Näringsutskottets betänkande nr 30 år 1971 NU 1971: 30
Nr 30
Näringsutskottets betänkande i anledning av motion om åtgärder
för att skapa en statlig verkstadsindustri i Ådalen.
Ärendet
I motionen 1971: 1080 av herr Lorentzon (vpk) hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t skall hemställa om åtgärder för att i
Ådalsområdet skapa en statlig verkstadsindustri.
Svenska bleck- och plåtslagareförbundet avdelning 25 Härnösand,
Svenska byggnadsarbetareförbundet avdelning 39 Ådalen och Statsanställdas
förbund avdelning 3052 Sollefteå har tillställt utskottet skrivelser
i ärendet.
Motionen
I motionen erinras om de lokaliseringspolitiska åtgärder som statsmakterna
beslutat under 1960-talet. Motionären synes mena att dessa
åtgärder snarare inriktats på att flytta folk från Norrland än på att lokalisera
företag till Norrland. Ett av de områden som fått vidkännas en
mycket stark utflyttning är Ångermanland, särskilt Ådalen. Trots detta
och trots att näringslivet i området kännetecknas av skogsindustrins helt
dominerande ställning har enligt motionären inte något större företag
med stor spridningseffekt lokaliserats till Ådalen. Motionären hävdar
att de mindre företag som med hjälp av statliga lån och bidrag lokaliserats
till Kramforsområdet inte räcker till för att klara sysselsättningen
och att stoppa en fortsatt utflyttning. Prognoser för befolkningsutvecklingen
i Ångermanland, enligt vilka befolkningen fram till år 1980 skall
ha minskat med enligt olika alternativ ca 12 000 resp. ca 18 000 per'
söner, visar enligt motionärens mening att statsmakterna inte har någon
utarbetad plan för industrialisering och ekonomisk expansion av området.
En sådan plan anges vara helt nödvändig om utflyttningen skall
kunna hejdas. I planen bör ingå nya åtgärder för skapande av större
industrier, exempelvis en verkstadsindustri. Utbyggnad av industrier i
Ådalen sägs förutsätta en förbättring av kommunikationerna. Vägnätet
bör byggas ut och moderniseras och ostkustbanan förlängas från Härnösand
till Umeå.
1 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 30
NU 1971: 30
2
Uppgifter i anslutning till motionen
Enligt den i länsplanering 1967 (se prop. 1968: 1, bil. 13, s. 92 ff.) ingående
prognos 2, sorn angav länsstyrelsens uppfattning om rådande
utvecklingstendenser, kommer befolkningen i Ådalen, dvs. Härnösand
samt Kramfors och Sollefteå kommunblock, att under perioden 1965—
1980 minska med ca 7 800 personer från 85 000 till 77 200.
I Västernorrlands län i dess helhet har under 1960-talet antalet arbetstillfällen
inom jord- och skogsbruk minskat med ca 8 000. Denna
tendens väntas fortsätta även under 1970-talet, då en minskning med
ytterligare 6 000 beräknas ske. Den näringslivsprognos som utarbetats
för länet visar en svag uppgång i sysselsättningen under 1970-talet. Från
116 300 förvärvsarbetande 1965 beräknas en ökning ske till i runt tal
118 000 år 1980. Industri- och byggnadsverksamheten visar enligt denna
prognos ungefär samma nivå 1980 som 1965, medan för handelns del
en viss stagnation i sysselsättningen inträder under 1970-talet efter en
snabb utveckling under perioden 1965—1970. Prognosen pekar på en
stark expansiv utveckling av offentliga tjänster, vilkas antal beräknas
öka med ca 60 % från 17 300 år 1965 till 28 000 år 1980. Det är
främst planerna för sjukvårdens och socialvårdens utbyggnad som svarar
för denna ökning.
Bland de industrier som under senare år etablerat sig i Ådalen märks
Great Lakes Carbon Sweden AB i Härnösand, AB Hammars mekaniska
verkstad (ca 125 anställda), Saab-Scanias avdelning i Frånö (ca 45 anställda),
Värnamo gummi i Kramfors AB, Ådals-Hus AB (ca 180 anställda)
och Örebro tekniska gummifabrik AB, samtliga i Kramfors
kommunblock, samt Aseas filial i Sollefteå (ca 100 anställda). Svenska
etablerings AB, Svetab, har engagerat sig i två företag, nämligen AB
J. O. Dahlberg i Kramfors med ca 155 anställda och Nylands mattfabrik
AB, som 1974 beräknas sysselsätta ett 90-tal personer.
Arbetslösheten inom länet har under första halvåret 1971 legat på en
hög nivå. Enligt uppgift för oktober 1971 var antalet arbetslösa i Härnösands,
Kramfors och Sollefteå kommunblock totalt ca 825 medan antalet
lediga platser uppgick till ca 350.
Tidigare riksdagsbehandling
Sysselsättningsproblemen i Ådalen uppmärksammades i motioner vid
1967 års riksdag (BaU 1967: 30, 1967: 55). Härvid hemställdes bl. a.
om en utredning av Ådalens problem och behov. Denna utredning
skulle ha till syfte att föreslå åtgärder som kunde trygga sysselsättningen
i regionen på längre sikt. Bankoutskottet, som delade motionärernas uppfattning
om vikten av att söka förbättra sysselsättningsläget i Ådalen,
NU 1971: 30
3
avstyrkte motionen under hänvisning till att det i första hand tillkom
länets egna organ att klarlägga den rådande situationen och söka
vägar för att komma till rätta härmed. Ett annat motionsyrkande gällde
åtgärder för att i Ådalen och Norrbotten skapa en statlig verkstadsindustri.
Utskottet hänvisade även härvidlag till länsstyrelsens uppgifter
i vad avser lokaliseringspolitiken samt uttalade att länsstyrelsen i Västernorrlands
län visat sig vara i hög grad inriktad på en insats av det slag
som avsågs i motionerna och att även vederbörande centrala instanser
noga följde utvecklingen i Ådalen.
Utskottet
Utskottet vill först erinra om den regionalpolitiska stödverksamhet
som inleddes vid 1960-talets mitt och som har förstärkts genom statsmakternas
beslut 1970. Ett flertal företag har under de senaste åren
etablerat sig i Ådalen med hjälp av olika lokaliseringspolitiska stödformer.
Länsstyrelserna har, enligt ett uppdrag som gavs dem 1969, i samverkan
med kommunerna försöksvis utarbetat konkreta regionalpolitiska
handlingsprogram (länsprogram 1970). Dessa handlingsprogram,
som om möjligt skall ta sikte på tiden fram till 1980, skall mynna ut i
en prioritering av insatsbehoven mellan olika kommunblock. Avsikten
är att på grundval av detta planeringsarbete skall vid 1972 års höstriksdag
framläggas förslag till ett riksomfattande regionalt program med
lokal förankring. De åtgärder som erfordras för att genomföra programmet
avses 1973 års riksdag få ta ställning till.
Inom den statliga företagssektorn har Svenska industrietablerings AB,
Svetab, som mål bl. a. att skapa sysselsättning i områden med sysselsättningsproblem.
Detta mål, som angavs av statsmakterna då Svetab bildades
1969, försöker bolaget förverkliga genom att etablera nya företag
och genom att medverka till utbyggnad eller omlokalisering av redan
befintliga företag. Särskild uppmärksamhet ägnas åt Norrlandslänen.
Investeringar som Svetab gör i olika företag skall enligt statsmakternas
direktiv på sikt vara lönsamma. Svetab har engagerat sig i två företag
i Ådalen.
Det bör enligt utskottets mening i första hand ankomma på länets
organ att inom ramen för en planering av länets totala resurser och behov
initiera insatser av det slag som föreslås i motionen. Möjligheter
av ett statligt företagsengagemang har särskilt Svetab att bedöma enligt
de riktlinjer som statsmakterna angivit.
Med hänsyn till det som anförts finner utskottet att ett särskilt utta -
NU 1971: 30
4
lande från riksdagens sida rörande statlig företagsetablering i Ådalen
inte är motiverat. Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionen 1971: 1080.
Stockholm den 26 oktober 1971
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: herrar Svanberg (s), Bengtsson i Landskrona (s), Börjesson
i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s), Andersson
i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Holmberg (m), Svensson
i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Gustafsson i Säffle (c), fru
Hansson (s) och fru Hambraeus (c).
Reservation
av herr Svensson i Malmö (vpk), som anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:
»I motionen berörs den utomordentligt bekymmersamma utveckling
som sedan decennier råder i Ådalen och som enligt alla tillgängliga
prognoser väntas fortsätta. Ådalen torde vara ett av de områden i landet
som drabbats värst av sysselsättningsproblem och avfolkning. De regionalpolitiska
handlingsprogrammen är till följd av hela sin uppläggning
inte ägnade att råda bot på dylika situationer. De är anknutna till de
negativa prognoserna för avfolkningsbygderna och har väsentligen karaktär
av socialpolitiska hjälpprogram för dessa områden. De bristande
eller alltför svaga styrningsmekanismerna kan, med den ideologiska
grundval som regional- och näringspolitiken f. n. har, inte väntas komma
att stärkas nämnvärt. Aktiva specialinitiativ för Ådalen är därför mer
än berättigade.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till motionen 1971: 1080 hos Kungl. Maj:t
hemställer om åtgärder för att skapa en statlig verkstadsindustri
i Ådalen.»
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971