Skatteutskottets betänkande nr 64 år 1971

SkU 1971: 64

Nr 64

Skatteutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)
m. m. jämte motion.

Propositionen

I proposition 1971: 135 har Kungl. Majit under åberopande av utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 september
1971 föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2) lag om ändring i förordningen (1968: 276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst,

3) lag om ändring i förordningen (1967: 752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet.

I propositionen föreslås ändrade bestämmelser om beskattningen av
marköverföring vid fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbildningslagen,
som fr. o. m. den 1.1.1972 skall ersätta den nuvarande jorddelningslagen.
Vidare föreslås ändrade bestämmelser om uppskov med
realisationsvinstbeskattningen i vissa fall. Förslaget innebär bl. a. att
möjlighet ges att erhålla sådant uppskov även i fall då ersättningsfastighet
anskaffats före den realisationsvinstgrundande avyttringen.

Författningsförslagen har följande lydelse.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas i fråga om kommunalskattelagen (1928: 370)1,

dels att i punkt 4 av anvisningarna till 22 § ordet ”jorddelningsförrättning”
skall bytas ut mot ”fastighetsbildningsförrättning”,
dels att 35 § 2 mom. samt punkt 9 av anvisningarna till 21 §, punkt 4
av anvisningarna till 35 § och punkt 3 av anvisningarna till 36 § skall ha
nedan angivna lydelse.

* Senaste lydelse av punkt 4 av anvisningarna till 22 § och punkt 3 av anvisningarna
till 36 § 1967: 748.

1 Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 64

SkU 1971:64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 §

2 m o m.2 Avyttras fastighet, sorn innehafts mindre än två år, är
hela realisationsvinsten skattepliktig utom i fall som avses i nästa stycke.
Har fastigheten vid avyttringen innehafts två år eller mera är endast 75
procent av vinsten skattepliktig.

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats
under sådana förhållanden, att
tvångsförsäljning måste anses vara
för handen, och kan det icke skäligen
antagas, att avyttringen skulle
ha ägt rum även om tvång icke
förelegat, är endast 75 procent av
vinsten skattepliktig även om fastigheten
innehafts mindre än två
år. Detsamma gäller i fråga om
fastighetsförsäljning, som utgör
led i åtgärder för jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering,
och sådan avyttring av fastighet
till staten som ägt rum, därför
att fastigheten på grund av
flygbuller icke kan bebos utan påtaglig
olägenhet, samt vidare när
fastighet överföres till ny ägare
genom marköverföring enligt 8
kap. 4 a § eller 13 kap. 2 b § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) om delning
av jord å landet.

Skattskyldig, som haft skattepliktig
realisationsvinst på grund
av avyttring eller marköverföring
enligt föregående stycke eller på
grund av att han fått engångsersättning
för inskränkning i förfoganderätten
till sin fastighet enligt
naturvårdslagen den 11 december
1964 (nr 822) eller för
motsvarande inskränkningar enligt
andra författningar eller för upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten på obegränsad
tid, kan, om han avser att
förvärva fastighet (ersättningsfastighet),
som är jämförlig med
den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig, få uppskov
med beskattning av realisa -

Har fastighet tagits i anspråk
genom expropriation eller liknande
förfarande eller eljest avyttrats
under sådana förhållanden, att
tvångsförsäljning måste anses vara
för handen, och kan det icke skäligen
antagas, att avyttringen skulle
ha ägt rum även om tvång icke
förelegat, är endast 75 procent av
vinsten skattepliktig även om fastigheten
innehafts mindre än två
år. Detsamma gäller i fråga om
fastighetsförsäljning, som utgör
led i åtgärder för jordbrukets eller
skogsbrukets yttre rationalisering,
och sådan avyttring av fastighet
till staten som ägt rum, därför att
fastigheten på grund av flygbuller
icke kan bebos utan påtaglig olägenhet,
samt vidare när mark
överföres till ny ägare genom fastighetsreglering
enligt 5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970: 988)
eller på grund av inlösen enligt
8 kap. samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig
realisationsvinst på grund
av avyttring eller marköverföring
enligt föregående stycke eller på
grund av att han fått engångsersättning
för inskränkning i förfoganderätten
till sin fastighet enligt
naturvårdslagen den 11 december
1964 (nr 822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra
författningar eller för upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten på obegränsad tid,
kan, om han förvärvat eller avser
att förvärva fastighet (ersättningsfastighet),
som är jämförlig med
den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig, få uppskov
med beskattning av realisa -

* Senaste lydelse 1968: 275.

SkU 1971:64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tionsvinsten i enlighet med särskilda
bestämmelser därom. Uppkommer
fråga om beskattning av
realisationsvinst eller om beräkning
av realisationsförlust på
grund av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning
av vad i första stycket sägs
innehavstiden för ersättningsfastigheten
som om avyttringen avsett
den tidigare innehavda fastigheten.
Vad nu sagts gäller dock
endast om den realisationsvinst
som uppskovet avser helt eller
delvis avräknats från ersättningsfastighetens
ingångsvärde.

tionsvinsten i enlighet med särskilda
bestämmelser därom. Uppkommer
fråga om beskattning av
realisationsvinst eller om beräkning
av realisationsförlust på
grund av avyttring av ersättningsfastighet,
beräknas vid tillämpning
av vad i första stycket sägs innehavstiden
för ersättningsfastigheten
som om avyttringen avsett den
tidigare innehavda fastigheten.
Vad nu sagts gäller dock endast
om den realisationsvinst som uppskovet
avser helt eller delvis avräknats
från ersättningsfastighetens
ingångsvärde.

Har avyttrad fastighet förvärvats av den skattskyldige genom arv,
testamente, gåva, bodelning eller annat fång som icke är jämförligt med
köp eller byte, anses fastigheten förvärvad genom det köp, byte eller
därmed jämförliga fång som skett närmast dessförinnan.

Vad som sägs om realisationsvinst genom avyttring av fastighet gäller
oavsett om fastigheten är belägen inom eller utom riket och äger tilllämpning
även på tomträtt, strömfall och rättighet till vattenkraft.

Anvisningar
till 21 §

9.3 Likvid som avses i 14 kap.
8 § lagen om delning av jord å
landet och som utgår vid laga skifte
eller annan förrättning enligt
nämnda lag eller lagen om fastighetsbildning
i stad skall anses såsom
likvid för växande skog som
avyttrats i samband med avyttring
av marken.

9. Likvid som avses i 5 kap.
10 § fastighetsbildningslagen (1970:
988) skall till den del den belöper
på växande skog anses som likvid
för växande skog som avyttrats i
samband med avyttring av marken.

Skall likvid, som i första stycket avses, utgöras i naturaförmåner och
överlåter den skattskyldige rätt till förmånerna mot ersättning i penningar
eller annat, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tilllämpning
i fråga om sådan ersättning.

till 35 §

4.4 Lika med avyttring av fastighet
anses marköverföring enligt
8 kap. 4 a § eller 13 kap. 2 b §
lagen den 18 juni 1926 (nr 326)
om delning av jord å landet. Det -

4. Lika med avyttring av fastighet
anses sådan marköverföring
genom fastighetsreglering enligt
5 kap. fastighetsbildningslagen
(1970: 988) som sker mot ersätt -

* Senaste lydelse 1959:127.

* Senaste lydelse 1968: 275.

SkU 1971:64

Nuvarande lydelse

samma gäller när ägare av fastighet
fått engångsersättning på grund
av sådan inskränkning i förfoganderätt
till fastigheten som skett enligt
naturvårdslagen den 11 december
1964 (nr 822) eller på grund
av motsvarande inskränkningar enligt
andra författningar eller när
han fått sådan ersättning på grund
av upplåtelse av nyttjanderätt eller
servitutsrätt till fastigheten för
obegränsad tid (jfr punkt 5 andra
meningen av anvisningarna till
21 §). Engångsersättningen är i
dessa fall att betrakta som köpeskilling,
varvid så stor del av fastigheten
anses avyttrad som ersättningsbeloppet
utgör av fastighetens
hela värde vid tiden för beslutet
om inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av
nyttjanderätten eller servitutsrätten.
Vid vinstberäkningen får den
skattskyldige från sammanlagda
beloppet av den eller de engångsersättningar
han erhållit under ett
beskattningsår, om han icke visar
att han haft avdragsgilla omkostnader
enligt 36 § till samma eller
högre belopp, i stället åtnjuta avdrag
med 500 kronor. Detta avdrag
får dock icke överstiga det
sammanlagda ersättningsbeloppet.

Föreslagen lydelse

ning helt eller delvis i pengar sami
marköverföring på grund av inlösen
enligt 8 kap. samma lag.
Har skattskyldig avstått mark genom
fastighetsreglering enligt 5
kap. nämnda lag, beskattas uppkommen
realisationsvinst endast
om den eller de ersättningar i
pengar som den skattskyldige fått
under ett beskattningsår sammanlagt
överstigit 5 000 kronor. Såsom
skattepliktig inkomst upptages
så stor del av hela realisationsvinsten,
beräknad enligt 35 § 2
mom. andra stycket på det totala
vederlaget, som belöper på vad
den skattskyldige erhållit i pengar.
Vid senare avyttring skall fastighetens
ingångsvärde, om detta ej
beräknats med ledning av ett efter
regleringen åsatt taxeringsvärde,
minskas med så stor del av ingångsvärdet
för den tidigare avstådda
marken som ersättningen i
pengar utgör av det totala vederlaget.
Det sålunda minskade ingångsvärdet
utgör ingångsvärde för
återstående del av fastigheten jämte
mark som erhållits vid fastighetsregleringen.
Vad här sägs om
minskning av ingångsvärde gäller
även förbättringskostnad, som nedlagts
på den avstådda marken.

Avyttring av fastighet anses vidare
föreligga när ägare av fastighet
fått engångsersättning på
grund av sådan inskränkning i förfoganderätt
till fastigheten som
skett enligt naturvårdslagen den
11 december 1964 (nr 822) eller
på grund av motsvarande inskränkningar
enligt andra författningar
eller när han fått sådan
ersättning på grund av upplåtelse
av nyttjanderätt eller servitutsrätt
till fastigheten för obegränsad
tid (jfr punkt 5 andra meningen
av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen
är i dessa fall
att betrakta som köpeskilling,
varvid så stor del av fastigheten

SkU 1971: 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anses avyttrad som ersättningsbeloppet
utgör av fastighetens hela
värde vid tiden för beslutet om
inskränkningen i förfoganderätten
eller för upplåtelsen av nyttjanderätten
eller servitutsrätten.
Vid vinstberäkningen får den
skattskyldige från sammanlagda
beloppet av den eller de engångsersättningar
han erhållit under ett
beskattningsår, om han icke visar
att han haft avdragsgilla omkostnader
enligt 36 § till samma
eller högre belopp, i stället åtnjuta
avdrag med 2 000 kronor. Detta
avdrag får dock icke överstiga det
sammanlagda ersättningsbeloppet.

till 36 §

3.5 Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust)
får avdragas vid inkomstberäkningen
i enlighet med punkt 4
nedan. Realisationsförlust skall beräknas
på samma sätt som realisationsvinst
enligt punkterna 1 och

2. Vid förlustberäkningen får dock
fastighets ingångsvärde icke beräknas
på grundval av taxeringsvärde
enligt punkt 2 första eller andra
stycket. Ej heller får omräkning
göras enligt punkt 2 tredje stycket
eller tillägg enligt punkt 2
femte stycket. Har den med förlust
avyttrade egendomen innehafts
under sådan tid att, om vinst
i stället uppstått vid avyttringen,
endast del av vinsten skulle ha räknats
till skattepliktig realisationsvinst,
medgives avdrag endast för
motsvarande del av förlusten. I
fall då motsvarande realisationsvinst
skulle ha beräknats med tilllämpning
av 35 § 3 mom. andra
stycket får dock ingen del av förlusten
avdragas.

3. Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust)
får avdragas vid inkomstberäkningen
i enlighet med punkt 4
nedan. Realisationsförlust skall beräknas
på samma sätt som realisationsvinst
enligt punkterna 1 och

2. Vid förlustberäkningen får dock
fastighets ingångsvärde icke beräknas
på grundval av taxeringsvärde
enligt punkt 2 första eller andra
stycket. Ej heller får omräkning
göras enligt punkt 2 tredje stycket
eller tillägg enligt punkt 2
femte stycket. Har den med förlust
avyttrade egendomen innehafts
under sådan tid att, om vinst
i stället uppstått vid avyttringen,
endast del av vinsten skulle ha räknats
till skattepliktig realisationsvinst,
medgives avdrag endast för
motsvarande del av förlusten. Har
förlusten uppkommit vid fastighetsreglering
i fall som avses i
punkt 4 av anvisningarna till 35 §,
medges avdrag endast för så stor
del av förlusten som belöper på
vad den skattskyldige erhållit i
pengar. I fall då motsvarande realisationsvinst
skulle ha beräknats

‘ Senaste lydelse 1967: 748.

SkU 1971: 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med tillämpning av 35 § 3 mom.
andra stycket får ingen del av förlusten
avdragas.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 1972 års taxering. Äldre bestämmelser tilllämpas
dock alltjämt på marköverföring enligt lagen (1926: 326) om
delning av jord å landet. I fråga om uppskov med beskattning av realisationsvinst
tillämpas de nya bestämmelserna på vinst som uppkommit
efter utgången av år 1967.

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1968: 276) om uppskov i vissa fall
med beskattning av realisationsvinst

Härigenom förordnas att 2—5 och 8 §§ förordningen (1968: 276) om
uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Uppskov kan erhållas, om den
skattskyldige avser att före utgången
av tredje kalenderåret efter
det år, då realisationsvinsten uppkommit,
förvärva fastighet (ersättningsfastighet),
som är jämförlig
med den fastighet till vilken realisationsvinsten
hänför sig.

Föreslagen lydelse

Uppskov kan erhållas, om den
skattskyldige avser att före utgången
av tredje kalenderåret efter
det år, då realisationsvinsten
uppgetts eller bort uppges till beskattning
i den skattskyldiges
självdeklaration, förvärva fastighet
(ersättningsfastighet), som är jämförlig
med den fastighet till vilken
realisationsvinsten hänför sig. Anledning
till uppskov föreligger
vidare, om den skattskyldige avyttrar
en bebyggd fastighet och
avser att inom nämnda tid förvärva
en fastighet och på denna
utföra ny-, till- eller ombyggnad
i den omfattning som behövs för
att erhålla en ersättningsfastighet
som är jämförlig med den avyttrade
fastigheten. Uppskov kan även
erhållas för den vinst som belöper
på byggnaden, om den skattskyldige
avser att inom samma tid
utföra ny-, till- eller ombyggnad

SkU 1971: 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på mark som han äger eller förfogar
över för att därigenom erhålla
en byggnad jämförlig med
den som funnits på den avyttrade
fastigheten. Har ersättningsfastighet
förvärvats eller byggnad uppförts
före den avyttring varigenom
realisationsvinsten uppkommit, får
uppskov meddelas, om det kan antagas
att förvärvet skett eller byggnaden
uppförts för att ersätta den
avyttrade fastigheten eller byggnaden.

Om den skattskyldige icke förvärvat ersättningsfastighet innan uppskovsbeslut
meddelats, gäller som förutsättning för uppskov, att den
skattskyldige till länsstyrelsen i det län, där han taxeras till statlig inkomstskatt,
överlämnat en av svensk bank eller, efter länsstyrelsens medgivande,
annan svensk kreditinrättning utfärdad garantiförbindelse i vilken
kreditinrättningen förklarat sig svara för ett skattebelopp, avseende
statlig eller kommunal inkomstskatt, som beräknas till 50 procent av den
vid taxering till statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som
uppskovet avser.

Länsstyrelsen utfärdar intyg om överlämnad garantiförbindelse.

Garantiförbindelsen skall gälla till utgången av andra taxeringsåret
efter det beskattningsår, då ersättningsfastighet enligt första stycket senast
skulle ha förvärvats. Förbindelsen skall vara utfärdad enligt formulär
som riksskattenämnden fastställer.

3 §

Fråga om uppskov handlägges
av prövningsnämnden i det län,
där den fastighet, till vilken realisationsvinsten
hänför sig, är belägen.

Ansökningshandlingen inges eller
insändes till prövningsnämndens
kansli och skall vara inkommen
till kansliet före utgången av
året efter det år, under vilket den
realisationsvinst uppkommit som
ansökningen avser. Har ansökan
gjorts hos annan prövningsnämnd
än som avses i första stycket, skall
handlingarna omedelbart översändas
till kansliet hos den prövningsnämnd
som har att pröva ansökningen.

Fråga om uppskov handlägges
av skatterätten i det län, där den
fastighet, till vilken realisationsvinsten
hänför sig, är belägen.

Ansökningshandlingen inges eller
insändes till skatterättens kansli
och skall vara inkommen till kansliet
före utgången av året efter
det år, under vilket den realisationsvinst
som ansökningen avser
uppgetts eller bort uppges till beskattning
i den skattskyldiges
självdeklaration. Har ansökan
gjorts hos annan skatterätt än som
avses i första stycket, skall handlingarna
omedelbart översändas
till kansliet hos den skatterätt som
har att pröva ansökningen.

SkU 1971:64

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Medges uppskov innebär detta
i första hand att frågan om beskattning
av realisationsvinst som
avses i 1 § får anstå i avvaktan på
att den skattskyldige förvärvat ersättningsfastighet.
Har den skattskyldige
icke inom den föreskrivna
tiden förvärvat ersättningsfastighet,
skall realisationsvinsten
upptagas till beskattning på samma
sätt som vid eftertaxering för
det beskattningsår, då realisationsvinsten
uppkom.

Anskaffar den skattskyldige inom föreskriven tid ersättningsfastighet
upptages frågan om fortsatt uppskov snarast till behandling och gäller
därvid följande.

I den mån det vederlag, till vilket realisationsvinsten hänför sig, efter
avdrag för försäljningsomkostnader eller motsvarande kostnader, motsvarar
eller understiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget,
anstår frågan om beskattning av realisationsvinsten till dess ersättningsfastigheten
avyttras. Om förstnämnda vederlag, efter avdrag som nyss
nämnts, överstiger det för ersättningsfastigheten utgivna vederlaget, får
uppskov med beskattningen icke längre åtnjutas för den del av realisationsvinsten
som motsvarar det överskjutande beloppet. Denna del av
realisationsvinsten skall upptagas till beskattning i enlighet med första
stycket andra punkten.

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avyttring
av ersättningsfastigheten skall det ingångsvärde, som gäller för
denna fastighet enligt anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen,
minskas med beloppet av den skattepliktiga realisationsvinst eller del av
sådan vinst som uppskovet avser.

Det åligger skattskyldig som erhållit
uppskov att, när anskaffningen
skett, utan dröjsmål anmäla
detta för prövningsnämnden.

Det åligger skattskyldig som erhållit
uppskov att, när anskaffningen
skett, utan dröjsmål anmäla
detta för skatterätten.

Avlider skattskyldig, som erhållit
uppskov med beskattningen
av realisationsvinst för att anskaffa
ersättningsfastighet, tillämpas
för dödsboet vad som enligt
bestämmelserna i denna förordning
skolat gälla för den avlidne.
Upplöses aktiebolag eller annan
juridisk person, som erhållit sådant
uppskov, skall realisationsvinsten
snarast upptagas till be -

SkU 1971: 64

Nuvarande lydelse

skattning på samma sätt som vid
eftertaxering för det beskattningsår
då realisationsvinsten uppkom.

Om taxeringen för det år, då
den med uppskovet avsedda realisationsvinsten
uppkom, i anledning
av anförda besvär eller av
annan anledning ändras efter det
att beslut om uppskov meddelats,
får besvär med yrkande om därav
betingad ändring i uppskovsbeslutet
anföras i särskild ordning. Besvären
skall vara inkomna inom
sex månader från den dag då beslutet
om ändring i taxeringen
meddelades men får ej företagas
till avgörande förrän beslutet rörande
taxeringen vunnit laga kraft.

Föreslagen lydelse

skattning på samma sätt som vid
eftertaxering för det beskattningsår
då skattskyldighet för realisationsvinsten
uppkom.

8 §

Om taxeringen för det år, då
skattskyldighet för den med uppskovet
avsedda realisationsvinsten
uppkom, i anledning av anförda
besvär eller av annan anledning
ändras efter det att beslut om
uppskov meddelats, får besvär
med yrkande om därav betingad
ändring i uppskovsbeslutet anföras
i särskild ordning. Besvären skall
vara inkomna inom sex månader
från den dag då beslutet om ändring
i taxeringen meddelades men
får ej företagas till avgörande
förrän beslutet rörande taxeringen
vunnit laga kraft.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Uppskov
enligt denna lag får meddelas den som under något av åren 1969—
1971 taxerats för realisationsvinst som uppkommit efter utgången av
år 1967, om han anför besvär över taxeringen i särskild ordning. I sådant
fall får besvär anföras även av taxeringsintendent till den skattskyldiges
förmån. I fråga om besvär som avses här gäller 100, 101,
103 och 104 §§ taxeringsförordningen (1956: 623) i tillämpliga delar.

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 752) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom förordnas att 2 § förordningen (1967: 752) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av
fastighet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §

Avdrag erhålles endast om den Avdrag erhålles endast om den

avyttrade fastigheten använts i röavyttrade fastigheten använts i

reisen och den skattskyldige har rörelsen och den skattskyldige har

SkU 1971: 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för avsikt att anskaffa annan fasför avsikt att anskaffa annan fastighet
för användning i rörelse. tighet (ersättningsfastighet) för an vändning

i rörelse. Med anskaffning
av ersättningsfastighet avses
även ny-, till- eller ombyggnad på
fastighet för användning i rörelsen.

Avdrag får, om ej annat följer av 4 § andra eller tredje stycket, för
ett beskattningsår icke överstiga dubbla det belopp för vilket garanti
ställts enligt 3 §. Avdraget får ej heller överstiga beloppet av den vid
taxering till statlig inkomstskatt skattepliktiga realisationsvinst som uppkommit
genom avyttringen och som belöper på den i rörelsen använda
delen av fastigheten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och
tillämpas första gången vid 1972 års taxering.

Motionen

I motionen 1971: 1525 av herr Magnusson i Borås m. fl. (m) har
hemställts att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas att 35 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:
370) skall ha nedan angivna lydelse.

35 §

2 m o m. Avyttras fastighet, vinsten skattepliktig.

Har fastighet samma lag.

Skattskyldig, som haft skattepliktig realisationsvinst på grund av avyttring
eller marköverföring enligt föregående stycke eller sådan avyttring
som föranletts av att han av sysselsättningsskäl måst flytta till
annan ort, så ock skattskyldig, som på grund av att han fått engångsersättning
för inskränkning i förfoganderätten till sin fastighet enligt
naturvårdslagen den 11 december 1964 (nr 822) eller för motsvarande
inskränkningar enligt andra författningar eller för upplåtelse av nyttjanderätt
eller servitutsrätt till fastigheten på obegränsad tid, kan, om han
förvärvat eller avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet), som
är jämförlig med den fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig,
få uppskov med beskattning av realisationsvinsten i enlighet med sär -

SkU 1971:64

skilda bestämmelser därom. Uppkommer fråga om beskattning av
realisationsvinst eller om beräkning av realisationsförlust på grund av
avyttring av ersättningsfastighet, beräknas vid tillämpning av vad i
första stycket sägs innehavstiden för ersättningsfastigheten som om avyttring
avsett den tidigare innehavda fastigheten. Vad nu sagts gäller
dock endast om den realisationsvinst som uppskovet avser helt eller delvis
avräknats från ersättningsfastighetens ingångsvärde.

Har avyttrad närmast dessförinnan.

Vad som till vattenkraft.

Utskottet

De i propositionen föreslagna författningsändringarna är delvis föranledda
av att nu gällande jorddelningslag (1926: 326; JDL) fr. o. m. den
1 januari 1972 ersätts av en fastighetsbildningslag (FBL). Vidare föreslås
ändringar i de bestämmelser om rätt till uppskov med realisationsvinstbeskattningen
i vissa fall som antogs av 1968 års riksdag.

De nya reglerna om marköverföring i FBL innebär så till vida en väsentlig
omläggning i förhållande till de nuvarande bestämmelserna i
JDL att de inte föreskriver någon begränsning i fråga om överföringens
relativa storlek ens i sådana fall då överföringen sker tvångsmässigt.
Utskottet är medvetet om att de föreslagna bestämmelserna kommer
att medföra vissa svårigheter vid den praktiska tillämpningen. Inte minst
torde detta gälla beräkningen av realisationsvinst vid försäljning av fastighet
från vilken mark tidigare avståtts. Sistnämnda fråga är enligt
vad utskottet erfarit föremål för fortsatta överväganden inom realisationsvinstkommittén.
Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra tillstyrka
förslaget i propositionen att realisationsvinstbeskattning skall
kunna äga rum oavsett om marköverföringen grundar sig på en frivilligt
eller en tvångsmässigt genomförd förrättning. Utskottet har inte heller
funnit anledning till erinran mot att realisationsvinstbeskattningen begränsas
till sådana fall då ersättning helt eller delvis utgått i pengar och
att ersättningar på sammanlagt högst 5 000 kr. under ett år undantas
från vinstbeskattning.

Enligt gällande bestämmelser i kommunalskattelagen och i förordningen
(1968: 276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst
gäller som förutsättning för sådant uppskov att den skattskyldige
avser att förvärva fastighet (ersättningsfastighet) inom viss tid.
Till följd härav har ersättningsanskaffning som skett innan skattepliktig
realisationsvinst uppkommit inte ansetts berättiga till uppskov med

SkU 1971: 64

vinstbeskattningen. Inte heller har byggnadsinvesteringar på redan befintlig
mark ansetts hänförliga till kostnader för förvärv av ersättningsfastighet.

Den utvidgning av begreppet ersättningsfastighet som föreslås i propositionen
innebär ett tillgodoseende bl. a. av yrkanden i motioner till
1970 års riksdag. Ändringarna synes skatteutskottet välmotiverade, och
utskottet får därför uttala sin tillfredsställelse med att förslag så snart
kunnat föreläggas riksdagen. Utskottet vill särskilt peka på den möjlighet
som erbjuds skattskyldiga, vilka under något av åren 1969—1971
taxerats för realisationsvinst och därvid vägrats uppskov eller fått uppskov
i endast begränsad omfattning, att i särskild ordning föra talan
om uppskov i enlighet med de nya bestämmelserna.

I motionen 1971: 1525 behandlas en uppskovsfråga som upprepade
gånger och senast i år varit föremål för riksdagens prövning. Enligt
motionärernas mening föreligger en form av tvångsförsäljning när en
skattskyldig av sysselsättningsskäl flyttar från en ort till en annan. Tydligast
framträder detta — menar motionärerna — när fråga är om en av
arbetsgivaren beordrad förflyttning i tjänsten eller där ett helt verk
eller ett helt företag flyttar till annan ort. Även för den som flyttar
frivilligt kan man emellertid enligt motionärernas mening ifrågasätta
en uppskovsrätt, och motionärerna pekar på att man i fråga om avdrag
för flyttningskostnader inte gör någon principiell skillnad mellan mer
frivilliga flyttningar och sådana av ren tvångskaraktär.

Enligt vad utskottet erfarit kommer det av motionärerna aktualiserade
spörsmålet att prövas av realisationsvinstkommittén. Det kan alltså
förutsättas att kommittén, om den skulle anse en rätt till uppskov med
realisationsvinstbeskattning motiverad i de av motionärerna avsedda fallen,
kommer att framlägga förslag till erforderliga undantagsbestämmelser.
Utskottet avstyrker därför bifall till lagstiftningsyrkandet i
motionen.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits
till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

A. med bifall till proposition 1971: 135 antar de vid propositionen
fogade förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i förordningen (1968: 276) om uppskov
i vissa fall med beskattning av realisationsvinst,

3. lag om ändring i förordningen (1967: 752) om avdrag vid

SkU 1971:64

inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning
av fastighet;

B. avslår motionen 1971:1525.

Stockholm den 25 november 1971

På skatteutskottets vägnar
TAGE MAGNUSSON

Närvarande: herrar Brandt* (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s),
Eriksson i Bäckmora* (c), Kristenson* (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg*
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein* (s), Sundkvist (c), Stadling (s),
Westberg i Hofors (s), Hörberg (fp), Marcusson (s) och Andersson i
Ljung (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av herrar Magnusson i Borås (m), Eriksson i Bäckmora (c), Josefson
i Arrie (c), Larsson i Umeå (fp), Sundkvist (c), Hörberg (fp) och Andersson
i Ljung (m), vilka

dels anfört följande:

”1 en reservation till skatteutskottets betänkande 1971: 4 framhöll
reservanterna bl. a. att syftet med förordningen (1968: 276) om uppskov
i vissa fall med beskattning av realisationsvinst torde vara att den
skattskyldige skulle ha möjlighet återställa det läge som han befann sig
i när den situation inträdde som föranledde den skattepliktiga realisationsvinsten.
Det kunde mot bakgrund härav knappast anses rimligt
att begränsa uppskovsrätten till de fall då den skattskyldige var i verklig
mening tvingad att flytta. I praktiken var det — menade reservanterna
— mycket ofta svårt att avgöra om en tvångssituation verkligen
var för handen. Förhållandena på arbetsmarknaden kunde ofta vara sådana
att det bakom en formellt frivillig flyttning kunde ligga ett faktiskt
tvång. Man behövde t. ex. bara tänka på det fall då en av en företagsnedläggelse
framtvingad flyttning till annan ort föranledde försäljning
av en fastighet och inköp av en annan. Det kunde inte anses skäligt att
i det berörda exemplet säljaren skulle vara utesluten från möjlighet att
erhålla uppskov, medan den som tvingades avstå sin fastighet på grund
av exempelvis ett expropriationsförfarande och skaffade en ersättningsfastighet
kunde få beskattningen uppskjuten.

Reservanterna ansåg därför att rätten till uppskov med beskattningen
av realisationsvinst borde utsträckas att avse samtliga sådana försälj -

SkU 1971:64

ningar av en- och tvåfamilj sfastigheter som var föranledda av säljarens
flyttning från en ort till en annan i samband med arbetsbyte. Som enda
villkor borde gälla att den försålda fastigheten varit avsedd för ägarens
eget bruk och att en motsvarande ersättningsfastighet anskaffades. Uppskovsrätt
borde föreligga även om anskaffningen av ersättningsfastigheten
i tiden låg före överlåtelsen av den ursprungliga fastigheten, förutsatt
givetvis att förutsättningarna i övrigt för uppskov var för handen.

Vi ansluter oss helt till den uppfattning som kommit till uttryck i
denna reservation och vill avslutningsvis erinra om att rätten till uppskov
förutsätter särskild ansökan till skatterätt, som har att avgöra om
villkoren för uppskov är uppfyllda. Det finns därför enligt vår mening
ringa anledning anta att uppskovsrätten med den av oss förordade utvidgningen
skulle kunna missbrukas.”

dels ansett att utskottet under punkten B bort hemställa

”att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1525 antar det vid
motionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370).”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710026