Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 24 år 1971

SfU 1971:24

Nr 24

Socialförsäkringsutskottets betänkande i anledning av motioner om
jämställdhet oavsett civilstånd inom folkpensioneringen.

Socialförsäkringsutskottet har i ett sammanhang behandlat följande
motioner, nämligen

1) motionen 1971:127 av herr Hamrin m. fl. (fp), i vilken - såvitt nu
är i fråga — hemställts att riksdagen måtte hos Kungl. Maj:t hemställa om
översyn av pensionsreglerna för handikappade i syfte att alla pensionsförmåner
görs oberoende av civilstånd och kön;

2) motionen 1971:180 av herr Werner i Malmö m. fl. (m), i vilken
hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning
och förslag syftande till att pensionsförmånerna inom den allmänna
försäkringen — i likhet med den nyligen genomförda särbeskattningen —
görs oberoende av civilstånd;

3) motionen 1971:243 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk) i
vilken — såvitt nu är i fråga — föreslagits att riksdagen hos Kungl. Maj:t
hemställer om översyn och förslag i syfte att åstadkomma lika folkpension
för gifta och ogifta pensionstagare;

4) motionen 1971:704 av herr Carlshamre m. fl. (m), i vilken — såvitt
nu är i fråga — yrkats att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning och förslag i fråga om jämställdhet inom den
allmänna pensioneringen oavsett civilstånd;

5) motionen 1971:717 av fru Olsson i Hölö och fröken Andersson i
Stockholm (båda c), i vilken hemställts att riksdagen beslutar i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla om översyn av folkpensioneringssystemet i syfte
att alla oavsett civilstånd skall erhålla samma pensionsförmåner; samt

6) motionen 1971:729 av herr Wijkman (m), i vilken yrkats att
riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag
syftande till att förtidspensionärer som gifter sig med varandra skall
slippa få sina förmåner reducerade i enlighet med vad i motionen anförs.

Gällande bestämmelser

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av
basbeloppet (f. n. 6 900 kr.) eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter
folkpension i form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av basbeloppet.
Om maken åtnjuter två tredjedelar av hel förtidspension eller halv
förtidspension, utgår ålderspensionen i förra fallet med 76 2/3 och i
senare fallet med 80 % av basbeloppet (AFL 6:2).

Hel förtidspension inom folkpensioneringen utgör likaledes 90 % av
basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i

Riksdagen 1971. 11 sami Nr 24

SfU 1971:24

form av ålderspension eller hel förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om
båda makarna åtnjuter förtidspension och endera eller båda erhåller
partiell förtidspension, skall vid beräkningen av pension hel förtidspension
utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension utgår till andra
maken 76 2/3 och, om halv förtidspension utgår till denne, 80% av
basbeloppet (AFL 7:4).

Hustrutillägg kan tillkomma hustru till den som åtnjuter folkpension i
form av ålderspension eller förtidspension, om hustrun fyllt 60 år och
själv inte åtnjuter folkpension samt makarna varit gifta minst 5 år.
Hustrutilläggets maximibelopp utgör skillnaden mellan å ena sidan
sammanlagda årsbeloppet av folkpension i form av ålderspension till två
makar jämte två pensionstillskott samt å andra sidan sådan pension till
ogift jämte ett pensionstillskott (lagen om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension). Hustrutillägg kan utgå även om mannen
har endast partiell förtidspension. Hustrutillägget är därvid inte graderat
som mannens pension. Det har ansetts att den för rätten till hustrutillägg
föreskrivna inkomstprövningen fyller motsvarande funktion.

Vid tillämpningen av folkpensioneringens nu redovisade bestämmelser
skall gift pensionsberättigad, som stadigvarande lever åtskild från sin
make, likställas med ogift pensionsberättigad om inte särskilda skäl
föranleder till annat. Med gift pensionsberättigad likställes å andra sidan
pensionsberättigad, som stadigvarande sammanbor med någon, med
vilken den pensionsberättigade varit gift eller har eller har haft barn (AFL
10:1).

Ett avsteg från den inom folkpensioneringen gällande principen att gift
försäkrad tillerkännes lägre pension än ogift har gjorts i lagen 1969:205
om pensionstillskott. Enligt denna utgår pensionstillskott med samma
belopp till gift och ogift. F. n. uppgår tillskotten till 6 % av basbeloppet.
De ökar med 3 % av basbeloppet årligen den 1 juli till dess att de den 1
juli 1978 uppgår till 30 % av basbeloppet.

Tidigare riksdagsbehandling

Reglerna om pensionstillskott tillkom efter förslag av pensionsförsäkringskommittén
(SOU 1968:21). Kommittén framhöll att enligt dittills
tillämpad ordning gift pensionär hade fått en mindre årlig pensionsökning
än en ogift, något som främst motiverats av att två makar genom
samboendet ansetts ha något lägre levnadskostnader än ogifta. Kommittén
ifrågasatte om man borde fortsätta efter samma linje. Med hänsyn
till utvecklingen av konsumtionsvanorna och till den ändrade synen i det
moderna samhället till förmån för ökande ekonomisk självständighet för
makar i förhållande till varandra ansåg kommittén starka skäl tala för att
i framtiden lika stora pensionshöjningar gavs till gift som till ogift. Den
skillnad mellan gift och ogift i pensionshänseende som redan existerade
skulle visserligen finnas kvar men minska i betydelse eftersom de nya
pensionshöjningarna kom att motsvara en ökande andel av den samlade
pensionen. Kommitténs resonemang godtogs av regering och riksdag

SfU 1971:24

(prop. 1969:38, 2LU 1969:41).

Redan före 1969 hade frågan om lika pension för gift och ogift inom
folkpensioneringen i visst begränsat avseende varit föremål för uppmärksamhet
i riksdagen. År 1967 väcktes motioner som syftade till att makar
som båda var berättigade till förtidspension skulle få pension utan
reduktion. Andra lagutskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända
utlåtande (2LU 1967:28) att det i motionerna aktualiserade spörsmålet
tillhörde sådana frågor som pensionsförsäkringskommittén skulle pröva
och att det därför inte var erforderligt att riksdagen vidtog någon åtgärd i
anledning av motionerna.

Samma fråga återkom i motioner till 1970 års riksdag. Detta år väcktes
även motioner som syftade till individuella folkpensionsförmåner oavsett
civilstånd. Motionerna behandlades av andra lagutskottet i dess av riksdagen
godkända utlåtande 2LU 1970:34. Utskottet erinrade inledningsvis
om vissa överväganden som pensionsförsäkringskommittén gjort i sitt
betänkande SOU 1968:21 angående unga gifta invalider och fortsatte:

Utskottet har förståelse för de problem som pensionsförsäkringskommittén
redovisat och är av den uppfattningen att man tills vidare får söka
hjälpa de unga invaliderna inom ramen för de bestämmelser om förtidspension,
invaliditetstillägg och invaliditetsersättning som redan finns.
Några särskilda regler beträffande storleken av förtidspension inom
folkpensioneringen för handikappade som är gifta finner utskottet inte
tillrådliga så länge reglerna om ålderspension i motsvarande fall får stå
kvar oförändrade. Skulle man t. ex. följa motionerna 1:352 och 11:595
samt 1:855 och 11:1005 och slopa reduceringen av förtidspensionen till
två gifta makar men behålla reduceringen av ålderspensionen, skulle
makarna få vidkännas en minskning av sin folkpension i samband med
inträdet i pensionsåldern. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan
ordning, som med all sannolikhet skulle komma att väcka ett lätt
förståeligt missnöje när reduktionen sätter in.

Å andra sidan förhåller det sig, som framgår av motionerna 1:1086 och
11:1273, onekligen på det sättet att en fullt genomförd individuell
beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensioneringen
kan åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssystemets förmånssida
i syfte att genomföra individuella förmåner. En sådan översyn borde
i så fall inte begränsas till frågan om förtidspension utan borde även avse
frågan om ålderspension, hustrutillägg m. m. Pensionsförsäkringskommittén
utreder f. n. frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män i den
allmänna pensioneringen och förslag är att vänta i slutet av innevarande
år. När resultatet av detta arbete förelagts riksdagen och verkningarna av
den individuella beskattningen kan börja överblickas, kan det enligt
utskottets uppfattning tas upp till övervägande om folkpensioneringens
förmånssida bör ses över i enlighet med vad utskottet ovan anfört. I
avvaktan härpå anser utskottet att de under detta avsnitt redovisade
motionerna inte bör föranleda något initiativ från riksdagens sida.

Pensionsförsäkringskommittén

Pensionsförsäkringskommittén avlämnade sitt slutbetänkande den 1
april i år (SOU 1971:19).

Beträffande frågan om speciella förmåner till dem som invalidiserats i

SfU 1971:24

unga år erinrar kommittén om att den i sitt betänkande med förslag om
pensionstillskott uttalat att det under kommitténs vidare arbete kunde
bli aktuellt att göra en slutbedömning av dessa problem. Sedan nämnda
betänkande avgivits har i direktiven för den år 1970 tillsatta pensionsålderskommittén
angivits, att denna kommitté skall ägna särskild uppmärksamhet
åt förevarande problem. Med hänsyn härtill har pensionsförsäkringskommittén
funnit sig icke böra ytterligare pröva denna fråga (s.
31).

Kommittén tar inte heller upp frågan om lika pension för gift och
ogift.

Statistiska uppgifter

Enligt riksförsäkringsverkets statistik uppgick antalet gifta folkpensionärer
i januari 1968 med ålderspension eller hel förtidspension, vars make
uppbar ålderspension eller hel förtidspension (sjukbidrag), till 306 739.
En höjning av dessa pensionärers förmåner från 70 till 90 % av basbeloppet
skulle medföra en kostnad vid ett basbelopp av 6 900 kronor på
drygt 423 milj. kronor. En reform om lika pension för gift och ogift
skulle vidare medföra kostnader på grund av hustrutilläggen, som i
januari 1968 utgick i 48 701 fall, samt på grund av partiella förtidspensioner,
som vid samma tidpunkt utgick till 1 978 pensionärer gifta med
annan folkpensionär.

Utskottet

Ålderspension inom folkpensioneringen utgör för år räknat 90 % av
basbeloppet eller för gift försäkrad, vars make åtnjuter folkpension i
form av ålderspension eller förtidspension, 70 % av basbeloppet. Om
maken åtnjuter två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension,
utgår ålderspension i förra fallet med 76 2/z och i senare
fallet med 80 % av basbeloppet. Motsvarande bestämmelser gäller i fråga
om förtidspension inom folkpensioneringen.

I förevarande motioner hemställs om översyn av folkpensioneringsreglerna
i syfte att göra pensionsförmånerna oberoende av den försäkrades
civilstånd. Motionerna 1971:127 och 1971:729 är begränsade till
frågan om förtidspension medan motionerna 1971:180, 1971:243,
1971:704 och 1971:717 tar upp frågan i hela dess vidd.

Bakom motionsyrkandena ligger tanken att den nuvarande principen
att vissa förmåner skall vara avhängiga av civilståndet är otidsenlig och
färdig för avskrivning. Det hänvisas till att motsvarande princip på skatteoch
avgiftsområdet förra året avskaffades genom införande av individuell
beskattning och individuellt uttag av folkpensionsavgift. 1 några motioner
underkännes den grundläggande motiveringen för gällande regler, nämligen
motiveringen att gifta genom samboendet har något lägre levnadsomkostnader
än ogifta. Samhushållets kostnadssänkande effekt sägs
nästan uteslutande vara knuten till bostadskostnaderna och utgifter som
hör nära samman med dessa. De kommunala bostadstilläggen ersätter

SfU 1971:24

redan i många kommuner pensionärernas faktiska bostadskostnader och
en utveckling mot sådana ersättningsgrunder är på gång i andra kommuner.
I den mån man alltjämt kan räkna med sänkta levnadskostnader för
ett gift par har detta, framhålls det, sin förklaring i samboendet och inte i
civilståndet. I fråga om gifta förtidspensionärer uttalas att dessa ofta är
unga personer med försörjningsbörda mot barn och att nuvarande
pensionsreduktion därför drabbar dem hårdare än ålderspensionärer.

Motioner med samma syfte avslogs av riksdagen föregående år. Andra
lagutskottet som behandlade motionerna anförde att en fullt genomförd
individuell beskattning och individuell avgiftsbeläggning inom folkpensioneringen
kunde åberopas som skäl för en översyn av folkpensionssystemets
förmånssida i syfte att genomföra individuella förmåner. En sådan
översyn borde i så fall inte begränsas till frågan om förtidspension utan
avse även frågan om ålderspension och andra pensionsförmåner vars
storlek gjorts beroende av den försäkrades civilstånd. När pensionsförsäkringskommittén
slutfört sitt arbete angående de unga invalidernas problem
och jämställdhet mellan kvinnor och män i den allmänna pensioneringen
samt verkningarna av den individuella beskattningen kunde börja
överblickas, kunde det enligt utskottet tas upp till övervägande om
folkpensioneringens förmånssida borde ses över.

Pensionsförsäkringskommittén har i sitt nyligen avlämnade slutbetänkande
avstått från att pröva frågan om speciella förmåner till dem som
invalidiserats i unga år. Anledningen är att det i direktiven för den år
1970 tillsatta pensionsålderskommittén angivits, att denna kommitté
skall ägna särskild uppmärksamhet åt detta problem. Vid behandlingen av
frågan om jämställdhet mellan kvinnor och män i den allmänna pensioneringen
har kommittén inte berört frågan om jämställdhet mellan gifta och
ogifta.

Den i motionerna aktualiserade frågan är av stor principiell betydelse.
En lösning i linje med motionärernas önskemål medför också betydande
faktiska konsekvenser i fråga om förmånerna för ett stort antal folkpensionärer.
Socialförsäkringsutskottet kan i princip ansluta sig till de
synpunkter som framförts i motionerna. Den ändrade synen i det
moderna samhället till förmån för ökad ekonomisk självständighet för
makar i förhållande till varandra talar för en justering såväl av skatte- och
avgiftsregler som av bestämmelser om utgående förmåner. Hit bör då
räknas inte endast förmåner inom folkpensioneringen utan också förmåner
på det studiesociala området, inom arbetsmarknadsutbildningen,
familjestödet, m. m. där gifta och ogifta i vissa avseenden behandlas
olika. När det gäller folkpensioneringen har man redan tagit ett steg i
riktning mot individuella förmåner i och med att pensionstillskotten, som
infördes 1969, gjorts oberoende av civilstånd. Den skillnad mellan gifta
och ogifta i pensionshänseende som finns i grundförmånen består, men
skillnaden minskar i betydelse allt eftersom pensionstillskotten kommer
att motsvara en större andel av den samlade pensionen. Utskottet utgår
från att man vid framtida pensionsförbättringar kommer att gå vidare
efter samma princip. Familjelagssakunnigas översyn av den familjerättsli -

SfU 1971:24

ga lagstiftningen med sikte på ett samhälle där varje vuxen individ kan ta
ansvar för sig själv utan att vara ekonomiskt beroende av anhöriga och
där jämlikhet mellan män och kvinnor är en realitet kan också komma att
ytterligare understryka en utveckling i denna riktning.

Genomförandet av fullständig likhet mellan gift och ogift är emellertid
en mycket kostnadskrävande reform. Som exempel kan nämnas att
höjning enbart av ålderspensionen från 70 till 90 % av basbeloppet skulle
medföra en merkostnad på över 425 milj. kr. Till detta skall läggas
kostnadsökningar för förtidspensioner, hustrutillägg och kommunala
bostadstillägg m. m. Slutsumman kommer följaktligen att ligga betydligt
högre. Samtidigt pågår utredningsarbete på pensionsområdet som gäller
dels en allmän sänkning av pensionåldern dels en standardsäkring av
utgående pensioner. Båda frågorna medför vid ett genomförande betydande
kostnadshöjningar. Bland framtida förbättringar på pensionsområdet
har riksdagen tidigare prioriterat dessa båda reformer. Att vid
sidan härav redan i dagens läge hemställa om utredning av ytterligare en
kostnadskrävande reform, om än väl motiverad, anser utskottet inte
realistiskt med hänsyn till det överblickbara samhällsekonomiska utrymmet
och avvägningen gentemot andra angelägna reformkrav. Tills vidare
får man enligt utskottets mening inrikta sig på den utveckling mot
jämställdhet mellan gifta och ogifta som sker genom pensionstillskottens
fortsatta utbyggnad. När det gäller de unga invalidernas speciella problem
får man avvakta pensionsålderskommitténs arbete. Under åberopande av
det anförda avstyrker utskottet således bifall till motionsyrkandena.
Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Majit med uppmärksamhet
följer frågan och i möjlig mån anpassar kommande reformförslag på
pensionsområdet efter principen om lika förmån för gift och ogift.

Med hänvisning till det anförda får utskottet hemställa

att motionerna 1971:127, såvitt nu är i fråga, 1971:180, 1971:243,
såvitt nu är i fråga, 1971:704, såvitt nu är i fråga, 1971:717 och
1971:729 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 27 april 1971

På socialförsäkringsutskottets vägnar

TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m),
fröken Sandell (s), herr Karlsson i Ronneby (s), fru Håvik (s), herrar
Björck i Nässjö (m), Nordberg (s), fröken Pehrsson (c), herrar Hermansson
i Malmberget (vpk), Marcusson (s), Andersson i Nybro (c), fröken
Bergström (fp), herrar Andersson i Knäred (c) och Signell (s).

SfU 1971:24

Särskilt yttrande

av herrar Jonsson i Mora (fp), Ringaby (m), Björck i Nässjö (m) och
fröken Bergström (fp), som anfört:

”Genomförandet av fullständig likhet mellan gift och ogift inom
folkpensioneringen är en mycket kostnadskrävande reform som måste
avvägas mot andra reformkrav på pensionsområdet och områden utanför
detta. När det gäller pensionsområdet kan noteras att riksdagen redan
prioriterat frågor om en allmän sänkning av pensionsåldern och standardsäkring
av utgående pensioner. Vid sidan av dessa båda stora reformer på
pensionsområdet anmäler sig som en tredje viktig reform frågan om
förmåner obundna av civilstånd. Det medför självfallet betydande svårigheter
att genomföra samtliga dessa reformer på en gång. Därtill är det
samhällsekonomiska utrymmet f. n. för litet och konkurrensen från
andra angelägna krav för stor. Det förhållandet att alla tre frågorna för
sitt genomförande kräver betydande kostnadsökningar talar enligt vår
mening för att man i god tid antager en plan för ett successivt
genomförande av de angivna förbättringarna på pensionsområdet. I en
sådan plan bör man väga in inte endast de redan inom pensionsålderskommittén
pågående utredningsprojekten — sänkning av pensionsåldern
och standardsäkring av pensionerna — utan också en successiv anpassning
av folkpensioneringen i riktning mot individuella, av civilståndet oberoende,
förmåner.

Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.175 S