Näringsutskottets betänkanden nr 44—48 år 1971

NU 1971:44—48

Nr 44

Näringsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse
med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte
motioner.

Ärendet

I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s årsredovisning för år
1970, vilken överlämnats till riksdagen med Kungl. Maj:ts skrivelse
1971: 120 (industridepartementet), och den härav föranledda motionen
1971: 1501. Vidare behandlas ett yrkande i motionen 1971: 1097 rörande
målen för statliga företags verksamhet. Denna motion, som väcktes
vid riksdagens början, behandlas i övrigt i utskottets betänkande 1971:46.
Motionerna redovisas närmare nedan.

Statsföretag AB:s verkställande direktör och ekonomidirektör har inför
utskottet lämnat upplysningar i ärendet. Utskottet har vidare haft
tillgång till den delårsrapport rörande Statsföretag som publicerades i
oktober 1971.

Motionen 1971:1097

Yrkande

I motionen 1971: 1097 av herr Wikström m. fl. (fp) hemställs, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t skall begära att
regeringen avger en deklaration beträffande målen för den statliga verksamheten
[i företagsform].

Motivering

Med utgångspunkt i de näringspolitiska huvudlinjer som angavs i propositionen
1969: 21 angående inrättandet av ett statligt förvaltningsbolag
diskuterar motionärerna till en början statsföretagandets roll i ett blandekonomiskt
system. Härvid betonar de bl. a. att särskilda samhällshänsyn
i samband med den statliga företagsamheten kan vara svåra att förena
med marknadsekonomins villkor. Motionärerna räknar upp motiv för
statligt företagande som angavs i propositionen eller åberopats tidigare
och finner att uttalandet i propositionen att förvaltningsbolaget skall
»under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion» lämnar fältet
fritt för statligt företagande i obegränsad omfattning. Från liberal
synpunkt uppställer motionärerna vissa regler, som generellt går ut på
återhållsamhet i fråga om utvidgning av den statliga företagssektorn.

1 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 44—48

NU 1971:44

I anslutning härtill granskas närmare vissa skäl som anförts för statligt
företagande. Huvudprincipen måste, uttalar motionärerna, vara att de
resurser som tas i anspråk utnyttjas effektivt. Om stöd ges åt statliga
företag av sociala och regionalpolitiska skäl bör detta redovisas öppet.
Statlig företagsamhet som på lång sikt är olönsam eller som eljest ter
sig mindre angelägen bör omprövas. Konkurrensen mellan statliga och
andra företag bör bedrivas på så lika villkor som möjligt. I motionen
berörs också svårigheterna att upprätthålla distinktionen mellan ägarfunktionen
— med vilken följer politiskt ansvar — och företagarfunktionen.
Förändringar i driftens omfattning genom nedläggning, fusion,
uppköp eller nyetablering bör enligt motionärernas mening bara i undantagsfall
kunna genomföras av de statliga företagen själva eller via Statsföretag
AB, Sveriges investeringsbank AB etc. Det politiska ansvarets
karaktär och omfattning bör klargöras och klara riktlinjer för de statliga
företagens befogenheter dras upp. Avslutningsvis framförs — i anslutning
till motionen 1971: 86 — synpunkter på frågan om allmänhetens,
riksdagens och de anställdas insyn i de statliga aktiebolagen.

Motionen 1971:1501

Yrkande

I motionen 1971: 1501 av herr Turesson (m) hemställs — utan motivering
— att riksdagen skall i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en
parlamentarisk utredning rörande förhållandena beträffande vissa av
under Statsföretag AB lydande företag, vilka närmare behandlats vid
riksrevisionsverkets granskning av förenade fabriksverken.

Uppgifter i anslutning till motionen

Riksrevisionsverket (RRV) har som ett led i en fortlöpande förvaltningsrevision
av förenade fabriksverken (FFV) gjort en granskning av
den interna kontrollen vid FFV i vad avser främst frågor som sammanhänger
med förvärv av aktiebolag m. m. RRV har önskat klarlägga vilka
företag som inköpts, under vilka former detta skett och vad som därvid
förekommit i fråga om krediter, borgens- och ansvarsförbindelser samt
övriga viktiga avtal om samarbete etc. Uppgiften har varit att utreda i
vilken ordning och med vilket underlag som beslut fattats i dessa frågor.
Resultatet av granskningen redovisas i en revisionsrapport den 30 augusti
1971. Enligt RRV:s uppfattning har granskningen visat att avsteg från
gällande regler och instruktioner förekommit i ett flertal avseenden.

De »under Statsföretag lydande företag» som behandlas i rapporten
och sålunda kan åsyftas i motionen 1971: 1501 är främst AB Avimat,
SMT Machine Company AB och Nyckelhus AB.

AB Avimat, ett familjeföretag med tillverkning av tändrör m. m.,
skulle enligt köpeavtal hösten 1969 förvärvas av FFV under förutsätt -

NU 1971:44

ning bl. a. av riksdagens godkännande före den 1 juli 1970. Sedan planerna
läckt ut till personalen ansåg man sig förhindrad att invänta riksdagens
godkännande. Statsföretag AB köpte i stället företaget den 1 mars
1970 och ingick samtidigt ett avtal med FFV enligt vilket FFV under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande skulle få överta Avimat
före utgången av 1970. Riksdagen anvisade i maj 1970 erforderliga
medel till FFV för förvärvet; i propositionen härom (1970: 105), som är
dagtecknad den 6 mars 1970, redovisas inte att Avimat köpts av Statsföretag.
FFV övertog Avimat från Statsföretag per den 30 juni 1970. I
den styrelse som tillsattes när Statsföretag förvärvat företaget ingick
ingen representant för moderbolaget. Styrelsen beslöt redan den 20 mars
1970 att verksamheten skulle överflyttas till Zakrisdalsverken, Karlstad,
som tillhör FFV. Enligt RRV:s bedömning har FFV i detta sammanhang
handlat inom ramen för sina befogenheter.

SMT Machine Corn pany AB, som tillverkar verktygsmaskiner, har
bildats genom samordning av tre företag som förvärvades av FFV
hösten 1968 under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.
Riksdagen anvisade erforderliga medel i maj 1969 (prop.
1969: 105 bil. 3 punkt 3, SU 1969: 103, rskr 247). Aktierna i SMT
såldes per den 30 juni 1970 till Statsföretag AB för 24 milj. kr., varjämte
Statsföretag åtog sig borgensansvar för SMT:s skulder till FFV.
FFV fick på detta sätt ersättning för sina utlägg och räntekostnader för
SMT. RRV anser att FFV på olika stadier felbedömt kapitalbehovet
och haft ett otillräckligt beslutsunderlag. Vidare kritiseras den formella
handläggningen i vissa hänseenden. I Statsföretags årsredovisning anges
att SMT har en verksamhet som inte kan sägas vara direkt förenlig med
FFV:s uppgift.

Nyckelhus AB, som marknadsför villor, delvis tillverkade vid kriminalvårdsstyrelsens
anläggningar, förvärvades av SMT Machine Company
AB formellt den 1 januari 1970 men reellt i december 1969. SMT
var då dotterbolag till FFV. När det ett halvt år senare beslöts att SMT
skulle överlåtas till Statsföretag, överenskom parterna enligt protokoll
den 9 juni 1970 att Nyckelhus skulle brytas ut ur SMT och tillfälligt
övertagas av Statsföretag för att senare överföras till FFV, som planerade
att dess överskottsförsäljning skulle organiseras i bolagsform. Nyckelhus
kvarstår emellertid alltjämt i Statsföretags ägo. RRV kritiserar
FFV:s åtgärder. FFV har enligt RRV utnyttjat det helägda dotterbolaget
SMT i strid med dess bolagsordning och på så sätt genomfört förvärvet
av Nyckelhus med kringgående av det hinder som låg i att FFV ej
hade kompetens att utan Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande
förvärva ett sådant företag. I Statsföretags årsredovisning uttalas att
Nyckelhus såsom dotterbolag till SMT var artfrämmande för detta företag.

Chefen för industridepartementet har överlämnat RRV:s rapport till

NU 1971: 44

justitiekansler!! såsom komplettering av en tidigare anmälan mot FFV
angående överskridande av befogenhet m. m. I yttrande till justitiekansIera
den 29 oktober 1971 har FFV tillbakavisat den kritik från RRV:s
sida som refererats ovan. Ju9titiekanslern har i beslut den 7 december
1971 riktat vissa anmärkningar mot FFV.

Utskottet

Statsföretag AB:s första årsredovisning, som avser år 1970, avgavs i
april i år och förelädes bolagsstämman i maj. I enlighet med vad som
förutsattes vid beslutet om inrättande av Statsföretag har Kungl. Maj:t
överlämnat årsredovisningen till riksdagen, vilket skedde vid höstsessionens
början. Syftet med riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning
är att riksdagen skall få ökad information om den statliga
företagsgruppen. Utskottet har självfallet inte haft att företa någon dechargegranskning
av Statsföretags verksamhet. Denna har såsom framgår
av årsredovisningen varit föremål för revision i vanlig ordning. Vid bolagsstämman
har styrelsens ledamöter och verkställande direktören fått
ansvarsfrihet för den tid som årsredovisningen omfattar. Enligt tidigare
uttalanden om syftet med utskottsbehandlingen av årsredovisningen
har utskottet sökt skaffa sig inblick i Statsföretags förhållanden och
ta ställning till principfrågor rörande dess verksamhet för att på så sätt
bidra till underlaget för en allmän debatt om Statsföretag i riksdagen.

Utskottet vill framhålla att riksdagen på flera andra sätt får kontakt
med Statsföretags problem. Först kan erinras om att 18 särskilt utsedda
ledamöter av riksdagen får vara närvarande vid bolagsstämma i Statsföretag
och där ställa frågor. Denna ordning tillämpades första gången
vid bolagsstämman i maj i år. En rad frågor om investeringar i bolag inom
Statsföretagsgruppen m. m. har underställts riksdagen genom propositionerna
1971: 64, 1971: 75, 1971: 117 och 1971: 139 (se NU 1971: 22,
1971: 21, 1971: 27 och 1971: 45). Flera av årets fristående motioner har
på ett eller annat sätt rört Statsföretag eller särskilda dotterbolag (se
NU 1971: 20, 1971: 24, 1971: 30 och 1971: 46). Detsamma gäller ett
antal interpellationer och enkla frågor; särskilt bör nämnas den omfattande
interpellationsdebatt om den statliga företagsamheten och i synnerhet
Statsföretag som ägde rum den 30 mars i år. Slutligen kan påpekas
att konstitutionsutskottet vid sin granskning av statsrådens ämbetsutövning
och regeringsärendenas handläggning under år 1970 har ägnat uppmärksamhet
åt ansvarsfördelningen mellan Kungl. Maj:t och Statsföretag
AB beträffande de statliga företagen samt principerna för utseende
av departementstjänstemän i styrelserna för dessa företag (se KU 1971:34
s. 19 f.)

Den hittillsvarande debatten om Statsföretag har i stor utsträckning
gällt vissa dotterbolags akuta svårigheter, delvis sådana som får ses mot

NU 1971: 44

bakgrund av en långvarig utveckling. Det finns skäl att understryka att
Statsföretag inte rimligen kan ställas till svars för alla svårigheter av det
slaget. Såsom framhålls i årsredovisningen har det nya förvaltningsbolaget
övertagit en heterogen grupp av företag, av vilka en del haft problem
med lönsamhet, likviditet m. m. Det första verksamhetsåret har i
hög grad måst ägnas åt aktioner föranledda av sådana problem, detta
medan bolaget ännu haft mycket begränsade personliga resurser. När en
del akuta problem blivit lösta och en konsolidering av koncernen kunnat
genomföras kommer förutsättningarna för en bedömning av Statsföretags
verksamhet att vara väsentligt ändrade.

Det ämne som måste komma i centrum när riksdagen behandlar
Statsföretags årsredovisning är verksamhetens inriktning och mål. Statsföretags
styrelse och verkställande direktör ägnar särskild uppmärksamhet
åt hithörande frågor i sin översikt över de allmänna förutsättningar
och speciella villkor som gäller för koncernen. Som överordnat
mål för Statsföretags verksamhet har statsmakterna angivit att bolaget
under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. Vid fullföljandet
av detta grundläggande syfte är Statsföretag emellertid underkastat
vissa förhållningsregler och restriktioner som kan sägas markera
delmål för verksamheten. Statsmakterna har uttalat att de statliga företagen
har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan
olika produktions- och lokaliseringsaltemativ. När det gäller medverkan
i exempelvis regionalpolitisk! motiverade projekt är Statsföretag
skyldigt att lämna offert på de merinsatser för vilka statsmakterna bör
reglera kostnaderna i särskild ordning. De statliga företagen skall vidare
sträva efter att åstadkomma allt större arbetstillfredsställelse för de anställda,
något som förutsätter åtgärder för att skapa en fördjupad företagsdemokrati.

Vid beslutet om Statsföretags inrättande slogs också fast vilka uppgifter
som tillkommer förvaltningsbolaget i förhållande till dotterbolagen.
Dit hör naturligt nog att främja en samverkan företagen emellan som
kan höja gruppens effektivitet, att medverka i koncernens kapitalanskaffning
och att stimulera ett utnyttjande av de möjligheter till utveckling,
rationalisering och arbetsfördelning som finns inom den statliga företagssektorn.
Några av de funktioner som följer av ägaransvaret förtjänar
särskild uppmärksamhet, eftersom de aktualiserar frågan om kompetensfördelningen
mellan förvaltningsbolaget och de företag som ingår
i koncernen. Utifrån angivna mål för sin egen verksamhet skall Statsföretag
uppställa mera preciserade mål för de olika företagen i gruppen.
Statsföretag skall vidare tillsätta styrelse i företagen, skapa förutsättningar
för att företagen kan skaffa nödvändiga resurser, följa företagens
planering och kontrollera att uppställda mål infrias samt vidta korrigerande
åtgärder vid bristande måluppfyllelse. Vad gäller planering har uttalats
att Statsföretag har ansvaret för den översiktliga planeringen i stort

NU 1971: 44

inom koncernen. Härmed avses främst frågor rörande investeringar som
har en sådan omfattning att de i väsentlig grad påverkar företagssektorns
struktur eller som innebär att nya verksamheter tas upp — i motsats till
investeringar som innebär en utvidgning eller utveckling av redan pågående
verksamhet.

Ett viktigt inslag i målangivelsen för Statsföretagsgruppen är slutligen
att de ovan refererade riktlinjerna inte skall inverka på giltigheten av
riksdagens tidigare ställningstaganden i fråga om då existerande statliga
bolags mål och uppgifter.

Utskottet vill framhålla att statsmakternas beslut om förutsättningarna
för Statsföretags verksamhet kan ge upphov till vissa motsättningar och
konfliktmöjligheter. Ett problem är i vilken utsträckning det övergripande
målet med dess lönsamhetskrav skall göra sig gällande i förhållande
till olika delmål. Ett annat problem är hur maktfördelningen mellan
moderbolaget och dotterbolagen skall gestalta sig när det gäller att utforma
handlingslinjer för olika bolag.

Vad beträffar den första typen av problem konstaterar utskottet att
Statsföretag i nuläget starkt betonar lönsamhetskravet och uttalar sin
avsikt att under de närmaste åren koncentrera tillgängliga resurser till
redan etablerade koncernbolag med möjligheter att ge god avkastning
på nyinsatt kapital. En dylik inriktning av Statsföretags politik, som har
starkt stöd i vad bolagets revisorer anfört i sin revisionsberättelse, är
enligt utskottets mening väl motiverad i den aktuella situationen. Utskottet
noterar att det förslag att avskilja Svenska utvecklingsaktiebolaget
från Statsföretag som läggs fram i propositionen 1971: 139 (jfr NU
1971: 45) belyser det slags problem som har behandlats här.

Den andra typen av problem har utskottet inte anledning att nu ta
upp någon diskussion om. Statsföretag har inlett ett arbete på en konsolidering
av koncernen. Denna konsolideringssträvan, som givetvis allmänt
sett måste verka kraftigt styrande på dotterbolagen, är enligt utskottets
mening ett väsentligt inslag i den aktivitet som Statsföretag redovisar.

Utskottet har ägnat uppmärksamhet åt vissa frågor rörande enskilda
bolag inom koncernen, såsom utvecklingen vid Kalmar verkstads AB.
Utskottet finner emellertid inte anledning att göra några uttalanden i sådana
frågor. I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på
att i några punkter i propositionen 1971: 139 — tillstyrkt i utskottets
betänkande 1971: 45 — tas upp principiellt viktiga spörsmål rörande
dotterbolag till Statsföretag. Detta gäller bl. a. punkten om AB Kabi,
där en samordning av den statliga läkemedelsindustrin aviseras, och
punkten om Sveriges centrala restaurangaktiebolag, som berör konsekvenserna
av tidigare fastställda speciella riktlinjer för ett företag som
nu ingår i Statsföretagsgruppen.

I samband med behandlingen av Statsföretags årsredovisning har utskottet
tagit upp den vid riksdagens början väckta motionen 1971: 1097

NU 1971:44

till den del som den gäller målen för den statliga verksamheten i företagsform.
Motionen innehåller en översikt över de olika slags motiv som
åberopats för sådan verksamhet. Särskilt berör motionärerna den målformulering
— »att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion»
— som statsmakterna valt för Statsföretags del. Motionärerna
anser att denna målformulering innebär att fältet i princip är fritt för
statligt företagande av obegränsad omfattning. De hävdar att riksdagen
med anledning därav bör begära en principiell deklaration av regeringen
om vad som åsyftas med uttrycket »största möjliga expansion» för statens
företag.

Den angivna målformuleringen innefattas i riksdagens beslut om inrättande
av Statsföretagskoncemen. Såsom närmare redovisats ovan
kompletteras det övergripande målet för Statsföretag med olika delmål
för koncernen i dess helhet och för särskilda dotterbolag. Statsföretags
sätt att söka förverkliga de uppställda målen är, som också framhållits
ovan, föremål för en kontinuerlig insyn och kontroll, vari den nu aktuella
riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning utgör ett led.
Med hänsyn till vad här sagts finner utskottet det inte motiverat att påkalla
en sådan principdeklaration som motionärerna önskar.

I motionen 1971: 1501 påyrkas en parlamentarisk utredning rörande
vissa företag i Statsföretagsgruppen vilka närmare behandlats vid riksrevisionsverkets
granskning av förenade fabriksverken. Motionen innehåller
ingen motivering; såsom nämns i den redogörelse som lämnas ovan
torde de företag som främst åsyftas vara AB Avimat, SMT Machine
Company AB och Nyckelhus AB. Riksrevisionsverkets granskning har
gällt vissa engagemang från förenade fabriksverkens sida, vilka även omfattas
av en undersökning som justitiekanslern genomfört. Att gå in på
frågan om ytterligare initiativ till följd av förenade fabriksverkens åtgärder
ligger givetvis helt utanför det ärende som utskottet här behandlar.
Utskottet finner inte att Statsföretags medverkan i de sammanhang
som motionären kan avse ger anledning till utredning i de former som
motionären föreslår.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen

a) lägger Kungl. Maj:ts skrivelse 1971: 120 till handlingarna,

b) avslår motionen 1971: 1097 såvitt nu är i fråga,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1501.

Stockholm den 7 december 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

NU 1971:44

Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i
Storfors (s), Wååg (s), Sjönell (c), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i
Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m), fru Hansson (s) och herr Clarkson
(m).

Reservation

av herrar Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Sjönell
(c), Gustafsson i Säffle (c), Rydén (fp), Hovhammar (m) och Clarkson
(m), som anser

dels att det avsnitt på s. 6 i utskottets yttrande som börjar med »Utskottet
vill framhålla» och slutar med »som Statsföretag redovisar» bort
utbytas med ett avsnitt av följande lydelse:

»De av statsmakterna uppdragna riktlinjerna för Statsföretags verksamhet
ger bolaget möjligheter att handla inom tämligen vida ramar.
Den övergripande målsättningen — att bolaget under krav på lönsamhet
skall eftersträva största möjliga expansion — är inte entydig. Varje
företag måste för att kunna fortleva och utvecklas sträva efter att upprätthålla
lönsamhet och expansionskraft men detta kan ske på olika
sätt. De nämnda kraven måste också avvägas mot kraven på produktkvalitet,
en god yttre miljö och goda arbetsförhållanden för de anställda
samt mot olika samhällsintressen. Det är enligt utskottets mening därför
angeläget att koncernens målsättning på olika nivåer efter hand kan
preciseras med ledning av vunna erfarenheter.

Den föreliggande årsredovisningen präglas bl. a. av att den avser koncernens
första verksamhetsår. Koncernens heterogena sammansättning
kommer emellertid även under de närmaste åren att ställa stora krav
på insatser i fråga om planering och samordning. Detta manar bl. a. till
stor försiktighet när det gäller att knyta nya verksamhetsgrenar till
koncernen. Både den nuvarande koncernledningen och revisorerna har
också i olika sammanhang understrukit angelägenheten av att resurserna
under de närmaste åren koncentreras till redan etablerade verksamhetsgrenar
och att denna period i största möjliga utsträckning ägnas
åt konsolidering. En sådan inriktning av verksamheten är enligt utskottets
uppfattning helt nödvändig. Detta bör ges Kungl. Maj:t till känna
som riksdagens mening.»

dels att det stycke på s. 7 i utskottets yttrande som börjar med »Den
angivna målformuleringen» och slutar med »som motionärerna önskar»
bort utbytas mot ett stycke av följande lydelse:

»Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande målformuleringen
ger ringa vägledning i fråga om inriktningen och omfattningen
av Statsföretags verksamhet. En oklar målbeskrivning innebär
betydande risker för att tillgängliga resurser utnyttjas på ett felaktigt

NU 1971: 44

sätt. En precisering av målen för Statsföretag är därför ett nödvändigt
inslag i den pågående konsolideringen av koncernen. Utöver vad utskottet
ovan föreslagit skall ges Kungl. Maj:t till känna som riksdagens mening,
synes det emellertid för närvarande inte föreligga något behov
av en principdeklaration beträffande målen för de statliga företagen.»
dels att utskottet under 1 bort hemställa

»1. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse 1971: 120
och motionen 1971: 1097 som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört».

Särskilt yttrande

av herrar Hovhammar (m) och Clarkson (m):

Förenade fabriksverkens handlande i samband med de transaktioner
som åsyftas i motionen 1971: 1501 har granskats av justitiekanslern, som
riktat vissa anmärkningar mot fabriksverken. Enligt vår mening finns i
detta sammanhang anledning till kritik också mot Statsföretag AB,
ehuru på andra grunder. Vi utgår från att åtgärder numera vidtagits
för att förhindra sådana missförhållanden som exempelvis att Statsföretag
engageras i tillfälliga företagsförvärv för annans räkning.