Skatteutskottets betänkande nr 12 år 1971

SkU 1971:12

Nr 12

Skatteutskottets betänkande i anledning av motion om översyn
av tuUbestämmelsema för allmänflyget.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen nr 590 av herrar Clarkson
och Brundin.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla att gällande tullbestämmelser i vad avser allmänflyget överses
med beaktande av vad i denna motion anförts».

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt luftfartsverkets anvisningar för flygning med privata luftfartyg
till utlandet skall vid planering av sådan flygning beaktas huvudsakligen
följande. För alla flygningar till eller från svenskt territorium skall färdplan
lämnas. Start och landning i Sverige skall, som föreskrivs i tullstadgan,
ske på tullflygplats om inte undantag i förväg medges av tullmyndigheten.

Tillstånd för flygning till eller över berörda länder skall inhämtas då
detta erfordras. För trafik mellan de nordiska länderna behövs inte något
särskilt tillstånd, men i vissa fall skall färdplanen ha kommit vederbörande
myndighet i grannlandet till handa före gränspassagen. Erforderliga
informationer angående berörda flygplatser och flygsträckor
skall inhämtas. Sådana informationer kan erhållas genom personligt
besök hos de statliga civila trafikledningarna.

Vid flygning utomlands skall — förutom certifikat, nationalitets- och
registreringsbevis, luftvärdighetsbevis, resedagbok m. fl. handlingar —
medföras tullpass för luftfartyget som bevis för att detta utklarerats från
svensk tullflygplats.

Tillstånd att starta eller landa på annan plats än tullflygplats (trafiktillstånd)
skall skriftligt eller telegrafiskt sökas hos distriktstullanstalten
inom tulldistriktet senast 24 timmar i förväg. I särskilda fall kan tillstånd
lämnas även om ansökan inkommit senare. — Om skäl därtill
finns kan generaltullstyrelsen lämna generellt tillstånd för ett år. Med
sådant tillstånd förknippas vissa villkor, t. ex. att anmälan om flygningen
i varje särskilt fall skall ske i så god tid att tullpersonal kan utöva er -

1 Riksdagen 1971. 6 sami. Nr 12

SkU 1971:12

forderlig kontroll. Vidare kan föreskrivas att tullpliktiga varor inte får
medföras och att vederbörande skall ställa sig till efterrättelse de övriga
föreskrifter som tullanstalten kan meddela.

Luftfartyg, som inkommer till eller skall avgå från tullområdet, skall
anmälas hos tullanstalten för tullklarering. Anmälan skall göras skriftligen
och innehålla noggrann redovisning för luftfartyget och vad däri
föres, avgångs- och bestämmelseort osv. Uppgift skall lämnas även om
de passagerare som medföljer.

Enligt meddelande från tullverkets bevakningsbyrå den 1 april 1969
angående skärpt kontroll av viss utrikes lufttrafik har efter framställning
från generaltullstyrelsen överläggningar hållits med representanter
för luftfartsverkets centralförvaltning och krigsmakten under våren 1969.
Därvid träffades överenskommelse om samordnande åtgärder i syfte att
nå en striktare kontroll främst av allmänflyg (affärsflyg, sportflyg
m. m.) i utrikestrafik. Trots att tämligen klara och utförliga bestämmelser
funnits beträffande anmälningsplikt, flygvägar, tillåtna landningsplatser
etc., hade dessa bestämmelser genomgående tillämpats alltför
liberalt, vilket lett till en icke tillräckligt effektiv kontroll av denna trafik.
Nämnda myndigheter förklarade sig beredda att medverka till en
mera strikt tillsyn beträffande efterlevnaden av bestämmelserna.

Tullstadgan ger generaltullstyrelsen omfattande befogenheter att meddela
föreskrifter om jämkning i tullkontrollens omfattning och inskränkning
i eller utvidgning av rättighet och befrielse från skyldighet enligt de
i tullstadgan givna trafikbestämmelserna.

Nordiska rådet rekommenderade år 1963 regeringarna att undersöka
möjligheterna att lätta gränsformaliteterna i allmänhet i den internordiska
flygtrafiken. Rekommendationen föranleddes av ett förslag att lätta
flygplan, inregistrerade i något av de nordiska länderna, inte skulle behöva
lämna tullanmälan, under förutsättning att tullpliktigt gods icke
medförs ombord, och att dylika plan skulle utgå ur krigsmaterielförteckningen.
— Genom kungörelse den 16 september 1966 (SFS 1966: 531),
som trätt i kraft den 1 januari 1967, har krigsmaterielkungörelsen ändrats
så att exportförbudet avser endast för militärt bruk utformade luftfartyg.
Även om flygplan av typ MFI 9 åter tagits in i krigsmaterielförteckningen
(SFS 1969: 465) har således inom området för krigsmaterielkungörelsens
tillämpning i stort sett de lättnader för den privata flygtrafiken
inom Norden uppnåtts, som åsyftas i rådets rekommendation.

Som framgår av meddelanden från de nordiska länderna till Nordiska
rådets 12:e—18:e sessioner åren 1964—1970 har frågan om lättnader
för den internordiska flygtrafiken varit föremål för fortlöpande förhandlingar.
Tullförvaltningarna i de olika länderna har beslutat att formerna
för samarbete först skall utexperimenteras i flygtrafiken mellan
Sverige och Norge innan frågan prövas på nytt. Svensk-norska gräns -

SkU 1971:12

tullsamarbetsnämnden uttalade 1968 bl. a. att den var enig om att utvidga
gränstullsamarbetet till att omfatta även klarering av flyg åt varandra
i gränsdistrikten och att man borde utverka bemyndigande att
utvidga samarbetet till flygplatser utanför kontrollzonen. Man borde också
söka klarlägga vilka krav som skulle ställas från pass-, polis- och
luftfartsmyndigheternas sida. — Enligt meddelande från Sveriges regering
till Nordiska rådet senare samma år var frågan om inrättande av
kontrollzoner i fråga om flygtrafiken under övervägande. Enligt redogörelse
från Nordiska rådets session 1970 hade Finlands regering i november
1969 meddelat att nya bestämmelser om luftfartygs flygning
över riksgränsen planerades, enligt vilka gränsen inte längre skulle behöva
överskridas vid en gränsbevakningsstation. Förhandsuppgift skulle
emellertid fortfarande komma att krävas. Danmarks, Norges och Sveriges
regeringar hade utöver vad som tidigare anförts inte något ytterligare
att meddela.

Tullagstiftningen är alltsedan år 1965 föremål för en allmän översyn.
Enligt direktiven för tullagstiftningskommittén bör utredningen i första
hand inriktas på en översyn av de bestämmelser som ingår i och har anknytning
till bl. a. tullstadgan. Kommittén har år 1970 avgett ett delbetänkande
om tullproceduren vid import (stencil Fi 1970: 4). Av betänkandet
framgår att kommittén tagit principiell ställning bl. a. till tullkontrollsystemet.
Kommittén har i fråga om grundreglerna för trafikordning,
anmälningsskyldighet och tullkontroll inte förutsett någon principiell
omläggning. — I kommitténs uppgifter ingår bl. a. att tillgodose
de enskilda trafikanternas intresse av en enkel och effektiv tullbehandling.

Frågans tidigare riksdagsbehandling

I motioner vid 1969 och 1970 års riksdagar framställdes ett yrkande
av samma innebörd som i den nu ifrågavarande motionen. Motionärerna
åberopade då att markbundna fordon får passera gränserna inom Skandinavien
utan formaliteter och föreslog bl. a. att skyldigheten att avlämna
skriftlig anmälan för tullklarering skulle slopas och tillståndsgivningen
för landning på annan ort än tullflygplats förenklas. Med hänsyn till att
färdplan för flygningen enligt gällande bestämmelser måste inlämnas
till trafikledningen ansåg motionärerna att frågan kunde lösas genom en
samordning mellan trafikledningen och tullmyndigheten. För denna
internordiska trafik var enligt motionärernas uppfattning någon form av
stickprovskontroll fullt tillräcklig.

Bevillningsutskottet (BeU 1969: 19 och 1970: 22) anförde bl. a. att
föreskrifterna beträffande flygtrafiken måste ses mot bakgrunden av att
tullkontrollen inte såsom vid landsvägstrafiken kan ske vid gränspassa -

SkU 1971:12

gen utan måste utföras i samband med flygplanets start och landning.
Om övervakningen skulle kunna upprätthållas, var det inte tillräckligt
att tullmyndigheten i förväg fick kännedom om färdplanen, utan det
var också nödvändigt att tullpersonalen vid varje särskilt tillfälle hade
möjlighet att utföra kontrollen. Enligt vad utskottet erfarit utfördes kontrollen
beträffande flygplanen liksom för landsvägstrafiken mestadels
genom stickprov, och bestämmelser tillämpades i praktiken så att mer
betydande svårigheter för flygtrafiken inte kunde anses ha uppkommit.
De skärpningar av tullkontrollen som genomförts på senare tid ingick
enligt vad utskottet inhämtat som ett led i intensifierade ansträngningar
att bekämpa smuggling bl. a. av narkotika och gäller även annan trafik
än flygtrafik. Någon mera väsendig ändring som inskränker allmänflygets
rörlighet har emellertid inte genomförts. — Utskottet delade såväl
1969 som 1970 motionärernas uppfattning att förfarandet bör göras så
enkelt som möjligt men ansåg att möjligheterna till effektiv kontroll inte
får eftersättas. Förenklingar av förfarandet kan uppnås främst genom internationella
överenskommelser, och frågan härom hade redan uppmärksammats
inom det nordiska tullsamarbetet och i tullagstiftningskommittén.
Utskottet avstyrkte därför bifall till motionerna. Motionerna föranledde
icke någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

I motionen återkommer motionärerna med ett yrkande från Udigare
år att gällande tullbestämmelser överses i syfte att åstadkomma lättnader
för allmänflyget. Motionärerna anser att en stickprovskontroll, åtminstone
när det gäller flygtrafik inom Norden, helt bör kunna ersätta
nuvarande skyldighet att som regel anlita tullflygplats och att lämna
skriftlig tulldeklaration vid såväl ankomst som avgång från riket.

Bestämmelserna i fråga om flygtrafiken måste givetvis ses mot bakgrunden
av de särskilda svårigheter som föreligger att upprätthålla en
tillfredsställande kontroll över denna trafik. Det bör emellertid framhållas
att även andra flygplatser än tullflygplatser i allmänhet får anlitas,
under förutsättning att ansökan därom inkommer i så god tid till
tullanstalten att personal kan inställa sig på platsen och utöva en kontroll.
Enligt vad skatteutskottet inhämtat kan i särskilda fall också polispersonal
anlitas härför, och om trafikanterna är kända kan även kontrollen
av privatflyget ofta ske genom stickprov och genom att tulldeklarationen
insänds med post. Tullkontrollen skärptes visserligen i en
del hänseenden 1969 som ett led i de intensifierade ansträngningarna
att bekämpa smuggling av bl. a. narkotika. Den skärpta kontrollen gällde
emellertid även annan trafik än flygtrafik, och någon mer väsentlig
ändring som inskränkte allmänflygets rörelsefrihet har inte genomförts.

Bevillningsutskottet har tidigare år delat motionärernas uppfattning

SkU 1971:12

att förfarandet bör göras så enkelt som möjligt utan att möjligheterna
till effektiv kontroll eftersatts. Eftersom förenklingar av förfarandet kan
uppnås främst genom internationella överenskommelser och frågan redan
är uppmärksammad inom det nordiska tullsamarbetet och i tullagstiftningskommittén,
har utskottet avstyrkt bifall till motsvarande yrkanden.
I den nu ifrågavarande motionen åberopas inga nya omständigheter.
Skäl saknas därför till ändrat ståndpunktstagande, och skatteutskottet,
som helt ansluter sig till bevillningsutskottets bedömning av frågan,
avstyrker således bifall till motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen nr 590.

Stockholm den 23 februari 1971
På skatteutskottets vägnar
ERIK BRANDT

Närvarande: herrar Brandt (s), Magnusson i Borås (m), Engkvist (s),
Eriksson i Bäckmora* (c), Kristenson (s), Josefson i Arrie (c), Wärnberg
(s), Larsson i Umeå (fp), Carlstein (s), Nilsson i Trobro (m), Wikner (s),
Sundkvist (c), Stadling* (s), Hörberg (fp) och Marcusson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971