Näringsutskottets betänkande nr 4 år 1971

NU 1971:4

Nr 4

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående skattemotsvarigheten
för postbanken.

Ärendet

I motionen 1971:1065 av herr Brundin m. fl. (m) hemställs att
riksdagen skall ”besluta

1. att vid beräknande av postbankens skattemotsvarighet hänsyn även
tages till kommunal utdebitering,

2. att en utredning tillsättes med uppgift att föreslå ett system för
ersättning till kommunerna för utebliven skatteintäkt”.

Gällande ordning och frågans tidigare behandling

I samband med antagande av lag om postbanken, vilken trädde i kraft
den 1 januari 1970, godkände riksdagen i enlighet med vad Kungl. Majrt
förordat riktlinjer för bl. a. postbankens skyldigheter i fråga om avkastning
och utgivande av skattemotsvarighet (prop. 1969:158, BaU
1969:53).

I propositionen (s. 45) erinrade chefen för finansdepartementet om att
postbanken enligt dittillsvarande regler var befriad från skyldighet att
erlägga inkomstskatt. För att det i möjligaste mån skulle skapas konkurrenslikställighet
mellan postbanken och övriga bankinstitut förordade
han att postbanken fortsättningsvis skulle till statsverket erlägga en
motsvarighet till den statliga inkomstskatten. Skattemotsvarigheten borde
vara 40 % av den redovisade vinsten, vilket motsvarade statsskatten för
affärsbankerna. Departementschefen ansåg däremot inte att postbanken
skulle åläggas att betala kommunal inkomstskatt.

Till grund för propositionen i denna del låg en av poststyrelsen
framlagd promemoria. Poststyrelsen föreslog att avsättning av vinstmedel
i rörelsen skulle i mån av behov och av tillgång till överskottsmedel kunna
ske vid fastställande av årsbokslut. Hälften av överskottsbeloppet borde
därvid tillföras verkskapitalet och kunna betraktas som beskattade
vinstmedel, medan återstoden borde anses som skattemotsvarighet, vilken
emellertid automatiskt skulle återlånas och bokföras som statsverkslån.

Poststyrelsens förslag anslöt sig i vissa hänseenden — bl. a. beträffande
terminologin — till det förslag som framlagts i affärsverksutredningens
betänkande (SOU 1968:45). Den av utredningen förordade utformningen
av affärsverkens avkastningskrav innefattade bl. a. att affärsverken skulle
till statsverket inleverera en skattemotsvarighet, avsedd att representera
aktiebolagens statliga inkomstskatt. Skattemotsvarigheten skulle under
rådande förhållanden beräknas såsom 40 % av redovisat överskott. I fråga
om kommunal inkomstskatt anförde affärsverksutredningen att sådan

Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 4

NU 1971:4

2

erlades av vissa verk, medan andra verk genom särskilda lagbestämmelser
undantagits från skyldighet att erlägga dylik skatt. Av dessa skäl hade
utredningen ej funnit anledning att inkludera kommunala skatter vid
beräkningen av skattekompensationen.

I anledning av propositionen om postbanken väcktes motioner med
begäran att riksdagen skulle uttala att vid beräknande av postbankens
skattemotsvarighet hänsyn borde tagas även till kommunal utdebitering.
Bankoutskottet anslöt sig till departementschefens bedömning av frågan
och avstyrkte motionerna. I en reservation av moderata samlingspartiets,
folkpartiets och centerpartiets representanter i utskottet yrkades att
skattemotsvarigheten skulle bestämmas till 53 %, så att den komme att
bättre svara mot den totala inkomstskattebelastning som åvilar övriga
kreditinstitut. Reservanterna påtalade att departementschefen inte givit
någon motivering för sitt förslag att den kommunala inkomstskatten inte
skulle beaktas. De föreslog också en utredning med sikte på ett system
enligt vilket vederbörande kommuner skulle få del av de ytterligare medel
som skulle tillkomma dem om postbanken vore skattskyldig för sin
rörelse.

Vid ärendets behandling i kamrarna gjorde företrädare för utskottsmajoriteten
— herr Ståhle (s) i första kammaren (prot. nr 43 s. 62) och herr
Rask (s) i andra kammaren (prot. nr 43 s. 80) — vissa uttalanden som
torde böra beaktas i detta sammanhang. Talesmännen erinrade om att
postbanken enligt vad som framgick av propositionen hade ett stort
nedskrivningsbehov, sammanhängande med bankens placeringsstruktur.
Detta nedskrivningsbehov beräknades till ca 300 milj. kr. Senast den 1
januari 1975 måste enligt den föreslagna lagen postbanken ha genom
avsättningar av överskottsmedel klarat detta nedskrivningsproblem och
helst också genom överavskrivningar ytterligare konsoliderat sin ställning.
Härav följde att postbanken med all sannolikhet inte skulle kunna
redovisa någon egentlig vinst under de fem första verksamhetsåren och
troligen inte heller under de därefter närmast följande. Även om vanliga
skatteregler vore direkt tillämpliga på postbanken skulle denna sålunda
inte vara skyldig att betala någon skatt på sin rörelse. Vid angivna
förhållanden fann talesmännen det för tillfället vara meningslöst att
diskutera om motsvarighet till kommunal skatt skulle utgå eller inte. De
sade sig ha inhämtat att den närmare skattemässiga behandlingen av
postbanken skulle tas upp i samband med att regeringen tog ställning till
affärsverksutredningens förslag i fråga om de affärsdrivande verken. Detta
ställningstagande avsågs föreligga i god tid före utgången av den femåriga
övergångstid som skulle gälla för postbanken

Vid 1970 års riksdag väcktes två likalydande motioner som var
identiska med den nu föreliggande. Bankoutskottet (uti. 1970:11) avstyrkte
motionerna under hänvisning till vad som framkommit vid
ärendets behandling 1969; reservation till förmån för motionärernas
yrkande avgavs av företrädare för samma partier som då. Riksdagen
följde utskottet.

NU 1971:4

3

Motionen

Den särställning som postbanken intar genom att motsvarighet till
kommunalskatten inte påförs den medför, säger motionärerna, konkurrensfördelar
gentemot andra kreditinstitut, vilket påverkar dess möjlighet
att öka sin marknadsandel. Förhållandet leder också till minskade
skatteintäkter i de kommuner där postbanken är verksam. För att
konkurrenslikställighet skall uppnås föreslår motionärerna att postbanken
påförs en skattemotsvarighet uppgående till 53 % av vinsten. Härav
bör — efter utredning rörande fördelningen — till berörda kommuner
utbetalas den del som kan beräknas avse kommunalskatt.

Pågående översyn av företagsbeskattningen

Chefen för finansdepartementet tillkallade sommaren 1970 sakkunniga
med uppdrag att göra en översyn av företagsbeskattningen m. m. (ordförande:
riksdagsman Erik Wärnberg). I direktiven för de sakkunniga uttalas
att den nuvarande avdragsrätten för kommunala utskylder vid taxering av
aktiebolag och ekonomiska föreningar bör avskaffas såsom redan skett
för fysiska personer genom 1970 års skattereform. Förslaget bör alltså,
framhålls det, innebära att denna avdragsrätt upphör för alla skattskyldiga.

Utskottet

De riktlinjer för postbankens skyldighet i fråga om avkastning m. m.
som gäller fr. o. m. år 1970 innefattar att postbanken till statsverket skall
erlägga en motsvarighet till övriga kreditinstituts inkomstskatt. Den
procentsats som angivits härför, 40 %, är densamma som gäller för statlig
inkomstskatt.

Frågan om motsvarighet för postbanken också till den kommunala
inkomstskatten har, såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen,
prövats av riksdagen såväl 1969 som 1970. Därvid har framgått att frågan
kan anses sakna omedelbar aktualitet, eftersom postbanken med hänsyn
till det stora nedskrivningsbehov som de nya rörelsereglerna föranleder
inte kan beräknas redovisa någon egentlig vinst under verksamhetsåren
1970—1974. Nu tillgängliga uppgifter bestyrker ånyo detta. Det har
vidare klargjorts att den skattemässiga behandlingen av postbanken
kommer att under loppet av denna övergångstid tas upp till ytterligare
övervägande inom Kungl. Maj:ts kansli i samband med ställningstagande
till affärsverksutredningens år 1968 framlagda förslag rörande avkastningskrav
etc. för de affärsdrivande verken. Det är sålunda uppenbart att
frågan om motsvarighet för postbanken till kommunal inkomstskatt
kommer att bli omprövad i god tid före den tidpunkt då den kan få reell
betydelse. I sammanhanget bör också beaktas att, såsom ovan angivits, en
omläggning av företagsbeskattningen förbereds av särskilda sakkunniga.

NU 1971:4

4

Med hänvisning till vad nu anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1971:1065.

Stockholm den 16 mars 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona (s),
Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson i Storfors (s). Gustafsson
i Byske (c), Rask (s), Blomkvist (s), Wååg (s), Sjönell (c), Möller (fp),
Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c).

Reservation

av herrar Regnéll (m), Andersson i Örebro (fp), Gustafsson i Byske (c),
Sjönell (c), Möller (fp), Hovhammar (m) och fru Hambraeus (c), som
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha födande lydelse:

”De riktlinjer som (= utskottet) för statlig inkomstskatt.

Anordningen med skattemotsvarighet motiveras av kravet på konkurrenslikställighet
mellan bankerna. Detta krav tillgodoses dock inte vid
den nuvarande procentsatsen, vilken innebär att ingen hänsyn tagits till
den kommunala inkomstskatten. Att postbanken sålunda får behålla en
särställning som medför konkurrensfördelar är enligt utskottets mening
ett förhållande som inte kan godtagas.

Utskottet anser att skattemotsvarigheten vid nuvarande skatteregler
och skattesatser bör beräknas till 53 %, så att den kommer i paritet med
den skattebelastning som åvilar övriga kreditinstitut. Vid en eventuell
omläggning av företagsbeskattningen måste givetvis konsekvenser i fråga
om beräkning av skattemotsvarigheten uppmärksammas. Det bör vidare
eftersträvas att få till stånd en ordning som innebär att vederbörande
kommuner erhåller de intäkter som skulle tillkomma dem om postbanken
vore skattskyldig för sin rörelse. I detta syfte erfordras en
utredning, som bör verkställas snarast.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen i anledning av motionen 1971:1065 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört rörande skattemotsvarigheten
för postbanken.”

Göteborgs Offtettryckeri AB, Sthlm 71.122 S