskostnadsstegringen bör någon form av indexreglering
av barnstödet ingå i planen. Det särskilda stödet till familjer med låga
inkomster bör ses över. Motionärerna vill också att införande av vård -

SoU 1971:5

6

nadsbidrag, som så långt möjligt kan ge föräldrarna valfrihet mellan
hemarbete och förvärvsarbete, övervägs.

Frågan om värde- och standardbeständighet av de familjepolitiska
förmånerna kommer att tas upp till behandling av familjepolitiska kommittén.
Riksdagen har med hänvisning härtill under en följd av år avslagit
motionsyrkanden om indexreglering av barnbidragen. Därvid
har riksdagen framhållit att dessa tills vidare bör höjas genom särskilda
beslut. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu inta
annan ståndpukt i denna fråga. Utskottet avstyrker därför yrkandet i
motionen 1971: 360 om indexreglering av barnbidragen från halvårsskiftet.

Vad därefter gäller yrkandet i motionen 1971: 185 vill utskottet
framhålla att familjepolitiska kommittén har ett mycket omfattande
uppdrag. Med utgångspunkt från att de allmänna barnbidragen alltjämt
skall bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna skall
kommittén överväga samhällets totala stöd åt barnfamiljerna. Huvuduppgiften
för kommittén skall därvid vara att undersöka effektiviteten av
olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning
inom ramen för vissa alternativ för samhällets totala stöd till
barnfamiljerna. Det anges i kommitténs direktiv att de familjepolitiska
insatserna bör differentieras så att stödet sätter in när och där behovet är
störst. Kommittén skall i sitt arbete beakta det direkta samband som
råder mellan stödet till barnfamiljerna och skattesystemets utformning.
Jämsides med familjepolitiska kommittén arbetar andra utredningar med
uppgifter som har särskild betydelse för barnfamiljerna. Av dessa utredningar
kan särskilt nämnas servicekommittén och 1968 års bamstugeutredning.
Med hänsyn till det omfattande utredningsarbete som således
pågår avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1971: 185 om en plan
för barnstödets utbyggnad.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 185,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 360,

3. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1971/72

anvisar ett förslagsanslag av 2 160 000 000 kr.

5. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten C 2 (s. 36) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 4 800 000 kr.

SoU 1971:5

7

6. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
C 3 (s. 36-38) föreslagit riksdagen att

1) godkänna den i statsrådsprotokollet förordade ändringen i grunderna
för bostadstillägg för barnfamiljer att gälla fr. o. m. den 1 januari
1972,

2) till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 460 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:748 (motivering i motionen 1971: 1157) av herr
Helén m. fl. hemställs att riksdagen måtte uttala att en utvidgning av
de bostadssociala stödåtgärderna till att omfatta alla lägre inkomsttagare
bör prövas.

2. I motionen 1971:758 av herr Larsson i Öskevik m. fl. hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om förslag till
sådan ändring av gällande bestämmelser att det särskilda bostadstilllägget
för barnfamiljer med höga bostadskostnader göres statligt och i
sin helhet finansieras av staten.

3. I motionen 1971:770 av fru Olsson i Hölö m. fl. hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag till sådan
ändring av gällande bestämmelser att vid inkomstprövning för bostadstillägg
för barnfamiljer den fastställda beskattningsbara inkomsten skall
ökas med 10 % av den behållna förmögenhet som överstiger »30 000»
kr.

4. I motionen 1971:777 av herr Petersson i Röstånga hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om förslag till beräkning
av bostadstillägg, så att bostadstillägg till vuxenstuderande utgår
efter andra beräkningsgrunder än de nu rådande, samt att dessa beräkningsgrunder
tar hänsyn till den aktuella inkomsten.

5. I motionen 1971:779 av herrar Pettersson i Lund och Hjorth
hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär att förslag framlägges
för riksdagen till sådan ändring av Kungl. Maj:ts kungörelser
1968: 425 om statliga bostadstillägg till barnfamiljer och 1968: 426 om
statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer, att de i
motionen berörda möjligheterna till missbruk kan undanröjas.

6. I motionen 1971:786 av herr Sundgren m. fl. föreslås att riksdagen
hemställer hos Kungl. Majit om utfärdande av tilläggsdirektiv
till familjepolitiska kommittén som möjliggör prövning om de nuvarande
bestämmelserna för utbetalning av bostadstillägg för barnfamiljer är
ändamålsenliga.

7. I motionen 1971: 787 av herr Svanström hemställs att riksdagen
ville besluta att hos Kungl. Majit hemställa om utredning och förslag i

SoU 1971:5

8

syfte att åstadkomma mera rättvisande bestämmelser vid beräkning av
reducering av statligt bostadstillägg till barnfamiljer på grund av familjens
förmögenhet.

Utskottet

Inkomstgränsen. Med hänsyn till barnfamiljerna i låginkomstgruppema
har Kungl. Maj:t förordat att inkomstgränsen för oreducerat
bostadstillägg, vilken gräns vid det senaste årsskiftet höjdes med 800 kr.,
fr. o. m. den 1 januari 1972 höjs med ytterligare 2 000 kr. Förslaget
innebär att oreducerat bostadstillägg kommer att utgå upp till en beskattningsbar
inkomst på 10 000 kr., vilket motsvarar en årsinkomst av
ca 20 000 kr. Utskottet biträder förslaget.

Inkomstprövningen. Till grund för inkomstprövningen av
bostadstillägget läggs enligt huvudregeln den beskattningsbara inkomsten
vid den senaste taxeringen; inkomstprövningen för bostadstillägg
under år 1971 sker således f.n. på grundval av 1969 års inkomster. För
att familjer vilkas inkomster minskat väsentligt - enligt bostadsstyrelsens
anvisningar med en tredjedel - inte skall behöva vänta på en bidragshöjning,
finns en undantagsbestämmelse som gör det möjligt att beräkna
bostadstillägget med hänsyn till den aktuella inkomsten.

I två motioner framställes yrkanden som avser ändringar i nämnda
inkomstprövningsregler. I motionen 1971: 779 erinras om att i fall där
inkomsten väsentligt ökat det icke finns någon motsvarighet till ovan
nämnda undantagsregel, som avser väsentligt minskade inkomster. Avsaknaden
av en sådan regel är enligt motionärerna otillfredsställande
framför allt med hänsyn till att det förekommer att mycket högavlönade
personer tar ledigt från förvärvsarbete ett år och därigenom kan få
bostadstillägg. Motionärerna hävdar vidare att bostadsstyrelsens anvisningar
för beräkningen av bostadskostnaden då den bidragssökande
bor i egen fastighet kan missbrukas. I motionen yrkas att riksdagen
skall begära förslag om sådan ändring i bidragskungörelsema att de
nämnda möjligheterna till missbruk kan undanröjas. I motionen 1971:
777 hävdas att en studerande som varit förvärvsarbetande drabbas
särskilt hårt av inkomstprövningsreglerna, eftersom dessa anknyter till
den taxerade och inte till den aktuella inkomsten. Motionären framhåller
vidare att vuxenstuderande, som ofta har högre inkomster under ferierna
än andra studerande, med hänsyn till reduceringsreglerna inom studiemedelssystemet
får mindre studiemedel än andra studerande. För
vuxenstuderande som studerar på annan plats än hemorten vore det
därför rimligt, menar motionären, att bostadstillägg kunde utgå och att
tillägget beräknades på de aktuella inkomsterna. I motionen yrkas att
riksdagen skall hemställa om förslag till beräkning av bostadstillägg så
att sådant tillägg till vuxenstuderande utgår efter andra beräknings -

SoU 1971:5

9

grander än de nuvarande och att dessa grander anknyter till den aktuella
inkomsten.

Utskottet vill framhålla att, om enligt vad som föreslagits i motionen
1971:779 en alternativ inkomstberäkningsgrand skulle införas även då
det gäller familjer som fått väsentligt ökade inkomster, detta skulle
medföra att man fick tillämpa en generell dubblering av inkomstprövningen.
Med hänsyn till att omkring 400 000 barnfamiljer nu uppbär
bostadstillägg skulle införandet av en regel av angivna slag uppenbarligen
föranleda betydande administrativt merarbete. Det sagda hindrar dock
inte att det kan finnas anledning att se över bestämmelserna om bostadstillägg
mot bakgrund av de hittillsvarande erfarenheterna av bidragsgivningen.
På begäran av förra årets riksdag (SU 5, rskr. 5) har
familjepolitiska kommittén fått tilläggsdirektiv som innefattar ett sådant
uppdrag. Utskottet delar de i motionen 1971:779 framförda synpunkterna
men eftersom bestämmelserna för bostadstillägg kommer att ses
över bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I anledning av vad som anförs i motionen 1971: 777 finner utskottet
det angeläget understryka att det inte kan komma i fråga att skapa
särskilt förmånliga regler för familjer som tillhör viss grupp; de ekonomiska
problem som finns för de vuxenstuderande måste bedömas
helt som en studiesocial fråga. Med hänsyn till uppgifterna i motionen
måste också erinras om att den undantagsregel, som finns för familjer
som får väsentligt minskade inkomster och som innebär att inkomstprövningen
kan grundas på den aktuella inkomsten, kan fungera tillfredsställande
för vuxenstuderande med familj. Rätt till bostadstillägg
kan nämligen grandas under studietiden på den då aktuella inkomsten
och under tid därefter på den taxerade inkomsten under studietiden. I
enlighet med det anförda har utskottet inte kunnat finna att vad som anförs
i motionen motiverar ändring av beräkningsreglema för bostadstillägg.
Genom motionen aktualiseras emellertid frågan huruvida handläggningsrutinerna
i kommunerna i ärenden rörande bostadstillägg är sådana
att frågan om tillämpning av den här aktuella undantagsregeln kan bli
föremål för prövning utan dröjsmål. Det är självfallet angeläget att
bostadstillägget kan börja utgå snarast möjligt efter det den aktuella
inkomsten sjunkit väsentligt. Utskottet utgår från att denna fråga kommer
att prövas av familjepolitiska kommittén under den ovan angivna
översynen. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen är inte erforderlig.

Inkomstprövningsreglerna innehåller - i likhet med vad som är
fallet med motsvarande regler för inkomstprövat tillägg enligt studiehjälpsreglementet
- en bestämmelse om att den inkomst, som skall läggas
till grand för reduktionen av bostadstillägget, skall ökas med 20 % av
den behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kr.

I motionen 1971:770 och 1971:787 framställs yrkanden som syftar

SoU 1971:5

10

till en uppmjukning av denna regel. I motionen 1971: 770 yrkas sålunda
att ökningsfaktom skall sänkas från 20 % till 10 %. I motionen 1971:
787 framhålls att för personer, som gjort kapitalkrävande investeringar
i ett eget företag, ger den nuvarande regeln om hänsynstagande till förmögenheten
inte ett rättvisande resultat, eftersom de i företaget bundna
medlen inte direkt kan göras tillgängliga för familjens konsumtion.
Motionärerna vill ha en utredning som syftar till att åstadkomma mer
rättvisande bestämmelser i detta avseende.

Mot bakgrund av de höjda fastighetstaxeringsvärdena vid 1970 års
allmänna fastighetstaxering beslöt förra årets riksdag att höja förmögenhetsgränsen
när det gäller bostadstillägg från 30 000 kr. till 50 000 kr.
Utskottet är inte berett att nu förorda någon sänkning av den reduktionsfaktor
som skall tillämpas beträffande förmögenheter som överstiger
50 000 kr. Enligt utskottets mening finns det inte heller anledning
att frångå regeln om att familjens hela förmögenhet skall läggas
till grund för beräkningen av bostadstillägg. I enlighet med det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1971:770 och 1971:787.

Bostadstillägg till andra än barnfamiljer. Bostadstilläggen
i deras nuvarande utformning syftar till att bereda barnfamiljer
med lägre inkomster och familjer med flera barn ett förstärkt
ekonomiskt stöd så utformat att de medverkar till att höja familjernas
bostadsstandard. I motionen 1971:748 föreslås att riksdagen skall uttala
att en utvidgning av de bostadssociala stödåtgärderna till att omfatta
alla lägre inkomsttagare bör prövas.

Föregående års riksdag (SU 5, rskr. 5) hemställde om en översyn av
bestämmelserna om bostadstillägg innefattande en prövning av möjligheterna
att utvidga bidragssystemet till låginkomstgrupper utan barn
under 16 år. Kungl. Maj:t har uppdragit åt familjepolitiska kommittén
att verkställa den begärda översynen. Eftersom motionärernas önskemål
således är tillgodosett, påkallar motionen 1971:748 inte någon
riksdagens åtgärd.

Administrationen. Bostadstillägget betalas ut direkt till barnfamiljerna.
I motionen 1971:786 erinras om att familjepolitiska kommittén
har att pröva förslag som innebär en inte oväsentlig utvidgning av
bidragsområdet. Det måste mot denna bakgrund, anförs det, vara
lämpligt att innan förslagen genomförs söka utröna om de nuvarande
utbetalningsbestämmelserna bör bibehållas eller om bidragen bör utbetalas
till bostadsförvaltningarna. Motionärerna föreslår att riksdagen
skall begära tilläggsdirektiv till familjepolitiska kommittén, som möjliggör
prövning av om de nuvarande bestämmelserna för utbetalning av
bostadstillägg är ändamålsenliga.

Då riksdagen år 1968 fattade beslut om det familjestöd, som bostadstillägget
utgör, erinrade statsutskottet bl. a. om att tillägget alltid innehåller
ett grundbelopp som är oberoende av bostadsvillkor och i ett

SoU 1971: 5

11

stort antal fall utgår utan någon bostadsanknytning. Utskottet pekade
på att ett genomförande av ett då väckt motionsförslag om att införa
samma utbetalningsregler som för familjebostadsbidraget - vilket i
regel utbetalades till fastighetsägaren - skulle leda till en utbetalningsordning
där flera olika utbetalningssystem skulle fungera vid sidan
av varandra. Detta skulle komplicera administrationen. Utskottet biträdde
förslaget i propositionen att utbetalningen skulle göras direkt
till familjen. Riksdagen biföll förslaget. Enligt socialutskottets mening
är de motiv som anfördes år 1968 för en utbetalning av bidragen direkt
till familjen fortfarande giltiga. Utskottet är därför inte berett att förorda
sådana tilläggsdirektiv till familjepolitiska kommittén, som begärs
i motionen 1971: 786. Utskottet avstyrker således motionen.

Finansiering av kommunala bostadstillägg.
Statsbidrag utgår till kommunala bostadstillägg med 50 % av kostnaden.
I motionen 1971:758 yrkas att nämnda bostadstillägg, som är avsett
för barnfamiljer med höga bostadskostnader, görs statligt och i sin helhet
finansieras av staten.

Även denna fråga diskuterades vid 1968 års riksdag. Därvid uttalade
statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande (SU 1968: 101 s. 12)
att kommunala insatser i fråga om ett socialt och bostadssocialt stöd
inte är någon ny princip. Vidare anfördes att de betingelser varav hyresnivån
beror i många fall kan påverkas av kommunala beslut och initiativ.
Riksdagen avslog av bl. a. angivna skäl motioner av samma innehåll
som den nu aktuella. Även vid förra årets riksdag avslogs motioner i
ämnet. Enligt socialutskottets mening föreligger inte några omständigheter
som motiverar en omprövning av riksdagens ställningstagande till
frågan om de kommunala bostadstilläggens finansiering. Utskottet avstyrker
därför motionen 1971:758.

Utskottet har inte någon erinran mot medelsberäkningen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971:748,

2. att riksdagen avslår motionen 1971:758,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 770 och motionen 1971: 787,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 777,

5. att riksdagen avslår motionen 1971: 779,

6. att riksdagen avslår motionen 1971: 786,

7. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade

ändringen i grunderna för bostadstillägg för barnfamiljer att
gälla fr. o. m. den 1 januari 1972,

8. att riksdagen till Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 460 000 000 kr.

7. Ersättning för bidragsförskott. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
under punkten C 4 (s. 38-39) framlagda förslag och hemställer

SoU 1971:5

12

att riksdagen till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 93 000000 kr.

8. Omkostnader för statens bosättningslån. Kungl. Maj:t har under
punkten C 5 (s. 39) föreslagit riksdagen att till Omkostnader för statens
bosättningslån för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av
500 000 kr.

Motion

I motionen 1971:782 av fru Skantz m. fl. hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t begär en översyn av reglerna om handläggningen
på det lokala planet av ansökningar om lån från statens bosättningslånefond.

Utskottet

I varje kommun skall finnas minst en person med uppgift att såsom
ortsombud avgiva yttranden över ansökningar om bosättningslån. Ersättning
till ortsombud utgår med i regel 10 kr. för varje låneansökan, över
vilken ortsombudet yttrat sig.

I motionen 1971: 782 yrkas att riksdagen skall begära en översyn av
reglerna om handläggningen på det lokala planet av ansökningar om
lån från statens bosättningslånefond.

Genom att ortsombudet utöver arvodet för varje ärende inte uppbär
särskild ersättning för hyra av expeditionslokal är det, som motionärerna
framhåller, uppenbart att ersättningsreglerna medfört att de lånesökande
eller personer som överväger att söka lån inte på alla orter kan
få den service som de bör ha rätt till. Lokalförhållandena torde således
ofta vara otillfredsställande. Vidare kan ersättningsprinciperna otvivelaktigt
vara ägnade att begränsa ett ortsombuds benägenhet att i mera väsentlig
utsträckning stå till förfogande för att lämna upplysningar till
personer som överväger att söka bosättningslån. Det sagda talar för
att en sådan översyn som begärs av motionärerna bör komma till stånd.
Utskottet - som erinrar om att familjepolitiska kommittén har i uppdrag
att se över reglerna för bosättningslån i syfte att åstadkomma en
mindre restriktiv prövning av långivningen - tillstyrker därför motionen
1971:782.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motionen 1971:782 hos Kungl.
Maj:t begär en översyn av reglerna om handläggningen på det
lokala planet av ansökningar om lån från statens bosättningslånefond,

SoU 1971:5

13

2. att riksdagen till Omkostnader för statens bosättningslån för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 500 000 kr.

Sociala serviceåtgärder

9. Bidrag till social hemhjälp. Kungl. Maj:t har under punkten D 1
(s. 44-45) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:771 av fru Olsson i Hölö m. fl. hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om utredning angående
förbättrade möjligheter för åldringar och rörelsehindrade att erhålla
rörelseträning i enlighet med vad i motionen anförts.

2. I motionen 1971: 789 av fru Theorin m. fl. hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit påtalar vad i motionen anförts om nödvändigheten av
att stimulera kommunerna till en mer rationell organisation av hemhjälpsverksamheten,
särskilt med avseende på hemhjälpsledarbehovet.

Utskottet

Rörelseträning för handikappade och åldringar.
I motionen 1971: 771 begärs en utredning om förbättrade möjligheter
för åldringar och rörelsehindrade att erhålla rörelseträning. Motionärerna
framhåller att ett stort behov av enklare former av sådan träning
finns och att detta behov i stor utsträckning kan tillgodoses även genom
annan personal än legitimerade sjukgymnaster. Statsmakterna bör vidta
åtgärder som innebär en stimulans för utbildning av sådan personal
och för verksamhet varigenom personalen genom kontinuerliga besök
hos de aktuella grupperna ger rörelseträning.

Förra året hade riksdagen att ta ställning till motioner av samma innehåll
som den nu aktuella. Allmänna beredningsutskottet, som remissbehandlade
motionerna, framhöll i sitt av riksdagen godkända utlåtande
(ABU 1970: 49) att hithörande frågor ägnades avsevärd uppmärksamhet
såväl inom ramen för den ökade satsningen på öppen vård och långtidsvård
som i andra sammanhang. Utskottet pekade på att utredningsverksamhet,
där bl. a. frågor om utbildning av hjälppersonal till sjukgymnasterna
tas upp till behandling, pågår inom sjukvårdens och socialvårdens
planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri), inom Svenska landstingsförbundet
och inom skolöverstyrelsen. Bland praktiska åtgärder av
betydelse i sammanhanget pekade utskottet på att försök med utbildning
av s. k. rörelsesamariter påböljats. Vidare hänvisades till tillkomsten av
s. k. dagcentra. Allmänna beredningsutskottet fann att genom den på -

SoU 1971:5

14

gående verksamheten goda förutsättningar borde skapas för ett tillgodoseende
av motionärernas önskemål. Mot bakgrund av det anförda föranledde
motionerna inte någon riksdagens åtgärd.

Socialutskottet ansluter sig till de överväganden som enligt den lämnade
redovisningen låg till grund för riksdagens ställningstagande förra
året. Utskottet avstyrker således motionen 1971:771.

Statsbidragsreglerna. Statsbidrag utgår med 35 % av kommunens
nettokostnader för hemvårdarinnor, hemsamariter och därmed
jämförlig personal som har till huvudsaklig uppgift att i enskilt hem
hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer. Till kommunens administrationskostnader
utgår inte statsbidrag.

I motionen 1971: 789 framhålls att det med hänsyn till de stora kostnaderna
för social hemhjälp - ca 700 milj. kr. år 1971 - är angeläget
för både stat och kommun att arbetet organiseras effektivt samt att detta
kan ske endast om tillräckligt många hemhjälpsledare är anställda. Att
sådana finns är också av betydelse för att kommunerna skall kunna fullgöra
den uppsökande verksamhet som åligger dem. Motionärerna hävdar
att eftersom statsbidrag inte utgår till hemhjälpsledare har många
kommuner inte sådana anställda och i de kommuner där hemhjälpsledare
finns är de i allmänhet alltför få. I motionen yrkas att riksdagen skall
påtala nödvändigheten av att stimulera kommunerna till en mer rationell
organisation av hemhjälpsverksamheten, särskilt i fråga om hemhjälpsledarbehovet.

Som närmare utvecklats av motionärerna är det naturligtvis av stor betydelse
att hemhjälpsverksamheten i kommunerna är välplanerad och
har en fast organiserad ledning. I detta syfte är socialstyrelsen i samråd
med Svenska kommunförbundet engagerad i utbildningsverksamhet för
hemhjälpsledarpersonalen. överläggningar har även tagits upp rörande
bl. a. lämpligaste organisationsformen samt dimensionsfrågan. Utskottet
vill understryka betydelsen av ett väl utvecklat samarbete i detta avseende
mellan styrelsen och företrädarna för huvudmännen för verksamheten.
Utskottet är däremot inte berett att biträda förslaget i motionen
att utvidga kretsen av den personal till vars löner statsbidrag utgår. Härvid
beaktar utskottet bl. a. de avgränsningsproblem som kan uppstå med
hänsyn till att ledningen för hemhjälpen ofta även har andra uppgifter
inom kommunen.

I enlighet med det anförda bör motionen 1971:789 inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 771,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 789,

3. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 200 000 000 kr.

SoU 1971:5

15

10. Bidrag till anordnande av barnstugor. Kungl. Maj:t har under punkten
D 2 (s. 45-46) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anordnande av
barnstugor för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av
65 000 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 760 av fru Mogård m. fl. hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t anhåller om en omedelbar översyn av statsbidragsbestämmelsema
för lokaler inom barnavårdens, skolans och socialvårdens område.

Utskottet

I motionen 1971: 760 yrkas att riksdagen skall anhålla om en omedelbar
översyn av statsbidragsbestämmelsema för lokaler inom barnavårdens,
skolans och socialvårdens område. Motionen syftar till att bidragsbestämmelserna
skall få en sådan utformning att kommunerna får ökad
frihet att utnyttja sina lokaler efter de växlande behov som kan uppstå.

1 tilläggsdirektiv till 1968 års bamstugeutredning har utredningen
fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en lokalmässig samordning
av barnstugan och lågstadieskolan. Vidare har servicekommittén
i sitt för kort tid sedan framlagda betänkande Boendeservice
2 (SOU 1970: 68) bl. a. behandlat frågan om utformningen av det statliga
anläggningsstödet. Detta bör enligt kommittén på lång sikt utformas
så generellt som möjligt för att stimulera till en så generell utformning
och användning av lokalerna som möjligt; sambruk av lokaler som
kan användas för undervisning, barntillsyn, öppen ungdomsvård samt
fritids- och kulturdistribution bör kunna underlättas härigenom. Servicekommittén
föreslår vissa åtgärder som bör genomföras omedelbart.
Bland förslagen må nämnas att lån och bidrag som utgått för en speciell
lokal och för ett speciellt ändamål inte automatiskt bör kunna återkrävas
när lokalen tas i anspråk för andra ändamål än det ursprungligen avsedda.

Av det anförda framgår att frågor av den karaktär som tas upp i motionen
redan är föremål för uppmärksamhet av statsmakterna. Syftet
med motionen får därför anses vara tillgodosett. Någon åtgärd från
riksdagen sida i anledning av denna är därför inte erforderlig. Utskottet
avstyrker således motionen.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971:760,

2. att riksdagen till Bidrag till anordnande av barnstugor för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 65 000 000 kr.

SoU 1971:5

16

11. Bidrag till driften av barnstugor. Kungl. Maj:t har under punkten
D 3 (s. 46-47) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av barnstugor
för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:350 av fröken Andersson i Lerum m. fl. hemställs
att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om en sådan översyn av bestämmelserna angående beräkning av driftbidraget
till barnstugor som stimulerar kommunerna att i större omfattning
än nu bygga daghem för barn under tre år.

2. I motionen 1971: 358 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. hemställs
att riksdagen måtte besluta om en höjning av förslagsanslaget till
Bidrag till driften av barnstugor till 280 000 000 kronor, för att komma
upp till det belopp som täcker lönekostnaderna.

3. I motionen 1971:479 (motivering i motion 1971:486) av herr
Bohman m. fl. hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om åtgärder syftande till att bereda alla landets sexåringar tillträde
till frivillig förskola, varvid även andra än de av samhället drivna
förskolorna bör ges samhälleligt stöd.

4. I motionen 1971: 741 av fröken Eliasson m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att tilläggsdirektiv ges till 1968
års bamstugeutredning att utreda och framlägga förslag om införande
av en obligatorisk förskola med pedagogisk anknytning till grundskolan.

5. I motionen 1971:780 av herr Romanus m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om att förslag snarast framlägges
till sådan ändring av reglerna för bidrag till driften av barnstugor,
att ökat stöd ges åt kommunerna, särskilt de som i förhållande till sitt
skatteunderlag har speciellt stort behov av bamtillsynsplatser.

6. 1 motionen 1971: 863 av herr Johansson i Skärstad m. fl. hemställs
att riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla dels om
prövning av huruvida förskolan skall vara obligatorisk, dels om utredning
av frågan om valfri förskola med kristet alternativ.

Utskottet

Statsbidragsreglerna. Efter beslut av förra årets riksdag
skedde den 1 juli 1970 en väsentlig höjning av statsbidragen till driften
av barnstugor. Driftbidraget per plats i daghem eller gemensam bamstugeavdelning
höjdes därvid från 1 600 kr. till 2 800 kr. per år, medan
driftbidraget per plats i fritidshem höjdes från 600 kr. till 1 500 kr. per
år.

I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att ytterligare
stimulera utbyggnaden av bamstugeverksamheten. I motionen 1971: 358

SoU 1971:5

17

yrkas sålunda att anslaget för bidrag till driften av barnstugor skall höjas
till 280 000 000 kr. så att kommunernas lönekostnader, vilka uppgår
till 70 % av den totala kostnaden för verksamheten, helt kan täckas
genom statsbidrag. I motionen 1971: 350 framhålls att det fastställda
antalet daghemsplatser på avdelningar för barn under tre år är mindre
än på avdelningar för äldre barn men att kostnaderna för avdelningarna
inte uppvisar några större skillnader. Eftersom statsbidraget beräknas
per plats och inte per avdelning medför detta, uttalar motionärerna,
att kommunerna i regel är obenägna att bygga daghemsavdelningar för
barn under tre år. I motionen yrkas en översyn av bidragsbestämmelserna
som leder till att kommunerna stimuleras att i större omfattning
än nu bygga daghem för barn under tre år.

Effekten av den förra året genomförda bidragshöjningen har, såsom
föredragande statsrådet framhållit i statsverkspropositionen, redan kunnat
utläsas i kommunernas planer för utbyggnaden av barntillsynen. Utskottet
är mot denna bakgrund och med beaktande av det arbete som
pågår inom 1968 års barnstugeutredning inte berett att förorda en ytterligare
höjning av statsbidragen. Utskottet avstyrker motionen 1971: 358.

Det i motionen 1971: 350 framställda förslaget ansluter sig till förslag
som framförts i socialstyrelsens anslagsframställning. Vid 1970 års riksdag
behandlades en motion i vilken krävdes att formerna för och konstruktionen
av statens driftbidrag skulle utredas jämsides med utredningen
om barntillsynens framtida organisation. Statsutskottet framhöll
i sitt av riksdagen godkända utlåtande att riksdagen borde få tillfälle
att samtidigt ta ställning till såväl den framtida utformningen av barnstugornas
verksamhet som de därmed förenade finansieringsfrågorna.
Föredragande statsrådet har dessutom i årets statsverksproposition förklarat
sig inte vara beredd att tillstyrka socialstyrelsens förslag till
ändring av bidragsbestämmelserna bl. a. med hänsyn till bamstugeutredningens
arbete beträffande bamstugeverksamhetens framtida organisation
m. m. Utskottet ansluter sig till denna bedömning och till det ställningstagande
som riksdagen gjorde föregående år och avstyrker motionen.

Även i motionen 1971: 780 behandlas statsbidragsreglerna. Motionärerna
vill att förslag snarast skall framläggas om ändring av reglerna så
att ökat stöd ges åt kommunerna och särskilt till kommuner som i förhållande
till sitt skatteunderlag har speciellt stort behov av barntillsynsplatser.

I den mån motionens yrkande syftar till en generell förbättring av
driftbidraget avstyrker utskottet yrkandet under hänvisning till vad som
anförts i det föregående.

Som stöd för yrkandet om särskilt förmånliga bidragsregler för vissa
kommuner anför motionärerna att kostnaderna för driften av barnstugor
är särskilt kännbara för inflyttningskommuner med ung befolkning. Mo -

2 Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 5

SoU 1971:5

18

tionärerna nämner vidare kommuner med anstalter för högre utbildning.
Motioner med i princip samma yrkande som det nu framställda har behandlats
av riksdagen år 1969 och år 1970. Riksdagen har därvid avslagit
motionerna under hänvisning bl. a. till att barntillsynen är en kommunal
uppgift, vartill statligt stimulansstöd utgår, och att några särskilda
högre statsbidrag inte bör utgå för anordnande av daghemsplatser som
utnyttjas av studerande. Utskottet anser inte att det föreligger skäl frångå
detta ställningstagande. Uskottet avstyrker därför motionen även i denna
del.

Frivillig eller obligatorisk förskola. Frågan om
omfattningen och utformningen av den framtida förskolan tas upp i flera
motioner. I motionen 1971: 479 yrkas sålunda att riksdagen skall anhålla
hos Kungl. Majit om åtgärder som syftar till att bereda alla sexåringar
tillträde till frivillig förskola, varvid även andra än de av samhället
drivna förskolorna bör ges samhälleligt stöd. Enligt motionen
1971: 741 bör 1968 års bamstugeutredning genom tilläggsdirektiv få
i uppdrag att utreda och framlägga förslag om införande av en obligatorisk
förskola med pedagogisk anknytning till grundskolan. I en tredje
motion, 1971: 863, begärs prövning av frågan om förskolan skall vara
obligatorisk. Motionärerna vill också att frågan om en valfri förskola
med kristet alternativ skall utredas.

1968 års bamstugeutredning skall enligt utredningsdirektiven bl. a.
pröva formerna för och omfattningen av en förskoleverksamhet som på
sikt kan komma alla barn till del under en tid närmast före inträdet i
grundskolan. Utredningen skall också diskutera hur en allmän förskoleverksamhet
lämpligen bör samordnas med övrig barnstugeverksamhet.
Utredningen, som i dagarna lägger fram en diskussionspromemoria om
förskolans pedagogiska målsättning, kommer senare i år att presentera
sitt huvudbetänkande. Med hänsyn till innehållet i utredningsdirektiven
finns det enligt utskottets mening inte skäl att i anledning av motionsyrkandena
vidta någon riksdagens åtgärd. Utredningsresultatet bör avvaktas
innan ställning tas till frågan om den framtida förskolans utformning.
Motionerna avstyrks således av utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 350,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 741,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 479 och motionen 1971: 863,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 780,

5. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med
avslag på motionen 1971: 358 till Bidrag till driften av barnstugor
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
130 000 000 kr.

SoU 1971:5

19

12. Bidrag till kommunala familjedaghem. Kungl. Maj:t har under
punkten D 4 (s. 47-48) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
familjedaghem för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av
25 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 186 av herrar Hedlund och Helén hemställs att
riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag
till sådana ändrade bestämmelser för statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet,
att nu gällande kvotregel och balansregel slopas i
syfte att stimulera tillkomsten av barntillsynsplatser.

2. I motionen 1971: 791 av herr Åkerlind hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om slopande av begränsningsreglerna för utgivande
av statsbidrag till kommunal familjedaghemsverksamhet.

Utskottet

Statsbidrag utgår till kostnader för kommunala familjedaghem då den
organiserade barntillsynen i en kommun fått en viss omfattning. För det
första 10 000-talet invånare krävs minst en plats per 200 invånare och
för invånarantal över 10 000 minst en plats per 100 invånare. Enligt
den s. k. kvotregeln utgår bidrag för de familjedaghemsplatser, som
överstiger en på nämnda sätt beräknad gräns. För kommuner med över
10 000 invånare gäller dessutom enligt den s. k. balansregeln, att antalet
familjedaghemsplatser vid beräkningen av statsbidraget inte får överstiga
antalet statsbidragsberättigade barnstugeplatser. Statsbidrag utgår
med 35 % av kommunens nettokostnader för dagbarnvårdare.

I två motioner, 1971:186 och 1971:791, framförs yrkanden som
syftar till att stimulera den kommunala familjedaghemsverksamheten.
Båda motionsyrkandena går ut på att såväl kvotregeln som balansregeln
skall slopas.

Riksdagen har ända sedan statsbidrag till familjedaghem infördes år
1968 varje år haft att pröva motionsyrkanden om slopande eller uppmjukning
av de nämnda begränsningsreglerna. Yrkandena har avslagits
av riksdagen. Utskottet har inte funnit skäl förorda någon ändring av
riksdagens tidigare ställningstagande. Utskottet avstyrker därför motionerna
1971: 186 och 1971: 791.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 186 och motionen 1971: 791,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

SoU 1971:5

20

13. Bidrag till ferievistelse för barn. Bidrag till semesterhem m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna D 5 och D 6 (s. 48-50) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till ferievistelse för barn ett förslagsanslag av
4 000 000 kr.,

2. till Bidrag till semesterhem m. m. ett förslagsanslag av
1 800 000 kr.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

14. Socialstyrelsen. Kungl. Majit har under punkten E 1 (s. 52-57)
föreslagit riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisa
ett förslagsanslag av 35 645 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 794 av herr Åkerlind m. fl. hemställs att riksdagen
för budgetåret 1971/72 under punkt E 1. Socialstyrelsen i bilaga 7 till
statsverkspropositionen måtte besluta anslå 35 245 000 kr.

Utskottet

För budgetåret 1970/71 har under anslaget till socialstyrelsen anvisats
200 000 kr. för ett planerat organ inom styrelsen för viss undersökningsverksamhet
och information om lekmateriel och barnmiljöfrågor.
För detta organs verksamhet under budgetåret 1971/72 har beräknats
400 000 kr.

I motionen 1971: 794 framhålls att behovet av ett statligt organ på
området kan starkt ifrågasättas. Motionärerna föreslår att medel inte
skall anvisas till verksamheten och att det begärda anslaget till socialstyrelsen
därför bör räknas ned med 400 000 kr. till 35 245 000 kr.

I en promemoria om »Lek och lekmiljö» (stencil S 1971: 1) utarbetad
av en arbetsgrupp inom socialdepartementet har föreslagits att ett statligt
lekmiljöråd skapas. Rådet skall, mot bakgrunden av lekmiljöns och
lekmaterielens betydelse för barnets utveckling, bl. a. främja undersökningar
av utformningen av barnets lekmiljö samt bedriva upplysningsverksamhet
om lekmateriel, m. m. I fråga om medelsförvaltning m. m.
skall rådet få repliera på socialstyrelsen.

Utskottet, som inte anser att det finns anledning att ompröva frågan
om inrättandet av ett statligt lekmiljöråd, tillstyrker att medel beräknas
för ändamålet. Motionen 1971: 794 avstyrks således.

Ej heller i övrigt föranleder medelsberäkningen någon erinran från
utskottets sida.

SoU 1971:5

21

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971:794 till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 35 645 000 kr.

15. Giftnämnden. Kungl. Majit har under punkten E 2 (s. 57-58) föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst vid
giftnämnden som byråchef i Ce 1 samt att till Giftnämnden för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1 358 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:752 av herr Israelsson m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till regeringen måtte kräva inrättande av ett toxikologiskt
laboratorium som kan tillgodose följande tre funktioner:

a) service till arbetarskyddet i vad gäller att tillgodose ökade krav på i
toxikologiskt hänseende säkra arbetsplatser,

b) service till naturvårdande myndigheter i vad gäller kontroll av gifter
i den yttre miljön,

c) service till landets sjukvård i vad gäller klinisk toxikologi.

2. I motionen 1971: 756 av herrar Larsson i Borrby och Larsson i
Staffanstorp hemställs att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit måtte
hemställa om skyndsam utredning och framläggande av förslag om
inrättande av en informationsenhet vid giftnämnden.

3. I motionen 1971: 768 av herrar Nisser och Enarsson hemställs att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer om att giftnämnden
måtte utökas med två ledamöter vilka bör företräda vetenskaperna ekologi
och genetik.

Utskottet

Giftnämnden, som har att följa utvecklingen i frågor om hälsofarliga
varor och bekämpningsmedel samt har tillsyn över efterlevnaden av
giftförordningen och bekämpningsmedelsförordningen m. m., består av
ordförande och tio andra ledamöter. Vid nämndens tillkomst betonades
att nämnden borde få en så allsidig sammansättning som möjligt. I
nämnden ingår för närvarande som ledamöter eller suppleanter bl. a.
företrädare för apoteksväsendet och medicinalväsendet, företrädare för
födoämneshygien och omgivningshygien samt företrädare för veterinärmedicin,
viltskydd och växtskydd.

I motionen 1971:768 föreslås att giftnämnden skall utökas med två
ledamöter företrädande områdena ekologi och genetik.

Enligt utskottets mening kan behovet av sådan expertis som inte är
företrädd inom nämnden liksom hittills tillgodoses genom anlitande

SoU 1971:5

22

av utomstående experter. Medel för detta ändamål har beräknats under
anslaget. Med hänsyn härtill - och med beaktande av att den år 1969
tillsatta miljökontrollutredningen bl. a. har i uppdrag att ta upp frågor
beträffande den administrativa samordningen av kontrollen av miljö- och
hälsofarliga produkter - avstyrker utskottet motionen 1971: 768.

Motionen 1971:756 syftar till en utökning av giftnämndens kansli
med en informationsenhet. Miljökontrollutredningen har förutom vissa
tidigare nämnda uppgifter även att utreda organisationen av ett informationssystem
dels på miljövårdsområdet, dels i fråga om gifter och
andra preparat som kan vara skadliga från hälso- och miljösynpunkt.
Den myndighet som framdeles skall svara för informationen på miljövårdsområdet
bör enligt utredningsdirektiven få som en viktig uppgift
att lämna information såväl till olika myndigheter och andra organ
som till allmänheten. Med hänsyn till det anförda och med beaktande
av att särskilda medel står till giftnämndens förfogande för viss informationsverksamhet
avstyrker utskottet bifall till motionen 1971: 756.

I motionen 1971:752 framhålls att de toxikologiska resurserna för
kontroll av arbets- och yttre miljö i Sverige är små och att detta också
gäller de medicinska resurserna för diagnostisering och behandling av
redan inträffade fall av förgiftningar. Mot denna bakgrund krävs i
motionen inrättande av ett toxikologiskt laboratorium som skall betjäna
arbetarskyddet, naturvården och sjukvården.

Arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen och statens naturvårdsverk
har inte egna laboratorier för toxikologiska undersökningar utan anlitar
andra laboratorier. Toxikologiska undersökningar inom sjukvården görs i
allmänhet vid de större sjukhusen. Bortsett från universitetsinstitutioner
finns statliga toxikologiska arbetsenheter vid statens institut för folkhälsan
och arbetsmedicinska institutet. Det kan också nämnas att vid
karolinska sjukhuset finns en giftinformationscentral med en omfattande
dokumentation på giftområdet.

Av det anförda framgår således att toxikologiska laboratorieresurser
finns för samtliga de områden som avses i motionen. Då härjämte
frågan om laboratorieresurser för toxikologiska undersökningar ligger
inom ramen för arbetsmiljöutredningens och miljökontrollutredningens
uppdrag avstyrker utskottet motionen 1971: 752.

Kungl. Maj:ts förslag till medelsberäkning föranleder inte någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 752,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 756,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 768,

4. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att inrätta en tjänst vid
giftnämnden som byråchef i Ce 1,

5. att riksdagen till Giftnämnden för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 1 358 000 kr.

SoU 1971:5

23

16. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna E 3-E 9 samt
E 11-E 18 (s. 58-82) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag
av 282 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut ett förslagsanslag av 6 400 000 kr.,

3. till Länsläkarväsendet m. m. ett förslagsanslag av 7 655 000 kr.,

4. till Statens socialvårdskonsulenter ett förslagsanslag av 1 985 000
kr.,

5. till Länsnykterhetsnämnderna ett förslagsanslag av 5 535 000 kr.,

6. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 4 711 000 kr.,

7. till Statens strålskyddsinstitut m. m.: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av 800 000 kr.,

8. till Statens bakteriologiska laboratorium: Upp dragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

9. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag
av 3 400 000 kr.,

10. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
ett förslagsanslag av 3 800 000 kr.,

11. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk
verksamhet ett förslagsanslag av 1 115 000 kr.,

12. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reservationsanslag
av 1 400 000 kr.,

13. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 8 660 000 kr.,

14. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av
5 747 000 kr.,

15. till Statens rättsläkarstationer ett förslagsanslag av 4 567 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

17. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. Abortförebyggande åtgärder.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna F 1 och F 2 (s. 85-87) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn ett förslagsanslag av
3 000 000 kr.,

2. til] Abort förebyggande åtgärder ett förslagsanslag av 930 000 kr.

18. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning. Kungl. Maj:t
har under punkten F 3 (s. 87-88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
försöksvis anordnad familjerådgivning för budgetåret 1971/72 anvisa
ett förslagsanslag av 430 000 kr.

SoU 1971:5

24

Motioner

1. 1 motionen 1971: 744 av fru Frankel och fru Olsson i Hölö hemställs
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär förslag om åtgärder
för att stimulera till en ökad social rådgivningsverksamhet genom
vidgade möjligheter till statsbidrag för primärkommunalt ordnad social
rådgivningsverksamhet, samt uttalar sig för att försöksverksamheten
snarast skall leda fram till en permanent organisation.

2. I motionen 1971: 1189 (motivering i motionen 1971: 1192) av
herr Romanus m. fl. hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Majit hemställa att landstingen stimuleras att, i samråd med en i motionen
1971: 1192 begärd utredning angående formerna för samhällets
sexualundervisning för vuxna, bedriva försöksverksamhet med sexualrådgivningskliniker
i anslutning till familjerådgivningsbyråerna.

Utskottet

Statsbidrag kan utgå till försöksvis anordnad familjerådgivning, som
avser rådgivning och behandling i samband med konfliktsituationer i
äktenskap och familj samt upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem.
Landstingskommun eller stad som inte ingår i landsting skall
vara huvudman för verksamheten, men om det finns särskilda skäl kan
statsbidrag utgå även till primärkommun som ingår i landsting.

Motionärerna i motionen 1971:744 vill att riksdagen skall begära
förslag till åtgärder för att stimulera till ökad social rådgivningsverksamhet
genom vidgade möjligheter till statsbidrag för primärkommunalt
ordnad social rådgivningsverksamhet. Vidare vill motionärerna att
riksdagen skall uttala sig för att försöksverksamheten snarast skall leda
fram till en permanent organisation.

1 motionen 1971: 1189 förordas att landstingen stimuleras att - i
samråd med en i annan motion begärd utredning om formerna för
samhällets sexualundervisning för vuxna — bedriva försöksverksamhet
med sexualrådgivningskliniker i anslutning till familjerådgivningsbyråema.

Försöksverksamhet med familjerådgivning har pågått under lång tid.
Mot denna bakgrund framstår det självfallet som önskvärt att riktlinjerna
för en permanent organisation av verksamheten kan fastställas
snarast möjligt. Med hänsyn till att familjerådgivningsverksamheten i
väsentliga avseenden berörs av flera pågående utredningar torde det
emellertid vara varken möjligt eller lämpligt att nu ge verksamheten
en slutgiltig utformning. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om
följande.

1965 års abortkommitté behandlar den i familjerådgivningsverksamheten
ingående abortrådgivningen. Socialutredningen har bl. a. i uppdrag
att undersöka förutsättningarna att i lämplig form skapa socialcentra
i kommunerna. I frågan om den sociala rådgivnings- och upplys -

SoU 1971:5

25

ningsverksamheten skall utredningen ägna särskild uppmärksamhet åt
familjerådgivningen. En av sjukvårdens och socialvårdens planeringsoch
rationaliseringsinstitut (Spri) tillsatt arbetsgrupp skall på grundval
av socialstyrelsens principprogram för den öppna vården medverka vid
det fortsatta arbetet på den öppna vårdens utbyggnad och utformning.
Frågor om organisationen av preventivmedelsrådgivningen utreds av
en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp.

Under hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 744.
Beträffande yrkandet i motionen 1971: 1189 om att landstingen skall
stimuleras att bedriva försöksverksamhet med sexualrådgivningskliniker
vill utskottet framhålla att enligt nuvarande regler för den statsunderstödda
familjerådgivningen får verksamheten organiseras för att omfatta
även sexualrådgivning och rådgivning beträffande förebyggande
födelsekontroll.

Med hänsyn härtill och under hänvisning till vad utskottet ovan
anfört rörande familjerådgivningsverksamheten avstyrker utskottet motionen
1971: 1189.

Medelsframställningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 744,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1189,

3. att riksdagen till Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
430 000 kr.

19. Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten F 4 (s. 88-89) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 650 000 kr.

20. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen. Kungl. Maj:t har under punkten F 5
(s. 89) föreslagit riksdagen att till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 60 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 190 av herrar Ringaby och Schött hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t biträder S:t Lukasstiftelsens anhållan
om ett statsbidrag på 80 000 kr. för budgetåret 1971/72.

Utskottet

I motionen 1971: 190 yrkas att till S:t Lukasstiftelsen skall anvisas
80 000 kr.

SoU 1971:5

26

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 190 till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 60 000 kr.

21. Allmän hälsokontroll. Kungl. Majit har under punkten F 6 (s. 89-91) föreslagit riksdagen att till Allmän hälsokontroll för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 2 970 000 kr.

Motion

I motionen 1971:733 av fröken Andersson i Stockholm m. fl. hemställs
att riksdagen uttalar sig för att alla fyraåringar skall genomgå
obligatorisk hälsokontroll, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit hemställer att bestämmelser utarbetas för en sådan obligatorisk
hälsokontroll.

Utskottet

Kungl. Majit uppdrog år 1967 åt dåvarande medicinalstyrelsen att i
samråd med berörda myndigheter samt Svenska landstingsförbundet och
Svenska stadsförbundet utarbeta normer för en allmän hälsokontroll av
fyraåringar på grundval av bl. a. en departementspromemoria om hälsokontroll
av fyraåringar (stencil S 1966: 9). Medicinalstyrelsen skulle på
allt sätt främja anordnandet av en sådan hälsokontroll inom den förebyggande
barnavårdens organ. Kontrollen skulle grundas på frivilligt
deltagande. Kallelsen till kontrollen skulle även innehålla information
till föräldrarna beträffande kontrollens innehåll och betydelse.

Medicinalstyrelsen - sedermera socialstyrelsen - utarbetade med anledning
av Kungl. Majits uppdrag ett förslag till allmän hälsokontroll
av fyraåringar vilket presenterades år 1968 i skriftserien »Socialstyrelsen
redovisar». Socialstyrelsen överlämnade skriften till huvudmännen
för den förebyggande barnavården. I samband därmed underströks angelägenheten
av att hälsokontrollen av fyraåringar så långt möjligt påbörjades
mera allmänt fr. o. m. år 1969.

I motionen 1971: 733 anförs att en viss andel barn inte alls kommer
till kontrollerna efter den inbjudan som går ut till föräldrarna. På
goda grunder kan man anta, anför motionärerna, att de barn som inte
infinner sig till hälsokontrollerna är sådana som verkligen skulle behöva
få sin fysiska och psykiska status kontrollerad för att kunna få det stöd
och den hjälp som skulle kunna förhindra men för framtiden. Mot den -

SoU 1971:5

27

na bakgrund anser motionärerna att hälsokontrollen av fyraåringar bör
göras obligatorisk.

Hälsokontrollen av fyraåringar har ännu inte fått den omfattning som
är önskvärd. Orsaken härtill torde, som motionärerna också framhåller,
främst vara att hänföra till den läkarbrist som för närvarande finns. Där
hälsokontroll är anordnad har det visat sig att en stor del av barnen
genomgår kontrollen. Som motionärerna påpekar kan man räkna med
att bland de barn som uteblir från kontrollen finns förhållandevis många
för vilka hälsokontrollen skulle vara särskilt angelägen. Genom en
uppsökande verksamhet, som bör kunna byggas ut efter hand, torde det
emellertid vara möjligt att begränsa gruppen av barn som inte blir undersökta
i detta sammanhang. Även i detta avseende är verksamheten
beroende av att tillräckliga personalresurser finns.

På grund av det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet. Utskottet
utgår från att efter hand som resurserna i fråga om läkare och
annan personal medger det hälsokontrollen byggs ut av huvudmämien.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 733,

2. att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 2 970 000 kr.

22. Skyddsympningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten
F 7 (s. 91-93) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 6 300 000 kr.

23. Hälsovårdsupplysning. Kungl. Maj:t har under punkten F 8 (s. 93-94) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 181 av herr Börjesson i Falköping hemställs att
riksdagen beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en utredning
om en riksomfattande statlig propagandakampanj för en bättre
förebyggande hälsovård.

2. I motionen 1971:481 av herr Hedlund m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla att en parlamentariskt
sammansatt kommitté ges i uppdrag att kartlägga möjligheterna till
samordnade sjukdomsförebyggande åtgärder, som kan avlasta sjukvård
och socialvård, varvid kommittén bl. a. bör

a) kartlägga behovet av och förutsättningarna för en samordnad och
systematiskt genomförd allmän hälsoupplysning och hälsofostran,

b) framlägga förslag angående hälsoupplysningens innehåll, utformning
och organisation, allt i syfte att skapa bättre förutsättningar för en

SoU 1971:5

28

aktiv medverkan från samhällsorgans och alla medborgares sida för att
förbättra folkhälsan.

3. I motionen 1971:735 av herr Bengtsson i Göteborg m. fl. hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
anhåller om tillsättandet av en utredning, som drar upp riktlinjerna
för ett allmänt tandhälsovårdsprogram.

4. I motionen 1971: 781 av herrar Schött och Ringaby hemställs att
riksdagen för budgetåret 1971/72 under punkt F 8 Hälsovårdsupplysning
i bilaga 7 till årets statsverksproposition måtte anslå 4 000 000 kr.

Utskottet

Ökade insatser för hälsovårdsupplysning som ett led i den förebyggande
hälso- och sjukvården är enligt utskottets mening angelägna.
Medel härför har också under de senaste budgetåren i ökad utsträckning
ställts till förfogande. Anslaget för hälsovårdsupplysning räknades
för innevarande budgetår upp med 600 000 kr. och föreslås nu öka
med ytterligare 500 000 kr. till totalt 3 milj. kr. för nästa budgetår. I
motionen 1971:781 föreslås en ytterligare höjning av anslaget till 4
milj. kr. Utskottet är för sin del inte berett att i enlighet med motionsyrkandet
föreslå en ytterligare höjning av det av Kungl. Majit föreslagna
anslagsbeloppet. Motionen avstyrks därför.

Förslag framförs i motionen 1971: 181 om en utredning om en statlig
propagandakampanj för en bättre förebyggande hälsovård. Motioner
med samma förslag väcktes även vid 1969 och 1970 års riksdagar,
varvid statsutskottet i sina av riksdagen godkända utlåtanden (SU 1969:
5, s. 14-15 och 1970: 5, s. 15-17) avstyrkte bifall till motionerna
mot bakgrund av den allt större uppmärksamhet som såväl statliga och
kommunala myndigheter som ideella organisationer ägnar frågor om
förebyggande åtgärder och hälsovårdsupplysning.

Utskottet har inte funnit anledning föreslå ändring av riksdagens
tidigare ställningstaganden. Motionen 1971: 181 avstyrks därför.

I motionen 1971:481 föreslås en parlamentarisk utredning om sjukdomsförebyggande
åtgärder. Motioner med ett yrkande av samma innehåll
behandlades av 1970 års riksdag. Statsutskottet (SU 1970: 177) uttalade
därvid bl. a. att de undersökningar och kartläggningar som närmast
kunde vara aktuella inte torde vara särskilt lämpade för en parlamentarisk
utredning. Socialutskottet ansluter sig till riksdagens tidigare
ställningstagande beträffande en parlamentarisk utredning i frågan och
avstyrker bifall till motionen 1971: 481.

I motionen 1971: 735 anhålls, såvitt nu är i fråga, om en utredning
som drar upp riktlinjerna för ett allmänt tandhälsovårdsprogram. Motionärerna
anför därvid att ett samordnat tandhälsovårdsprogram av
både kost- och munhygienisk natur med inriktning på bl. a. kostrådgiv -

SoU 1971:5

29

ning och utbildning och träning i sjukdomsförebyggande munhygien
torde behövas för att bekämpa tandröta och tandlossning.

Under anslaget till Hälsovårdsupplysning har under innevarande budgetår
beräknats 215 000 kr. för upplysningsverksamhet beträffande
tandhälsovård. Till socialstyrelsens hälsovårdsupplysningsdelegation -HVUD - är vidare knuten en arbetsgrupp för förebyggande tandhälsovård,
»Tandhälsan», bestående av representanter för socialstyrelsen,
Svenska landstingsförbundets tandhälsoråd, Tandvärnet, Sveriges tandläkarförbund
och Svenska tandläkare-sällskapet. Arbetsgruppens främsta
uppgift är att samordna och framställa informationsmaterial inom
tandhälsoområdet. Med hänsyn till den verksamhet som sålunda pågår
på detta område finner utskottet en särskild utredning om riktlinjer för
ett allmänt tandhälsovårdsprogram inte motiverad. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionen 1971: 735 i denna del.

Medelsanvisningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 181,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 481,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 735 såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av slag

på motionen 1971:781 till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

24. Bidrag till driften av folktandvården m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 9-F 12 (s. 95-98)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till driften av folktandvården ett förslagsanslag av
14 800 000 kr.,

2. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård ett
reservationsanslag av 75 000 kr.,

3. till Bidrag till nordiskt institut för odontologisk materialprovning
ett reservationsanslag av 200 000 kr.,

4. till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 3 520 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

25. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, Utrustning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna G 1 och G 2 (s. 100-116) framlagda
förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid karolinska sjukhuset
i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet
inrätta tre tjänster för överläkare i SKBe 3,

SoU 1971:5

30

2. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

a) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader ett förslagsanslag
av 244 975 000 kr.,

b) till Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag av
6 575 000 kr.

26. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare m. fl. anslag.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna G 3-G 5
(s. 116-127) framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid akademiska
sjukhuset i Uppsala i enlighet med vad som förordats i statsrådsprotokollet
inrätta nio tjänster för överläkare i SKBe 3,

2. att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

a) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare
ett förslagsanslag av 33 198 000 kr.,

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader ett förslagsanslag
av 15 300 000 kr.,

c) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning ett reservationsanslag
av 7 576 000 kr.

27. Bidrag till viss utbildning m. m. vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna
G 6, G 7 och G 9 (s. 128-134) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till viss utbildning m.m. vid Kungsgärdets sjukhus
i Uppsala ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

2. till Avlöning av vissa läkare vid sjukhus i Stockholm ett förslagsanslag
av 12 590 000 kr.,

3. till Utbildnings- och forskningsverksamhet vid läkarstationen i
Dalby läkardistrikt ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

28. Vidareutbildning av läkare. Kungl. Maj:t har under punkten G 10
(s. 134—136) föreslagit riksdagen att till Vidareutbildning av läkare för
budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 4620000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971:184 av herr Enskog m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att läkartjänstutredningen
får i uppdrag att snarast lägga fram förslag om hur sjukvårdsinrättningarna
skall kunna täcka behovet av kompetent läkarpersonal.

2. I motionen 1971: 743 av herr Eskel m. fl. hemställs att riksdagen
vid sin behandling av anslaget G 10. Vidareutbildning av läkare
i skrivelse till Kungl. Majit ger till känna, att förhandlingar med sjukvårdshuvudmännen
snarast bör upptagas rörande läkarnas vidareut -

SoU 1971:5

31

bildning och därmed sammanhängande frågor.

3. I motionen 1971:745 av herr Gadd m. fl. hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t framhåller vikten av att så fort samhällsekonomiska
och andra resurser finns att tillgå den invärtesmedicinska
och pediatriska allergologin tillerkännes ställning som specialitet, samt
att åtgärder även i övrigt vidtas för att vård- och hjälpresurser ställes
till de allergidrabbades förfogande.

Utskottet

År 1969 fattade statsmakterna beslut angående vidareutbildning och
fördelning av läkare m. m. (prop. 1969:35, SU 83). Vidareutbildningen,
som omfattar allmän tjänstgöring samt specialist- eller allmänpraktikerutbildning,
förutsätts ske på tjänster för läkare i underordnad
ställning. Antalet specialiteter i vilka specialistkompetens kan vinnas utgör
för närvarande 40.

År 1969 uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt socialstyrelsen att utreda och
inkomma med förslag beträffande bl. a. de förändringar i tjänstekonstruktionen
för läkare som påkallas av att underordnade tjänster som
läkare inom sjukvården måste komma att uppehållas av läkare under
vidareutbildning (Läkartjänstutredningen).

I motionen 1971: 184 påpekas att landsortssjukhusen får allt svårare
att få kompetent läkarpersonal på grund av att underläkartjänster kommer
att användas som utbildningstjänster och tillsättas med inte fullt
utbildade läkare. Mot denna bakgrund föreslås att läkartjänstutredningen
skall få i uppdrag att snarast lägga fram förslag om hur sjukvårdsinrättningarna
skall kunna täcka behovet av kompetent läkarpersonal.

Läkartjänstutredningen behandlar bl. a. frågan om vilka kategorier
tjänster för läkare som skall finnas inom sjukvården innefattande bl. a.
tjänster för läkare under vidareutbildning. Utredningens förslag skall
framläggas senast den 1 juli 1971. Med hänsyn härtill och då det ankommer
på socialstyrelsen att fördela tillgängliga läkarresurser är det
enligt utskottets mening inte erforderligt med tilläggsdirektiv till läkartjänstutredningen.
Utskottet avstyrker således bifall till motionen 1971:
184.

I motionen 1971: 743 erinras om att läkarna under vidareutbildningen
skall genomgå vissa skriftliga prov och delta i systematisk undervisning
med kunskapsprov. Motionärerna yrkar att förhandlingar upptas med
sjukvårdshuvudmännen rörande vissa kostnader som uppstår i samband
därmed.

Till sjukvårdshuvudmännen utgår från anslaget H 5. Bidrag till viss
hälso- och sjukvård vissa statsbidrag bl. a. i stället för ett 20-tal äldre
drift- och anordnandebidrag avseende vissa vårdgrenar inom hälso- och
sjukvården. Dessa bidrag är reglerade t. o. m. år 1971. Utskottet har

SoU 1971:5

32

inhämtat att förhandlingar förestår mellan staten och Svenska landstingsförbundet
om dessa bidrag. Enligt utskottets mening föreligger möjlighet
för Landstingsförbundet att i detta sammanhang aktualisera den i motionen
berörda frågan. Med hänsyn härtill synes någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionen 1971: 743 inte erforderlig.

Förslag framläggs i motionen 1971:745 om att den invärtesmedicinska
och pediatriska allergologin skall tillerkännas ställning som specialitet.
Vidare begärs åtgärder för vård- och hjälpresurser för de allergidrabbade.

Frågan om att tillerkänna internmedicinska allergisjukdomar ställning
som specialitet behandlades av 1969 års riksdag med anledning av
motioner i anslutning till den i det föregående nämnda propositionen
om läkares vidareutbildning. Statsutskottet (SU 1969: 83, s. 8) uttalade
i sitt av riksdagen godkända utlåtande att utskottet utgick från att
frågan skulle komma att prövas av nämnden för läkares vidareutbildning
och att utskottet med hänsyn härtill avstyrkte bifall till motionsyrkandet.

Socialutskottet har inhämtat att frågan om allergisjukdomarnas ställning
behandlas inom nämnden för läkares vidareutbildning. Frågor
om vårdresurser för allergidrabbade har socialstyrelsen att beakta i sin
allmänna vårdplaneringsverksamhet. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet bifall till motionen 1971: 745.

Medelsberäkningen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 184,

2. att riksdagen avslår motionen 1971:743,

3. att riksdagen avslår motionen 1971:745,

4. att riksdagen till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1971/

72 anvisar ett förslagsanslag av 4 620 000 kr.

29. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. med flera anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna G 11-G 14 (s. 136—
148) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. ett förslagsanslag
av 405 000 kr.,

2. till Kurser för vissa utländska läkare och tandläkare m. m. ett
förslagsanslag av 1 700 000 kr.,

3. till Stipendier till studerande vid odontologisk fakultet ett förslagsanslag
av 1 100 000 kr.,

4. till Nordiska hälsovårdshögskolan ett förslagsanslag av 1 560 000
kr.

1

SoU 1971:5

33

Övrig sjukhusvård m. m.

30. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna H 1-H 9 (s. 149-160) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Rättspsykiatriska stationer och kliniker ett förslagsanslag av
13 740 000 kr.,

2. till Utrustning av vissa kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett reservationsanslag
av 2 400 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
ett reservationsanslag av 96 000 000 kr.,

4. till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. ett
förslagsanslag av 930 000 000 kr.,

5. till Bidrag till viss hälso- och sjukvård ett reservationsanslag av
114 000 000 kr.,

6. till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker ett förslagsanslag
av 485 000 kr.,

7. till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. ett
förslagsanslag av 1 800 000 kr.,

8. till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara
ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.,

9. till Fits krigssjukvårdsutbildning m. m. ett förslagsanslag av
1 860 000 kr.

Ungdomsvård m. m.

31. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten I 1 (s. 164-167) föreslagit riksdagen att till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 67 790 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 776 av fröken Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg
hemställs att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala
att Härsjögårdens yrkesskola må bibehållas.

Utskottet

Under de senaste åren har det varit en medveten strävan inom ungdomsvårdsskoleorganisationen
att bygga ut den öppna vården utanför
skolorna. Tillgängliga platsresurser på skolorna har kommit att utnyttjas
i lägre grad än tidigare. Detta har varit särskilt märkbart inom

3 Riksdagen 1971.12 sami. Nr 5

SoU 1971:5

34

flickskolesektorn. Mot denna bakgrund beräknar föredragande statsrådet
att Härsjögårdens yrkesskola för flickor kommer att läggas ned
under nästa budgetår.

I motionen 1971:776 yrkas att riksdagen skall uttala att nämnda
yrkesskola bör bibehållas.

Utskottet har inhämtat uppgifter rörande beläggningen vid ungdomsvårdsskolorna
den 1 februari i år. Av dessa uppgifter framgår att
inom flickskolesektorn fanns 157 platser, att 104 flickor var inskrivna
för vård inom skola men att bl. a. på grund av permissioner endast 74 av
flickorna var närvarande vid skolorna. Vid Härsjögårdens yrkesskola
med 20 platser var 13 flickor inskrivna. Av dessa var 8 närvarande. De
sålunda redovisade siffrorna ger i förening med den sammanställning
som finns i statsverkspropositionen och de uppgifter som redovisas i socialstyrelsens
långtidsprognos på området klart belägg för att det är befogat
att minska antalet ungdomsvårdsskolor för flickor.

Utskottet har inte någon erinran mot att Härsjögårdens yrkesskola
läggs ned. Som föredragande statsrådet anför kan genom nedläggningen
14 tjänster disponeras som förstärkning vid övriga skolor. I enlighet
med det anförda avstyrker utskottet motionen 1971: 776.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 776,

2. att riksdagen till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 67 790 000 kr.

32. Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna 12-16 (s. 168-174) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Vård utom skola ett förslagsanslag
av 11 497 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. ett reservationsanslag av 150 000 kr.,

3. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 508 000 kr.,

4. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl.
ett förslagsanslag av 500 000 kr.,

5. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

Nykterhetsvård nz. m.

33. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna J 1-J 3
(s. 179-183) framlagda förslag och hemställer

SoU 1971:5

35

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader
ett förslagsanslag av 25 655 000 kr.,

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning
m. m. ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. ett reservationsanslag av 4 100 000 kr.

34. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts under punkten
J 4 (s. 183-185) framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade
ändrade grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

2. att riksdagen till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 76 700 000 kr.

35. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten J 5 (s. 186-187) framlagda förslag och
hemställer

1. att riksdagen godkänner den i statsrådsprotokollet förordade
ändringen i grunderna för bidrag till kommunala nykterhetsnämnder,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
85 000 000 kr.

36. Utbildning och samverkan inom nykterhets vården. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkten J 6 (s. 187-188) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 350 000
kr.

37. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Kungl. Maj:t har under punkten
J 7 (s. 188-189) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 2 300 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1971: 356 av herr Helén m. fl. hemställs att fler ideella
organisationer blir berättigade att erhålla bidrag ur det nu befintliga
anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m., varvid anslagsrubriken ändras

SoU 1971:5

36

till »Länkrörelsen och andra frivilliga ideella organisationer», samt att
nämnda anslag uppräknas med ytterligare 600 000 kr.

2. I motionen 1971: 773 av herrar Olsson i Kil och Stålhammar hemställs
att riksdagen beslutar att uppdraga åt Kungl. Majit att utfärda
nya bestämmelser för statligt stöd till vård av alkohol- och narkotikamissbrukare,
så att även verksamhetsformer som tillkommit på initiativ
av frivilliga och ideella organisationer och inte har traditionell institutionskaraktär
kan erhålla ett generösare statligt stöd.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till Sällskapet Länkarna och andra sammanslutningar
av förutvarande alkoholmissbrukare. Vidare ges stöd åt
Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare och vissa andra organisationer.
Även bidrag till konvalescentvård för narkotikamissbrukare
utgår från anslaget. För nästa budgetår föreslås en uppräkning av anslaget
med 300 000 kr. till 2 300 000 kr.

I motionen 1971: 356 yrkas att fler ideella organisationer blir berättigade
att erhålla bidrag ur anslaget, varvid anslagsrubriken ändras
till »Länkrörelsen och andra frivilliga ideella organisationer». Motionärerna
vill också att anslaget skall räknas upp med ytterligare 600 000
kr.

Utskottet delar motionärernas mening att många andra organisationer
än de som nu erhåller stöd från anslaget utför insatser som är av betydelse
för ifrågavarande grupper. Bidrag från detta anslag bör emellertid
för närvarande förbehållas organisationer av den karaktär som hitintills
erhållit sådant stöd. Uppräkningen av anslaget bör bestämmas till
det av departementschefen förordade beloppet. I enlighet med det anförda
avstyrker utskottet bifall till motionen 1971: 356.

Utskottet behandlar i detta sammanhang även motionen 1971: 773.
1 denna yrkas att nya bestämmelser skall utfärdas för statligt stöd till
vård av alkohol- och narkotikamissbrukare så att även verksamhetsformer
som tillkommit på initiativ av frivilliga och ideella organisationer
och inte har traditionell institutionskaraktär kan erhålla ett generösare
statligt stöd. I motionen hänvisas till viss verksamhet som bedrivits
i samarbete med Mariapolikliniken i Stockholm och som gått ut på
att hos missbrukarna förändra attityden till det egna missbruket och
livsmiljön.

Enligt de riktlinjer som statsmakterna fastslagit för vården av narkotikamissbrukare
skall vården ordnas inom ramen för landstingens
sjukvårdande och kommunernas socialvårdande verksamhet. Statsbidragsgivningen
har utformats med utgångspunkt härifrån. Möjligheter
föreligger dock för enskilda organisationer - föreningar eller stiftelser -att erhålla statsbidrag enligt samma principer som gäller för huvud -

SoU 1971:5

37

männen. Som en garanti för kontinuitet i behandlingen förutsätts emellertid
i sådana fall en uppgörelse med huvudmannen. Vid sidan härav
kan även andra frivilliga initiativ förtjäna uppmärksamhet från samhällets
sida. En meningsfull vård av narkotikamissbrukare, liksom av
alkoholmissbrukare, är emellertid en kvalificerad uppgift som fordrar
noggranna förberedelser och systematisk uppföljning och kontroll. I den
mån dessa betingelser kan uppfyllas bör frivilliga insatser kunna komma
i fråga för samhällets stöd inte minst då de tar sig uttryck i experiment
med nya behandlingsformer. Vad utskottet anfört bör ges Kungl. Maj:t
till känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med av
slag på motionen 1971:356 till Bidrag till Länkrörelsen m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 2 300 000 kr.,

2. att riksdagen i anledning av motionen 1971:773 ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet anfört om statsbidrag till vård av
alkohol- och narkotikamissbrukare.

Viss rehabiliteringsverksamhet

38. Statens arbctsklinik. Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna K 1 och K 2 (s. 191—
193) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Statens arbetsklinik ett förslagsanslag av 1 655 000 kr.,

2. till Invaliditetsförebyggande åtgärder m. m. ett förslagsanslag av
32 800 000 kr.

39. Bidrag till handikappinstitutet. Kungl. Maj:t har under punkten
K 3 (s. 193-194) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet
för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 4 400 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 775 av fröken Pehrsson och herr Bengtsson i Göteborg
hemställs att riksdagen måtte till Bidrag till handikappinstitutet
under femte huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av
»4 600 000» kr.

Utskottet

Kungl. Maj:t har beräknat statsbidragsbehovet för handikappinstitutet
till 4,3 milj. kr. Vidare har Kungl. Maj:t under anslaget till institutet
beräknat 100 000 kr. för den handikappforskning som bedrivs vid
universitetet i Göteborg av professor Sven-Olof Brattgård.

SoU 1971:5

38

Utskottet har inte något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag till medelsanvisning
till institutets verksamhet.

I motionen 1971:775 framställs yrkande om att 200 000 kr. skall
beräknas för handikappforskningen i Göteborg. Av de begärda medlen
är 120 000 kr. avsedda för utrednings- och utvecklingsarbete inom
bostadssektorn och 80 000 kr. för sådant arbete beträffande rullstolsproblematiken.

Utskottet anser det vara av vikt att medel ställs till förfogande för
det forskningsarbete Brattgård bedriver. Utskottet biträder därför förslaget
att under anslaget till handikappinstitutet beräknas medel till
denna verksamhet. Anslagsbeloppet bör i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag bestämmas till 100 000 kr. Motionen avstyrks av utskottet. 1
detta sammanhang vill utskottet erinra om vad institutet anför i anslagsframställningen
om att i samråd med Brattgård en plan skall utarbetas
för de projekt som skall bedrivas vid handikappavdelningen i Göteborg,
varigenom en lämplig samordning mellan denna avdelning samt
handikappinstitutets och andra organs verksamhet bör kunna nås.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971:775 till Bidrag till handikappinstitutet för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 4 400 000 kr.

40. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Kungl. Maj:t hai
under punkten K 4 (s. 194-195) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 90 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1971: 133 av herr Hamrin rn. fl. föreslås, såvitt här är
i fråga, att riksdagen måtte besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa om att

a) prövningsförfarandet vid behov av hjälpmedel förenklas,

b) beloppet för hjälpmedel som kan fås utan särskilda prövning höjs till
10 000 kr. samt att prövningen för hjälpmedel däröver decentraliseras
till ett länsorgan,

c) hjälpmedelsförteckningen vidgas till att omfatta alla hjälpmedel, som
är nödvändiga på grund av handikapp eller sjukdom.

2. I motionen 1971: 732 av herrar Adolfsson och Nordgren hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning om förslag
syftande till att även kostnadskrävande reparationer av hörsel
apparater bestrids av statsmedel.

3. I motionen 1971: 747 av herr Hedin m. fl. hemställs att riksdagen
måtte besluta reservera 10 % av det för budgetåret 1971/72 föreslagna
anslaget under K 4. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappa -

SoU 1971:5

39

de, bil. 7 till statsverkspropositionen, till täckande av kostnader för dyrbara
tekniska hjälpmedel för att därigenom möjliggöra rätt för ordinationsberättigade
läkare att skriva ut dyrbara tekniska hjälpmedel för
klinisk prövning i enlighet med vad i motionen anförts.

4. I motionen 1971: 783 av fru Skantz m. fl. hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning av möjligheten att införa
statsbidrag för batterier till hörapparater.

Utskottet

Statsbidragsreglerna i huvuddrag. De nuvarande
principerna för statsbidrag till hjälpmedel till handikappade antogs av
riksdagen år 1968. Statsbidrag utgår till sjukvårdshuvudmännen och
vissa institutioner med hela kostnaden för bl. a. ortopediska hjälpmedel,
rullstolar, elektriska hjärtstimulatorer, talapparater, hörapparater och
hjälpmedel för den dagliga livsföringen. Bidragsbestämmelsema återfinns
i kungörelsen om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.
Med stöd av denna kungörelse har socialstyrelsen utfärdat tillämpningsföreskrifter.
I en av styrelsen upprättad hjälpmedelsförteckning
upptas de hjälpmedel som berättigar till statsbidrag. Ordinationsrätt
tillkommer som regel läkare vid lasarettsklinik och, beträffande de flesta
hjälpmedel för den dagliga livsföringen, en eller flera av följande befattningshavare,
nämligen tjänsteläkare, distriktssköterska, sjukgymnast
och arbetsterapeut. I fråga om särskilt kostsamma hjälpmedel har
Kungl. Maj:t meddelat särskilda bestämmelser, för vilka lämnas en
redogörelse nedan.

Reparation av hjälpmedel. Batterier till hörapparater.
Statsbidrag till reparation av hjälpmedel utgår endast
beträffande vissa ortopediska hjälpmedel, rullstol, invalidvagn eller
liknande transportmedel samt beträffande bandspelare för synskadade.
Bidrag utgår inte till batterier till hörapparat.

I motionen 1971:732 hemställs om en utredning som syftar till alt
kostnadskrävande reparationer av hörapparater skall bestridas av statsmedel.

Reparation av en skadad hörapparat är ofta kostsam. För hörselskadade
med begränsade ekonomiska tillgångar kan reparationskostnaden
därför bli betungande. Enligt utskottets mening är det motiverat att en
utredning kommer till stånd om möjligheten att utvidga statsbidragsrätten
till att avse även reparation av hörapparater. Vid denna bedömning
beaktar utskottet också att det, som motionärerna framhåller,
torde förekomma att en ny hörapparat utlämnas i stället för att den
söndriga apparaten repareras. Eftersom statsbidrag utgår i ett sådant fall
kan följden av de nuvarande reglerna bli att det allmänna drabbas av
onödigt höga kostnader. Det är uppenbart att kostnaderna kan bli höga

SoU 1971:5

40

även för reparationer av andra hjälpmedel än hörapparater och de ovan
uppräknade, för vilka statsbidrag till reparationskostnaden redan utgår.
Det är också uppenbart att det efter hand som forsknings- och utvecklingsarbetet
på området fortskrider tillkommer allt fler komplicerade
och därmed ofta från reparationssynpunkt dyrbara hjälpmedel. Med hänsyn
till det anförda bör den av utskottet förordade utredningen inte begränsas
till att avse hörapparater utan bör omfatta hela hjälpmedelsområdet.
Under utredningsarbetet bör övervägas om reparationsrätten
skall begränsas till mera kostsamma reparationer. Utskottet vill här
tillägga att det framstår som angeläget att en väl utbyggd reparationsservice
för hjälpmedel kommer till stånd; vid 1968 års reform på
handikappområdet uttalade föredragande departementschefen att det var
en uppgift för handikappinstitutet att med sjukvårdshuvudmännen ta
upp frågan om sådan service.

I motionen 1971: 783 yrkas att riksdagen skall anhålla om utredning
av möjligheten att införa statsbidrag för batterier till hörapparater.

Kostnaden för batterier kan för den enskilde hörselskadade uppgå
till ganska betydande belopp årligen. Detta kan, som framhålls i motionen,
vara ägnat att medföra att vissa hörselskadade inte använder sina
hörapparater i den utsträckning som behövs. Mot denna bakgrund biträder
utskottet förslaget i motionen om en utredning av frågan om statsbidrag
till batterier till hörapparater. Med hänsyn till det stora antal
personer som har hörapparat är det angeläget att inte minst de administrativa
problemen närmare klarläggs.

Hjälpmedelsförteckningen. I motionen 1971:133 yrkas
bl. a. att riksdagen skall hemställa att hjälpmedelsförteckningen vidgas
till att omfatta alla hjälpmedel som är nödvändiga på grund av
handikapp eller sjukdom.

Hjälpmedelsförteckningen har utformats på grundval av de principer
som riksdagen antog år 1968. Förteckningen har reviderats med giltighet
från och med den 1 december 1969.

Utskottet vill starkt understryka betydelsen av att hjälpmedelsförteckningen
kontinuerligt blir föremål för en systematisk översyn och
komplettering så att nya och bättre hjälpmedel som framkommer och
blir utprovade utan dröjsmål förs upp på förteckningen. Det kan också
finnas skäl att i vissa fall ompröva huruvida hjälpmedel, som redan nu
finns men som inte uppförts på förteckningen, bör tas upp på denna.
Med hänsyn till vad utskottet inhämtat finns det anledning räkna med
att socialstyrelsen liksom hittills kommer att i samråd med handikappinstitutet
följa utvecklingen på hjälpmedelsområdet och när det gäller
de i motionen berörda frågorna kommer att vidta de åtgärder som
ter sig befogade. Med hänsyn härtill är enligt utskottets mening någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet inte erforderlig. Utskottet
avstyrker därför yrkandet i motionen 1971: 133 i denna del.

SoU 1971:5

41

Särskilt kostsamma hjälpmedel. Inledningsvis har angivits
att Kungl. Maj:t meddelat särskilda bestämmelser i fråga om
statsbidrag till särskilt kostsamma hjälpmedel. Kungl. Maj:t har med
stöd härav föreskrivit att socialstyrelsen skall inhämta Kungl. Maj:ts
tillstånd att på hjälpmedelsförteckningen få uppföra hjälpmedel som
kostar mer än 5 000 kr. Efter tillstånd av Kungl. Maj:t har socialstyrelsen
på förteckningen fört upp vissa typer av eldrivna rullstolar, elektrisk
skrivmaskin med s. k. possumaggregat samt tippsäng av viss
tillverkning. Beslut av socialstyrelsen, varigenom statsbidrag till de här
aktuella hjälpmedlen beviljats, skall underställas Kungl. Maj:t.

År 1969 tillkallades efter Kungl. Maj:ts bemyndigande en arbetsgrupp
- hjälpmedelsgruppen - med uppdrag att utreda frågan om ökat
statligt inflytande över prisbildningen och upphandlingen i fråga om
hjälpmedel för handikappade samt lägga fram förslag till de åtgärder
som föranleds av utredningen. Även formerna för bidragsförfarandet
skall prövas av arbetsgruppen.

Departementsutredningen har i en i slutet av förra året framlagd promemoria
(nr 126) föreslagit att underställningen hos Kungl. Maj:t av
socialstyrelsens beslut i ärenden beträffande statsbidrag till sådana hjälpmedel
för handikappade, vilka finns uppförda på hjälpmedelsförteckningen
och där kostnaden för hjälpmedlet överstiger 5 000 kr., skall
upphöra.

I två motioner tas frågan upp om innehållet i reglerna om statsbidrag
till de kostsamma hjälpmedlen. I motionen 1971: 133 yrkas sålunda att
statsbidrag skall kunna utgå utan särskild prövning till hjälpmedel som
kostar högst 10 000 kr. och att prövningen för dyrare hjälpmedel skall
decentraliseras till ett länsorgan. Vidare yrkas att prövningsförfarandet
vid behov av hjälpmedel skall förenklas. I den andra motionen, 1971:
747, hemställs att riksdagen skall reservera 10 % av det föreslagna
anslaget till täckande av kostnader för dyrbara tekniska hjälpmedel för
att därigenom göra det möjligt för ordinationsberättigade läkare att
skriva ut dyrbara tekniska hjälpmedel för klinisk prövning. Motionärerna
menar att prövningen bör ske under så lång tid att läkaren får
möjlighet att bedöma utfallet och att, om det slutliga beslutet innebär
att läkarordinationen följs, patienten över huvud inte skall behöva lämna
hjälpmedlet från sig, sedan patienten erhållit det i samband med den
kliniska prövningen.

Ett av de skäl som åberopats för en decentralisering av beslutanderätten
beträffande de kostsamma hjälpmedlen är att man därigenom
skulle uppnå en förkortning av den tid som nu åtgår för behandling av
bidragsärendena och som ansetts vara orimligt lång. I anledning av sistnämnda
påstående har utskottet inhämtat bl. a. följande upplysningar
rörande handläggningstiden hos socialstyrelsen och hos Kungl. Maj:t.
Det helt övervägande antalet ansökningar avser elektriska rullstolar.

SoU 1971: 5

42

Ar 1970 inkom till socialstyrelsen 92 sådana ansökningar som avgjordes
under året. Socialstyrelsen avgjorde av dessa ärenden 27 inom en månad,
56 inom två månader och 78 inom tre månader. Endast ett ärende tog
mer än sex månader att handlägga. Hos Kungl. Maj:t var handläggningstiden
i genomsnitt cirka tre veckor.

Den sålunda lämnade redogörelsen ger enligt utskottets mening inte
fog för påstående om att långa handläggningstider hos socialstyrelsen
eller Kungl. Maj:t skulle fördröja ärendena. Det finns därför inte belägg
för att det finns någon mera påtaglig anledning att decentralisera handläggningen
av ärendena i syfte att förkorta behandlingstiden för dessa.
Utskottet anser det likväl angeläget att alla möjligheter utnyttjas för att
ytterligare förkorta nämnda tid för de personer som har behov av att få
tillgång till de kostsamma hjälpmedlen. De i motionen 1971: 133 framförda
förslagen om förenkling av prövningsförfarandet och om en höjning
av beloppet för hjälpmedel som kan utlämnas utan särskild prövning
avser att tillgodose detta syfte. Med hänsyn till hjälpmedelsgruppens
uppgift att se över formerna för bidragsförfarandet och till departementsutredningens
ovan redovisade förslag är det emellertid inte erforderligt
med något utskottets initiativ i anledning av de nämnda motionsförslagen.
Motionen får med hänvisning till det anförda anses besvarad
i ifrågavarande delar.

Enligt utskottets mening skulle ett genomförande av det i motionen
1971:747 framförda förslaget vara liktydigt med att helt överföra
beslutanderätten för de särskilt kostsamma hjälpmedlen till den ordinerande
läkaren. Det torde nämligen i praktiken knappast komma i fråga
att ta ifrån en handikappad ett hjälpmedel som denne erhållit för
klinisk prövning. Då det gäller detta motionsförslag och förslaget i
motionen 1971: 133 om decentralisering till ett länsorgan finns det skäl
framhålla att socialstyrelsens bedömning av förevarande ärenden innefattar
en allsidig prövning av vilket hjälpmedel som är lämpligast för
den handikappade och att därvid beaktas både den medicinska och
sociala situationen för den handikappade. För bedömningen krävs ingående
kännedom om de olika hjälpmedlens funktion. Mot denna bakgrund
finns det vägande skäl för att avvakta hjälpmedelsgruppens förslag
innan ställning tas till frågan om sådana förändringar som yrkas i
motionerna. Motionen 1971:747 samt motionen 1971:133 i förevarande
del avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen i anledning av motionen 1971:732 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning av frågan om vidgade möjligheter
till statsbidrag för reparation av hjälpmedel för handikappade,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1971:783 hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning av frågan om statsbidrag för batte -

SoU 1971:5

43

rier till hörapparater,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 133, såvitt avser vidgning
av hjälpmedelsförteckningen,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 133, såvitt avser förenkling
av prövningsförfarandet beträffande hjälpmedel för handikappade,
kostnadsgränsen för kostsamma hjälpmedel och decentralisering
av prövningsrätten beträffande sådana hjälpmedel,

5. att riksdagen avslår motionen 1971: 747,

6. att riksdagen till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 90 000 000
kr.

41. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Bidrag till anordnande
av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna K 5 och K 8 (s. 195-199) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsanslag
av 5 400 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt
utvecklingsstörda ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.

42. Bidrag till driften av särskolor m. m. Kungl. Maj:t har under
punkten K 9 (s. 199-200) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av särskolor m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.

Motion

I motionen 1971:757 av herr Larsson i Öskevik m. fl. hemställs att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utarbetande
av ändrade bestämmelser om statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, syftande till att statsbidrag skall utgå till avlönande
av talpedagog, särskolchef, vårdchef, biträdande sådana befattningshavare,
kurator, psykolog och biträdande psykolog, föreståndare och
biträdande föreståndare för olika inrättningar samt arbetsterapeut.

Utskottet

Statsbidrag utgår med 95 % av lönekostnaderna för rektorer och
lärare vid särskolan. I motionen 1971: 757 yrkas att bidragsreglerna
skall omarbetas i syfte att statsbidrag skall utgå till även andra personalkategorier
än de nämnda. Efter Kungl. Maj:ts bemyndigande har i
slutet av förra året tillsatts en arbetsgrupp med uppdrag att se över
reglerna om statsbidrag till särskoleverksamheten. I arbetsgruppen ingår
företrädare för socialdepartementet, skolöverstyrelsen och Landstingsför -

SoU 1971:5

44

bundet. I avvaktan på resultatet av gruppens arbete är utskottet inte
berett att förorda någon ändring av reglerna för statsbidragsgivningen.
Utskottet avstyrker därför motionen 1971: 757.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 757,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.

43. Bidrag till De handikappades riksförbund m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna K 10-K 12 (s. 200-203) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till De handikappades riksförbund ett anslag av
500 000 kr.,

2. till Bidrag till Hörselfrämjandets riksförbund ett anslag av
530 000 kr.,

3. till Bidrag till De blindas förening ett anslag av 2 500 000 kr.

44. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund. Kungl. Maj:t har under
punkten K 13 (s. 203) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges
dövas riksförbund för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 115 000
kr.

Motion

I motionen 1971:792 av herr Åkerlind hemställs att riksdagen för
budgetåret 1971/72 under punkt K 13. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund,
i bilaga 7 till statsverkspropositionen måtte besluta anslå
319 000 kr.

Utskottet

I motionen 1971: 792 yrkas en höjning av det av Kungl. Maj:t föreslagna
anslaget till Sveriges dövas riksförbund från 115 000 kr. till
319 000 kr.

Utskottet vill framhålla att statsbidraget till förbundet ökats väsentligt
under senare år. Till förbundet har utgått, under budgetåret 1966/67
15 000 kr och under de tre följande budgetåren 25 000 kr. årligen samt
under innevarande budgetår 100 000 kr. För nästa budgetår föreslår
Kungl. Maj:t en ökning med 15 000 kr. Med hänsyn till det anförda och
med beaktande bl. a. av de betydande insatser som görs av i främsta
rummet landstingen för att stödja de hörselskadade biträder utskottet
Kungl. Maj:ts förslag. Motionen 1971:792 avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

SoU 1971:5

45

på motionen 1971: 792 till Bidrag till Sveriges dövas riksförbund
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 115 000 kr.

45. Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkten K 14 (s. 203-204)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsförsändelser
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 1 785 000 kr.

Arbetarskydd m. m.

46. Arbetarskyddsstyreisen. Yrkesinspektionen. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna L1 och L2 (s. 207-211) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Arbetarskyddsstyreisen ett förslagsanslag av 10 140 000 kr.,
varav 157 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. till Yrkesinspektionen ett förslagsanslag av 16 940 000 kr., varav
1 070 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Internationell samverkan

47. Socialattachéer. Kungl. Maj:t har under punkten M 1 (s. 213-214)
föreslagit riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1971/72 anvisa
ett förslagsanslag av 825 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 351 av herr Andersson i Nybro m. fl. hemställs att
riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående
placeringen av de från Sverige utsända socialattachéerna med
målsättning att placera en sådan tjänst i något östeuropeiskt land.

Utskottet

Sverige har för närvarande fyra socialattachéer som är stationerade
i Washington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdet för
attachén i Bryssel är medlemsländerna i den europeiska ekonomiska
gemenskapen.

I motionen 1971: 351 anhålls om en utredning angående placeringen
av socialattachéerna med målsättning att en av attachéerna skall vara
stationerad i ett östeuropeiskt land.

Socialattachéerna har som huvuduppgift att förse myndigheter och

SoU 1971:5

46

arbetsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
frågor. Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift
som sålunda åvilar socialattachéerna talar skäl för en ökning av antalet
socialattachéer efter hand som resurserna medger. Frågan om placering
och verksamhetsområde får därvid avgöras från fall till fall.

Utskottet kan inte tillstyrka att någon ändring vidtages beträffande
de nuvarande stationeringsorterna för socialattachéerna. Motionen 1971:
351 avstyrkes således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 351,

2. att riksdagen till Socialattachéer för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 825 000 kr.

48. Internationellt socialpolitiskt samarbete m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna M 2-M 5 (s. 214—217) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Internationellt socialpolitiskt samarbete ett förslagsanslag av
3 025 000 kr.,

2. till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m. ett förslagsanslag
av 4 975 000 kr.,

3. till Vissa internationella resor ett reservationsanslag av 75 000
kr.,

4. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 250 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Statens allmänna fastighetsfond

49. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna 11:9-11: 11 (s. 218-244) framlagda
förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av
7 500 000 kr.,

2. till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ett investeringsanslag
av 13 000 000 kr.,

3. till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde ett investeringsanslag av 10 480 000 kr.

Soll 1971:5

47

Statens utlåningsfonder

50. Statens bosättningslånefond. Kungl. Maj:t har under punkten IV: 3
(s. 245-246) föreslagit riksdagen att till Statens bosättningslånefond för
budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Motion

I motionen 1971: 133 av herr Hamrin m. fl. föreslås, såvitt här är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att utvidga lånerätten för statliga bosättningslån
till att omfatta även ensamstående handikappade.

Utskottet

Från statens bosättningslånefond lämnas bosättningslån till trolovade
eller äkta makar, ensamstående föräldrar samt till personer som stadigvarande
sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden.

I motionen 1971: 133 yrkas att lånerätten skall utvidgas till att omfatta
även ensamstående handikappade.

Ungdomsbostadsutredningen har i sitt betänkande Ungdom-Bostad
(SOU 1970: 43) tagit upp frågan om sådan ändring av reglerna för bosättningslån
att lån skall kunna utgå även till ensamstående utan barn.

I slutet av förra året har Kungl. Maj:t överlämnat utredningens
betänkande i de delar detta berör reglerna för statliga bosättningslån
jämte remissyttrande till familjepolitiska kommittén för prövning i anslutning
till den översyn av reglerna för bosättningslån, som kommittén
fått i uppdrag att verkställa. Då således frågan om bosättningslån för
alla ensamstående kommer att bli föremål för närmare överväganden
föranleder motionen 1971: 133 i denna del inte någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 133, såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen till Statens bosättningslånefond för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 20 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

51. Lån till anordnande av barnstugor m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts under punkterna V: 1-V: 4 (s. 247-250) framlagda förslag
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Lån till anordnande av barnstugor ett investeringsanslag av
35 000 000 kr.,

2. till Lån till byggande av sjukhem ett investeringsanslag av
35 000 000 kr.,

3. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkohol -

SoU 1971: 5

48

missbrukare m. m. ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.,

4. till Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

Utskottet kommer senare under sessionen att yttra sig beträffande
Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag, nämligen

E	10	Statens institut för folkhälsan
G	8	Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
K	6	Bidrag till vanföreanstalter m. m.
K	7	Bidrag till Eugeniahemmet
L	3	Arbetsmedicinska institutet

vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 16 mars 1971
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit

herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i
Kungälv (s), Hamrin (fp), Dahlberg (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s),
herrar Larsson i Öskevik (c), Persson i Stockholm (s), Hyltander (fp),
fru Sigurdsen (s), herrar Akerlind (m), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson
(c) och fru Marklund (vpk).

Vid behandlingen av punkterna 4-13 har herr Romanus (fp) ersatt
herr Hyltander (fp) och vid behandlingen av punkterna 14-51 har herr
Nisser (m) ersatt herr Carlshamre (m).

Reservationer

Vid 4. Allmänna barnbidrag

1. beträffande en plan för barnstödets utbyggnad av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i öskevik (c), Andreasson (c) och
Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 6 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Vad därefter gäller» och slutar med orden »för bamstödets
utbyggnad» bort ha följande lydelse:

»Som framgår av det tidigare anförda har familjepolitiska kommittén

SoU 1971: 5

49

att behandla vissa familjepolitiska stödåtgärder åt barnfamiljer. Till
huvuduppgifterna hör bl. a. att pröva effektiviteten av olika stödformer.
En utgångspunkt för kommitténs arbete är dock, att de allmänna barnbidragen
alltjämt skall bilda stommen i konsumtionsstödet åt barnfamiljerna.
Jämsides med familjepolitiska kommittén arbetar även andra
utredningar med uppgifter, som har särskild betydelse för barnfamiljerna.
Bl. a. kan nämnas servicekommittén och 1968 års barnstugeutredning.

Utskottet vill understryka det i motionen 1971: 185 uttalade behovet
av en plan för barnstödets fortsatta utbyggnad. Det är angeläget inte
minst med hänsyn till de krav på ökade ekonomiska resurser, som med
nödvändighet måste följa med en utbyggnad av det familjepolitiska
stödet. Utbyggnaden bör ske i den takt resurserna medger.

I riksdagen har redan i tidigare sammanhang framhållits, att barnbidragen
bör betraktas som ett centralt inslag i familjepolitiken även i
framtiden. Höjningar av barnbidraget måste därför ingå i det framtida
reformprogrammet. En utbyggnad av det särskilda stödet till familjer
med små inkomster bör också ske. Ett särskilt vårdnadsbidrag måste
införas. Vidare måste frågan om värde- och standardbeständighet för
de familjepolitiska förmånerna lösas. Någon form av indexreglering
bör alltså ingå i planen.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionen
1971: 185 om en samlad plan för bamstödets utbyggnad.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 185 hos Kungl. Maj:t
anhåller om en samlad plan för bamstödets utbyggnad.

2. beträffande indexreglering av barnbidragen av fru Marklund (vpk)
som anser

dels att det avsnitt på s. 6 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Frågan om värde-» och slutar med orden »barnbidragen från
halvårsskiftet» bort ha följande lydelse:

»Frågan om värde- och standardbeständighet av de familjepolitiska
förmånerna kommer att tas upp till behandling av familjepolitiska
kommittén. Med tanke på att barnbidragen alltjämt anses böra utgöra
stommen i det ekonomiska stödet till barnfamiljerna anser utskottet det
angeläget att denna fråga avgörs utan avvaktan på familjepolitiska kommitténs
resultat. Eftersom det är av yttersta vikt för barnfamiljerna att
barnbidragen inte ånyo urholkas bör bidragen indexregleras. Utskottet
tillstyrker därför yrkandet i motionen 1971:360 om indexreglering av
barnbidragen. Förslag om erforderliga lagändringar bör snarast föreläggas
riksdagen så att indexregleringen kan ske senast vid kommande
årsskifte.»

dels att utskottet under 2 bort hemställa

4 Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 5

SoU 1971: 5

50

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 360 hos Kungl. Maj:t
hemställer om förslag till indexreglering av de allmänna barnbidragen.

Vid 6. Bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.

3. beträffande finansieringen av kommunala bostadstillägg för barnfamiljer
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre
(m), Larsson i Öskevik (c), Åkerlind (m), Andreasson (c) och Romanus
(fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 11 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Statsbidrag utgår till» och slutar med orden »därför motionen
1971: 758» bort ha följande lydelse:

»Då det gäller att omfördela ekonomiska resurser med hjälp av
statsfinansierade bidrag måste utgångspunkten vara att transfereringarna
skall ske över statsbudgeten. Tunga skäl måste finnas för att
undantag skall göras från denna huvudregel. Några sådana skäl föreligger
inte beträffande de kommunala bostadstillägg till barnfamiljer, för
vilka statsbidrag nu utgår. Även detta stöd till barnfamiljerna bör därför
vara en statens angelägenhet och finansieras av staten.

Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.»

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att utskottet i anledning av motionen 1971:758 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

4. beträffande inverkan av förmögenhet vid beräkning av bostadstilllägg
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m),
Larsson i öskevik (c), Åkerlind (m), Andreasson (c) och Romanus (fp)
som anser

dels att det avsnitt på s. 10 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Mot bakgrund av» och slutar med orden »1971: 770 och 1971:
787» bort ha följande lydelse:

»Som anförs i motionen 1971: 787 kan i många fall den förmögenhet,
som en barnfamilj har, vara bunden i en rörelse eller på annat
sätt vilket gör att förmögenheten inte kan göras tillgänglig för familjens
konsumtion. Utskottet anser det därför motiverat att i sådana fall det
bundna kapitalet reduceras vid beräkning av vilket förmögenhetsbelopp
som skall läggas till grund för fastställandet av bostadstillägg. Det är
också, i enlighet med vad som anförs i motionen 1971:770, motiverat
att ökningsfaktorn, som nu är 20 %, sänks. Som jämförelse kan nämnas
att motsvarande ökningsfaktor vid bestämmande av hustrutillägg
och kommunala bostadstillägg för pensionärer för närvarande är 10 %.

Vad utskottet anfört bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.»

SoU 1971: 5

51

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971:770 och motionen
1971:787 ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
inverkan av förmögenhet vid beräkningen av bostadstillägg för
barnfamiljer.

Vid 11. Bidrag till driften av barnstugor

5. beträffande frågan om frivillig eller obligatorisk förskola av herrar
Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Andreasson
(c) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 18 i utskottets betänkande som börjar med
orden »1968 års barnstugeutredning» och slutar med orden »således
av utskottet» bort ha följande lydelse:

»En tidig inbördes kontakt mellan barn i den gemenskap som förskolan
utgör är motiverad bl. a. av angelägna sociala behov. Som framhålls
i direktiven till 1968 års barnstugeutredning har skilda undersökningar
visat betydelsen av ett tidigt deltagande i organiserad gruppverksamhet,
bl. a. för att underlätta övergången till skolsituationen.
Barn som kommer från en stimulansfattig miljö är ofta handikappade i
jämförelse med barn som växt upp i en emotionellt och kulturellt mera
stimulerande miljö. Vistelse i förskola är därför av särskild betydelse för
de förstnämnda barnen. Barnstugeutredningen skall enligt utredningsdirektiven
bl. a. pröva formerna för och omfattningen av en förskoleverksamhet
som på sikt kan komma alla barn till del under en tid
närmast före inträdet i grundskolan. För att tvekan ej skall råda om att
utredningens arbete i denna del skall inriktas på frågan om möjligheterna
att införa en allmän obligatorisk förskola bör tilläggsdirektiv
meddelas för utredningens arbete. Dessa direktiv bör även innefatta
uppdrag att belysa övriga i motionerna angivna frågeställningar beträffande
förskolan och då framför allt frågan om förskolans inordnande i
skolväsendet. Utskottet anser att riksdagen i anledning av motionen
1971: 741 hos Kungl. Maj:t bör hemställa om tilläggsdirektiv till barnstugeutredningen
av den innebörd utskottet angivit. Detta ställningstagande
innebär att utskottet avstyrker motionerna 1971: 479 och 1971:
863.»

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 741 hos Kungl. Maj:t
begär att tilläggsdirektiv ges till 1968 års barnstugeutredning i
enlighet med vad utskottet anfört.

6. beträffande statsbidragsbestämmelserna i fråga om driften cv
barnstugor av herrar Hamrin (fp) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 17 med

SoU 1971: 5

52

orden »I den måns» och slutar på s. 18 med orden »i denna del» bort ha
följande lydelse:

»Som framhålles i motionen har under senare år en avsevärd ökning
av kommunernas kostnader för driften av barnstugor inträtt. Även
kostnaden per plats har ökat kraftigt. Av undersökningar, som bl. a.
redovisas i en av LO utgiven skrift, framgår att barnstugorna från
statens synpunkt är betydligt fördelaktigare i ekonomiskt avseende än
från kommunernas.

Utskottet finner det liksom motionärerna angeläget att förslag snarast
framlägges om sådan ändring av reglerna för statsbidrag till driften av
barnstugor, att ökat stöd ges åt kommunerna. Därvid bör, som motionärerna
framhåller, säskild hänsyn tas till de kommuner som i förhållande
till sitt skatteunderlag har speciellt stort behov av bamtillsynsplatser.
»

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 780 hos Kungl. Maj:t
hemställer att förslag snarast framläggs till sådan ändring av
reglerna för bidrag till driften av barnstugor att ökat stöd ges
åt kommunerna, särskilt dem som i förhållande till sitt skatteunderlag
har speciellt stort behov av bamtillsynsplatser.

7. beträffande statsbidragsbestämmelserna i fråga om driften av barnstugor
av fru Marklund (vpk) som anser

dels att det avsnitt på s. 17 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Effekten av den» och slutar med orden »avstyrker motionen
1971: 358» bort ha följande lydelse:

»Behovet av en utökad barntillsynsverksamhet är väl dokumentera!.
Lika kända är svårigheterna att överallt i landet få till stånd barnstugeplatser
som motsvarar behovet. Ofta är kostnadsskälen de avgörande.
Trots att det statliga driftbidraget höjts, har kommunerna fortfarande
de största finansiella bördorna. Detta försvårar en snabb utbyggnad av
verksamheten, och en ytterligare ökning av statsbidraget är därför ett
rimligt krav, i synnerhet som det råder samstämmighet om att utbyggandet
av daghemsverksamheten är en mycket angelägen åtgärd.

Ett driftbidrag av den storlek som föreslagits i motionen 1971:358
skulle medföra att staten kom att svara för ca 70 procent av personalkostnaderna.
Det kan ur många synpunkter anses lämpligt att göra
denna anknytning till personalkostnaderna. De utgör den dominerande
utgiftsposten och ökar snabbast. Utskottet delar motionärernas mening
att en sådan åtgärd skulle undanröja finansiella hinder för att bygga ut
denna starkt efterfrågade service åt barnfamiljerna. Utskottet tillstyrker
därför motionen 1971: 358.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971: 358 till Bidrag till driften av barnstugor

SoU 1971: 5

53

för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 280 000 000
kr.

8. beträffande statsbidragsbestämmelserna i fråga om driften av barnstugor
av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Carlshamre (m),
Larsson i Öskevik (c), Åkerlind (m), Andreasson (c) och Romanus (fp)
som anser

att det avsnitt på s. 17 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Effekten av den» och slutar med orden »avstyrker motionen 1971: 358»
bort ha följande tillägg:

»Med anledning av yrkandet i motionen vill dock utskottet framhålla
det önskvärda i att den av riksdagen år 1969 begärda utredningen
rörande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun kommer till
stånd.»

Vid 12. Bidrag tili kommunala familjedaghem

9. beträffande begränsningsreglerna för statsbidrag till kostnaden för
kommunala familjedaghem av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin
(fp), Carlshamre (m), Larsson i öskevik (c), Åkerlind (m), Andreasson
(c) och Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 19 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Riksdagen har» och slutar med orden »1971: 186 och 1971: 791»
bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening finns det fog för stark kritik mot de båda
begränsningsreglerna. Ett stort antal kommuner kan på grund av kvotregeln
inte få statsbidrag till sin familjedaghemsverksamhet. Den stimulans
till ökade insatser på området som statsbidraget är avsett att utgöra
uteblir i många av dessa kommuner. Det kan nämligen ofta te sig
betungande för kommunerna att nå upp till det antal daghemsplatser
som krävs för att bidrag skall börja utgå. Inte heller den andra av de
båda begränsningsreglerna, balansregeln, bidrar enligt utskottets mening
till en utveckling mot målet att helt tillgodose efterfrågan på barntillsynsplatser.
Det finns inte skäl anta att utbyggnaden av bamstugeverksamheten
skulle hämmas av att kommunerna stimulerades att ytterligare
bygga ut familjedaghemsverksamheten. En sådan stimulans bör
därför ges genom ändring av statsbidragsreglerna. Utskottet anser att
såväl kvotregeln som balansregeln bör slopas. Motionerna 1971: 186
och 1971: 791 bör därför bifallas.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 186 och motionen
1971:791 hos Kungl. Maj:t hemställer om slopande av de båda
begränsningsreglerna för statsbidrag till kostnaden för kommunala
familjedaghem.

SoU 1971: 5

54

Vid 14. Socialstyrelsen

10. beträffande anvisande av medel till ett statligt lekmiljöråd av
herrar Åkerlind (m) och Nisser (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 20 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Utskottet, som inte» och slutar med orden »1971: 794 avstyrks
således» bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner det inte motiverat att inrätta ett särskilt statligt lekmiljöråd.
Medel bör därför inte beräknas för detta ändamål. Utskottet
tillstyrker således motionen 1971: 794.»
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971:794 till Socialstyrelsen för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 32 245 000 kr.

Vid 18. Bidrag till försöksvis anordnad familjerådgivning

11. beträffande primärkommunalt ordnad social rådgivningsverksamhet
av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 24 med
orden »Försöksverksamhet med familjerådgivning» och slutar på s. 25
med orden »utskottet motionen 1971:744» bort ha följande lydelse:

»Försöksverksamhet med familjerådgivning har pågått under lång tid.
Mot denna bakgrund framstår det självfallet som önskvärt att riktlinjerna
för en permanent organisation av verksamheten kan fastställas
snarast möjligt. Utskottet är väl medvetet om att familjerådgivningsverksamheten
berörs av flera pågående utredningar. Utskottet vill emellertid
understryka vikten av att familjerådgivningen utan dröjsmål blir
en reguljär del av samhällets sociala service. Förslag om permanent
organisation för familjerådgivningsverksamheten bör därför snarast
möjligt framläggas. I avvaktan härpå bör åtgärder vidtagas som stimulerar
till en ökning av försöksverksamheten. Hit hör vidgade möjligheter
för primärkommunerna att engagera sig i denna.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 744 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

12. beträffande försöksverksamhet med sexualrådgivningskliniker av
herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 25 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Beträffande yrkandet i» och slutar med orden »utskottet motionen
1971: 1189» bort ha följande lydelse:

»Som motionärerna framhållit visar erfarenheterna från befintliga
sexualrådgivningskliniker att dessa fyller ett angeläget behov. Lands -

SoU 1971: 5

55

tingen och de kommuner som bedriver familjerådgivning bör därför genom
anvisningar stimuleras att inrätta sådana kliniker. Skäl finnes, som
framhålles i motionen, att samordna dessa med familjerådgivningsbyråerna,
för att därmed underlätta behandlingen av sexuella problem som
en del i större samlevnadskomplex, vilket ofta är önskvärt.»
dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1189 ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

Vid 20. Bidrag till S:t Lukasstiftelsen

13. beträffande medelsanvisningen av herrar Gustavsson i Alvesta
(c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hy Itänder (fp), Åkerlind (m),
Andreasson (c) och Nisser (m) som anser

dels att det avsnitt på s. 26 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Utskottet biträder Kungl. Maj:ts» och slutar med orden »och avstyrker
motionsyrkandet» bort ha följande lydelse:

»Med hänsyn till den omfattande rådgivnings- och utbildningsverksamhet
som bedrivs vid S:t Lukasstiftelsen samt med beaktande av de prisoch
lönestegringar som inträffat under de senaste åren biträder utskottet
motionsförslaget.»

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971: 190 till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för
budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 80 000 kr.

Vid 23. Hälsovårdsupplysning

14. beträffande en parlamentarisk utredning om sjukdomsförcbyggande
åtgärder av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson
i Öskevik (c) Hy Itänder (fp), Åkerlind (m), Andreasson (c) och Nisser
(m) som anser

dels att det avsnitt på s. 28 i utskottets betänkande som börjar med
orden »I motionen 1971:481» och slutar med orden »till motionen
1971:481» bort ha följande lydelse:

»I motionen 1971: 481 föreslås en parlamentarisk utredning om sjukdomsförebyggande
åtgärder i syfte att skapa bättre förutsättningar för
en aktiv medverkan från samhällsorgans och alla medborgares sida för
att förbättra folkhälsan. Motionärerna framhåller att det är både billigare
och effektivare att förebygga uppkomsten av ohälsa än via behandling
och rehabilitering återställa hälsan. De påpekar att samhällets politik
måste i allt större utsträckning syfta till att förebygga såväl fysisk
som psykisk ohälsa. Hälsovårdsupplysningen måste ha som mål att ge
ökade kunskaper på en hel rad områden och bedrivas inom samhälls -

SoU 1971: 5

56

funktioner som har en nyckelställning när det gäller att nå och påverka
människorna. Utskottet ansluter sig till motionärernas bedömning beträffande
betydelsen av sjukdomsförebyggande åtgärder. För att kunna
engagera de enskilda människorna för sjukdoms- och skadeförebyggande
åtgärder krävs närmare utredning av bl. a. frågorna om hur en effektiv
och långsiktig hälsoupplysning skall planeras, organiseras, samordnas
och genomföras. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen
1971: 481 om tillsättande av en parlamentarisk utredning för detta ändamål.
»

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971:481 hos Kungl. Maj:t
hemställer att en parlamentariskt sammansatt kommitté får i
uppdrag att utreda frågan om samordnade sjukdomsförebyggande
åtgärder som kan avlasta sjukvård och socialvård.

15. beträffande medelsanvisningen av herrar Akerlind (m) och Nisser
(m) som anser

dels att det avsnitt på s. 28 i utskottets betänkande som börjar med
orden »ökade insatser för» och slutar med orden »Motionen avstyrks
därför» bort ha följande lydelse:

»Ökade insatser för hälsovårdsupplysning som ett led i den förebyggande
hälso- och sjukvården är enligt utskottets mening angelägna.
Socialstyrelsen har föreslagit en medelsanvisning under anslaget av
5 990 000 kr. medan Kungl. Maj:t förordat ett anslag av 3 000 000 kr.
I motionen 1971: 781 hemställs om en höjning av anslaget till 4 000 000
kr. En beskärning av socialstyrelsens förslag till det av Kungl. Maj:t
förordade beloppet innebär att åtskilliga angelägna upplysningsåtgärder
inte kan genomföras. Utskottet vill särskilt framhålla upplysningsbehovet
om skadeverkningar genom bruk av tobak, alkohol och narkotika. Mot
bakgrund bl. a. av det utomordentligt stora behov av kvalificerad information
som finns - inte minst bland barn och ungdom - tillstyrker
utskottet förslaget i motionen 1971:781 om en medelsanvisning av
4 000 000 kr.»

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971:781 till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

Vid 28. Vidareutbildning av läkare

16. beträffande läkartillgången vid sjukvårdsinrättningarna av herrar
Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyllander
(fp) och Andreasson (c) som anser

dels att det avsnitt på s. 31 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Läkartjänstutredningen behandlar bl. a.» och slutar med orden

SoU 1971: 5

57

»till motionen 1971: 184» bort ha följande lydelse:

»Det är enligt utskottets mening ur såväl patienternas som sjukvårdshuvudmännens
synvinkel angeläget att den nya ordningen för vidareutbildning
av läkare inte leder till att antalet väl utbildade underordnade
läkare vid landsortssjukhusen alltför starkt reduceras och att
dessa läkare ersätts med praktiskt oerfarna nyexaminerade läkare. Förutsättningarna
för sjukhushuvudmännen att till andra tjänster än för
överläkare och biträdande överläkare kunna knyta kvalificerade läkare
bör därför beaktas. Utskottet biträder kravet på att läkartjänstutredningen
får i uppdrag att snarast utreda och lägga fram förslag om hur
behovet av läkartjänster av nämnda slag skall tillgodoses. Utskottet tillstyrker
således bifall till motionen 1971: 184.»
dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 184 hos Kungl. Maj:t
hemställer att socialstyrelsen får i uppdrag att genom läkartjänstutredningens
försorg snarast utreda och lägga fram förslag om
tillgodoseende av behovet av kompetent läkarpersonal vid sjukvårdsinrättningarna.

Vid 37. Bidrag till Länkrörelsen m. ni.

17. beträffande kretsen av bidragsberättigade organisationer av herrar
Hamrin (fp) och Hyllander (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 36 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Utskottet delar motionärernas» och slutar med orden »till
motionen 1971: 356» bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas mening att många andra organisationer
än de som nu erhåller stöd från anslaget utför insatser som är av
betydelse för de socialt handikappade. Det har i praktiken visat sig
att dessa organisationer med religiös eller annan ideell inriktning nått
goda resultat i sitt rehabiliteringsarbete. De arbetar nu under mycket
svåra ekonomiska förhållanden. Medel från detta anslag utgår för närvarande
till Länkrörelsen, RFHL och en del andra organisationer för
stöd och hjälp till läkemedelsmissbrukare. Vi anser, att detta är mycket
värdefullt. Men med tanke på att även andra organisationer utför liknande
arbete med goda resultat, bör medel från detta anslag utgå även
till dessa, för den del av deras arbete, som består av gemenskapsfrämjande
gruppverksamhet för socialt handikappade, främst alkohol- och
läkemedelsmissbrukare.

Anslaget bör enligt utskottets mening utgå med det i motionen yrkade
beloppet 2 900 000 kr., varav 600 000 kr. beräknats för religiösa eller
andra ideella organisationers verksamhet av nyss nämnda art. Dessa
medel bör förvaltas av socialstyrelsen, som efter ansökan skall kunna
fördela dem till berörda organisationer. Bedömningen bör vara sådan

SoU 1971: 5

58

att även nya metoder för dylik verksamhet uppmuntras. Anslagets rubrik
bör härvid ändras till 'Bidrag till Länkrörelsen och andra frivilliga ideella
organisationer’.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen 1971: 356

a) till Bidrag till Länkrörelsen och andra frivilliga organisationer
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 2 900 000 kr.,

b) ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Vid 40. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

18. beträffande hjälpmedelsförteckningen av herrar Hamrin (fp) och
Hyllander (fp) som anser

dels att det avsnitt på s. 40 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Utskottet vill starkt» och slutar med orden »i denna del» bort
ha följande lydelse:

»Utskottet vill starkt understryka vikten av att hjälpmedelsförteckningen
ges en sådan utformning att den omfattar alla de hjälpmedel, som
är nödvändiga för handikappade och sjuka. Trots att förteckningen under
hand kompletterats omfattar den ännu inte vissa för olika grupper
handikappade väsentliga hjälpmedel. Rätten att kostnadsfritt erhålla
hjälpmedel på grund av handikapp bör därför utvidgas till att omfatta
alla handikappgrupper, dvs. alla som har behov av hjälpmedel på grund
av handikapp eller sjukdom. Hjälpmedelsbegreppet bör härvid ges en
vid tolkning. Utskottet tillstyrker alltså motion 1971: 133 i denna del.»
dels att utskottet under 3 borde hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 133, såvitt avser
vidgning av hjälpmedelsförteckningen, hos Kungl. Maj:t hemställer
att hjälpmedelsförteckningen vidgas till att omfatta alla
hjälpmedel, som är nödvändiga på grund av handikapp och sjukdom.

19. beträffande prövningen av frågan om statsbidrag till särskilt kostsamma
hjälpmedel, m. m. av herrar Hamrin (fp) och Hyllander (fp) som
anser

dels att det avsnitt på s. 42 i utskottets betänkande som börjar med orden
»Den sålunda lämnade» och slutar med orden »del avstyrks därför»
bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening skulle en decentraliserad behandling kunna
förkorta den totala handläggningstiden, vilket är betydelsefullt för den
som väntar på ett hjälpmedel. Det är angeläget, att alla möjligheter
uttnyttjas för att ytterligare förkorta väntetiden för de personer, som
har behov av de kostsamma hjälpmedlen. Detta kan ske bl. a. genom

SoU 1971: 5

59

att som föreslagits i motionen 1971: 133 beloppet för hjälpmedel, som
kan utlämnas utan särskild prövning, höjs från 5 000 kr. till 10 000 kr.
Även andra förenklingar, som innebär tidsvinst i handläggningen, bör
övervägas. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motionen
1971: 133 i dessa delar.

Enligt utskottets mening skulle ett genomförande av det i motionen
1971:747 framförda förslaget vara liktydigt med att helt överföra
beslutanderätten för de särskilt kostsamma hjälpmedlen till den ordinerande
läkaren. Det torde nämligen i praktiken knappast komma i
fråga att ta ifrån en handikappad ett hjälpmedel som denne erhållit för
klinisk prövning.

Då det gäller förslaget i motion 1971: 133 om en decentralisering
av prövningsförfarandet, finner utskottet att betydande fördelar i tidsoch
servicehänseende härigenom kan vinnas. Det torde ej kunna hävdas
att bedömningen och prövningen av vilket hjälpmedel som är lämpligast
för den handikappade är av den svårighetsgraden, att ställningstagandet
inte med fördel kan göras av regionala organ. Utskottet tillstyrker
därför yrkandet i motionen 1971: 133 såvitt avser delegation av
prövningsrätten beträffande kostsamma hjälpmedel till ett länsorgan.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att anvisa lämpligt regionalt
organ för detta ändamål, t. ex. det av handikapputredningen föreslagna
länshandikapprådet. Som en följd av detta ställningstagande avstyrks
motionen 1971:747.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen i anledning av motionen 1971: 133, såvitt avser förenkling
av prövningsförfarandet beträffande hjälpmedel för
handikappade, kostnadsgränsen för kostsamma hjälpmedel och
decentralisering av prövningsrätten beträffande sådana hjälpmedel,
hos Kungl. Majit hemställer dels att prövningsförfarandet
beträffande kostsamma hjälpmedel förenklas, dels att beloppsgränsen
för hjälpmedel, som erhålles utan särskild prövning,
höjs från 5 000 kr. till 10 000 kr., dels ock att prövningen av rätten
till statsbidrag till kostsamma hjälpmedel decentraliseras till
lämpligt regionalt organ.

Vid 42. Bidrag till driften av särskolor m. ni.

20. beträffande statsbidrag till fler personalkategorier av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Hamrin (fp), Larsson i Öskevik (c), Hyltander (fp)
och Andreasson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 43 med
orden »Statsbidrag utgår med» och slutar på s. 44 med orden »därför
motionen 1971:757» bort ha följande lydelse:

»För närvarande utgår statsbidrag med 95 % av lönekostnaden för

SoU 1971: 5

60

rektorer och lärare vid särskolan. I motionen 1971: 757 yrkas att bidragsreglerna
skall omarbetas i syfte att statsbidrag skall utgå till även andra
personalkategorier än de nämnda.

Under den tid som förflutit sedan lagen angående vården om vissa
psykiskt utvecklingsstörda trädde i kraft den 1 januari 1968 har huvudmännen
gjort betydande insatser för att bygga ut undervisningen för personer
som omfattas av lagen. Detta har inneburit en avsevärd ekonomisk
belastning för huvudmännen. Kännetecknande för verksamheten enligt
omsorgslagen är den stora integrationen mellan vård och utbildning. Mot
bakgrunden av detta är det enligt utskottets mening angeläget att de
förslag angående statsbidrag till olika personalkategorier, som framlades
av den utredning som föregick lagstiftningen, snarast möjligt förverkligas.
Den närmare avgränsningen av de statsbidragsberättigade
tjänsterna bör anförtros den arbetsgrupp som tillsattes förra året för att
se över reglerna om statsbidrag till särskoleverksamheten. I enlighet med
det anförda biträder utskottet yrkandet i motionen 1971: 757.»
dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971:757 hos Kungl. Maj:t
hemställer om utarbetande av ändrade bestämmelser om statsbidrag
til! omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda i det
syfte som anges i motionen.

Vid 44. Bidrag till Sveriges dövas riksförbund

21. beträffande medelsanvisningen av herrar Åkerlind (m) och Nisser
(m) som anser

dels att det avsnitt på s. 44 i utskottets betänkande som börjar med
orden »Utskottet vill framhålla» och slutar med orden »1971:792 avstyrks
således» bort ha följande lydelse:

»För sin verksamhet är Sveriges dövas riksförbund helt beroende av
frivilligt insamlade medel, lotteriinkomster samt statliga bidrag. Utöver
de beräknade intäkterna från annat håll behövs 319 000 kr. i statligt anslag
för att verksamheten skall kunna bedrivas i den omfattning som är
avsedd. Utskottet anser att verksamheten, som helt går ut på att de
döva skall kunna anpassas till vårt samhälle, har sådan betydelse att
nämnda anslagsbelopp bör anvisas.»
dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionen 1971:792 till Bidrag till Sveriges dövas riksförbund
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 319 000 kr.

SoU 1971: 5

61

Vid 50. Statens bosättningslånefond

22. beträffande bosättningslån till ensamstående handikappade av
herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp), som anser

dels att det avsnitt på s. 47 i utskottets betänkande som börjar med
orden »I slutet av» och slutar med orden »någon riksdagens åtgärd»
bort ha följande lydelse:

»I slutet av förra året har Kungl. Maj:t överlämnat utredningens betänkande
i de delar detta berör reglerna för statliga bosättningslån jämte
remissyttrande till familjepolitiska kommittén för prövning i anslutning
till den översyn av reglerna för bosättningslån som kommittén fått i
uppdrag att verkställa. Familjepolitiska kommittén överväger således
frågan om bosättningslån till alla ensamstående. Oavsett vilket resultat
dessa överväganden kommer att leda till, torde beslut i frågan ej kunna
fattas inom avsevärd tid. Enligt vår mening är dock de ensamstående
handikappades bostadsproblem av den arten att beslut beträffande dem
torde kunna fattas redan nu. Ensamstående handikappade tvingas ofta
bo på institutioner. Många av dem är i stort behov av egna lägenheter
för att kunna leva ett mer självständigt och tillfredsställande liv. De har
dock ofta svårt att skaffa egen lägenhet på grund av de höga utrustningskostnadema.
Rätten att erhålla statliga bosättningslån bör därför
tillerkännas även ensamstående handikappade. Utskottet tillstyrker alltså
motionen 1971: 133 i denna del och föreslår, att riksdagen uttalar alt
lånerätten för statliga bosättningslån bör utvidgas till att omfatta även
ensamstående handikappade.»

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 133, såvitt här är i fråga,
hos Kungl. Maj:t hemställer om sådan ändring av kungörelsen
(1946: 570) om statliga bosättningslån att lånerätten för statliga
bosättningslån utvidgas till att omfatta även ensamstående
handikappade.

Särskilt yttrande

Vid 11. Bidrag till driften av barnstugor

beträffande frågan om frivillig eller obligatorisk förskola av herrar Carlshamn
(m) och Åkerlind (m) som anfört:

Den pedagogiska verksamheten i förskolan syftar till att utveckla
barnens anlag och färdigheter, samtidigt som barnen tränar upp sin förmåga
till social samvaro. I likhet med vad som anförs i motionen
1971: 479 anser vi att det mot denna bakgrund bör eftersträvas att alla
sexåringar - och så småningom också femåringar - kan erbjudas plats
vid förskola. En sådan förskola bör vara frivillig. 1968 års barnstugeutredning
skall enligt utredningsdirektiven bl. a. pröva formerna för och

SoU 1971: 5

62

omfattningen av en förskoleverksamhet som på sikt kan komma alla
barn till del under en tid närmast före inträdet i grundskolan. Utgångspunkten
för utredningsarbetet är att förskoleverksamheten även i fortsättningen
skall vara en kommunal verksamhet. Enligt vår mening är
det uppenbart att man med denna utgångspunkt inte inom överskådlig
tid kan nå det uppställda målet att bereda alla 5-6-åringar plats i förskola.
Samhället måste därför samtidigt satsa på en utbyggnad av privata
förskolor som bedrivs av olika organisationer. Härigenom blir det
också möjligt för föräldrarna att för sina barns räkning välja mellan förskolor,
där verksamheten har skiftande uppläggning och innehåll, varmed
även det i motionen 1971: 863 framförda önskemålet om en valfri
förskola med kristet alternativ skulle tillgodoses. Detta kommer enligt
vår mening att öka många föräldrars benägenhet att sända sina barn till
förskola.

Det hade enligt vår mening varit av värde, om vad vi ovan anfört,
exempelvis genom tilläggsdirektiv, kunnat bringas till 1968 års barnstugeutredning
för beaktande. Utredningens arbete har emellertid framskridit
så långt, att det för närvarande synes lämpligt att i avvaktan på
utredningens huvudbetänkande inte föreslå någon riksdagens åtgärd.