Näringsutskottets betänkande nr 50 år 1971

NU 1971:50

Nr 50

Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag
till lag om handel med ädelmctallarbeten jämte motion.

Ärendet

I propositionen 1971: 165 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

1. antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om
handel med ädelmetallarbeten,

2. besluta att de uppgifter som f. n. ankommer på avdelningen för
kontroll av ädelmetallarbeten hos mynt- och justeringsverket skall föras
över till statens provningsanstalt den 1 juli 1972.

I anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas
nedan.

Guldsmedsbranschens samorganisation och Guldsmedsmästarnas riksförbund
har tillställt utskottet skrivelser i ärendet.

Propositionen

Lagförslaget återfinns i propositionen på s. 2—4.

Enligt den föreslagna nya lagen om handel med ädelmetallarbeten
ersätts den nuvarande obligatoriska kontrollstämplingen av ädelmetallarbeten
med en kontrollstämpling som skall kunna ske på begäran i varje
särskilt fall. Vidare skall tillverkare och importörer av ädelmetallarbeten
vara skyldiga att förse dessa med ansvarsstämplar. De nuvarande reglerna
om krav på lägsta tillåtna finhalter beträffande guld-, silver- och
platinaarbeten behålls oförändrade. Den nya lagen föreslås träda i kraft
den 1 juli 1973.

Motionen

Yrkande

I motionen 1971: 1599 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Nordgren
(m) hemställs att riksdagen skall anta det i propositionen framlagda
lagförslaget med vissa i motionen angivna ändringar.

Motivering

Enligt 8 § i lagförslaget skall om ädelmetallarbetet består av olika
metaller eller skilda delar som ej fogats ihop genom lödning, finhaltsstämpeln
gälla endast för den del på vilken stämpeln anbringats. Motionärerna
anser att denna bestämmelse kan komma att leda till missbruk
på så vis att ansvarsstämpel anbringas så, att den ger arbetet sken av
att vara värdefullare än det i verkligheten är. De föreslår därför att i

1 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 50

NU 1971: 50

2

19 § skall intas bestämmelse om straffpåföljd för den som uppsåtligen
anbringar stämpeln i vilseledande syfte.

Motionärerna tar vidare upp utformningen av bidragssystemet för
tillsynsverksamheten. De påpekar att om bidragsbeloppet relateras till
mervärdeskatten, som skett i lagförslaget, de detaljister som själva importerar
vissa varor kommer att få ett betydande bokföringsarbete.
Detta beror på att i affärerna säljs även sådana varor som inte är ädelmetallarbeten.

Motionärerna föreslår därför att samtliga enligt 15 § registrerade
skall erlägga bidrag för tillsynsverksamheten och att Kungl. Majit skall
meddela bestämmelser inom den i lagförslaget angivna beloppsramen.

Utskottet

Kontrollstämpling av ädelmetallarbeten infördes i Sverige genom 1752
års kontrollstadga. Denna avsåg alla inhemska arbeten av guld, silver
och tenn medan bestämmelser om kontrollstämpling av utländskt guld
och silverarbeten infördes 1831. Nu gällande regler finns i förordningen
(1956: 328) om kontroll å ädelmetallarbeten och den i anslutning därtill
utfärdade ädelmetallstadgan (1956: 329). Här ges föreskrifter om ansvarsstämplar,
som tillverkaren skall anbringa, och kontrollstämpel som
anbringas av mynt- och justeringsverket eller av särskilda kontrollstämplingsförrättare.
Kontrollstämpel bestyrker att arbetet uppfyller fordringarna
enligt förordningen — främst att metallegeringen innehåller en viss
minimihalt av ifrågavarande ädelmetall. Arbeten som kontrollstämplas
av mynt- och justeringsverket skall före stämplingen undersökas beträffande
finhalt.

Emot detta kontrollsystem förde mynt- och justeringsverket i skrivelse
år 1963 fram vissa allvarliga principiella erinringar. Verket menade att
det numera inte kan anses föreligga något behov från allmän synpunkt
av kvalitetskontroll beträffande ädelmetallarbeten. Här finns enligt verket
inte något starkt samhällsintresse av kontroll på samma sätt som i
fråga om varor som har betydelse för liv, hälsa och säkerhet eller som
har stor vikt för samhällsekonomin. Vidare ansåg verket att kontrollsystemet,
som innebär en statlig kvalitetsgaranti, med nuvarande organisation
inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Verket framhöll att
det enligt dess mening inte var försvarligt att fortsätta ädelmetallkontrollen
i dess nuvarande form.

Frågan om kontroll av ädelmetallarbeten har sedan utretts av en sakkunnig
som i betänkandet (Ds Fi 1967: 4) Om kontroll av ädelmetallarbeten
lagt fram förslag om avveckling av den statliga kontrollstämplingen
på ädelmetallvaror.

Förslaget till lag om handel med ädelmetallarbeten bygger på den
överarbetning av betänkandet som utförts inom finansdepartementet och
de synpunkter som remissinstanserna haft på en därefter framlagd de -

NU 1971: 50

3

partementspromemoria (Ds Fi 1971: 5) Ädelmetallkontroll. Lagförslaget
innebär att den statliga kontrollstämplingen skall bibehållas men att den
inte längre skall vara obligatorisk utan ske på begäran i varje särskilt
fall. Den obligatoriska ansvarsstämplingen för arbeten tillverkade inom
landet bibehålls. Ansvarsstämplingen, som omfattar tillverkarstämpel,
årsbokstav och finhaltsstämpel, skall kontrolleras genom stickprovsundersökningar.
Emot dessa förslag har inte riktats några invändningar.

Med hänvisning till 8 § lagförslaget, som rör s. k. sammansatta varor,
anförs i motionen 1971: 1599 att det kan finnas viss risk för att finhaltsstämpeln
anbringas så, att den ger arbetet sken av att vara värdefullare än
det i verkligheten är. Motionärerna önskar därför att 19 § lagförslaget
skall kompletteras med en föreskrift om straffpåföljd för den som uppsåtligen
anbringar stämpeln på sätt avsett att vilseleda allmänheten. Anbringande
av finhaltsstämpeln på det sätt och i det syfte som anges i
motionen torde ofta kunna bestraffas enligt stadgande i brottsbalkens
bedrägerikapitel. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen
att ändra 19 § lagförslaget på det sätt motionärerna avser.

Enligt lagförslaget skall ansvarsstämplar anbringas av tillverkaren eller
importören som härigenom ansvarar för att utfört ädelmetallarbete motsvarar
åsatt stämpel. Med hänsyn till kravet på att en så effektiv tillsyn
som möjligt skall kunna upprätthållas föreslås att tillverkare, säljare och
importör skall vara registrerade hos tillsynsmyndigheten. De kostnader
som tillsynsverksamheten kommer att medföra skall enligt förslaget tas
ut av näringsidkarna. Bidragen bör av administrativa och praktiska skäl
tas ut av tillverkare och importörer. I 17 § föreskrivs att bidragets belopp
skall utgå med högst en procent av omsättningen beträffande de
med lagen avsedda ädelmetall varorna och utgöra lägst 100 och högst
10 000 kr. Omsättningen bör beräknas enligt vad som gäller i fråga om
skattepliktig omsättning, exklusive skatt, enligt förordningen (1968: 430)
om mervärdeskatt.

Denna anknytning av bidragen till mervärdeskatten på omsättningen
av ädelmetallarbeten kritiseras i motionen. Motionärerna yrkar på ändring
i lagförslaget så att samtliga registrerade blir skyldiga att erlägga
bidrag för tillsynsverksamheten och att Kungl. Maj:t får meddela närmare
bestämmelser inom den beloppsram som angivits i lagtexten.

Utskottet har förståelse för de i motionen framförda synpunkterna att
den föreslagna anknytningen av bidragen till den del av den skattepliktiga
omsättningen som avser ädelmetallarbeten kan innebära ett betydande
och kostnadskrävande arbete för de berörda.

Sättet att beräkna och fastställa bidraget för tillsynsverksamheten bör
enligt utskottets mening ytterligare övervägas. Bidragen bör dock i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag tas ut av dem som omfattas av tillsynsverksamheten
— tillverkare och importörer. Den i 17 § angivna beloppsramen
för bidragen finner utskottet väl avvägd.

NU 1971: 50

4

Den föreslagna lagen får ses som en ramlagstiftning. Erforderliga detaljföreskrifter
bör ges i en tillämpningskungörelse. Det torde därför få
ankomma på Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer
att fastställa de närmare bestämmelserna om tillsynsbidraget.

Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit
anledning till erinran eller särskilt uttalande med anledning av vad som
anförts och föreslagits i propositionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antager det i propositionen 1971: 165 framlagda
förslaget till lag om handel med ädelmetallarbeten, dock
— med bifall till motionen 1971: 1599 såvitt gäller bidrag
till tillsynsverksamheten och avslag på motionen i övrigt —
för sin del med ändrad lydelse av 17 § enligt vad som i det
följande betecknas som utskottets förslag:

Kungl. Maj:ts förslag Utskottets förslag

17 §

Tillverkare och importör, som är Tillverkare och importör, som är

eller skall vara registrerade enligt eller skall vara registrerade enligt

15 §, skall årligen erlägga bidrag 15 §, skall årligen erlägga bidrag

för tillsynsverksamheten enligt beför tillsynsverksamheten enligt bestämmelser
som meddelas av Ko- stämmelser som meddelas av Konungen.
Bidragets belopp får ej nungen. Bidragets belopp skall ut överstiga

en procent av den bigöra lägst 100 och högst 10 000

dragsskyldiges enligt förordningen kronor.

(1968:430) om mervärdeskatt
skattepliktiga omsättning som avser
ädelmetallarbeten, exklusive
skatt. Beloppet skall dock utgöra
lägst 100 och högst 10 000 kronor.

2. att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1971: 165
beslutar att de uppgifter som f. n. ankommer på avdelningen
för kontroll av ädelmetallarbeten hos mynt- och justeringsverket
skall föras över till statens provningsanstalt den 1 juli
1972.

Stockholm den 7 december 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Wååg (s), Svensson i Malmö
(vpk), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar
(m) och Clarkson (m).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1971