Socialutskottets betänkande nr 15 år 1971

SoU 1971:15

Nr 15

Socialutskottets betänkande i anledning av motion angående de
hemarbetande kvinnornas situation.

I motionen 1971: 482 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m) hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om en utredning om
hemarbetets värdering syftande till bättre social trygghet och att riksdagen
måtte ge Kungl. Maj:t till känna vad i övrigt anförts i motionen
om de olika problemen rörande landsbygdshusmödrarnas, småföretagaroch
hantverkshustrurnas av bland annat strukturomvandlingen skapade
situation i det svenska samhället.

Motionen

I motionen framhålls att för varje år som går drabbas landsbygden
allt hårdare av centraliseringen. Allt flera jordbruk måste slås samman
eller läggas ned när bärkraften försvagas. Affärer, småindustri och hantverk
får upphöra när underlaget minskas. Järnvägarna läggs ned och
kompenseras inte i full utsträckning med bussar, varigenom kommunikationerna
försvåras eller omöjliggörs mellan olika orter för de många
icke bilbuma. Posten och annan samhällsservice dras in till tätorterna,
vilket skapar problem.

Motionärerna påpekar att inom familjejordbruken och de små familjeföretagen
har kvinnorna varit de som när bärkraften minskat fått stanna
hemma och sköta den återstående försörjningsmöjligheten till slutet,
medan männen fått söka sig nya arbetsuppgifter på andra orter. Under
tiden har kvinnorna haft hela ansvaret, ofta utan avlösning vare sig vid
sjukdom eller för semester. Motionärerna framhåller att dessa kvinnors
hemarbetsuppgift inte på något sätt värderas ur samhällets synpunkt och
att de är en grupp vid sidan om trygghetssamhället. Egentligen berör
frågan om hemarbetets värdering alla de hemarbetande kvinnorna, varav
ca 100 000 är ensamstående mödrar med barn och ett stort antal är dubbelarbetande.

De kvinnor som deltar i familjeförsörjningen, jordbruken, småföretagsamheten
och hantverket står nu i allt större omfattning inför arbetslöshet
och ekonomiska svårigheter. Arbetsmarknadsstyrelsen som har att
planera omskolningsutbildning, vidareutbildning och vuxenutbildning bör
enligt motionärerna förstärka denna verksamhet med tanke på dessa
grupper av kvinnor. Glesbygdernas allt svårare kommunikationsproblem

Riksdagen 1971.12 sami. Nr 15

SoU 1971:15

2

kan innebära att internatutbildning måste ordnas där också de mindre
barnen kan tas med.

Vidare anser motionärerna att för de kvinnor som varit borta från
arbetsmarknaden 20—25 år — t. ex. därför att de fått sköta jordbruket/
företaget hemma och/eller på grund av att de tidigt bildat familj
och fått barn — bör normer övervägas som på övriga arbetsmarknaden
för förtidspension eller liknande. Innan dess bör en ren arbetsvärdering
företagas av hemarbetets olika moment för att man skall få fram en
rättvis mall för framräknandet av en ekonomisk trygghet.

Motionärerna påpekar att barntillsynen bör anpassas till de speciella
problem som råder för landsbygds- och glesbygdsfamiljema.

Problemen omkring familjens möjligheter att hålla samman, att klara
sin viktiga fostrargärning för barnen, att omhänderta gamla och sjuka,
som nu förekommit i så stor omfattning i dessa hem, måste också lösas.

Utredningar rn. ni.

Motioner om en ekonomisk värdering av hemarbetet och om de hemarbetandes
situation har senast behandlats vid 1970 års riksdag. Motionerna,
som avstyrktes av allmänna beredningsutskottet (ABU 1970: 78),
föranledde inte någon riksdagens åtgärd. I sitt utlåtande redovisade allmänna
beredningsutskottet den tidigare behandlingen av frågor om värdering
av hemarbete, om socialförsäkring och pension för hemarbetande
kvinnor m. m. Vidare redovisade utskottet den utveckling på olika områden
som ägt rum eller kunde förväntas. De vittsyftande initiativ som
tagits på olika områden talade enligt utskottet inte för att yrkandet om
en utredning av de hemarbetandes situation för det dåvarande borde
föranleda någon riksdagens åtgärd. Beträffande frågan om åtgärder för
en ekonomisk värdering av hemarbetet framhöll utskottet att en av låginkomstutredningen
bedriven sociologisk undersökning borde avvaktas
innan nya initiativ kommer i fråga.

För uppgifter om den tidigare behandlingen m. m. av olika frågor
som har anknytning till motionen 1971:482 hänvisas till allmänna beredningsutskottets
nämnda utlåtande 1970: 78. I det följande lämnas en
redogörelse för pågående eller nyligen avslutade utredningar m. m.

Låginkomstutredningen beräknas under första halvåret 1971 framlägga
en studie om hushållsarbete och dubbelarbete vari frågor om värdering
av hemarbete berörs. I studien kommer nämligen att belysas
olika problem i samband med mätning av hushållsarbete, hushållsarbetets
beståndsdelar, förekomsten av ledighet och semester för hemarbetande,
m. m.

Försöksverksamhet i glesbygd beträffande social service och beträffande
hemarbete bedrivs för närvarande med medel anvisade under anslaget
Bidrag till social hemhjälp på femte huvudtiteln respektive anslaget

SoU 1971:15

3

Särskilda stödåtgärder i glesbygder på elfte huvudtiteln. Den år 1969
tillsatta glesbygdsutredningen skall bl. a. systematiskt studera erfarenheterna
av försöksverksamheten i fråga om samhällelig service och med
ledning av dessa erfarenheter föreslå vilka åtgärder som framdeles bör
vidtas. Redogörelse för den pågående försöksverksamheten har lämnats
i bilaga 7, s. 44—45 respektive bilaga 13, s. lil—113 till prop. 1971: 1.
Glesbygdsutredningen beräknas komma att redovisa överväganden angående
bl. a. kommunikationer, varudistribution, sysselsättning och olika
slag av social service — bl. a. service för åldringar och förskoleverksamhet.

Motioner om åstadkommande av ett avlösarsystem för jordbrukare
vid sjukdom och semester har under innevarande år behandlats av riksdagen.
I jordbruksutskottets av riksdagen godkända betänkande (JoU
1971: 6) anfördes att hithörande problem upptagits till närmare överväganden
på olika håll. Sålunda har inom Lantbrukarnas riksförbund
pågått visst utredningsarbete i ämnet. Vidare har frågan om avbytare
för jordbrukare vid ledighet berörts vid en inom statens jordbruksnämnd
företagen översyn av jordbrukets blockorganisation. Då möjligheterna
till viss samverkan mellan jordbrukare i olika avseenden övervägs inom
den år 1969 tillsatta sambruksutredningen och enligt jordbruksutskottets
mening skäl syntes tala för att frågan om jordbrukarnas ledighetsförhållanden
ägnades belysning även inom ramen för sambruksutredningens
arbete hemställde utskottet om att riksdagen skulle föreslå att motionerna
skulle överlämnas till sambruksutredningen. De avbytarsystem som upptagits
till överväganden hos Lantbrukarnas riksförbund och statens jordbruksnämnd
avser avbytare för samtliga i lantbruket engagerade, dvs.
även lantbrukarhustrurna.

Från arbetsmarknadsstyrelsen har utskottet inhämtat att arbetsförmedlingen
bedriver en uppsökande verksamhet beträffande dem som är
sysselsatta i sådana jordbruk som kan tänkas bli nedlagda, varvid information
om andra sysselsättningsmöjligheter ges.

Den år 1966 tillsatta KS A-utredningen (utredningen om kontant stöd
vid arbetslöshet) kommer att i ett betänkande inom kort redovisa sina
överväganden och förslag avseende bl. a. dem som bedriver förvärvsarbete
i hemmet. Utredningens överväganden omfattar bl. a. förslag om att
make som kan styrka att han eller hon deltagit i arbetet på exempelvis
den andra makens lantbruk eller i annan makens rörelse skall få tillgodoräkna
sina insatser som förvärvsarbete även om någon inkomst av
arbetet inte uppburits. I enlighet härmed skulle förvärvas rätt till kontantstöd
vid arbetslöshet under vissa omständigheter.

År 1970 tillkallades en sakkunnig för översyn av bidragsbestämmelser
m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen. I direktiven för översynen framhålls
att det är angeläget att den utveckling fortsätter som innebär att
antalet personer som efter genomgången arbetsmarknadsutbildning trä -

SoU 1971:15

4

der ut på arbetsmarknaden utan att tidigare ha varit förvärvsarbetande
eller som varit borta länge från förvärvslivet kraftigt ökar. Den sakkunnige
bör bl. a. undersöka om nuvarande bidragsregler i några hänseenden
bör ändras så att de blir bättre ägnade att fylla sitt ändamål.
Den sakkunnige beräknar avge betänkande under hösten 1971.

1968 års barnstugeutredning har enligt tilläggsdirektiv som gavs år
1969 bl. a. att utforma riktlinjer för utarbetande av kommunala barntillsynsplatser.
Utredningen bör söka finna en planeringsmetodik för
utbyggnad av en barntillsyn som tillgodoser efterfrågan från förvärvsarbetande
föräldrar m. fl. Utredningen har aviserat att ett betänkande
omfattande bl. a. nu nämnda frågor kommer att avges under hösten 1971.

I samband med behandling år 1970 av frågan om vidgade möjligheter
för äldre arbetstagare att erhålla förtidspension i form av folkpension
och ATP uttalade både föredragande departementschefen (prop. 1970: 66
s. 62) och andra lagutskottet (2LU 1970: 34 s. 35) i fråga om förtidspension
i allmänhet att inom ramen för gällande bedömningsgrunder borde
en större generositet iakttas vid prövning av husmödrars (hemarbetande
makes) rätt till förtidspension.

Nyligen har pensionsförsäkringskommittén till chefen för socialdepartementet
avgivit sitt slutbetänkande om »Familjepensionsfrågor m. m.»
(SOU 1971: 19). Kommittén föreslår bl. a. införande av en särskild
pensionsförmån benämnd barnpensionstillägg med syfte att förbättra
situationen för bl. a. familjer, där barnens föräldar vid enderas död inte
var gifta. Tillägget föreslås utgå till barnpension i första hand då änkepension
ej utgår efter den avlidne. Vidare föreslår kommittén att de nuvarande
bestämmelserna om hustrutillägg till folkpensionen skall ges motsvarande
tillämpning beträffande män. I samband därmed föreslås att
tilläggets benämning ändras till maketillägg. I fråga om barntillägg till
ålders- eller förtidspension har kommittén föreslagit att barntillägg skall
kunna utgå även till gift kvinna som uppbär egenpension. Kommittén
har också föreslagit borttagande av den s. k. sextioårsregeln, som innebär
att äktenskapet måste ha ingåtts före det mannen fyllt 60 år, för att
rätt till änkepension inom tilläggspensioneringen skall föreligga.

Utskottet

I motionen 1971:482 anges en rad olika problem som till följd av bl. a.
strukturomvandlingen av näringslivet möter husmödrar på landsbygden
samt småföretagar- och hantverkarhustrur. Motionärerna önskar att
riksdagen skall ge Kungl. Maj:t till känna vad som anförts i motionen
rörande dessa problem. Motionärerna vill också att riksdagen skall begära
en utredning om hemarbetets värdering. Syftet med detta yrkande
är att underlag därmed skall erhållas för att ge de hemarbetande en
bättre social trygghet.

SoU 1971:15

5

Några allmänna normer för en sådan värdering av hemarbete, som
avses i motionen, finns inte. Det ligger i sakens natur att det inte är
möjligt att åstadkomma en värdering på detta område utan att den i
hög grad blir beroende av subjektiva bedömningar och faktorer som
inte går att entydigt bestämma. Som den hittillsvarande utvecklingen
visar är det inte heller behövligt att man har tillgång till en sådan värdering
för att kunna förbättra den sociala tryggheten för den aktuella
gruppen. Detta hindrar inte att det kan vara av viss betydelse i den allmänna
diskussionen att ha tillgång till material som belyser frågan. Enligt
vad utskottet inhämtat kommer låginkomstutredningen att i en studie som
skall publiceras under våren framlägga material om hushållsarbete och
dubbelarbete. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen
i denna del.

För närvarande pågår utredningar eller överväganden i andra sammanhang
rörande frågor som är av betydelse för att lösa de problem
för vissa kvinnogrupper som anges i motionen. Utskottet får i detta
hänseende hänvisa till den i avsnittet Utredningar m. m. lämnade redogörelsen
för förslag som nyligen avgivits av pensionsförsäkringskommittén,
arbetet inom KS A-utredningen och den översyn av bidragsbestämmelserna
m. m. inom arbetsmarknadsutbildningen som pågår. Det finns
också anledning framhålla att frågor om kommunikationer, varudistribution,
sysselsättning samt förskole- och annan social kommunal service
i glesbygder för närvarande övervägs av glesbygdsutredningen. Frågor
om barntillsynsplatser behandlas av 1968 års barnstugeutredning. Man
kan också peka på att Lantbrukarnas riksförbund och statens jordbruksnämnd
har uppmärksammat frågan om ett avbytarsystem för lantbruket
som omfattar även husmödrarna.

Mot bakgrund av den utredningsverksamhet som i enlighet med
det anförda pågår på det här aktuella området är enligt utskottets mening
något riksdagens initiativ i anledning av motionsyrkandet inte påkallat.
Utskottet avstyrker därför motionen även i denna del.

Utskottet hemställer

A. att motionen 1971: 482 såvitt avser frågan om en utredning om
hemarbetets värdering inte föranleder någon riksdagens åtgärd,

B. att motionen 1971: 482, i den mån den inte behandlats under A,
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1971

På socialutskottets vägnar

GÖRAN KARLSSON

SoU 1971:15

6

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s)*, Gustavsson i Alvesta (c),
Dahlberg (s), fru Skantz (s), herr Larsson i Öskevik (c)*, fru Sigurdsen
(s), herrar Åkerlind (m), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson (c)*,
fru Marklund (vpk), herr Larsson i Karlskoga (s)*, fru Fraenkel (fp),
herrar Nisser (m)*, Romanus (fp) och Nilsson i Växjö (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

vid utskottets hemställan under A av herrar Gustavsson i Alvesta (c),
Larsson i öskevik (c), Åkerlind (m), Andreasson (c), fru Fraenkel (fp),
herrar Nisser (m) och Romanus (fp), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 5 som börjar med orden
»Några allmänna» och slutar med orden »denna del» bort ersättas
med text av följande lydelse:

Den utbyggnad av det sociala trygghetssystemet som kontinuerligt
fortgår omfattar i viss utsträckning även den som arbetar i hemmet.
Enligt utskottets mening är det emellertid uppenbart att, då sociala reformer
övervägs, den hemarbetande ofta kommer i ett avsevärt sämre
läge än den yrkesarbetande. Detta torde inte sällan bero på att någon
värdering av den hemarbetandes insatser som kan läggas till grund för
en adekvat inplacering i det sociala trygghetssystemet inte finns. Utskottet
anser med hänsyn härtill att det krav som upprepade gånger ställts i
riksdagen på en utredning om hemarbetets värdering syftande till bättre
social trygghet inte längre kan avvisas. Utskottet tillstyrker därför motionen
i denna del.

dels att utskottet under A bort hemställa
»att riksdagen med bifall till motionen 1971:482 i motsvarande del
hos Kungl. Maj:t hemställer om en utredning om hemarbetets
värdering, syftande till bättre social trygghet.»

N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971