Näringsutskottets betänkande nr 24 år 1971

NU 1971:24

Nr 24

Näringsutskottets betänkande i anledning av motion angående ifrågasatt
förläggning av en skidfabrik till Boden.

Ärendet

I motionen 1971: 509 av herr Ericsson i Åtvidaberg m. fl. (fp) hemställs
att riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att till Statsföretag AB
utfärda direktiv om att man omprövar beslutet att förlägga en skidfabrik
till Boden samt att Kungl. Maj:t undersöker andra möjligheter att
täcka sysselsättningsbehovet därstädes.

Motionen

I motionen erinras om att den svenska skidindustrin sedan mitten av
1940-talet genomgått en omstrukturering och rationalisering. Antalet
skidfabriker är nu tre mot 13 år 1946. Produktionen, som under samma
tid ökat från ca 300 000 till ca 500 000 par skidor, är helt inriktad på
tillverkning av terrängskidor. Mot bakgrund av att det inhemska behovet
av skidor enligt branschens bedömning skulle kunna täckas av två
fabrikers produktion ifrågasätter motionärerna en av Svenska industrietablerings
AB (Svetab) föreslagen förläggning av en skidfabrik till Boden.
Den ytterligare ökning av produktionsresurserna som skulle bli följden
skulle enligt motionärerna resultera i överproduktion, vilket sannolikt
skulle leda till driftsinskränkningar vid redan befintliga företag, av
vilka två ligger inom stödområdet.

Uppgifter om Svetabs etableringsplaner

I samband med förhandlingar om samarbete mellan Svetab och Norrbottens
sportartikelfabrik (NBS), som tillverkar ishockey- och bandyklubbor,
har möjligheten till en expansion inom produktområdet »fritidsartiklar»
undersökts inom Svetab. Av en inom Svetab upprättad promemoria
rörande Svetabs eventuella engagemang i en skidfabrik i Boden
framgår att det angivna produktområdet bedöms som expansivt
och att möjligheterna att skapa nya produkter grundade på nya idéer
bedöms vara stora. Förutsättningarna för en företagsetablering i Norrland
inom detta område anses goda.

Av promemorian framgår vidare att i samband med förhandlingarna
om ett eventuellt samarbete mellan Svetab och NBS, som vid årsskiftet

1 Riksdagen 1971. 17 sami. Nr 24

NU 1971: 24

1970—1971 övergick i Svetabs ägo, inleddes undersökningar av möjligheterna
att NBS skulle utgöra början till ett företag inom fritidsartikelområdet.
I promemorian anförs i övrigt följande:

NBS är i och för sig ett lönsamt företag men måste för att överleva
på sikt expandera bl. a. genom att bredda sitt sortiment för att kunna
klara de alltmer betydande kostnaderna för marknadsföring.

Det första steget i en sådan expansion är mycket naturligt, nämligen
att bredda sortimentet med tillverkning av skidor, vilket bl. a. passar
ytterligt väl in i den industriella miljö som föreligger och passar dessutom
utomordentligt väl in marknadsföringsmässigt, förutsatt givetvis
att marknaden som sådan är intressant.

Marknaden har undersökts och bedömts ingående liksom konkurrensförhållandena.
Bedömningar har gjorts över de fyra befintliga skidfabrikernas
möjligheter att överleva oavsett om en ny produktionsenhet
tillskapas i Boden eller ej, och vidare har importen beaktats. Resultatet
av dessa undersökningar har blivit att skidkonsumtionen bedöms ökande.
Denna slutsats har grundats dels på en framskrivning och bearbetning
av befintlig statistik och dels på den allmänna utvecklingen på motionsområdet
samt på den utveckling som kommer att ske genom tillkomsten
av alltfler elljusspår, en utveckling som kommer att påverka skidkonsumtionen
på i princip samma sätt som tillkomsten av konstfrusna banor
påverkat konsumtionen av ishockeyklubbor.

Förutom för den svenska marknaden har bedömningar gjorts över
exportmöjligheterna, där en mycket intressant utveckling har börjat på
kontinenten när det gäller längdåkning och där liknande tendenser kan
spåras i USA. De närmaste åren bedöms medföra en ökad export av
svenska skidor, och där möjligheten till samverkan mellan de olika fabrikanterna
bör utnyttjas på lämpligt sätt.

Slutsatsen har därför blivit att en skidfabrik i Boden med en kapacitet
på 120 000 par skidor är en ur marknadssynpunkt riktig satsning och
att detta inte kommer att skada de övriga skidfabrikerna, som ej blott
har förutsättningar att leva vidare utan bedöms också ha möjligheter
till en expansion.

Den föreslagna skidfabriken i Boden skall ses som ett steg i uppbyggnaden
av ett större företag inom fritidsartikelområdet, en uppbyggnad
som kan ske enligt flera olika alternativ och där ännu icke ett slutgiltigt
ställningstagande föreligger till vilket alternativ som skall väljas. Skidfabriken
i Boden passar dock in i alla alternativ som är under diskussion
och alla alternativ kommer på sikt att möjliggöra tillverkning av ytterligare
produkter inom fritidsartikelområdet lokaliserad till för Svetabs
målsättning lämpliga orter.

Vad beträffar det slutliga beslutet om igångsättning av en tillverkningsenhet
för skidor, är detta ett beslut som Svetabs styrelse har överlämnat
till styrelsen för Sirius Sportprodukter AB som är det ombildade
NBS, att fatta. Det kommer att ske efter det att en utvärdering skett
av de tillgängliga handlingsalternativen.

Vissa uppgifter om skidindustrin

Antalet skidfabriker i Sverige är (bortsett från ett företag som förutom
andra produkter tillverkar barnskidor) f. n. tre, nämligen AB Edsbyver -

NU 1971:24

ken, Sundins fabriker AB och Bröderna Sandströms skidfabrik AB. De
tre skidfabrikernas tillverkningskapacitet är följande:

AB Edsbyverken 400 000 pär per år

Sundins fabriker AB 150 000 par per år

Bröderna Sandströms skidfabrik AB 50 000 par per år

Edsbyverken utnyttjar f. n. en tillverkningskapacitet av 300 000 par.
Enligt vad som uppgetts till utskottet anser sig Sundins kunna höja
sin kapacitet till 200 000 par och Sandströms sin till 75 000 par. För en
sådan kapacitetshöjning erfordras enligt företagens bedömningar endast
obetydliga investeringar.

AB Edsbyverken, Edsbyn, tillverkar även möbler för kontor och hem.
Personal från skidtillverkningen kan delvis flyttas till möbeltillverkningen,
vilken emellertid hämmas av svag orderingång. Företaget har inklusive
tjänstemän ca 350 anställda. Företaget grundades 1899 och har
vuxit bl. a. genom förvärv av en rad andra företag. Aktiekapitalet är
2 milj. kr. Omsättningen under det senaste verksamhetsåret var ca 31
milj. kr., varav skidtillverkningen svarade för ca 12 milj. kr. Edsbyverken
uppförde 1966—1967 en ny skidfabrik, vilken delvis finansierades
med statligt lokaliseringsstöd, varav bidrag ca 2 1/4 milj. kr. och lån
ca 3 1/2 milj. kr. Hela anläggningen har förnyats så att ingen del är
äldre än sju år. Av Edsbyverkens skidproduktion exporteras f. n. ca
15 % (i värde). Innevarande år har på grund av den ringa snötillgången
i Sverige orderingången blivit endast 30 % av den normala.

Sundins fabriker AB, Hudiksvall, har utom skidtillverkning mekanisk
industri. I skidtillverkningen sysselsätts f. n. ca 50 man av totalt ca 180.
Omsättningen under det senaste verksamhetsåret var ca 13,5 milj. kr.,
varav skidtillverkningen svarade för ca 5,5 milj. kr. 7 å 8 % av skidproduktionen
exporteras.

Bröderna Sandströms skidfabrik AB, Lindesberg, som sedan 1966 är
dotterbolag till Jofa AB i Malung, tillverkar utom skidor även bandyoch
ishockeyklubbor. Av ca 60 anställda sysselsätts ca 40 med skidtillverkning.
Denna svarar för en årsomsättning av 2,5 å 3 milj. kr. av totalt
3,5 å 4 milj. kr. Av skidproduktionen exporterades förra året ca 20 %.
I år beräknas exportandelen bli ca 30 %.

I utlandet möter de svenska skidfabrikerna konkurrens från ett tjugotal
stora skidfabriker särskilt i Österrike och öststaterna. Den näst största
skidfabriken finns i Jugoslavien. De svenska skidfabrikerna har fått avstå
från att tillverka alpina skidor. Den största utländska skidfabriken
tillverkar nu även löpskidor av nordisk typ.

Utskottet

Svenska industrietablerings AB (Svetab) bildades den 1 juli 1969 och
är sedan årsskiftet 1969/70 dotterbolag till Statsföretag AB. Svetab har

NU 1971:24

till uppgift att skapa sysselsättningstillfällen främst i de nordliga länen.
Detta kan ske genom etablering av nya och utbyggnad av befintliga
företag antingen helt i Svetabs regi eller i samarbete med det enskilda
näringslivet, kommunägda företag och kooperationen. I samband med
expansions- eller rationaliseringsinvesteringar har Svetab möjlighet att
inträda som hel- eller delägare i företag. Enligt de av statsmakterna
givna direktiven för verksamheten skall Svetab drivas på affärsmässiga
grunder och varje etableringsbeslut föregås av noggranna ekonomiska
bedömningar.

Under hänvisning till en av Svetab planerad etablering av en skidfabrik
i Boden anförs i motionen 1971: 509 att den nuvarande produktionen
av skidor täcker marknadsbehovet och att den ökning av produktionsresurserna
som tillkomsten av denna fabrik skulle resultera i kan
komma att medföra en överproduktion med åtföljande svårigheter för
de nu existerande företagen i branschen. Motionärerna hemställer att
riksdagen skall föreslå Kungl. Maj:t att dels utfärda direktiv till Statsföretag
AB om att beslutet att förlägga en skidfabrik till Boden skall
omprövas, dels låta undersöka andra möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet
där.

Vad avser hemställan om direktiv till Statsföretag AB vill utskottet
framhålla att i propositionen om inrättande av ett statligt förvaltningsbolag
betonades, att den del av Kungl. Maj:ts ägaransvar som är direkt
inriktad på de olika företagens skiftande verksamhet skulle avlastas genom
att ett förvaltningsbolag inrättades. Enligt de av statsmakterna givna
riktlinjerna för bolagets verksamhet (prop. 1969: 121, SU 1969: 168)
skall detta uppställa mål för de olika företagen, följa måluppfyllelsen
och sörja för att de möjligheter till samverkan som föreligger inom hela
företagsgruppen blir effektivt utnyttjade. Förvaltningsbolaget skall dock
inte överta ansvaret för den löpande verksamheten vid företagen från
dessas styrelser och verkställande direktörer. Särskilt har framhållits
att de statliga företagen skall kunna driva sin verksamhet på samma
villkor som enskilda företag. Inrättandet av förvaltningsbolaget har avsetts
ge möjligheter att i större utsträckning än vad tidigare varit fallet
hänföra politiska beslut och beslut av verkställande natur till skilda organ,
något som innebär praktiska fördelar och står i överensstämmelse
med traditionen inom svensk förvaltning.

Utskottet finner det uppenbart att ett uttalande från riksdagens sida
i enlighet med vad som föreslås i motionen skulle innebära ett avsteg
från de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för Statsföretag AB:s
verksamhet. Utskottet avstyrker därför motionen i denna del.

I övrigt vill utskottet framhålla att Svetabs etableringsbeslut enligt
av statsmakterna givna direktiv bör föregås av noggranna ekonomiska
bedömningar. Det kan i detta sammanhang erinras om att i Statsföretag
AB:s årsredovisning för år 1970 uttalas att en samordnad projektverk -

NU 1971: 24

samhet och stränga krav på snabb lönsamhet kommer att vara vägledande
för Svetabs fortsatta verksamhet. Utskottet delar motionärernas
betänkligheter i fråga om sådan företagsetablering från Svetabs sida
inom stödområdet som kan få menliga konsekvenser för sysselsättning
och företag på andra håll inom stödområdet. Utskottet anser det rimligt
att Svetab när en etablering övervägs särskilt beaktar om det vid redan
befintliga företag inom stödområdet finns outnyttjad kapacitet för eller
möjlighet att med förhållandevis ringa investeringar skapa förutsättningar
för motsvarande produktion.

I motionen yrkas vidare att alternativa möjligheter att täcka sysselsättningsbehovet
i Boden skall undersökas. Utskottet finner inte erforderligt
att riksdagen gör ett särskilt uttalande i denna fråga.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1971: 509.

Stockholm den 18 maj 1971

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg (fp), Blomkvist
(s), Sjönell (c), Svensson i Malmö (vpk), Jonsson i Husum (s), Hovhammar
(m) och fru Hambraeus (c).