Näringsutskottets betänkande nr 49 är 1971
NU 1971:49
Nr 49
Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition med förslag till
lag om bestämning av volym och vikt, m. m. jämte motioner.
Ärendet
1 propositionen 1971:164 (finansdepartementet) har Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att
dels antaga förslag till lag om bestämning av volym och vikt,
dels
1. besluta att de uppgifter som f. n. ankommer på avdelningen för
mått och vikt hos mynt- och justeringsverket skall överföras till statens
provningsanstalt den 1 juli 1972,
2. godkänna den omorganisation i övrigt av justeringsväsendet som
förordats i propositionen.
I anledning av propositionen har väckts fem motioner. I sammanhanget
behandlas vidare en motion väckt vid riksdagens början.
Motionerna redovisas nedan (s. 2 f.).
Propositionen
Lagförslagen återfinns i propositionen på s. 2.
Propositionen grundar sig på det av utredningen om metrologiska
enheter (UME) avgivna betänkandet (SOU 1971:!8) Mått och vikt.
1 propositionen föreslås en lag om bestämning av volym och vikt i
stället för nuvarande lag om mått och vikt.
Syftet med den föreslagna lagen är främst att tillgodose konsumenternas
behov av skydd mot oriktig mätning och vägning. Färdigförpackade
varor föreslås bli kontrollerade genom stickprovsundersökningar av offentlig
myndighet. Vågar och volymmätningsredskap som används i
detaljhandeln vid uppmätning av andra varor än sådana som säljs i
färdigförpackat skick skall i överensstämmelse med nu gällande bestämmelser
vara justerade. I livsmedelsbutiker skall vidare finnas särskilda
justerade vågar för köparens kontroll av varor. Mätning och vägning på
andra områden än i detaljhandeln behöver enligt förslaget inte ske med
justerade redskap. Möjlighet till justering eller annan bestämning av
redskapen skall dock finnas. För redskap som används i offentlig
verksamhet föreslås att bestämmelser om justering i mån av behov
meddelas i administrativ ordning.
Propositionens förslag innebär att lagen om bestämning av volym och
vikt skall träda i kraft den 1 juli 1973. Ledningen av justeringsväsendet
och de uppgifter som ankommer på avdelningen för mått och vikt hos
mynt- och justeringsverket föreslås bli överförda till statens provningsanstalt
den 1 juli 1972.
1 -Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 49
NU 1971:49
2
Motionerna
Yrkanden
De i anledning av propositionen väckta motionerna är följande:
1971:1594 av herr Boo m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen skall
l.i skrivelse till Kungl. Majt anhålla om skyndsam utredning beträffande
kostnaderna för den föreslagna stickprovskontrollen av färdigförpackade
varor, samt
2. i skrivelse till Kungl. Majt anhålla om utredning beträffande
ersättning av statsmedel till berörda företag för kostnader i samband med
den föreslagna stickprovskontrollen av färdigförpackade varor,
1971:1595 av herr Brundin m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen skall
besluta
att kravet på obligatorisk justering bibehålls även för de distributionsled
som inte utgör detaljhandelsled samt
att ge Kungl. Maj :t till känna vad i övrigt anförts i motionen,
1971:1596 av herrar Hyltander (fp) och Levin (fp), vari hemställs
att riksdagen skall besluta att obligatorisk justering skall gälla för
redskap för bestämning av vikt och volym vid förpackningen av färdigförpackade
varor, vilka avses att i obrutet skick distribueras till konsumenten,
att riksdagen skall besluta att de förpackningar, som används, beträffande
storlek och utseende skall nära ansluta till utseendet och storleken
resp. mängden av den förpackade varan samt
att vederbörande utskott författar erforderlig lagtext,
1971:1597 av herr Ringaby m. fl. (m, c), vari hemställs att riksdagen
skall avslå propositionen och i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om
förnyad överarbetning av denna fråga i syfte att bibehålla justeringsplikten
för vägningsredskap i både enskild och offentlig verksamhet,
1971:1598 av herr Romanus (fp), vari hemställs
1. att riksdagen skall besluta att obligatorisk justering av vågar och
volymmätningsinstrument skall införas i förpackningsledet och vid handel
mellan näringsidkare,
2. att vederbörande utskott skall utarbeta erforderlig lagtext,
3. att riksdagen skall uttala att förslag snarast bör framläggas angående
offentlig kontroll av vissa andra mätare, såsom gas-, vatten- och elmätare,
taxametrar och telemätare.
I den vid riksdagens början väckta motionen 1971:1083 av fru Mogård
(m) hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall anhålla om förslag till
sådana ändringar av gällande bestämmelser att konsumenternas möjligheter
att kontrollera varupriset i livsmedelshandeln säkerställs i enlighet
med vad i motionen anförts.
Motivering
Enligt 2 § förslag till lag om bestämning av volym och vikt skall
riktigheten av volym- och viktuppgift på färdigförpackad vara kontrolle
-
NU 1971:49
3
ras genom stickprovsundersökning. Detta förslag tas upp i några motioner.
I motionen 1971:1594 påpekas att varken den föreslagna stickprovskontrollens
omfattning eller kostnaderna för den redovisas i propositionen.
Detta är enligt motionärerna en allvarlig brist, och de föreslår att
dessa frågor blir föremål för utredning. Därvid bör även undersökas
möjligheten att införa ett system för ersättning till företagen av allmänna
medel för kostnader i samband med stickprovskontrollen. Liknande
synpunkter förs fram i motionen 1971:1595. Motionärerna anser att alla
kostnader för stickprovskontroll skall bestridas av provningsmyndigheten.
Flera motionsyrkanden anknyter till 3 § lagförslaget om obligatorisk
användning av justerade redskap vid försäljning i detaljhandeln av icke
färdigförpackade varor.
Det faktum att färdigförpackade varor dominerar försäljningen av
dagligvaror gör det från konsumentsynpunkt angeläget att justerade
redskap används även vid förpackningstillfället och inte endast i detaljhandeln.
Detta understryks i motionerna 1971:1595, 1971:1596, 1971:
1597 och 1971:1598. På färdigförpackade varor bör, hävdas i motionen
1971:1596, nettovikt och nettovolym samt förutom priset på förpackningen
även priset på enhet anges.
Även i handeln mellan näringsidkare bör enligt motionerna 1971:1 595,
1971:1597 och 1971:1598 krav på obligatorisk justering föreligga. Detta
krav motiveras med att det är ett allmänt intresse att angivna vikter och
volymer är riktiga. Vidare hävdar motionärerna att ett slopande av
justeringsplikten skulle kunna föra med sig att småföretagare missgynnas
vid handel med större näringsidkare.
1 motionen 1971:1597 uttalas att justeringsplikten även bör omfatta
mätningsredskap inom offentlig verksamhet. Som skäl anger motionärerna
att statliga organ bör eftersträva största möjliga korrekthet.
Med hänvisning till behovet av förbättrat konsumentskydd föreslås i
motionen 1971:1598 att vissa andra mätare, t. ex. gas-, vatten- och
elmätare, taxametrar och telemätare skall bli föremål för offentlig
kontroll.
I motionen 1971:1083 föreslås olika åtgärder för att underlätta
konsumenternas möjligheter att i livsmedelsaffärer göra en viktkontroll
dels av färdigförpackade livsmedel, dels av varor som vägs upp vid själva
försäljningstillfället. Motionären föreslår att vågar för manuell uppvägning
skall förses med samma skala åt kundsidan som den som den
expedierande personalen observerar samt att butiker som säljer färdigförpackade
livsmedel skall tillhandahålla allmänheten kundvågar.
Utskottet
I propositionen konstateras att de nuvarande lagreglerna om mått och
vikt till följd av ändrade konsumtionsvanor och den fortlöpande strukturomvandlingen
inom handeln inte fyller de krav som bör ställas på en
1*-Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 49
NU 1971:49
4
rationellt utformad lagstiftning. Lagen (1934:162) om mått och vikt
föreskriver att justerat redskap skall användas vid i princip all mätning
som sker i handel och statlig verksamhet för att ligga till grund för
ekonomiska anspråk. Strukturomvandlingen inom detaljhandeln har dock
fört med sig att försäljningen av färdigförpackade varor ökat kraftigt. När
det gäller dagligvarorna dominerar denna typ av försäljning helt; ca 90 %
av våra livsmedel torde försäljas i färdigförpackat skick. Detta innebär att
konsumenten i fråga om innehållsmängden i sådana förpackningar i stort
sett är hänvisad till att lita på att mängduppgifter på förpackningen
verkligen är riktiga. Mått- och viktlagstiftningen har, hävdas det i
propositionen, härigenom delvis satts ur spel. Behovet av ett bättre
konsumentskydd har fått ökad aktualitet samtidigt som behovet i övrigt
av lagreglering på mått- och viktområdet har minskat i betydelse. Det är
mot denna bakgrund som vissa av förslagen i propositionen bör bedömas.
Företagen i detaljhandeln har bl. a. av företagsekonomiska och konkurrensmässiga
skäl svårt att själva göra en intern kontroll av innehållsmängden
i förpackningarna. I propositionen föreslås därför att en särskild
kvantitetskontroll införs i fråga om färdigförpackade varor. Enligt 3 § i
den föreslagna nya lagen om bestämning av volym och vikt skall denna
kontroll ske i form av stickprov som får företagas hos tillverkare,
importör, förpackare, grossist och detaljhandlare. Omfattningen av stickprovskontrollen
anges inte närmare i propositionen.
1 motionen 1971:1594 hävdas att kostnaderna för den föreslagna
stickprovskontrollen bör undersökas närmare. Motionärerna hemställer
om en utredning beträffande kostnaderna för stickprovskontrollen av
färdigförpackade varor. Denna utredning anses även böra ta upp frågan
om ersättning av statsmedel till berörda företag för kostnader i samband
med stickprovskontrollen. Uppfattningen att kostnaderna för stickprovskontroll
bör bestridas av provningsmyndigheten kommer också till
uttryck i motionen 1971:1595. Utskottet anser det liksom motionärerna
önskvärt att man snarast får klarlagt vilken omfattning stickprovskontrollen
skall ha och likaså hur kostnaderna för den skall fördelas. I
propositionen uttalas att omfattningen av stickprovskontrollen torde få
bli beroende av de aktuella förhållandena inom förpackningsledet och
handeln i övrigt samt att det bör överlämnas åt kontrollmyndigheten att
närmare bestämma hur undersökningarna skall bedrivas. Med hänvisning
till att frågan om inrättande av ett konsumentverk f. n. bereds avstår
departementschefen från att ta ställning till vilken myndighet som skall
svara för stickprovskontrollen. Under dessa omständigheter anser sig
utskottet inte böra tillstyrka förslaget om en särskild utredning. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att livsmedelslagen (1971:511)
ålägger statens livsmedelsverk den centrala bevakningen av livsmedelslagens
efterlevnad liksom uppgiften att göra nödvändiga undersökningar
och prov. Ett nära samarbete mellan denna tillsynsmyndighet och den för
stickprovskontrollen ansvariga myndigheten beträffande uppläggning och
utförande av kontrollen av detaljhandeln blir enligt utskottets mening en
självklar sak.
NU 1971:49
5
Frågan hur kostnaderna för den föreslagna stickprovskontrollen skall
täckas behandlas inte närmare i propositionen. Det uttalas att denna
fråga får prövas tillsammans med övriga kostnader för vederbörande
tillsynsmyndighets verksamhet. Utskottet utgår från att Kungl. Maj:t har
sin uppmärksamhet riktad på detta problem och att tillämpningsföreskrifter
kommer att utfärdas i likhet med vad som är fallet beträffande
livsmedelslagen. En särskild utredning av denna fråga finner utskottet
därför inte erforderlig.
Justeringsplikten bör enligt förslaget i propositionen omfatta endast
vågar och volymredskap som används i detaljhandeln vid uppmätning av
andra varor än sådana som säljs i färdigförpackat skick. Flera motioner
tar upp frågan om justeringspliktens omfattning. 1 motionen 1971:1597
yrkas att riksdagen skall avslå propositionen och hemställa om förnyad
överarbetning i syfte att bibehålla justeringsplikten för vägningsredskap i
enskild och offentlig verksamhet. Förslag syftande till att behålla obligatorisk
justering av redskap som kommer till användning i förpackningsledet
och vid handel mellan näringsidkare förs fram i motionerna 1971:
1595, 1971:1596 och 1971:1598. Frågan om justeringspliktens omfattning
har behandlats av utredningen om metrologiska enheter (UME). Vad
avser konsumentförpackningar angav UME utbyggnad av justeringskontrollen
i förpackningsledet såsom en möjlig väg att få säkrare mätningar.
UME fann dock att en sådan kontroll om den skall bli effektiv måste
byggas ut så att den omfattar samtliga förpackningsmaskiner som
används i tillverkningen. En sådan utbyggnad skulle, menar UME,
medföra stora kostnader för det allmänna och komma att hindra
handelns och industrins rationaliseringssträvanden. Vidare anser UME att
det är diskutabelt om ens en väsentligt utbyggd kontroll av förpackningsmaskinerna
ger tillräcklig garanti för riktigt mått i konsumentförpackningarna.
Härför krävs också att apparaturen används på rätt sätt. Några
remissinstanser anser dock att redskapen i förpackningsledet bör vara
underkastade obligatorisk kontroll, främst med hänsyn till behovet av
utbyggt konsumentskydd.
Vad först angår yrkandet i motionen 1971:1597 om avslag på
propositionen vill utskottet framhålla att någon motivering härför inte
ges i motionen. Utskottet avstyrker motionen i ifrågavarande del.
Propositionens förslag bygger i allt väsentligt på de slutsatser som UME
kommit fram tili. Utskottet finner inte anledning att frångå Kungl. Maj:ts
förslag på denna punkt och avstyrker därför motionerna 1971:1595,
1971:1596 och 1971:1598 i vad avser obligatorisk justering av redskap
inom förpackningsledet.
Som framgått av det ovan anförda har frågan om justeringspliktens
omfattning varit föremål för ingående utredning. Utskottet anser inte att
det finns skäl för att nu företa en förnyad prövning och avstyrker därför
motionen 1971:1597 i denna del.
Med avseende på handeln mellan näringsidkare förordas i propositionen
att redskap som används i denna handel inte skall vara underkastade
obligatorisk kontroll. Även i detta avseende har departementschefen följt
NU 1971:49
6
förslag som UME lagt fram. UME framhåller att handelsuppgörelser
mellan näringsidkare vanligen avsevärt skiljer sig från de inköp som görs
av den enskilde köparen, vilkens kontrollmöjligheter är begränsade.
Företagens egna resurser att utöva kontroll kan, påpekar UME, vara
mycket olika, men vanligen har företagen möjlighet att få bistånd genom
sina branschorganisationer. UME anser dock att det är angeläget att
näringsidkare om de så önskar kan få sina mätningsredskap justerade.
Härigenom minskas risker för tvister om en levererad varas kvantitet. En
omfattande justeringsplikt skulle enligt UME kunna bli ett hinder för
nödvändiga och önskvärda rationaliseringar inom företagen och i vissa fall
även komma att onödigt fördyra varan.
Utskottet vill erinra om att enligt vad som uttalas i propositionen
företagare bör ha möjlighet att på frivillig väg låta justera sina redskap
eller få dem undersökta av myndighet. Med hänvisning till det ovan
anförda avstyrker utskottet nu ifrågavarande yrkanden i motionerna
1971:1595 och 1971:1 598.
I motionen 1971:1598 påyrkas ett uttalande från riksdagen om att
förslag snarast bör läggas fram rörande offentlig kontroll av vissa andra
mätare såsom gas-, vatten- och elmätare, taxametrar och telemätare.
Denna fråga behandlas i propositionen, där det uttalas att någon form av
kontroll kan behöva övervägas för dessa typer av mätare men att
tillräckligt underlag för att lägga fram förslag f. n. inte föreligger. En
utredning av denna fråga aviseras.
Med hänvisning till vad nu anförts finner utskottet något särskilt
uttalande av riksdagen i frågan inte erforderligt.
För att underlätta för konsumenterna att göra en viktkontroll av
färdigförpackade livsmedel och av varor som vägs upp vid försäljningstillfället
begärs i motionen 1971:1083 att särskilda kundvågar skall finnas i
butiker som säljer färdigförpackade livsmedel samt att vågar för manuell
uppvägning även skall förses med skala för kundens kontroll.
1 propositionen föreslås att justerad kundvåg i regel skall finnas i
livsmedelsbutikerna. Vågen skall ha ett lämpligt utförande och vara
uppställd på en för köparen lättillgänglig plats. Utskottet finner att
motionärens önskemål i huvudsak tillgodosetts genom detta förslag och
att motionen därför inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.
Med anledning av yrkandet i motionen 1971:1596 att riksdagen skall
besluta att de varuförpackningar som används skall till storlek och
utseende nära överensstämma med den förpackade varans utseende,
storlek och mängd får utskottet erinra om bestämmelserna i lagen
(1970:412) om otillbörlig marknadsföring. Enligt generalklausulen i 1 §
kan marknadsrådet då näringsidkare vid marknadsföring av vara eller
tjänst företar reklamåtgärd eller annan handling som strider mot god
affärssed eller som är otillbörlig mot konsument eller näringsidkare
meddela förbud för honom att fortsätta därmed. I propositionen 1970:
57 angående otillbörlig marknadsföring m. m. uttalades att en förpackning
om den har sådan storlek och form att den är ägnad att vilseleda om
NU 1971:49
7
innehållets kvantitet eller beskaffenhet bör kunna betraktas som otillbörlig
och föranleda ingripande med stöd av generalklausulen. Utskottet
finner att motionärernas önskemål härmed är tillgodosett och anser sig
därför inte böra tillstyrka motionsyrkandet.
Utöver vad som framgått av det föregående har utskottet inte funnit
anledning till erinran eller särskilda uttalanden med anledning av vad som
anförts och föreslagits i propositionen.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag på motionen 1971:1597, i vad avser
avslag på propositionens lagförslag och hemställan om förnyad
prövning av frågan, antager det i propositionen 1971:164
framlagda förslaget till lag om bestämning av volym och vikt,
2. att riksdagen avslår motionerna 1971:1596 och 1971:1598 i
vad avser obligatorisk justering av redskap som används i
förpackningsledet,
3. att riksdagen avslår motionerna 1971:1595 och 1971:1598 i
vad avser obligatorisk justering av redskap som används i
handeln mellan näringsidkare,
4. att riksdagen avslår motionen 1971:1594 i vad avser utredning
beträffande kostnader för stickprovskontroll av färdigförpackade
varor,
5. att riksdagen avslår motionerna 1971:1594 och 1971:1595 i
vad avser ersättning för kostnader för stickprovskontroll av
färdigförpackade varor,
6. att riksdagen avslår motionen 1971:1598 i vad avser offentlig
kontroll av vissa mätare,
7. att riksdagen avslår motionen 1971:1596 i vad avser konsumentförpackningars
utformning,
8. att riksdagen avslår motionen 1971:1083 om kundvågar,
9. att riksdagen avslår motionen 1971:1595 i övrigt,
10. att riksdagen med bifall i övrigt till propositionen 1971:164
och med avslag på motionen 1971:1597 i vad avser avslag på
propositionen i ifrågavarande del
a) beslutar att de uppgifter som f. n. ankommer på avdelningen
för mått och vikt hos mynt- och justeringsverket skall
överföras till statens provningsanstalt den 1 juli 1972,
b) godkänner den omorganisation i övrigt av justeringsväsendet
som förordas i propositionen.
Stockholm den 2 december 1971
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1971:49
8
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson i
Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Wååg (s), Sjönell (c), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i
Säffle (c), Ryden (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr
Clarkson (m).
Reservationer
1. av herr Ryden (fp) som anser
dels att det stycke på s. 5 i utskottets yttrande som börjar med
”Propositionens förslag bygger” och slutar med ”redskap inom förpackningsledet”
bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
”Bestämmelserna i nu gällande lag om mått och vikt innebär att om
mätning sker vid försäljning de redskap som används måste vara justerade.
I princip omfattar justeringsplikten alla försäljningsled. Utskottet
finner inte att de skäl som i propositionen anförts mot bibehållande av
obligatorisk justering av redskap i förpackningsledet är övertygande. Om
redskapskontrollen slopas är det enligt utskottets mening risk för att
företagen i mätningshänseende kan fördela sig på olika kvalitetsnivåer.
Ett bibehållande av justeringsplikten för redskap i förpackningsledet
skulle innebära ett mer effektivt verkande konsumentskydd än den i
propositionen föreslagna stickprovskontrollen. Utskottet ansluter sig
därför till det i motionerna 1971:1595, 1971:1596 och 1971:1598
framförda kravet på obligatorisk justering av redskap i förpackningsledet.
Med hänsyn till att lagen om bestämning av volym och vikt avses träda
i kraft först den 1 juli 1973 lägger utskottet inte fram förslag till
erforderlig lagstiftning utan förordar att ett sådant utarbetas genom
Kungl. Maj:ts försorg och därefter föreläggs riksdagen.”
dels att utskottet under 2 bort hemställa
”2. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:1595,
1971:1596 och 1971:1598, samtliga i ifrågavarande del, hos
Kungl. Maj:t hemställer om förslag till lagstiftning avseende
justeringsplikt för redskap som används i förpackningsledet,”
2. av herr Ryden (fp), som anser
dels att det stycke på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med
”Utskottet vill erinra” och slutar med ”motionerna 1971:1595 och
1971:1 598” bort utbytas mot ett avsnitt av följande lydelse:
”Den möjlighet som enligt propositionen skall stå företagare till buds
att på frivillig väg låta justera sina redskap är enligt utskottets mening
inte till fyllest. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att vissa
remissinstanser befarar att möjligheterna till frivillig justering inte kommer
att utnyttjas i tillräcklig utsträckning och att detta kan medföra risk
för undermåliga och efter hand allt sämre redskap. Inte minst mot
bakgrund av vad som anförts i propositionen om att det vid handel
mellan näringsidkare måste anses höra till god affärssed att använda
redskap varigenom garanteras att köparen erhåller den avtalade varumängden
finner utskottet att justeringsplikt bör föreligga för redskap
som används i handeln mellan näringsidkare. Utskottet tillstyrker därför
NU 1971:49
9
motionerna 1971:1595 och 1971:1598 i denna del.
Av samma skäl som anförts ovan finner utskottet inte anledning att nu
framlägga förslag till lagstiftning på denna punkt.”
dels att utskottet under 3 bort hemställa
”3. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:1595 i ifrågavarande
del och 1971:1598 i ifrågavarande del hos Kungl. Maj:t
hemställer om förslag till lagstiftning avseende justeringsplikt
för redskap som används i handeln mellan näringsidkare,”
3. av herr Ryden (fp), som anser
dels att det stycke på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med ”Med
hänvisning till” och slutar med ”frågan inte erforderligt” bort utbytas
mot ett stycke av följande lydelse:
”Utskottet finner detta i och för sig tillfredsställande men vill för sin
del understryka angelägenheten av att en sådan utredning tillsätts snarast.
Den bör få i uppgift att utarbeta förslag skyndsamt. Kontroll av de ovan
nämnda mätartyperna är angelägen. Utskottet vill erinra om de systematiske
felmätningar som uppdagats hos telefonmätare häromåret;ett närbesläktat
område som ofta oroat allmänheten gäller parkeringsmätare där i
vissa fall felaktigheter kunnat konstateras. Vad utskottet här anfört om
ett snabbt ikraftträdande av detta konsumentskydd bör riksdagen ge
Kungl. Maj:t till känna som sin mening.”
dels att utskottet under 6 bort hemställa
”6. att riksdagen i anledning av motionen 1971:1598 i ifrågavarande
del som sin mening ger Kungl. Maj :t till känna vad
utskottet anfört rörande utredning och förslag om kontroll av
vissa mätare.”
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.608 S