Näringsutskottets betänkande nr 21 år 1971

Nr 21

Näringsutskottets betänkande i anledning av proposition angående utgifter
på tilläggsstat lil till riksstaten för budgetåret 1970/71 i vad
avser industridepartementets verksamhetsområde jämte motion.

I betänkandet behandlas propositionen 1971: 75, bilaga 10. I anledning
av punkten C 4, Sveriges geologiska undersökning: Prospektering,
har väckts en motion om utredning angående gruvdrift i Stekenjokk.

DRIFTBUDGETEN

TRETTONDE HUVUDTITELN

Industri m. m.

1. Kapitaltillskott till ett nybildat bolag i Vilhelmina. Kungl. Maj:t har
(punkten B 5, s. 35—38) föreslagit riksdagen att till Kapitaltillskott till
ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.

Utskottet

Statsföretag AB har i lokaliseringssyfte träffat överenskommelse med
Coronaverken AB om att bilda ett företag i Vilhelmina för tillverkning
av plastprodukter. Avsikten är att flytta plasttillverkningen vid Husqvarna
Borstfabrik, som är ett helägt dotterbolag till Coronaverken, till
det nybildade bolaget i Vilhelmina. Detta skall vara ett produktionsbolag
som skall leverera plastprodukter till Coronaverken AB, medan
Husqvarna Borstfabrik skall svara för produktutveckling, marknadsföring
och försäljning samt de kostnader som hänger samman därmed.

Projektet väntas medföra ökade kostnader för administration och
transporter. Därtill kommer betydande kostnader för omlokaliseringen.
Enbart flyttningen beräknas kosta 3 milj. kr.

Det nya företagets kapitalbehov har kalkylerats till 18,5 milj. kr.
Finansieringen avses ske bl. a. genom att bolaget tillförs ett aktiekapital
av 2 milj. kr. och erhåller statliga bidrag och lån om ca 4 milj. kr.
Häri förutsätts ingå lokaliseringsstöd enligt gällande regler för det inre
stödområdet.

Därutöver föreslås i propositionen att företaget erhåller ett engångs -

NU 1971:21

1 Riksdagen 1971.17 sami. Nr 21

NU 1971:21

stöd på 4,5 milj. kr., avsett att möjliggöra en produktion på i huvudsak
samma villkor som tidigare. Engångsstödet anges motsvara det kapitaliserade
värdet av framtida fördyringar till följd av lokaliseringen och
vara avsett att skapa förutsättningar för att företaget skall kunna drivas
med lönsamhet utan ytterligare stöd i framtiden.

Tillkomsten av det föreslagna företaget, som beräknas ge sysselsättning
till mer än 100 personer, är att se som ett led i strävandena att
öka antalet arbetstillfällen i Vilhelmina kommun, vilket betraktas som
angeläget inte minst med hänsyn till att förberedelserna för gruvbrytning
i Stekenjokk tills vidare har avbrutits.

I samband med beslutet att inrätta Statsföretag AB angav statsmakterna
som ett väsentligt näringspolitiskt motiv för en väl fungerande
statlig företagssektor att ökade möjligheter skulle skapas att stimulera
sysselsättningen och den ekonomiska utvecklingen i vissa regioner. Kravet
på lönsamhet underströks. Samtidigt framhölls dock att speciella
anordningar för att förena det företagsekonomiska intresset med det
samhällsekonomiska skulle kunna övervägas.

De motiv som anförs för det nu aktuella projektet är främst av lokaliseringspolitisk
natur. Att öka sysselsättningsmöjligheterna i Vilhelmina
är enligt utskottets mening en angelägen uppgift för statsmakterna.
Projektet synes sålunda stå i överensstämmelse med den nyss åberopade
näringspolitiska motiveringen för statlig företagsamhet.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Kapitaltillskott
till ett nybildat bolag i Vilhelmina på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 4 500 000 kr.

Bergsbruk

2. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering. Kungl. Maj:t har
(punkten C 4, s. 38—41) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska
undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1970/71 anvisa ett reservationsanslag av 3 500 000 kr.

I motionen 1971: 1382 av herr Ångström m. fl. (fp) hemställs
”att riksdagen måtte bordlägga frågan om ett avbrytande av förberedelserna
för gruvdrift i Stekenjokk till höstriksdagen,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om snabbutredning
angående de samhällsekonomiska och företagsekonomiska konsekvenserna
av projektet under alternativa antaganden om kostnadsutveckling,
kopparprisutveckling m. m. och att resultatet av denna föreläggs
höstriksdagen”.

NU 1971:11

Propositionen

Av Statsföretag AB:s redovisning för de fortsatta förberedelserna
för gruvdrift i Stekenjokk, vilka sker med anlitande av LuossavaaraKiirunavaara
AB (LKAB), framgår att underskottet i investeringskalkylen
beräknas uppgå till 46 milj. kr. i stället för tidigare beräknade
6 milj. kr. (prop. 1970: 1, bil. 15, s. 148). Det förändrade läget beror,
framhålls i propositionen, i huvudsak på en ändrad bedömning av de
tekniska förutsättningarna för gruvdrift och på kostnadsutvecklingen
särskilt i fråga om lönerna. LKAB:s beräkningar utgår från ett genomsnittligt
kopparpris på 4 900 kr. per ton. F. n. ligger priset på ca 5 700
kr. per ton. För att underskott inte skall uppkomma fordras att kopparpriset
uppgår till ca 6 200 kr.

I propositionen uttalas att de nya lönsamhetsberäkningarna för projektet
medför att förberedelserna tills vidare bör avbrytas. Med hänsyn
till sysselsättningsläget inom regionen är det angeläget att få ett snabbt
klarläggande av om gruvdrift kan påbörjas. Den av Sveriges geologiska
undersökning (SGU) bedrivna prospekteringen bör därför intensifieras
och en förnyad analys av det förväntade framtida kopparpriset utföras
och beaktas.

Det förslag till program för en intensifierad prospektering som lagts
fram av Statsföretag AB godtas av chefen för industridepartementet.
Det föreslås att riksdagen för ändamålet anvisar 3,5 milj. kr.

Motionen

De kalkyler på vilka Kungl. Maj:ts beslut att tills vidare avbryta förberedelserna
för gruvdrift i Stekenjokk grundas bör, enligt motionärerna,
kritiskt granskas. De antaganden som legat till grund för Statsföretag
AB:s kalkyler betecknas i motionen som alltför pessimistiska.

I synnerhet anses detta gälla antagandena om kopparprisets utveckling.
Motionärerna redovisar att Bureau of Mines i Förenta staterna räknar
med en realprisökning på koppar med ca 35 °/o mellan år 1968 och år
2000 samt att enligt andra beräkningar gjorda av en internationellt känd
expert det reala kopparpriset kan komma att fördubblas fram till 1990.

Kopparprisets betydelse för Stekenjokkprojektets framtida eventuella
lönsamhet motiverar, anför motionärerna, krav på att riksdagen
föreläggs detaljerade kalkyler innan gruvprojektet läggs ner. Kritik riktas
också mot att det inte gjorts något försök från statsmakternas sida
att beräkna de samhällsekonomiska konsekvenserna av gruvdrift i Stekenjokk.
Med hänvisning till en utredning som utförts på uppdrag av
Vilhelmina kommun rörande samhällsbyggandet för Stekenjokkprojektet
hävdar motionärerna att det kan ifrågasättas om inte projektet kommer
att ge en avkastning som mer än väl gör det samhällsekonomiskt
lönsamt.

NU 1971:21

Utskottet

Riksdagen anvisade 1970 ett anslag av 8 milj. kr. som skulle möjliggöra
ett lån till Statsföretag AB, avsett som ersättning åt bolaget för
dess åtagande att under då kända förutsättningar svara för gruvdrift
i Stekenjokk. Sedan investeringskalkylen reviderats har underskottet
däri befunnits uppgå till 46 milj. kr. mot 6 milj. kr. enligt tidigare beräkningar.
Kungl. Majit har därför beslutat att förberedelserna för
gruvdrift i Stekenjokk skall avbrytas till dess resultatet av fortsatt prospektering
föreligger. Detta beslut, som framgår av propositionen, är
inte underställt riksdagens prövning. Vad som i sammanhanget föreslås
i propositionen är att Sveriges geologiska undersökning skall få ett anslag
för intensifierad prospektering i Stekenjokkområdet i syfte att klarlägga
om det kan finnas underlag för en mera gynnsam bedömning av
produktionsförutsättningama vilken skulle kunna medföra en omprövning
av beslutet att inte inleda gruvdriften.

I motionen 1971: 1382 granskas de beräkningar som ligger till grund
för detta beslut. Motionärerna hävdar att kopparprisets framtida utveckling
bort kunna bedömas mera optimistiskt än vad Statsföretag AB gjort
i sina kalkyler för gruvdriften. Motionärerna yrkar att riksdagen skall
dels ”bordlägga frågan om ett avbrytande av förberedelserna för gruvdrift
i Stekenjokk till höstriksdagen”, dels hos Kungl. Majit begära en
snabbutredning angående projektets ekonomiska konsekvenser vid alternativa
antaganden om bl. a. kopparprisets utveckling.

För bifall till det förstnämnda yrkandet saknas, såsom framgår av
det föregående, formella förutsättningar. Vad gäller det senare yrkandet
vill utskottet anföra följande.

Av t. f. verkställande direktören för Statsföretag AB har utskottet fått
kompletterande upplysningar om de nya kalkyler rörande gruvdriften
som utförts sedan 1970 års riksdag fattade beslut i saken. Utskottet har
funnit de redovisade kalkylerna realistiska och vill betona att det måste
anses rimligt att låta en betydande försiktighet prägla beräkningar varpå
investeringsbeslut med vittgående konsekvenser skall baseras. Framhållas
bör emellertid, att avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i
Stekenjokk inte innebär att detta projekt avskrivits. Kungl. Majits förslag
går ut på att möjligheter till en förnyad prövning av saken med hänsyn
till nya omständigheter skall skapas utan dröjsmål. Enligt vad som uttalas
i propositionen skall också en förnyad analys av det förväntade
framtida kopparpriset genomföras. Genom de föreslagna och aviserade
åtgärderna synes motionärernas önskemål om en ytterligare utredning i
själva verket bli tillgodosedda i allt väsentligt utom vad gäller själva
tidsplanen, som givetvis inte kan närmare anges.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag om anslag för prospektering
i Stekenjokkområdet. Motionen 1971: 1382 avstyrker utskottet med
hänvisning till vad ovan sagts.

NU 1971:21

Utskottet hemställer sålunda

1. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisar ett reservationsanslag
av 3 500 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 1382.

KAPITALBUDGETEN

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

3. Lån till Statsföretag AB. Kungl. Maj:t har (punkten 14, s. 41—43)
föreslagit riksdagen att till Lån till Statsföretag AB på tilläggsstat III till
riksstaten för budgetåret 1970/71 anvisa ett investeringsanslag av
2 500 000 kr.

Utskottet

Statsföretag AB har träffat överenskommelse med Coronaverken AB
om att bilda ett bolag med placering i Nykroppa. Bolaget skall överta
huvuddelen av den tillverkning av plåtprodukter för byggnadsindustrin
som f. n. sker vid Coronaverkens dotterbolag E. A. Rosengren AB i
Kungsbacka samt tillhörande marknadsförings- och produktutvecklingsorganisation.
En förutsättning för överenskommelsen är att riksdagen
beviljar Statsföretag AB ett ränte- och amorteringsfritt lån på 2,5 milj.
kr. för aktieteckning.

Det nya företagets kapitalbehov har beräknats till ca 24,5 milj. kr.
Finansieringen avses ske genom aktiekapital om 5 milj. kr., statligt stöd,
inklusive lokaliseringsbidrag och lokaliseringslån, om ca 8,5 milj. kr.
samt andra lån om ca 11 milj. kr.

Enligt Statsföretag AB:s bedömning är det nya företaget på längre
sikt lönsamt. Flyttningen av tillverkningen från Kungsbacka till Nykroppa
kommer emellertid att medföra betydande kostnader. Under en
relativt lång inkörningsperiod torde därför, framhålls i propositionen,
ingen avkastning på aktiekapitalet kunna påräknas. Med hänvisning till
det ansträngda arbetsmarknadsläget i Nykroppa i samband med att Uddeholms
AB avvecklar sitt järnverk där och svårigheterna att med lokaliseringspolitiska
medel stimulera privat nyetablering på orten föreslår
Kungl. Maj:t att Statsföretag AB erhåller det lån på 2,5 milj. kr. som
förutsätts i överenskommelsen med Coronaverken. Lånet bör löpa utan
ränta och vara amorteringsfritt till dess vinstutdelning sker.

Överenskommelsen mellan Statsföretag AB och Coronaverken AB
betecknas i propositionen som en väsentlig insats i sysselsättningsskapande
syfte. Denna bedömning, varigenom den lokaliseringspolitiska motiveringen
för projektet betonas, vill utskottet understryka. Utskottet, som

NU 1971:21

i det föregående (punkten 1, s. 2), erinrat om de näringspolitiska motiven
för statligt företagande, finner att arbetsmarknadsläget i Nykroppa
motiverar en statlig företagsetablering i regionen.

Åberopande vad här anförts hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Lån till Statsföretag
AB på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1970/71
anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.

Stockholm den 11 maj 1971

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: herrar Svanberg (s), Regnéll (m), Bengtsson i Landskrona
(s), Börjesson i Glömminge (c), Andersson i Örebro (fp), Haglund (s),
Andersson i Storfors (s), Gustafsson i Byske (c), Rask (s), Ericsson i Åtvidaberg
(fp), Blomkvist (s), Holmberg (m), Jonsson i Husum (s) och
Bengtson i Jönköping (c).

Vid behandlingen av punkten 2 ersattes herr Ericsson i Åtvidaberg
(fp) av herr Rydén (fp).

Reservation

vid punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning: Prospektering) av
herrar Andersson i Örebro (fp) och Rydén (fp), som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Av
t. f. verkställande” och slutar med ”vad ovan sagts” bort utbytas mot
ett avsnitt av följande lydelse:

”Beslutet att förberedelser för gruvdrift skulle inledas i Stekenjokk
grundades i väsentlig mån på samhällsekonomiska överväganden. Tillgången
på arbetstillfällen i den region där Stekenjokk ligger är mycket
begränsad, varför en sysselsättningsskapande insats där skulle få en
starkt positiv effekt. Det är naturligt att avbrytandet av förberedelserna
utlöst stor besvikelse hos befolkningen i området.

Med hänsyn till utgångspunkterna för Stekenjokkprojektet framstår
det som beklagligt att från statens sida inte redovisats någon närmare
utredning av den planerade gruvdriftens samhällsekonomiska verkningar.
En undersökning som Vilhelmina kommun låtit utföra pekar på en betydande
samhällsekonomisk vinst av projektet. Om motsvarande antal
sysselsättningstillfällen skall skapas på annat sätt uppkommer stora kostnader
för samhällsbyggande, omskolning och omflyttning, vartill kommer
svårmätbara negativa verkningar av annat slag. Fortsatt arbetslöshet
eller undersysselsättning — ett för de enskilda människorna särskilt

NU 1971:21

olyckligt alternativ — medför också en belastning på samhällsekonomin.
Det är alltså angeläget att Stekenjokkprojektets samhällsekonomiska
verkningar blir ordentligt klarlagda.

Den utredning som föranlett Kungl. Maj:ts senare beslut rörande
gruvdriften synes helt ta sikte på företagsekonomiska förhållanden. Det
väsentliga i sammanhanget är kopparprisets framtida utveckling. Antagandena
härvidlag har varit starkt pessimistiska och kontrasterar påtagligt
mot de mera positiva kalkyler som internationellt erkända auktoriteter
framlagt. Några sådana nämns i motionen. Andra i utlandet framtagna
indexserier ger likaledes entydigt en mera gynnsam bild av kopparprisets
utveckling. Att tillkomsten av ersättningsmedel för kopparn måste
leda till ett kraftigt prisfall med bestående verkningar synes inte vara
en välgrundad slutsats. Upprättande av alternativa kalkyler, grundade
på mera realistiska prognoser, bör skapa förutsättningar för en företagsekonomiskt
motiverad omprövning av beslutet att avbryta förberedelserna
för gruvdrift i Stekenjokk och är alltså ett viktigt komplement till
den samhällsekonomiskt inriktade utredningsverksamhet som förordats
ovan.

Av de skäl som här i korthet angivits föreslår utskottet att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer om en fortsatt utredning av Stekenjokkprojektets
samhällsekonomiska och företagsekonomiska förutsättningar,
innefattande alternativa antaganden rörande kostnadsutveckling, kopparprisets
utveckling etc. Denna utredning bör bedrivas snabbt med sikte
på att dess resultat skall kunna föreläggas riksdagen vid årets höstsession.

Vad utskottet nu förordat innebär att huvudyrkandet i motionen
1971: 1382 tillgodoses. Kungl. Maj:ts förslag om anslag för prospektering
i Stekenjokkområdet tillstyrker utskottet.”

dels att utskottet under 2 bort hemställa

”2. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 1382 hos Kungl.
Maj:t hemställer om utredning angående Stekenjokkprojektet i
enlighet med vad utskottet anfört”.

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Sveriges geologiska undersökning: Prospektering) av
herr Gustafsson i Byske (c), som anfört:

Avbrytandet av förberedelserna för gruvdrift i Stekenjokk är ett allvarligt
bakslag för befolkningen i en region där det föreligger ett stort
behov av nya fasta arbetstillfällen. Det hade varit önskvärt att en grundlig
utredning av den planerade gruvdriftens samhällsekonomiska verkningar
hade förelegat innan frågan om Stekenjokkprojektets avbrytande

NU 1971:11

togs upp till prövning. Att en sådan utredning nu kommer till stånd är
angeläget.

Även från företagsekonomisk utgångspunkt bör projektets förutsättningar
närmare belysas. Motionärernas resonemang om möjliga alternativa
antaganden rörande kopparprisets framtida utveckling förtjänar att
beaktas. Det är viktigt att de åtgärder och överväganden som propositionen
ställer i utsikt och som utskottet hänvisar till fullföljs utan
dröjsmål.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710043