Socialutskottets betänkande nr 23 år 1971

SoU 1971:23

Nr 23

Socialutskottets betänkande i anledning av motion om viss statistik
inom socialvården.

I motionen 1971: 188 av herr Ringaby (m) yrkas att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ålägga kommunerna att föra en adekvat
statistik om socialhjälpens orsaker i syfte att underlätta socialpolitiska
åtgärder.

Motionären hänvisar beträffande motivering för yrkandet till motionen
1971: 189 av honom om åtgärder mot alkohol- och narkotikamissbruket.
I denna motion anges att antalet socialhjälpstagare ökat från ca 275 000
år 1965 till ca 400 000 år 1969. Motionären säger härom att även om
kommunerna inte redovisar någon statistik på orsakerna till socialhjälp
kan man nog utgå från att alkoholismen är en bidragande orsak till
denna ökning av hjälpbehövande. En förbättrad kommunal statistik på
detta område är absolut nödvändig om rätta åtgärder skall kunna vidtas,
hävdar motionären. Motionen 1971: 188 syftar således till att socialhjälpsstatistiken
skall vara så utformad att den kan ge indikationer om
att åtgärder i förekommande fall kan behöva vidtas på något visst område.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 1 § lagen (1936: 56) om socialregister skall i varje kommun av
socialnämnden eller annat kommunalt organ, som kommunen därtill
utser, föras ett register (socialregister) över hjälpverksamheten inom
kommunen. Enligt 7 a § nämnda lag skall det registerförande organet
avge statistiska uppgifter ur registret jämlikt de föreskrifter, som Kungl.
Maj:t låter utfärda.

Bestämmelser om avlämnande av statistiska uppgifter har senast
meddelats i kungörelsen (1968: 492) om socialvårdsstatistiska uppgifter
från kommun m. fl. Enligt denna kungörelse åligger det kommun att
till statistiska centralbyrån (SCB) avlämna dels årligen för nästföregående
kalenderår statistiska uppgifter angående socialhjälp m. m., dels
ock, efter anmaning, sådana uppgifter som erfordras för särskilda statistiska
undersökningar på socialvårdens område. Formulär för statistiken
fastställs av SCB efter samråd med socialstyrelsen och efter hörande
av Svenska kommunförbundet.

Årsstatistiken över socialhjälpen publiceras av SCB dels med prelimi -

Riksdagen 1971. 12 sami. Nr 23

SoU 1971: 23

2

nära uppgifter i serien Statistiska meddelanden, dels med slutliga och
mera specificerade uppgifter i årsboken Socialvården i serien Sveriges
officiella statistik. Statistiken över socialhjälpen, som omfattar
uppgifter om samtliga hjälpfall, utgör dels en totalbearbetning och dels,
i fråga om den mera ingående analysen av materialet, en urvalsbearbetning
omfattande vart femte fall. 1 totalbearbetningen redovisas antalet
hjälpfall med fördelning på olika familjetyper, antalet hjälpta personer
samt hjälpens värde. I urvalsbearbetningen lämnas för de enskilda
hjälpfallen dels uppgifter om huvudpersonen, dels uppgifter om hjälpens
beskaffenhet, varaktighet och värde. Materialet redovisas efter riksområden
och län med vissa fördelningar på landsbygd och städer.

Till komplettering av årsstatistiken har speciella undersökningar av
olika slag förekommit. Vissa har omfattat hela landet, såsom 1959 års
socialhjälpsundersökning, publicerad år 1961 i Sveriges officiella statistik,
Socialvård. Andra har avsett enskilda kommuner och har haft en mer
eller mindre bred uppläggning.

En omfattande kartläggning och analys av socialhjälpen år 1967 har
gjorts inom socialdepartementet och publicerats i betänkandet »Socialhjälpen
i län och kommuner 1967» (stencil S 1969: 9). För denna kartläggning
har använts årsstatistiken från kommunerna, annan statistik
samt särskilda undersökningar. Betänkandet innehåller ett avsnitt om
orsaker till socialhjälpsbehoven (s. 9). Där sägs bl. a. följande.

Försök att fastställa orsaker till socialhjälpsbehoven innebär stora
svårigheter. 1 den mån sådana redovisningar förekommit i den löpande
statistiken har man fått nöja sig med att ange någon omständighet i den
aktuella hjälpsituationen, som för bedömaren framstått såsom den
kanske viktigaste och mest omedelbara anledningen till hjälpbehovet. De
komplexa individuella orsakssammanhangen har i sådana redovisningar
gått förlorade och det har ännu mindre varit möjligt att beakta de
sociala och samhällsekonomiska faktorer, som haft samband med de
individuella hjälpbehoven. Även de orsaker som redovisats har haft ett
skiftande informativt värde från ganska objektiva till diffusa och starkt
värdebetonade beskrivningar. Den äldre fattigvårdsstatistiken, som innehöll
redovisning av »orsaker till understödsbehovet» kan här tjäna som
exempel. Statistiken upptog som orsaker sjukdom, otillräcklig arbetsförmåga,
arbetslöshet, dryckenskap, lättja och liknöjdhet, talrik familj,
den försörjningspliktiges död, den försörjningspliktiges avvikande samt
»andra orsaker».

Denna »orsaksstatistik» utmönstrades redan under fattigvårdslagens
tid (1938) och har inte fått någon förbättrad och moderniserad efterföljare
i socialhjälpsstatistiken. Vissa kommuners socialhjälpsstatistik innehåller
emellertid redovisningar av anledningarna till socialhjälpsbehoven
hos kommunens socialhjälpsfall.

Som mera vanliga orsaker till socialhjälp nämns i betänkandet arbetsoförmåga
och arbetslöshet.

Sedan år 1968 samarbetar socialdepartementet med SCB om en un -

SoU 1971: 23

3

dersökning rörande personer med socialhjälp i maj månad 1968 (1968
års socialhjälpsundersökning).

Undersökningen syftar till att kartlägga socialhjälpstagargruppens sammansättning,
att redovisa de olika faktorer som kan ha betydelse för
behovet av socialhjälp samt att belysa samspelet mellan socialhjälpen
och samhällets övriga stödåtgärder.

Undersökningen omfattar 200 kommuner.

Förutom uppgifter från socialnämnderna om socialhjälpsförhållandena
ingår uppgifter om de i undersökningen ingående socialhjälpsfallen från
försäkringskassa, arbetsförmedling, erkänd arbetslöshetskassa, nyktcrhetsnämnd
och barnavårdsnämnd.

Insamlingen av undersökningsmaterialet avslutades i januari 1969.
Efter ett omfattande kompletteringsarbete är undersökningen f. n. föremål
för bearbetning. Redovisningen kommer bl. a. att omfatta vissa
jämförelser med 1959 års undersökning och beräknas föreligga under
hösten 1971.

Den år 1968 tillsatta socialutredningen — som har i uppdrag att göra
en allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen — har bl. a. att
behandla frågor om socialstatistiken. I direktiven för utredningen (se riksdagsberättelsen
S 1969: 29) sägs bl. a. följande.

I anslutning till frågan om nämndorganisationen bör lagen om socialregister
ses över. Det bör prövas om lagstiftning på området alltjämt
behövs. Innehållet i och uppläggningen av socialregistren måste nu bedömas
från andra utgångspunkter än då lagen tillkom år 1936. Det är angeläget
att skapa en socialstatistik och övrig information som allsidigt
belyser socialpolitikens innebörd och verkningar. Nya tekniska möjligheter
har skapats genom datatekniken.

Remissyttranden

Yttranden över motionen har inhämtats från socialstyrelsen, statistiska
centralbyrån och Svenska kommunförbundet.

Socialstyrelsen påpekar att inom Svenska kommunförbundet pågår
arbete med ett system för informationsbehandling inom socialvårdsområdet.
Vidare nämner socialstyrelsen att den kommer att ta initiativ till
försöksverksamhet med viss statistik beträffande narkotikamissbruk.
Socialstyrelsen anför slutligen att i avvaktan på resultatet av pågående utredningar
och försök finns knappast anledning att meddela kommunerna
mera detaljerade anvisningar än som kan ges med stöd av gällande
författningar.

Statistiska centralbyrån (SCB) anför bl. a. följande.

Det är önskvärt med en utbyggnad av statistiken över socialhjälp
med en redovisning av hjälpbehovets orsaker. Verket vill emellertid framhålla
att för det sociala området i dess helhet finns behov av att utforma
ett antal olika indikatorer ägnade att belysa såväl snabba som
mer långsamma utvecklingsförlopp i samhället. Dessa indikatorer skulle

SoU 1971: 23

4

då bl. a. kunna ge impulser såväl till fördelningen på kort sikt av socialvårdande
insatser i samhället som till mer långsiktigt verkande förändringar
i den ram inom vilken socialvården arbetar. På sikt krävs emellertid
också en utbyggnad av en åtgärds- och resultatstatistik för att dels
få ett mått på mängden och inriktningen av insatta åtgärder och resurser
och dels på effekten av dessa insatser. SCB vill här framhålla att
verket f. n. driver ett flertal utvecklingsprojekt inom den sociala statistiken
med ovan skisserad inriktning.

Det bör emellertid kraftigt understrykas att det är förenat med betydande
svårigheter att upplägga en adekvat statistik av den art motionären
efterlyser. Orsakssambanden som skall redovisas är nämligen som
regel mycket komplexa och därför svåra att t. ex. hänföra till en enda
eller ett fåtal faktorer.

För att tränga under ytan och få en bild av orsakssammanhangen —
dessa är som ovan antytts komplicerade eftersom olika faktorer samverkar
eller motverkar varandra i förloppet — krävs specialundersökningar.

Det stöter således på avsevärda problem att utforma och genomföra
ett registreringsförfarande som är tillräckligt likformigt och invändningsfritt
för att kunna ge en tillräckligt bärande grund för olika socialpolitiska
åtgärder såväl på mikrosom makroplanet. Det behövs ett
omfattande utredningsarbete för att analysera frågan. SCB driver olika
projekt för utveckling av statistiken på det sociala området. I dessa ingår
som angelägna delar bl. a. en behandling av de problem som berörts
i det föregående.

Beträffande narkotikamissbruket vill SCB framhålla att en samlad
belysning av detta nya och uppenbarligen växande samhällsproblem ter
sig mycket angelägen. Verket överväger att i sin anslagsframställning
för budgetåret 1972/73 begära medel för utvecklingsarbete vad gäller
statistik inom detta område.

Svenska kommunförbundet erinrar om att inom statistiska centralbyrån
pågår utredningsarbete för översyn av socialstistiken. Förbundet
nämner vidare att det för närvarande överarbetar ett socialt informationssystem
i vars utveckling förbundet deltagit och som används i
Göteborg. Förbundet anför att då utvecklingsarbeten på området pågår,
finner förbundet inga skäl föreligga för att kommunerna genom lagstiftning
åläggs att föra en orsaksstatistik avseende det sociala utrednings-
och behandlingsarbetet.

Utskottet

I syfte att socialhjälpsstatistiken skall utgöra ett bättre underlag för
socialpolitiska åtgärder yrkas i motionen 1971:188 att socialhjälpsstatistiken
hos kommunerna skall innefatta statistik om orsakerna till
att socialhjälp utgått.

Utskottet delar uppfattningen att det vore värdefullt att ha tillgång

SoU 1971: 23

5

till närmare redovisningar av orsakerna till behov av socialhjälp. Det
vore även önskvärt med åtgärds- och resultatstatistik inom socialvården,
som belyser mängden och inriktningen av insatta åtgärder och som ger
information om effekten av insatserna.

För att den löpande statistiken skall bli ett bättre hjälpmedel inom det
sociala arbetet bedriver statistiska centralbyrån utvecklingsarbete på området.
Centralbyrån har i remissyttrande framhållit de stora svårigheter
som dock föreligger när det gäller att lägga upp en statistik angående
orsaker till socialhjälp med hänsyn till att orsakssambanden som regel
är mycket komplicerade. Centralbyrån har i stället framhållit specialundersökningar
som ett hjälpmedel till att få socialhjälpen närmare belyst.
Sådana undersökningar har också kommit till stånd genom initiativ av
socialdepartementet — »Socialhjälpen i län och kommuner 1967» och
den ännu inte färdigbearbetade »1968 års socialhjälpsundersökning».

Även inom Svenska kommunförbundet pågår utvecklingsarbete på
området. Förbundet har med hänsyn till detta utvecklingsarbete och utvecklingsarbetet
hos statistiska centralbyrån inte funnit anledning biträda
motionen. Samma inställning har intagits av socialstyrelsen.

Socialutredningen har bl. a. i uppdrag att behandla socialstatistiken. I
direktiven för utredningen har framhållits det angelägna i att en socialstatistik
m. m. tillskapas som allsidigt belyser socialpolitikens innebörd
och verkningar. Utredningsarbetet skall således ges en inriktning som
synes överensstämma med motionens syfte. Med hänsyn härtill och till
det utvecklingsarbete som pågår för att förbättra den löpande socialstatistiken
är det enligt utskottets mening inte påkallat med något riksdagens
initiativ på området. Motionen bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer
att motionen 1971: 188 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 11 maj 1971

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Svensson i Kungälv (s),
Hamrin (fp), Dahlberg (s), fru Skantz (s), herrar Larsson i Öskevik (c),
Persson i Stockholm (s), fru Sigurdsen (s)*, herrar Åkerlind (m), Andreasson
(c)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson i Göteborg (c), Nisser
(m)*, Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971