Socialutskottets betänkande nr 16 år 1971

SoU 1971:16

Nr 16

Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående de
ensamståendes situation.

I motionen 1971: 749 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en skyndsam, allsidig
översyn av de problem, vilka möter olika kategorier ensamstående i
samhället, samt om förslag till effektiva åtgärder för att avhjälpa
dessa.

Motionen

I motionen anförs att även om de en och en halv miljon människor
i landet, som kan betecknas som ensamstående, utgör en mycket skiftande
grupp, uppvisar gruppen som helhet i vissa sociala och ekonomiska
avseenden påtagliga skillnader gentemot de gifta och sammanboende.

Motionärerna pekar inledningsvis på uppgifter från låginkomstutredningen
som bl. a. utvisar att ogifta män generellt ligger lägre i lönehänseende
än gifta män, att förvärvsarbetsgraden bland de ogifta
männen är lägre än bland de gifta och att sjukligheten bland de ogifta är
större än bland de gifta.

Motionärerna framhåller en rad områden där de anser de ensamstående
vara missgynnade och anför därvid i huvudsak följande.

Hänsynen till barnfamiljernas särskilda behov har länge inneburit att
de ensamstående fått stå tillbaka vid fördelningen av det tillgängliga
bostadsbeståndet. Särskilt problematiskt blir detta vid skilsmässa för den
av makarna som mister rätten till den gemensamma bostaden.

Att de statliga bosättningslånen förbehållits familjer upplevs av de
ensamstående som en orättvisa. Det är inte självklart att bosättningen är
mindre kostsam för ensamboende än för två sammanboende.

Ensamheten upplevs ofta värre i storstaden än i glesbygden. Genom
gemenskapsanordningar och nya bosättnings- och umgängesformer kan
en del av de alltför stora skillnaderna mellan giftas och ensamståendes
rent mänskliga situation komma att försvinna.

Förslag från olika håll om en utbyggd boendeservice bör snarast möjligt
komma till stånd.

ökad produktion av mindre och flexibla bostäder är ett angeläget
önskemål.

Riksdagen 1971.12 sami. Nr 16

SoU 1971:16

2

Hjälp med barntillsynen för ensamstående med barn måste erbjudas
på ett mer generöst sätt av samhället i form av fler barnstugeplatser,
familjedaghem och bättre service vid planeringen av nybebyggelse.

För alla yrkesarbetande föräldrar innebär sjukdom hos barnen speciella
problem. I många fall torde rätt till egen sjukpenning under
barnets sjukdom för förälder som stannar hemma vara ett gott alternativ
till social hemhjälp. Det är angeläget att familjepolitiska kommittén
snarast kommer med förslag till åtgärder i detta syfte.

För många ensamstående med underhållsplikt är underhållet mycket
betungande. I vad gäller de rent ekonomiska konsekvenserna av en upplösning
av ett äktenskap torde förbättringar kunna åstadkommas, och det
bör undersökas i vilken mån det är möjligt att vid beskattningen ta
hänsyn till de frånskilda underhållspliktigas ofta svåra situation.

Tidigare riksdagsbehandling

Motioner angående de ensamståendes problem med i huvudsak samma
innehåll som motionen 1971:749 har behandlats vid 1965, 1966,
1967, 1968, 1969 och 1970 års riksdagar. Motionerna — som avstyrkts
av allmänna beredningsutskottet (ABU 1965: 10, 1966: 8, 1967:28,
1968: 57, 1969: 1 och 1970: 55) — har inte föranlett någon riksdagens
åtgärd. Allmänna beredningsutskottet har ansett att problemen var
väsentliga och att det var angeläget att söka finna lösningar på dem.
Med hänvisning till pågående utredningsverksamhet m. m. och de resultat
därav som var att förvänta samt till att de upptagna frågorna inte
gällde enbart de ensamstående utan alla grupper i samhället och därför
borde integreras i större sammanhang har utskottet avstyrkt motionerna.

Pågående utredningar m. m.

Bostadsfrågor (tillgång till bostäder, gemenskapsanordningar i bostadsområden
och boendeservice) har behandlats av ungdomsbostadsutredningen
och behandlas för närvarande av den år 1967 tillsatta servicekommittén
och av en år 1970 tillkallad utredning rörande det framtida
bostadsbyggandets omfattning och inriktning m. m. (boendeutredningen).
Servicekommittén utreder för närvarande frågor om anordningar
för service i bostadsområdena i form av tjänster samt möjligheter till
gemenskap och kontakt åt de boende.

Ungdomsbostadsutredningen avgav år 1970 ett betänkande »Ungdom
—Bostad. Servicebostäder för ungdom m. fl.» (SOU 1970: 43) med
förslag till väsentliga förbättringar av de ensamståendes situation på
bostadsmarknaden. Utredningen föreslog anordnande av s. k. servicebostäder
m. m. inte endast för ungdom utan även i stor utsträckning
för ensamstående utan åldersbegränsning. Bostäderna borde i första

SoU 1971:16

3

hand utformas för ensamstående, dock att ensamstående med barn under
skolåldern övergångsvis skall kunna utnyttja bostäderna. Vidare
föreslogs bl. a. att ensamstående skall likställas med gifta utan barn vid
tilldelning av bostad genom bostadsförmedling och att bosättningslån
skall kunna utgå till ensamstående utan barn.

Boendeutredningen har i uppgift att göra en bedömning av bostadsbyggandets
omfattning och inriktning under tiden fram till mitten av
1980-talet och göra de bostadspolitiska överväganden som härvid
aktualiseras. I direktiven för utredningen anförs bl. a. att frågan om
lägenhetsproduktionens fördelning på olika storleksklasser bör uppmärksammas
inte minst mot bakgrund av en väntad såväl relativ som
absolut ökning av antalet en- och tvåpersonershushåll. Utredningen bör
uppmärksamma att den totala boendemiljön bör utformas på ett sådant
sätt att den bidrar till att utjämna levnadsvillkoren mellan människor
samt att den ger trygghet för de boende och ökade möjligheter till kontakt
människor emellan. Vidare framhålls att en angelägen bostadspolitisk
uppgift bör vara att främja en allsidig hushållssammansättning i
bostadsområdena och att en lämplig kombination av bostäder och arbetsplatser
kan skapa ökat underlag för serviceanordningar. Utredningen
bör vidare bl. a. föreslå åtgärder som kan vara ägnade att underlätta de
kommunala bostadsförmedlingarnas medverkan till att åstadkomma en
allsidig hushållssammansättning i bostadsområdena.

Kungl. Maj:t har i prop. 1971: 1, bil. 13, s. 196—208 på grundval av
ungdomsbostadsutredningens betänkande föreslagit riksdagen att godkänna
riktlinjer för främjande av bostadsförsörjningen för ungdomar
och andra personer som har behov av bostad av genomgångskaraktär,
m. m. Förslagen har nyligen behandlats och godtagits av riksdagen
(civilutskottets betänkande 1971: 12, s. 23—24). I Kungl. Maj:ts förslag
anförs att vissa frågor av långsiktig art rörande bostadsförsörjningen för
ungdomar m. fl. bör prövas ytterligare i ett större sammanhang. Utan
dröjsmål bör dock vidtas speciella åtgärder för att tillgodose det mer
tillfälliga bostadsbehovet för ungdomar, såväl studerande som yrkesarbetande,
samt andra personer som behöver bostad i samband med
t. ex. flyttning av sysselsättningsskäl, skilsmässa eller invandring. Bland
dessa åtgärder anges främst produktion av specialbostäder — genomgångsbostäder
— som upplåts i möblerat skick. Ansvaret för planeringen
och genomförandet av produktionen av dessa genomgångsbostäder
förutsätts som för bostadsförsörjningen i övrigt ligga hos kommunerna.
Det understryks att det är av vikt att boendeservicen är väl utbyggd
och så utformad att den blir tillgänglig för alla inom bostadsområdet,
vilket dock inte hindrar att genomgångsbostäderna kan behöva i begränsad
omfattning förses med vissa särskilda kollektiva komplement.

Enligt kungörelsen (1946: 570, omtryckt 1953: 330, ändrad senast
1969:781) om statliga bosättningslån kan sådana lån med högst 6 000

SoU 1971:16

4

kr. utan säkerhet utlämnas till trolovade eller äkta makar, ensamstående
föräldrar samt till personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande
förhållanden. Ungdomsbostadsutredningen föreslog —
som angivits i det föregående — att sådana lån skall kunna utgå även
till ensamstående utan barn. Genom beslut i december 1970 har Kungl.
Majit överlämnat ungdomsbostadsutredningens betänkande i denna del
jämte remissyttranden däröver till familjepolitiska kommittén för prövning
i anslutning till en översyn av reglerna för bosättningslån, som
kommittén tidigare under år 1970 erhållit i uppdrag att verkställa.

Frågor om barntillsyn skall behandlas av 1968 års barnstugeutredning.
Enligt tilläggsdirektiv av år 1969 skall utredningen bl. a. utforma riktlinjer
för utarbetande av kommunala bamtillsynsplaner. Utredningen
bör därvid söka finna en planeringsmetodik för utbyggnad av en barntillsyn
som tillgodoser efterfrågan från förvärvsarbetande föräldrar
m. fl. Frågor om barntillsyn såsom en del av samhällets service i bostadsområdena
faller även inom arbetsområdet för servicekommittén
och boendeutredningen.

Förslag om rätt till sjukpenning vid vård av sjukt barn har senast
behandlats av riksdagen år 1970. Andra lagutskottet hänvisade i utlåtande
(2LU 1970: 27) med anledning av en motion i frågan till ett departementschefsuttalande
vari anförts att denna fråga tillhör de problem
som familjepolitiska kommittén får anledning att pröva under sina fortsatta
överväganden rörande ett eventuellt vårdnadsbidrag. I direktiven
för familjepolitiska kommittén har angivits att frågan om införande av
ett vårdbidrag bör prövas. I direktiven sägs bl. a. vidare att kommittén
bör vara oförhindrad att även undersöka och lägga fram förslag om
andra nya inslag i familjestödet. Under utredningen bör särskild uppmärksamhet
ägnas åt olika kategorier ensamma bamförsörjare.

Frågor om underhållsplikt skall behandlas av de år 1969 tillkallade
familjelagssakkunniga. I direktiven anförs att formerna för ingående
och upplösning av äktenskap bör förenklas. Det minskade ömsesidiga
beroende mellan makarna som är en följd av nutida utbildnings-,
arbetsmarknads- och socialpolitik måste resultera i att äktenskapets
rättsverkningar begränsas i skilda hänseenden. I fråga om underhållsbidrag
efter skilsmässa sägs i direktiven att utgångspunkten för utredningsarbetet
bör vara, att underhållsbidrag mellan makar inte skall
komma i fråga efter upplösning av äktenskapet. Det kan dock vara
svårt att genomföra denna princip fullt ut anförs det vidare. Att helt
utesluta rätt till underhållsbidrag för frånskild make skulle i vissa fall
kimna leda till obilliga konsekvenser.

Frågor om avdrag för underhållsbidrag vid beskattningen behandlas
av den år 1969 tillsatta skatteutredningen om periodiskt understöd.

SoU 1971:16

5

Utskottet

I motionen 1971: 749 anges en råd problem som ofta uppstår för
ensamstående i fråga om bosättning, bostad, boendeservice, barntillsyn
och fullgörande av underhållsplikt. Motionärerna hemställer mot denna
bakgrund om en skyndsam, allsidig översyn av de problem som
möter olika kategorier ensamstående och om förslag till effektiva åtgärder
för att lösa problemen.

På de områden som berörs av de i motionen upptagna frågorna pågår
för närvarande åtskilliga utredningar. Frågor om gemenskapsanordningar
och service i bostadsområdena behandlas således av servicekommittén.
Boendeutredningen arbetar med frågor om bostadsförsörjningen
för olika kategorier och om boendemiljön avseende ett längre
tidsperspektiv. Familjepolitiska kommittén, som har i uppgift att utreda
frågan om samhällets ekonomiska stöd åt barnfamiljerna, skall ägna
särskild uppmärksamhet åt olika kategorier ensamma barnförsörjare.
I tilläggsdirektiv har kommittén fått i uppdrag att pröva frågan huruvida
statliga bosättningslån skall stå öppna även för ensamstående utan
barn. Frågor om underhållsbidrag efter skilsmässa och om efterlevande
makes ställning i arvsrättsligt avseende skall tas upp av familjelagssakkunniga.
Frågor om barntillsyn behandlas av 1968 års barnstugeutredning.
Skatteutredningen om periodiskt understöd har enligt sina direktiv
att behandla frågor om avdrag för underhållsbidrag vid beskattningen.
I detta sammanhang finns också anledning erinra om att riksdagen för
kort tid sedan antagit riktlinjer för främjande av bostadsförsörjningen
för ungdomar och för personer som t. ex. med anledning av skilsmässa
har behov av bostad av genomgångskaraktär.

Av den lämnade redovisningen framgår att utredningar pågår som
avser alla de områden som berörs i motionen. Med hänsyn härtill och
då de problem som uppstår för ensamstående i många fall är av samma
karaktär som för andra grupper finns det enligt utskottets mening
inte anledning att tillsätta en utredning av den art som motionärerna
begär.

Utskottet hemställer

att motionen 1971:749 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1971

På socialutskottets vägnar

RUNE GUSTAVSSON

Närvarande: herrar Gustavsson i Alvesta (c), Hamrin (fp), Dahlberg (s),
fru Skantz (s), herr Hyltander (fp)*, fru Sigurdsen (s), herrar Akerlind
(m), Johnsson i Blentarp (s)*, fru Marklund (vpk), herrar Bengtsson
i Göteborg (c), Wijkman (m)* och Nilsson i Växjö (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SoU 1971:16

6

Reservation

av herrar Hamrin (fp) och Hyltander (fp), som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med orden
»På de» och slutar med orden »motionärerna begär» bort ersättas
med text av följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning, som ligger till grund för motionen,
nämligen att många grupper av ensamstående för närvarande missgynnas
då det gäller samhällelig service och andra förmåner som lämnas
av det allmänna. Den svåra bostadssituationen i landet drabbar främst
de ensamstående. Livslång bosättning i inneboenderum är inte ovanlig.
Ensamma åldringar har svårt att få vård. Förbättrad hjälp med barntillsyn
är av stor betydelse för ensamstående med barn. Här finns alltså
problemkomplex, som måste lösas för att inte de ensamstående skall
behöva inta en särställning i samhället, vilket de nu med rätta ofta anser
vara fallet.

Man kan inte bortse ifrån att vissa problem för de ensamstående
aldrig kan lösas integrerade i likartade problem för andra grupper. En
del av de ensamståendes problem är alltför speciella. Det fordras därför
i många fall en särbehandling av de ensamståendes problem för att dessa
skall kunna uppmärksammas, beaktas och lösas. Utskottet tillstyrker
således motionen.

dels att utskottet bort hemställa
»att riksdagen med bifall till motionen 1971: 749 hos Kungl. Maj:t
begär dels en skyndsam, allsidig översyn av de problem, vilka
möter olika kategorier ensamstående i samhället, dels förslag till
effektiva åtgärder för att avhjälpa problemen.»

N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971