Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Lagutskottets betänkande nr 25 år 1971            LU 1971: 25

Nr 25

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.

Genom en den 8 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 143, har Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1.    lag om ändring i föräldrabalken,

2.    lag om ändring i giftermålsbalken,

3.    lag om ändring i ärvdabalken,

4.    lag om ändring i jordabalken,

5.    lag om ändring i brottsbalken,

6.    lag om ändring i rättegångsbalken,

7.    lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp,

8.    lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rät­ten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

9.    lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

 

10.   lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nytt-janderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

11.   lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

12.   lag om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap,

13.   lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

14.   lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden,

15.   lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83),

16.   lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97),

17.   lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk,

18.   lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

19.   lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,

20.   lag om ändring i namnlagen (1963: 521),

21.   lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),

22.   lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa under­hållsbidrag,

23.   lag om ändring i förköpslagen (1967: 868),

24.   lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437),

25.   lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

1    Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 25


 


LU 1971: 25                                                             2

26.    förordning om ändring i förordningen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

27.    lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99),

28.    lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261),

29.    lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp,

30.    lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

31.    lag om ändring i förordningen (1956: 629) om erkända arbetslös­hetskassor,

32.    lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp,

33.    lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsförskott,

34.    lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om adoptions rättsverkningar. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall vid tillämpning av lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse adoptivbarn anses som adoptanlens barn och inte som barn till sina biologiska föräldrar. Undantag görs för de fall då annat följer av särskild föreskrift eller av sakens natur. Det föreslås vidare att de specialbestämmelser om adoptivbarn som finns på olika håll i lagstiftningen både inom och utom det familjerättsliga området slopas med vissa undantag. Specialregler för adoptivförhållanden kom­mer i fortsättningen att finnas i arvs- och gåvoskatteförordningen, medborgarskapslagen och namnlagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1972.

Lagförslagen har följande lydelse.


 


LU 1971: 25

1   Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalken dels att 6 kap. 11 §, 7 kap. 5 § och 8 kap. 2 § skall upphöra att gälla, dels att 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

4 kap. 8 §2

Vid tillämpning av bestämmelse i lag eller annan författning som tillägger släktskap eller svågerlag rättslig betydelse skall adoptivbarn anses som adoptantens barn i äk­tenskap och icke som barn till sina biologiska föräldrar. Har make adopterat andre makens barn eller adoptivbarn, skall dock barnet an­ses som makarnas gemensamma.

Första stycket gäller ej, om an­nat är särskilt föreskrivet eller föl­jer av rättsförhållandets natur.

11 kap.

1 §

För underårigt barn i äktenskap vare föräldrarna förmyndare. Dör en av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 § icke vara förmyndare, eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapet, vare den andre barnets förmyndare.

Går föräldrarnas äktenskap åter eller vinna de hemskillnad eller äk­tenskapsskillnad, vare den barnets förmyndare, som skall hava vårdna­den om det. Varder eljest förordnat att vårdnaden skall tillkomma alle­nast den ene av föräldrarna, vare han ock förmyndare.

Vad med avseende å förmynder-skap stadgas om föräldrar och barn i äktenskap skall äga motsva­rande tillämpning å adoptant och adoptivbarn. Är någon adopterad av  makar  eller  har  ena  maken

> Senaste lydelse av 7 kap. 5 § 1958: 640.

2          Förutvarande 4 kap. 8 § upphävd genom 1970: 840.


 


LU 1971: 25                                                             4

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

adopterat den andres barn, vare därvid så ansett, som vore barnet deras gemensamma.

12 kap. 1 §3

Förmynderskap   för   underårig Förmynderskap   för   underårig
skall inskrivas, då fader, efter vil-
skall inskrivas, då fader eller ma­
ken den underårige är arvsberät-
der avlider eller då dessförinnan
tigad, eller moder eller, om den
egendom, som skall stå under för-
underårige är adopterad, adoptant
myndarens förvaltning, annorledes
avlider eller då dessförinnan egen-
än genom upptagande av lån till­
dom, som skall stå under förmyn-
faller den underårige eller någon
dårens förvaltning, annorledes än
rättens åtgärd vidtages i fråga som
genom upptagande av lån tillfaller
       rör förmynderskapet.
den underårige eller någon rättens
åtgärd vidtages i fråga som rör för­
mynderskapet.

Inskrivningen skall ske hos rätten i den ort, där den som utövar för­mynderskapet har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes av att fader eller moder som ensam utövat förmynderskapet avlidit, där denne senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar till barn i äktenskap, som utöva förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskriv­ningen ske där fadern har hemvist eller, om den föranledes av fråga om moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Fin­nes ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig att verkställa in­skrivningen, skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2   Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § och 13 kap. 13 § giftermålsbal­ken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §1

Den, som är under tjugo år och ej fömt varit gift, må ej ingå äkten­skap utan föräldrarnas samtycke. Är den ene av föräldrarna död eller sinnessjuk eller sinnesslö eller

» Senaste lydelse 1969: 799. ' Senaste lydelse 1969: 798.


 


LU 1971: 25                                                                               5

Nuvarande lydelse                         Föreslagen lydelse

utan del i vårdnaden, eller kan yttrande från den ene ej utan märklig omgång eller tidsutdräkt inhämtas, vare den andres samtycke tillfyllest. Är sådant fall för handen beträffande båda föräldrarna, tage den tro-lovade samtycke av förmyndaren eller, där särskild förmyndare ej är nämnd, av annan giftoman, som rätten på anmälan förordnar.

/ fråga om adoptivbarn skall vad nu sagts om föräldrarna gälla adoptanten eller, om barnet adop­terats av makar eller ena maken adopterat den andres barn, makar­na.

13 kap. 13 §2

Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död, den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören, som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av makarna berättigad att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods hö­rande egendom som han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens gifto­rättsgods, så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom, som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att be-- hålla, vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott belöper, berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i 6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista Rätt, varom i första stycket sista
punkten sägs, tillkomme, när ma-
punkten sägs, tillkomme, när ma­
ke är död, ej andra arvingar än
ke är död, ej andra arvingar än
bröstarvingar; och njute de sådan
bröstarvingar; och njute de sådan
rätt allenast beträffande fastighet,
rätt allenast beträffande fastighet,
som maken förvärvat från någon
som maken förvärvat från någon
med vilken han varit släkt i rätt
  med vilken han varit släkt i rätt
uppstigande led eller till vilken han
uppstigande led eller från sådan
på grund av adoption stått i mot-
                anförvants dödsbo.
svarande förhållande eller ock från
sådan anförvants dödsbo.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

" Senaste lydelse 1968: 206.


 


LU 1971: 25

3    Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken

dels att 4 kap. samt 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 10 kap. 4 § och 18 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


10 kap.

4 §


Till lestamentsvittne må ej tagas den som är under femton år eller på grund av sinnessjukdom, sin-nesslöhet eller annan mbbning av själsverksamheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen, ej heller testators make eller den som med honom är i rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller är hans syskon.

Till lestamentsvittne må ej ta­gas den som är under femton år eller på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av själs verksamheten saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftel­sen, ej heller testators make eller den som med honom är i rätt upp-eller nedstigande skyldskap eller svågerlag eller ar hans syskon eller som på grund av adoption står i motsvarande förhållande till ho­nom.

Ej må någon tagas till vittne vid förordnande till honom själv, hans make eller någon, vilken med ho­nom är i skyldskap eller svågerlag som nyss är sagt. Förordnande att vara testamentsexekutör medför dock ej hinder att vara vittne.

Ej må någon tagas till vittne vid förordnande till honom själv, hans make eller någon, vilken med ho­nom är i skyldskap eller svåger­lag som nyss är sagt eller på grund av adoption står i motsvarande förhållande till honom. Förord­nande att vara testamentsexekutör medför dock ej hinder att vara vittne.

Åberopas testamentsvittne till bevis i rättegång, gäller vad i rätte­gångsbalken är stadgat om sådant bevis.

18 kap.

5 §

Delägare som var för sin försörjning beroende av den döde äger så­som förskott å sin lott utfå vad för sådant ändamål erfordras, såvitt lotten uppenbarligen förslår och förskottet kan lämnas utan olägenhet för utredningen,

' Senaste lydelse av 4 kap. 1 § 1969; 621 8 kap. 9 §        "


 


LU 1971: 25                                                             7

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

Efterlevande make och oförsörj-   Efterlevande make och oförsörj­
da barn  eller adoptivbarn  skola
da barn skola städse njuta nödigt
städse njuta nödigt underhåll ur
  underhåll ur boet under tre måna­
boet under tre månader från döds-
  der från dödsfallet,
fallet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

4    Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap. 8 § jordabalken skall ha nedan an­givna lydelse.

Nuvarande lydelse''-               Föreslagen lydelse

9 kap. 8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1.    arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap. 14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder,

2.    arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att avtalet skäUgen icke bör förlängas,

3.    jordägaren gör sannoUkt, att        3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkom-     han själv, hans make eller avkom-ling eller hans adoptivbarn eller     ling skall bruka arrendestället, dess avkomling skall bruka arren­destället,

4.    jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5.    jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlig­het med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6.    jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall använ­das för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrenda­torn att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträ­der endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket rätt till sådan förlängning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Lydelse enligt 1970: 994.


 


LU 1971: 25

5    Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 5 kap. 5 §, 8 kap. 3 och 13 §§ samt 17 kap. 11 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


5 kap. 5 §1

Brott som avses i 1—3 §§ må ej åtalas av annan än målsägande. Förtal eller grovt förtal må dock åtalas av åklagare, om målsägande angiver brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur all­män synpunkt.


Har förtal riktats mot avliden, må åtal väckas av den avlidnes ef­terlevande make, bröstarvinge, fa­der, moder eller syskon samt, om åtal av särskilda skäl finnes påkal­lat ur allmän synpunkt, av åkla­gare.

Har förtal riklats mot avliden, må åtal väckas av den avlidnes efterlevande make, bröstarvinge, fader, moder eller syskon eller av den som på grund av adoption stod i motsvarande förhållande till honom samt, om åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän syn­punkt, av åklagare.

Innebär brott som avses i 1—3 §§, att någon genom förgripelse å främmande makts statsöverhuvud som vistas här i riket eller å främman­de makts representant här i riket kränkt den främmande makten, må brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som stadgas i första styc­ket. Åtal får dock ej ske utan förordnande av Konungen eller den Konungen bemyndigat därtill.

8 kap.

3 §


Stjäl någon från dödsbo, vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar och barn, de som på grund av adoption stå i mot­svarande förhållande eller foster­föräldrar och fosterbarn från var­andra medan de sammanbo, dö­mes för b o d r ä k t till böter eller fängelse i högst ett år. För bo-dräkt dömes ock, om någon stjäl lösöre vari han äger del. Medverka flera till stöld och gäller vad nu är sagt någon av dem, dömes jäm­väl envar av de övriga för bo-dräkt,  dock ej  den som handlat

Senaste lydelse 1970: 225.


Stjäl någon från dödsbo, vari han är delägare, eller stjäla makar, syskon, föräldrar och barn eller fosterföräldrar och fosterbarn från varandra medan de sammanbo, dömes för b o d r ä k t till böter eller fängelse i högst ett år. För bodräkt dömes ock, om någon stjäl lösöre vari han äger del. Med­verka flera till stöld och gäller vad nu är sagt någon av dem, dömes jämväl envar av de övriga för bodräkt, dock ej den som handlat med uppsåt att tillägna sig det tillgripna.


 


LU 1971: 25


Nuvarande lydelse

med uppsåt att tillägna sig det till­gripna.


Föreslagen lydelse


13 §


Har annat i detta kapitel omför-mält brott än grov stöld, rån eller grovt rån förövats mot make eller trolovad till gärningsmannen eller till annan vid brottet medverkande eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led eller den som i första svågerlag lika nära är eller mot fosterföräldrar eller fosterbarn, må åklagare väc­ka åtal allenast om brottet av målsägande angives till åtal eller ock åtal finnes påkallat ur allmän synpunkt.

Har annat i detta kapitel omför-mält brott än grov stöld, rån eller grovt rån förövats mot make eller trolovad till gärningsmannen eller till annan vid brottet medverkan­de eller mot syskon, skyldeman i rätt upp- eller nedstigande led el­ler den som i första svågerlag lika nära är eller mot den, till vilken gärningsmaniren eller annan med­verkande på grund av adoption står i motsvarande förhållande, el­ler mot fosterföräldrar eller fos­terbarn, må åklagare väcka åtal allenast om brottet av målsägande angives till åtal eller ock åtal fin­nes påkallat ur allmän synpunkt.

Vid tillämpning av vad nu sagts skall såsom medverkan anses jämväl häleri och häleriförseelse.

17 kap. 11 §

Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom att undkom­ma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, dömes för skyddande av brotts­ling till böter eller fängelse i högst två år.

Den som icke insåg men hade skälig anledning antaga att den andre var brottslig, dömes till böter.


Make, trolovad, syskon, skylde­man i rätt upp- eller nedstigande led, den som i första svågeriag är lika nära förenad med den brotts­lige, den som på grund av adop­tion står i motsvarande förhållan­de till honom, fosterföräldrar eller fosterbarn må ej fällas till ansvar enligt denna paragraf.


Make, trolovad, syskon, skylde­man i rätt upp- eller nedstigande led, den som i första svågerlag är lika nära förenad med den brotts­lige, fosterföräldrar eller foster­barn må ej fällas till ansvar enligt denna paragraf.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.


 


LU 1971: 25


10


6   Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 4 kap. 12 och 13 §§, 20 kap. 13 §, 21 kap. 1 § och 36 kap. 3 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 kap.

12 §1


De som med varandra äro eller varit gifta eller äro trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller som på grund av adoption stå i motsvaran­de förhållande till varandra, må ej samtidigt sitta som domare i rät­ten.


De som med varandra äro eller varit gifta eller äro trolovade eller äro i rätt upp- och nedstigande släktskap eller svågerlag eller äro syskon eller äro i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, må ej samti­digt sitta som domare i rätten.


13 §2

Domare vare jävig att handlägga mål:

1. om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada;


2. om han med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling till den and­res syskon eller att de äro syskon­barn, eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons av­komling eller med någon, från vil­kens syskon den andre härstam­mar;

2.    om han med part är eller varit gift eller är trolovad eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i den släktskap, att den ene är avkomling till den and­res syskon eller att de äro syskon­barn, eller i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon eller syskons av­komling eller med någon, från vil­kens syskon den andre härstam­mar, eller om han på grund av adoption står i motsvarande för­hållande till part;

3.    om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4.    om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyn­dare eller god man för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan

» Senaste lydelse 1958: 641. » Senaste lydelse 1958: 641.


 


LU 1971: 25


11


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som hand­har förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5.    om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;

6.    om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;

7.    om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;

8.    om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller bi­trätt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9.    om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet.

20 kap. 13 §3


Har någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande ma­ke, bröstarvinge, fader, moder el­ler syskon eller den som på grund av adoption stod i motsvarande förhållande till honom samma rätt som målsägande att angiva brottet eller tala därå.


Har någon genom brott blivit dödad, äge hans efterlevande ma­ke, bröstarvinge, fader, moder el­ler syskon samma rätt som måls­ägande att angiva brottet eller tala därå.


Avlider eljest den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada, äge närstående, som nu sagts, samma rätt att angiva brottet eller tala därå, som tillkom den avlidne, om icke av omständigheterna framgår, att denne ej velat angiva eller åtala brottet.


21 kap.

1 §*

Den misstänkte äge själv föra sin talan. Är han omyndig, skall rätten, om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest finnes erforder­ligt, höra den som har vårdnaden om honom; denne äge ock föra talan för den omyndige.

Har den misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstar­vinge, fader, moder eller syskon eller den som på grund av adop­tion stod i motsvarande förhållan­de till honom föra talan mot dom, såvitt genom denna fastställts, att den misstänkte förövat gärnineen.

Har den misstänkte avlidit, äge hans efterlevande make, bröstar­vinge, fader, moder eller syskon föra talan mot dom, såvitt genom denna fastställts, atl den miss­tänkte förövat gärningen.

" Senaste lydelse 1958:641. * Senaste lydelse 1958: 641.


 


LU 1971: 25                                                                            12

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

36 kap.

3 §5

Den som med part är eller varit  Den som med part är eller varit
gift eller är trolovad eller är i rätt
   gift eller är trolovad eller är i rätt
upp- eller nedstigande släktskap
   upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag eller är syskon el-
  eller svågerlag eller är syskon el­
ler är i det svågerlag, att den ene
ler är i det svågerlag, att den ene
är eller varit gift med den andres
   är eller varit gift med den andres
syskon, eller som på grund av
   syskon, vare ej skyldig att avläg-
adoption står i motsvarande för-
   ga vittnesmål.
hållande till part vare ej skyldig
att avlägga vittnesmål.

Står någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu sagts, äge han ej på grund därav undandraga sig att vittna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

7    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915:219) om avbetalningsköp

Härigenom förordnas, att 11 § lagen (1915: 219) om avbetalningsköp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

11 ¥

Handräckning må beviljas endast där utmätningsmannen finner uppenbart, att sådant dröjsmål föreligger med betalningen, som i 2 § första stycket sägs, eller att köparen eljest åsidosatt förpliktelse, vars uppfyllande är av väsentlig betydelse för säljaren.

Gång- och sängkläder, som äro Gång- och sängkläder, som äro
oundgängligen behövliga för kö-
oundgängligen behövliga för kö­
paren, hans make och oförsörjda
paren, hans make och oförsörjda
barn eller adoptivbarn, må icke i
  barn, må icke i något fall åter-
något fall återtagas.
                                                         tagas.

Visar köparen sannolika skäl, att godset blivit sålt till oskäligt högt pris, må handräckning ej heller beviljas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Senaste lydelse 1958: 641. Senaste lydelse 1953:152.


 


LU 1971: 25                                                                          13

8    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten

att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1916: 156) om vissa inskränk­ningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Utländsk medborgare må ej utan tillstånd för varje särskilt fall här i riket förvärva fast egendom eller inmuta mineralfyndighet eller för­värva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tillämpas beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheler och stif­telser.

Tillstånd för utländsk medborgare att förvärva fast egendom må, om skäl mot tillståndet icke föreligger med hänsyn till allmänt intresse eller förvärvarens personliga förhållanden, lämnas av länsstyrelsen

1. om egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda förvärvaren
och hans familj

a)    stadigvarande bo och hemvist samt egendomen är bostadsfastighet, avsedd för en eller ett fåtal familjer, eller tomt, lämpad att bebyggas med elt mindre bostadshus,

b)   bostad för fritidsändamål samt egendomen är lämpad därför,

 

2.    om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst ge­nom jordbruk, åt vilket han kan antagas komma att själv ägna sig, samt förvärvaren förut varit svensk medborgare eller sedan två år har hem­vist i Sverige,

3.    om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst ge­nom annan näringsverksamhet, för vilken egendomen prövas behövlig, samt förvärvaren antingen har hemvist i Sverige sedan två år och har fått sådant tillstånd till näringsverksamheten som avses i 5 § lagen den 29 november 1968 (nr 555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i riket eller har bosättningstillstånd.

4.    om förvärvaren är fånges- 4. om förvärvaren är fånges­mannens make eller om förvar-      mannens make eller om förvär­varen eller, när makar förvärva våren eller, när makar förvärva gemensamt, endera av dem är      gemensamt, endera av dem är fångesmannens eller också, om       fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkom­ling, adoptivbarn, syskon eller     ling, syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller syskons avkom-       ling.

ling. I övriga fall lämnas tillstånd av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. ' Senaste lydelse 1968: 560.


 


LU 1971: 25                                                                          14

9    Förslag tiU

Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom förordnas, att 93 § konkurslagen (1921: 225) skall ha ne­dan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

93 §

I fall, då det åligger förmyndare att avlägga sådan ed, som omförmä-les i 91 §, vare jämväl den omyndige, om han fyllt femton år, pliktig att avlägga eden, så framt förvaltaren eller borgenär det yrkar samt ej så­dana särskilda omständigheter föreligga, att anledning till edgången sak­nas. Är gäldenär gift, åligge samma skyldighet hans make.

Gäldenärs barn och adoptivbarn   Gäldenärs barn eller, där gälde-
eller, där gäldenären är död, hans
   nären är död, hans stärbhusdel-
stärbhusdelägare, så ock gäldenä-
  ägare, så ock gäldenärens husfolk
rens husfolk och tjänare vare, om
   och tjänare vare, om det kan an­
del kan antagas, att de äga kun-
    tagas, att de äga kunskap om boet,
skåp om boet, pliktige att på yr-
pliktige att på yrkande av förval-
kände av förvaltaren eller borge-
    låren eller borgenär avlägga ed,
när avlägga ed, som nyss nämnts.
   som nyss nämnts. Har någon haft
Har någon haft egendom, som hör
   egendom, som hör till boet, om
till boet, om händer, vare han
händer, vare han pliktig att upp-
pliktig att uppgiva vad han om-
  giva vad han omhänderhaft och
händerhaft och med ed fästa upp-
  med ed fästa uppgiften, så framt
giften, så framt förvaltaren eller
förvaltaren eller borgenär det yr-
borgenär det yrkar.
               kar.

Edgångsyrkande, som ovan i denna paragraf avses, skall göras hos konkursdomaren. Har sådant yrkande framställts, kalle konkursdomaren den, av vilken edgång äskas, att infinna sig inför konkursdomaren å tid och ställe, som av honom bestämmas; underrätte ock därom rättens ombudsman och förvaltaren samt, där edgångsyrkandet framställts av borgenär, denne. Medgives yrkandet, varde, om det kan ske, edgången genast fullgjord; kan det ej ske vid tillfället, meddele konkursdomaren beslut om tid och ställe, då eden skall inför honom avläggas. Medgives ej yrkandet, varde frågan om edgång skall äga rum hänskjuten till rätten; och vare, där rätten bifaller edgångsyrkandet, om edgångens fullgörande inför konkursdomaren lag, som nyss sagts. Bestämmelserna i 92 § andra stycket skola i fall, varom här är fråga, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.


 


LU 1971: 25                                                                          15

10    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjande-

rättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Den som med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål inne­har annan tillhörig mark vare berättigad att i den ordning denna lag stadgar tillösa sig marken under förutsättning:

dels att marken är upplåten för nyttjanderättshavarens livstid eller vid annan upplåtelse, då ansökan om utövande av lösningsrätt göres, mer än tio år i följd innehafts av annan än ägaren eller ock den tid, marken innehafts av annan än ägaren, tillsammans med den tid, som återstår enligt gällande avtal om nyttjanderätt till marken, uppgår till mer än tio år;

dels att marken sedan den 1 januari 1928 varit bebyggd med nyttjande­rättshavare tillhörigt boningshus, som under samma tid utgjort stadig­varande bostad åt honom och hans familj;

och dels att minst en fjärdedel av det värde, marken med därå be­fintliga byggnader äger, belöper på nyttjanderättshavarens byggnader.

Avlider       nyttjanderättshavare    Avlider       nyttjanderättshavare

utan att hava utövat honom enligt  ulan att hava utövat honom enligt

föregående   stycke   tillkommande  föregående   stycke   tillkommande

lösningsrätt och skall enhgt nytt-    lösningsrätt och skall enhgt nytt-

janderättsavtalet     nyttjanderätten         janderältsavtalet     ny ttj anderätten

upphöra till följd av dödsfallet, äge  upphöra till följd av dödsfallet, äge

dock efterlevande make, bröstar-   dock    efterlevande    make    eller

vinge eller adoptivbarn utöva lös-   bröstarvinge utöva lösningsrätten;

ningsrällen; och skall beträffande    och skall beträffande sådan efter-

sådan efterlevande i tillämpliga de-  levande  i  tillämpliga  delar  gälla

lar gälla vad i denna lag sägs om     vad i denna lag sägs om nyttjan-

nyttjanderätlshavare,   där   ej   an-         derättshavare,  där ej  annorlunda

norlunda är särskilt stadgat.   är särskilt stadgat.

Ändå att avtal om nyttjanderätt till marken icke visas föreligga, skall vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning; och skall i sådant fall å innehavaren av marken tillämpas vad i denna lag sägs om ny ttj anderättshavare.

Vid uppskattning av värde, som i första stycket sägs, skall ej medräk­nas värdet av förbättring, vilken marken vunnit genom arbete eller kost­nad, som nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare, vars rätt övergått å denne, nedlagt å marken utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit fömtsatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Senaste lydelse 1967:756.


 


LU 1971: 25


16


11    Förslag tUl

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 104 och 105 §§ lagen (1927: 77) om för­säkringsavtal skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


104 §1

Är förmånstagare insatt, skall försäkringsbelopp, som utfaller efter försäkringstagarens död, ej ingå i dennes kvarlåtenskap.


Har försäkringstagaren efter­lämnat make eller bröstarvinge, skall, där förordnandet hade kun­nat av försäkringstagaren återkal­las, försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om efterlämnad stärbhus-delägares giftorätt, rätt enligt 13 kap. 12 § andra stycket giftermåls­balken, rätt till vederlag eller lag-lott, behandlas så som om belop­pet tillhört boet och tillagts för­månstagaren genom testamente.

Har försäkringstagaren efter­lämnat make, bröstarvinge, adop­tivbarn eller dess bröstarvinge, skall, där förordnandet hade kun­nat av försäkringstagaren återkal­las, försäkringsbeloppet, så vitt fråga är om efterlämnad stärb-husdelägares giftorätt, rätt enligt 13 kap. 12 § andra stycket gifter­målsbalken, rätt till vederlag eller laglott, behandlas så som om be­loppet tillhört boet och tillagts förmånstagaren genom testamente.

I fråga om tjänstegrupplivförsäkring skall andra stycket ej tillämpas på belopp som på grund av försäkringen tillfaller make eller med hustru likställd kvinna eller bröstarvinge.

Huru efter försäkringstagarens död hans borgenärer i visst fall äga hålla sig till försäkringsbeloppet, stadgas i andra stycket av 116 §.

105 §

Vid tolkning av bestämmelser om förmånstagares rätt till försäkrings­belopp, som utfaller efter försäkringstagarens död, skall, där ej annat framgår av omständigheterna, iakttagas följande:

Har försäkringstagaren betecknat sin make såsom förmånstagare, skall, där han vid sin död var omgift, förordnandet gälla till förmån för den, med vilken han då levde i äktenskap.


Äro försäkringstagarens barn insatta som förmånstagare, skall förordnandet gälla till förmån för bröstarvinge, adoptivbarn eller dess bröstarvinge och, där flera sådana förmånstagare finnas, en­var av dem äga del i försäkrings­beloppet efter de grunder, som gälla i fråga om arvsrätt efter för­säkringstagaren.

1 Senaste lydelse 1969:615.


Äro försäkringstagarens barn in­satta som förmånstagare, skall förordnandet gälla till förmån för bröstarvinge och, där flera sådana förmånstagare finnas, envar av dem äga del i försäkringsbeloppet efler de grunder, som gälla i frå­ga om arvsrätt efter försäkrings­tagaren.


 


LU 1971: 25                                                                          17

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Har försäkringstagaren insatt make och barn såsom förmånstagare, skall, såframt flera förmånstagare finnas, envar av dem taga del i för­säkringsbeloppet efter de gmnder, som vid dödsfall gälla i fråga om bodelning och om sådan förmånstagares arvsrätt.

Äro försäkringstagarens arvingar insatta såsom förmånstagare, tage envar av dem del i försäkringsbeloppet efter de grunder som gälla i fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fall då försäkringstagaren avlidit dessförinnan.

12   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap

Härigenom förordnas, att i lagen (1950: 382) om svenskt medborgar­skap skall införas en ny paragraf, 13 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

13 a §

Bestämmelserna i denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med an­ledning av att barnets fader eller moder förvärvar eller förlorar så­dant medborgarskap gäller i fråga om adoptivbarn endast om bar­net också är adoptivfaderns eller adoptivmoderns barn i eller utom äktenskap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2    Riksdagen 1971. 8 saml. Nr 25

Kartong. S. 31, not 2 nederst på sidan. Står: 1966: 271 Rättat till: 1966: 424. Sid. 32 efter rad 12 insattes: I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förord­ningens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värn­pliktslagen på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.


LU 1971: 25


18


13    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 4, 15, 21 och 22 §§ lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring' skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelte


4 §

Från försäkringen undantages arbetstagare som är gift med arbets­givaren.


Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släkt­skap eller svågerlag med arbetsgi­varen eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemen­skap med arbetsgivaren, är undan­tagen från försäkringen, dock en­dast såvida arbetstagaren ej är pla­cerad i sjukpenningklass enligt la­gen om allmän försäkring. Med släktskap likställes adoptivförhål-lande.


Jämväl arbetstagare, som är i rätt upp- eller nedstigande släkt­skap eller svågerlag med arbetsgi­varen eller dennes make och som varaktigt lever i hushållsgemen­skap med arbetsgivaren, är undan­tagen från försäkringen, dock en­dast såvida arbetstagaren ej är pla­cerad i sjukpenningklass enligt la­gen om allmän försäkring.


Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning, skall vad i första och andra styckena är stadgat om undanlag från för­säkringen icke äga tillämpning, med ihindre förutsättningarna därför äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

15 §2

För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall sjukpenning minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpen­ningens belopp.


För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhusvård lägst sex kronor för dag.


För skadad, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller fosterbarn under tio år, utgör sjukpenningen vid sjukhus­vård lägst sex kronor för dag.


21 §3


Varje barn till den avlidne äger till och med den månad, under vilken det fyller nitton år, uppbä­ra livränta med belopp, som mot­svarar en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efler sagda lidpunkt till följd av

> Lagen omtryckt 1962: 408. ' Senaste lydelse 1970: 142. • Senaste lydelse 1967:916.


Varje barn till den avlidne äger till och med den månad, under vil­ken det fyller nitlon år, uppbära livränta med belopp, som motsva­rar en sjättedel av den avlidnes år­liga arbetsförtjänst. Är barnet ef­ter   sagda   tidpunkt   till   följd   av


 


LU 1971: 25


19


 


Nuvarande lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge an­ledningen till den bristande för­sörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjugu-ett år. Till barn, som var adopte­rat av annan än den avlidnes ma­ke, skall livränta dock ej utgivas. Ej heller skall livränta utgå till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bin­dande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt till livränta som eget barn.

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äk­tenskap eller adoptivbarn, såvida barnet stod under makens vård­nad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå efter kvin­na, med mindre barnet genom hen­nes frånfälle kommer att sakna erforderligt underhåll.


Föreslagen lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anled­ningen till den bristande försörj­ningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjuguett år. Livränta skall dock ej utgå till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bin­dande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äk­tenskap, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall liv­ränta till barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligt un­derhåll.


22 §


Kommer den avlidnes fader, mo­der eller adoptant att till följd av dödsfallet sakna erforderligt un­derhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid er­hålla livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsva­rande en sjättedel av den avlid­nes årliga arbetsförtjänst. Livränta skall dock ej utgivas till den av­lidnes fader eller moder, därest den avlidne var adopterad av an­nan än faderns eller moderns ma­ke.


Konimer den avlidnes fader el­ler moder att till följd av döds­fallet sakna erforderligt underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjätte­del av den avlidnes årliga arbets­förtjänst.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Kartong. S. 19, h. spalt, rad 12. Står: bidrag Rättal till: belopp


LU 1971: 25                                                                          20

14    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse-               Föreslagen lydelse

5 §

Om fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet enligt 4 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av av­talet, utom när

1.    arrenderätten är förverkad utan att likväl fastighetens ägare upp­sagt avtalet att upphöra på grund härav,

2.    arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att arrendeavtalet icke bör förlängas,

3.    fastighetens ägare gör sanno-  3. fastighetens   ägare  gör  san-likt, att han själv, hans make eller      nolikt, att han själv, hans make avkomling eller hans adoptivbarn    eller avkomling skall bruka fisket, eller dess avkomling skall bruka

fisket,

4. fastighetens ägare i annat fall har befogad anledning att upplösa
arrendeförhållandet.

I fråga om förlängning av arrendeavtal äga 9 kap. 8 § andra stycket och 9—13 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena gälla ej, om arrendeavtalet icke träffats för viss tid eller om arrendeförhållandet upphör på den grund att arren­derätten är förverkad.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till för­längning gäller mot arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

15    Förslag till

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)

Härigenom förordnas, att 7 § allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

7 §

Vad i 5 och 6 §§ stadgas gäller ej

a) där anställningen är av endast tillfällig natur;

' Lagen omttyckt 1970:1018. " Lydelse enligt 1970:1018.


 


LU 1971: 25                                                            21

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

b)   där ej arbetstagaren fyllt eller under kalenderåret fyller sexton år eller där han före kalenderårets början fyllt sjuttio år; eller

c)    där parterna i ett anställ- c) där parterna i ett anställ­ningsförhållande äro makar eller       ningsförhållande äro makar eller där ena parten eller hans make är där ena parten eller hans make är den andra partens avkomling eller den andra partens avkomling eller adoptiv-, styv- eller fosterbarn el-        styv- eller fosterbarn eller dess av-ler dess avkomling eller ock sys- komling eller ock syskon, halvsys­kon, halvsyskon, adoptiv- eller fos-      kon eller fostersyskon, tersyskon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

16   Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom förordnas, att 97 § barnavårdslagen (1960: 97) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

97 §

Vad i denna lag stadgas angå­ende föräldrar skall i fråga om adoptivbarn gälla adoptanten el­ler, om make adopterat andre ma­kens barn, båda makarna.

Tillkommer vårdnaden om underårig endast den ena av föräldrarna eller särskilt förordnad förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap. är stad­gat med avseende på föräldrarna gälla om den som har vårdnaden.

Deima lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Kartong. S. 28, rad 16. Står: tillstånd till avstyckning Rättat till: fastighets­bildningsbeslut


LU 1971: 25                                                                          22

17    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk

Härigenom förordnas, att 59 § lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

59 §

Brott som avses i denna lag må ej åtalas av allmän åklagare, där det ej angives till åtal av målsägande.

Överträdelse av stadgandet i 3 § Överträdelse av stadgandet i 3 §
eller av föreskrift enligt 41 § andra
eller av föreskrift enligt 41 § andra
stycket må städse beivras av efter-
         stycket må städse beivras av upp­
levande make, skyldeman i rätt
  hovsmannens efterlevande make,
upp- och nedstigande led eller sys-
skyldeman i rätt upp- och nedsti-
kon eller den som på grund av
   gande led eller syskon.
adoption står i motsvarande för­
hållande till upphovsmannen.

Egendom varom i 55 § sägs må, där brott som avses i denna lag skä­Ugen kan antagas föreligga, tagas i beslag; därvid skall vad om beslag i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

18    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 20 kap. 2 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring skall ha iiedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

Rätt till folkpension i form av barnpension tillkommer barn, vars fa­der eller moder eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt sexton år.

Rätt till barnpension föreligger Rätt till barnpension föreligger
ej, om barnet är adopterat av an-
ej för barn utom äktenskap, därest
nan än den avlidne eller dennes
den avlidne enligt avtal, som är
make, och ej heller för barn utom
bindande för barnet, åtagit sig att
äktenskap, därest den avlidne en-
till dess underhåll utgiva visst he­
ligt avtal, som är bindande för bar-
     lopp en gång för alla.
net, åtagit sig att till dess under-


 


LU 1971: 25


23


 


Nuvarande lydelse

håll utgiva visst belopp en gång för alla.


Föreslagen lydelse


20 kap.

2 S


Adoptivbarn likställes i denna lag med eget barn. Vid tillämp­ning av bestämmelse i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om för­säkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs lik­ställas fosterbarn.


Vid tillämpning av bestämmelse i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som samman­bor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

19    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av under­hållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1962: 512) om indrivning i Sve­rige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §


Lagakraftvunnen dom, admini­strativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och vara verkstäl­lighet kan vinnas i den stat, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efler vad nedan sägs. Det­samma skall gälla sådan i Dan­mark, Finland, Island eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvun­nen dom och sådant i någon av


Lagakraftvunnen dom, admini­strativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse, varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats eller ut-fäst sig att utgiva underhållsbi­drag till make, förutvarande ma­ke, barn i äktenskap, styvbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant barn och vara verkstäl­lighet kan vinnas i den stal, där domen eller beslutet meddelades eller förbindelsen ingicks, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan sägs. Det­samma skall gälla sådan i Dan­mark, Finland, Island eller Norge meddelad ännu icke lagakraftvun­nen dom och sådant i nåson av


 


LU 1971: 25                                                                          24

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

dessa  stater  av  rätten,   domaren    dessa   stater  av  rätten,   domaren

eller överexekutor meddelat beslut,    eller   överexekutor   meddelat  be-

som kan verkställas lika med laga-      slut, som kan verkställas lika med

kraftvunnen dom.                       lagakraftvunnen dom.

Är genom dom eller beslut här i riket bidrag bestämt till lägre be­lopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verk­ställighet i strid häremot ej påfordras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

20    Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963: 521)

Härigenom förordnas, att 3 och 13 §§ namnlagen (1963: 521) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3 §

Den som antages till adoptivbarn förvärvar därigenom adoptantens eller, om han adopteras av makar, adoptivfaderns släktnamn, såframt ej rätten tillåter, att han behåller det släktnamn han hade före adoptio­nen. Har adoptivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet senare genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad nyss sagts ägt förvärva genom adoptionen.

Barn, som adopterats av makar och som ej fyllt aderton år, må ge­nom anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodern hade som ogift, såframt rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets bästa. Av makar adopterat barn som fyllt aderton år må, om särskilda skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn som nu sagts.

Bestämmelserna i första och andra styckena om den som adop­teras av makar äga motsvarande tillämpning då make adopterar andre makens barn.

Barn som adopterats av kvinna må, om adoptivmodern förvärvat sitt släktnamn genom vigsel eller anmälan som avses i 6 § andra stycket, genom anmälan hos pas­tor antaga det släktnamn adoptiv­modern hade som ogift. Detta gäl­ler dock ej om kvinnan vid adop­tionen var gift med barnets fader eller adoptivfader eller om bar­net efter adoptionen adopterats av hennes make.


 


LU 1971: 25


25


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Adoptivbarn som förvärvat adoptants släktnamn må framför detta bära det släktnamn barnet hade före adoptionen. Har adoptivbarnet be­hållit sitt tidigare släktnamn, må barnet framför detta bära det namn, som barnet enligt första stycket ägt förvärva genom adoptionen. An­mälan om tilläggsnamn som nu sagts må göras hos pastor.

13 §


Förvärva makar släktnamn, till­kommer namnet jämväl makarnas barn och adoptivbarn, som hava makarnas namn, stå under makar­nas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon eljest släkt­namn efter ansökan hos namn­myndigheten eller genom annan anmälan hos pastor än som avses i 6 och 7 §§, tillkommer namnet jämväl hans barn och adoptivbarn, som hava hans namn och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har vårdnaden.

Har någon efter ansökan för­värvat nytt släktnamn, må hans barn eller adoptivbarn, som ej en­ligt första stycket förvärvat sam­ma namn, så ock dess avkomling med hans samtycke genom anmä­lan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av makar, er­fordras samtycke av dem båda.


Förvärva makar släktnamn, till­kommer namnet jämväl makarnas barn, som hava makarnas nanm, stå uinder makarnas vårdnad och icke fyllt aderton år. Förvärvar någon eljest släktnamn efter ansö­kan hos namnmyndigheten eller genom annan anmälan hos pastor än som avses i 6 och 7 §§, tillkom­mer namnet jämväl hans barn, som hava hans namn och icke fyllt aderton år, såvida han ensam har vårdnaden.

Har någon efter ansökan förvär­vat nytt släktnamn, må hans barn, som ej enligt första stycket förvär­vat samma namn, så ock dess av­komling med hans samtycke ge­nom anmälan hos pastor antaga namnet. Har namnet förvärvats av makar, erfordras samtycke av dem båda.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

21    Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 1 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


1 §

Fast egendom, som är taxerad såsom jordbruksfastighet, må ej utan tillstånd av lantbruksnämnd förvärvas genom

» Senaste lydelse 1971: 558.


 


LU 1971: 25                                                            26

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

köp, byte eller gåva; tillskott till bolag eller förening; utdelning eller skifte från bolag eller förening;

fusion enligt 175 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktie­bolag.

Förvärvstillstånd fordras dock ej

1.    om egendomen förvärvas från staten;

2.    om staten, landstingskommun, kommun eller kommunalförbund är förvärvare;

3.    om egendomen enligt medgivande av Konungen förvärvas föt kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970: 939) om för­valtning av kyrklig jord;

4.    om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller enligt reglemente eller bolagsordning, som Konungen fastställt, är skyl­dig att åter avyttra densamma;

5.    om förvärvaren är fånges- 5. om förvärvaren är fånges­mannens make och ej heller om      mannens make och ej heller om förvärvaren eller, när makar för- förvärvaren eller, när makar för­värva gemensamt, endera av dem värva gemensamt, endera av dem är fångesmannens eller också, om         är fångesmannens eller också, om denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkom­ling, adoptivbarn, syskon eller ling, syskon eller syskons avkom-adoptivbarns eller syskons avkom-   ling, allt under förutsättning alt ling, allt under förutsättning att fångesmannen ej är skyldig att av-fångesmannen ej är skyldig att av-          yttra egendomen enligt 12 § eller yttra egendomen enligt 12 § eller enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar (nr 156) om vissa inskränkningar   i rätten att förvärva fast egendom i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bo-eller gruva eller aktier i vissa bo-   lag;

lag;

6.    om fånget skall prövas enligt 1, 2 eller 4 § lagen den 30 maj 1916

7.    om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion;

8.    om egendomen ingår i stadsplan eller enligt byggnadsplan, fast­ställd efter den 1 januari 1948, är avsedd för annat ändamål än jord­bruk eller skogsbruk;

9.    om egendomen utgör fastighet som genom avstyckning bildats för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk och ej därefter undergått taxering;

 

10.   om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger till sam­ma taxeringsenhet hörande andel i fastigheten och ej enligt 12 § är skyldig att avyttra sistnämnda andel;

11.   om egendomen utgör fideikommiss eller ingår i fideikommissbo under avveckling och förvärvet sker genom tillskott i samband med teckning av aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäl­ler fortfarande i fråga om förvärv som skett dessförinnan.


 


LU 1971: 25                                                                          27

22    Förslag tm

Lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbi­drag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Är någon skyldig att till fullgö- Är någon skyldig att till fullgö­
rande av lagstadgad underhålls-
rande av lagstadgad underhålls­
skyldighet på särskilda tider utge
skyldighet på särskilda tider utge
bidrag i svenskt mynt till make,
bidrag i svenskt mynt till make,
förutvarande make, barn, adop-
förutvarande make, barn, makes
tivbarn, makes barn, makes adop-
barn, fader eller moder, ändras
tivbarn, fader, moder eller adop-
bidragets belopp enligt denna lag
tant, ändras bidragets belopp en-
med hänsyn till penningvärdels
ligt denna lag med hänsyn till
                          förändring,
penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat belopp enligt gmnder som anges i domen eller avtalet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

23   Förslag till

Lag om ändring i förköpslagen (1967: 868)

Härigenom förordnas, att 3 § förköpslagen (1967: 868) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

3 §1

Förköpsrätt får ej utövas, om

1.   den sålda fastigheten eller, när försäljningen avser flera fastigheter, varje fastighet har en ägovidd som understiger 3 000 kvadratmeter och ett värde som är lägre än 200 000 kronor,

2.   staten är säljare,

3.   staten eller landstingskommun är köpare,

4.   köparen är säljarens make    4. köparen är säljarens make och ej heller om köparen eller, när och ej heller om köparen eller, makar förvärvar gemensamt,  en-     när makar förvärvar gemensamt,

' Senaste lydelse 1970:1021.


 


LU 1971: 25                                                            28

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

dera  av  dem  är  säljarens  eller    endera av dem är säljarens eller
också, om denne är gift, hans ma-
  också, om denne är gift, hans ma­
kes avkomling, adoptivbarn, sys-
    kes avkomling, syskon eller sys­
kon eller adoptivbarns eller sys-
      kons avkomling.
kons avkomling,

5. försäljningen sker på exekutiv auktion,

.6. försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan agér annan andel i fastigheten och denna andel förvärvats på annat sätt än genom gåva.

Första stycket 1 äger motsvarande tillämpning, om försäljningen avser del av fastighet. Frågan huruvida förköpsrätt får utövas skall där­vid bedömas som om köpet avsett den odelade fastigheten. Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, bedömes frågan i stället med hänsyn till delen, om denna är utbruten, eller, när försäljningen avser område av fastighet, fastighetsbildningsbeslut meddelats.

Som värde gäller taxeringsvärdet på fastigheten eller den taxerings­enhet, i vilken fastigheten ingår, året före det år då försäljningen skedde. Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, gäller i stället taxeringsvärdet året före det år då lagfart sökes eller, om särskilt taxeringsvärde icke finns för det året, det värde som lägges till grund för bestämmandet av stämpelskatten.

Förköp i strid med bestämmelserna i derma paragraf är utan verkan.

Deima lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäl­ler fortfarande i fråga om försäljning som skett dessförinnan.

24   Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom förordnas, att 1 § rennäringslagen (1971:437) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Rätt att enligt denna lag begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar (renskötselrätt) har den som är av samisk härkomst, om hans fader eller moder eller någon av hans far- eller morföräldrar haft renskötsel som stadigvarande yrke.

Adoptivbarns och dess barns rätt till renskötsel bedömes efter adop­tantens härkomst samt dennes och hans föräldrars befattning med renskötsel.


 


LU 1971: 25                                                            29

Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge person med samisk härkomst renskötselrätt, även i annat fall än som avses i första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

25   Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

65 §1

Fråga, huruvida skattskyldig  Fråga, humvida skattskyldig
haft barn eller icke eller om barn
haft barn eller icke eller om barn
är att räkna såsom hemmavaran-
är att räkna såsom hemmavaran­
de eller icke, liksom ock fråga om
de eller icke, liksom ock fråga om
barns ålder skall bedömas efter
barns ålder skall bedömas efter
förhållandena den 1 november året
förhållandena den 1 november året
näst före taxeringsåret. Med barn
näst före taxeringsåret. Med barn
avses jämväl styvbarn, adopterat
avses jämväl styvbarn och foster-
barn och fosterbarn. Barn, som
barn. Barn, som bor hos sina för­
hör hos sina föräldrar, skall, såvitt
åldrar, skall, såvitt avser föräldrar-
avser föräldrarnas rätt till avdrag
nas rätt till avdrag enligt 46 § 2
enligt 46 § 2 mom. första stycket
mom. första stycket vid 3) och 46 §
vid 3) och 46 § 3 mom., anses
3 mom., anses som hemmavaran-
som hemmavarande endast hos den
de endast hos den ena av dem.
ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret, skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om makar, som levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår, vamnder make avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom. fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Senaste lydelse 1970:162.


 


LU 1971: 25


30


26   Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 28 § förordningen (1941:416) om arvs­skatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


28, §1


Till klass I hänföras efterle­vande make, barn, avkomling till barn, make till barn och efterle­vande make till avlidet barn.

Till klass I hänföras efterle­vande make, barn, avkomling till barn, make till barn och efterle­vande make till avHdet barn. Detta gäller även om barnet eller av-komlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåta-ren.

Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den avlidnes efterlevande make 30 000 kronor, från vad som tillkommer annan i klass I 15 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass II eller klass III, 3 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid skattskyldighetens inträde ej fyllt 20 år, avdragas ytterligare 3 000 kro­nor för varje helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda ålder uppnås.


Med make jämställes den som vid tiden for dödsfallet samman­levde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den,avlid­nes barn, beträffande den som' sammanlevt med barnet. Styv­barns-, fosterbarns- och adoptiv-förhållande räknas lika med skyld­skap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvaran­de vistats i den avlidnes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.


Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet samman­levde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den avlid­nes barn, beträffande den sorri sammanlevt med barnet. Styv­barns- och fosterbarnsförhållande , räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid er­hållit vård och fostran som eget barn;


Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll-

• Senaste lydelse 1970: 174.


 


LU 1971: 25                                                            31

ningssällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, so­ciala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksam­het tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen full­följer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman­slutning som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla all­män samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kro­nor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatten, skall skatten jäm­nas nedåt till närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972.

27    Förslag till

Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99)

Härigenom förordnas, att 1 a och 3 §§ samt 14 § 3 mom. familjebi­dragsförordningen (1946: 99) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

la §2 Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värn­pliktig skall gälla jämväl civilförsvarspliktig, å vilken förordningen är tillämpUg enhgt 1 §. Vid tillämpning av förordningen inom civilförsvaret skall iakttagas att familjebidrag må utgå endast till den som utbildas vid heltids­kurs eller i omedelbar anslutning till sådan kurs deltager i övning

att vad i förordningen sägs om att vad i förordningen sägs om

värnpliktigs  hustru,  hustrus  barn värnpliktigs hustru,  hustrus  barn

och  adoptivbarn  samt  frånskilda samt frånskilda hustru skall gälla

hustru skall gälla civilförsvarsplik- civilförsvarspliktigs  make,   makes

tigs make, makes barn och adop- barn och frånskilda make,
tivbarn samt frånskilda make,

Förordningen omtryckt 1960: 152. » Senaste lydelse 1966: 424.


 


LU 1971: 25


32


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


att vad som stadgas om värnpliktigs första tjänstgöring (tjänstgöring i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsva­ret inskriven värnpliktig, avse civilförsvarstjänstgöring som fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen skall motsvaras av tjänstgöring jämlikt 12 § 2 mom. och 3 mom. första styc­ket civilförsvarslagen.

1 fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmel­ser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnplikts­lagen på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

3 §

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förord­ning en var av följande personer, nämhgen:


a)    den värnpliktiges hustra, med vilken han sammanlever, samt hans barn och adoptivbarn under sexton år, som stå under hans vårdnad;

b)   den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt hans från­skilda hustru, en var under fömt-sättning, dels att den värnpliktige är underhållsskyldig gentemot ve­derbörande och dels att antingen den värnpliktige före tjänstgöring­ens början i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bi­dragit till underhållet, om tjänst­göringen ej  mellankommit; samt

c)    den värnpliktiges husföre­ståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under sexton år samt, därest han därjämte sammanlever med hustru, att hustrun är oför­mögen till arbete.


a)    den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn under sexton år, som stå under hans vårdnad;

b)   den värnpUktiges hustru och barn i annat fall än under a) sägs, hans föräldrar, hans hustrus barn samt hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige är underhållsskyl­dig gentemot vederbörande, och dels att antingen den värnpliktige före tjänstgöringens början i vä­sentlig mån bidrog till vederbö­randes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till under­hållet, om tjänstgöringen ej mel­lankommit; samt

c)    den värnpliktiges husföre­ståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige sammanbor med egna eller hustrus barn under sexton år samt, därest han där­jämte sammanlever med hustru, att hustrun är oförmögen till ar­bete.


Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt husföreståndarinna i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga skäl därtill äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas jämställas med familjemedlem.


 


LU 1971: 25


33


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


14 §


3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnplikti­ges hustru eller hans barn eller adoptivbarn under sexton år. Hu­ruvida näringsbidrag må avse av­lönande av annan den värnpliktige närstående än nu sagts skall bero på prövning i varje särskilt fall.


3 mom. Bidrag må icke utgå till avlönande av den värnpliktiges hustru eller hans barn under sex­ton år. Huruvida näringsbidrag må avse avlönande av annan den värnpliktige närslående än nu sagls skall bero på prövning i varje sär­skilt fall.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

28   Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261)

Härigenom förordnas, att 7 § 3 och 4 mom. militärersättningsförord­ningen (1950: 261)1 sjau  nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


7 §


3 mom. Varje barn till den av­lidne äger till och med den månad, under vilken det fyller nitton år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den av­lidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd av sjukdom eller annan dylik orsak ur stånd att själv försörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den bristande för­sörjningsförmågan fortfar, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyller tjuguett år. Till barn, som var adopterat av annan än den avlidnes make, skall livränta dock ej utgivas. Ej heller skall livränta utgå till barn utom äktenskap, därest den avlid­ne enligt avtal som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt till livränta som eget barn.

' Förordningen omtryckt 1954: 460. 2 Senaste lydelse 1967:918.


3 mom. Varje barn till den av­lidne äger till och med den månad, under vilken det fyller nitlon år, uppbära livränta med belopp, som motsvarar en sjättedel av den av­lidnes årliga arbetsförtjänst. Är barnet efter sagda tidpunkt till följd av sjukdom eller annan dy­lik orsak ur stånd att själv för­sörja sig, skall livräntan utgå, så länge anledningen till den bris­tande försörjningsförmågan fort­far, dock längst till och med den månad, under vilken barnet fyl­ler tjuguett år. Livränta skall dock ej utgå till barn utom äktenskap, därest den avlidne enligt avtal som är bindande för barnet åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gäng för alla.


 


LU 1971: 25


34


 


Nuvarande lydelse

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl ma­kens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, såvida barnet stod under makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sak­na erforderligt underhåll.

4 mom. Kommer den avlidnes fader, moder eller adoptant att till följd av dödsfallet sakna er­forderligt underhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid erhålla livränta med belopp, som med hänsyn till omständighe­terna prövas skäligt, dock högst motsvarande en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst. Liv­ränta skall dock ej utgivas till den avlidnes fader eller moder, därest den avlidne var adopterad av an­nan än faderns eller moderus make.


Föreslagen lydelse

Var den avlidne gift, skall med eget barn likställas jämväl makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, såvida barnet stod un­der makens vårdnad; dock skall livränta till barn som nu nämnts ej utgå efter kvinna, med mindre barnet genom hennes frånfälle kommer att sakna erforderligt un­derhåll.

4 mom. Kommer den avlidnes fader eller moder att till följd av dödsfallet sakna erforderligt un­derhåll, äger sådan efterlevande under sin återstående livstid erhål­la livränta med belopp, som med hänsyn till omständigheterna prö­vas skäligt, dock högst motsvaran­de en sjättedel av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

29    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 36 § lagen (1956: 2) om socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


36 §


För socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16 år, må ersättning uttagas av barnets fader eller moder eller, då fråga är om adoptivbarn, av adoptanten. Har make adopterat andra makens barn, åligger ersättnings.\kyldighc-ten båda makarna.


För socialhjälp, som enligt 12 § lämnats åt barn under 16 år, må ersättning uttagas av barnets fa­der eller moder.


Senaste lydelse 1959: 587.


 


LU 1971: 25


35


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

Ersättning enligt denna paragraf må icke uttagas av fader eller moder till barn utom äktenskap, vilken enligt avtal, som är bindande för barnet, åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.


skyldighet.

Vad i 35 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämp­ning i fall som avses i denna paragraf.

Har någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn eller adoptivbarn under 16 år, för­summat att fullgöra denna plikt och har socialhjälp till följd härav måst lämnas åt barnet, föreligger ej ersättningsskyldighet för den av föräldrarna eller adoptivföräldrar­na, som icke gjort sig skyldig till försummelse   av   sin   underhålls-


Har någon, som enligt dom eller avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barn under 16 år, försummat att full­göra denna plikt och har social­hjälp till följd härav måst lämnas åt barnet, föreUgger ej ersättnings­skyldighet för den av föräldrarna, som icke gjort sig skyldig till för­summelse av sin underhållsskyl­dighet.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

30    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 4 §  lagen (1956: 293) om ersättning ut smittbärare skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


4 §1


Är den till ersättning berättiga­de inlagen å sjukhus, som i lagen om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomstbort­fall minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet till den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn, adoptivbarn eller fosterbarn under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för dag.


Är den till ersättning berättiga­de inlagen å sjukhus, som i lagen om allmän försäkring omförmäles, skall ersättningen för inkomstbort­fall minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av ersättningens belopp. Det lägsta ersättningsbeloppet till den, som stadigvarande sammanbor med eget eller makes barn eller foster­barn under tio år, skall för tid då han är intagen å sjukhus utgöra åtta kronor för dae.


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. ' Senaste lydelse 1970:143.


 


LU 1971: 25


36


31    Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1956: 629  om erkända arbetslöshets­kassor

Härigenom förordnas, att 19 § förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


19 §


Barntillägg utgår till medlem, som själv har barn, adoptivbarn eller fosterbarn eller vars make har barn i tidigare gifte eller utom äktenskap eller adoptivbarn, under förutsättning att barnet är under 16 år och kyrkoskrivet hos med­lemmen. Därest medlemmen är underhållsskyldig mot eget eller andra makens barn eller adoptiv­barn under 16 år och på sätt till­synsmyndigheten föreskriver styr­ker att underhållsskyldigheten full­göres, utgår barntillägg, ehuru bar­net ej är kyrkoskrivet hos honom.

Äro medlemmar, som samman­bo, samtidigt arbetslösa och berät­tigade till barntillägg för samma barn, skall tillägg endast utgå till fadern (adoptivfadern, fosterfa­dern), om han är en av de berätti­gade, och eljest endast till modern (adoptivmodern, fostermodern).


Barntillägg utgår lill medlem, som själv har barn eller fosterbarn eller vars make har barn i tidigare gifte eller utom äktenskap, under förutsättning att barnet är under 16 år och kyrkoskrivet hos med­lemmen. Därest medlemmen är underhållsskyldig mot eget eller andra makens barn under 16 år och på sätt tillsynsmyndigheten fö­reskriver styrker att underhålls­skyldigheten fullgöres, utgår barn­tillägg, ehuru barnet ej är kyrko­skrivet hos honom.

Äro medlemmar, som samman­bo, samtidigt arbetslösa och be­rättigade till barntillägg för sam­ma barn, skall tillägg endast utgå till fadern (fosterfadern), om han är en av de berättigade, och eljest endast till modern (fostermodern).


Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Förordningen omtryckt 1964: 495.


 


LU 1971: 25                                                            37

32    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp

Härigenom förordnas, att 9 § lagen (1964: 47) om krigshjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

9 §

Den, som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller av grov vårdslös­het lämnat oriktig eller vilseledande uppgift rörande hjälpbehovet eller orsaken till detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som utgivits på grund av sådan uppgift.

Konungen förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för krigshjälp enligt 2 § första stycket

a)   för hjälptagare, där denne kommer i åtnjutande av annan social förmån för samma tid som krigshjälpen avser;

b)   för underhållsskyldig, där  b) för underhållsskyldig, där krigshjälpen utgivits till hans make krigshjälpen utgivits till hans make eller till hans barn eller adoptiv-     eller till hans barn under sexton barn under sexton år, för tillgodo-                         år, för tillgodoseende av hjälpbe-scende av hjälpbehov, vilket icke      hov, vilket icke skulle ha förele-skulle ha förelegat därest han full-    gat därest han fullgjort sin under-gjort sin underhållsskyldighet.             hållsskyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

33    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

1 §

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under för­äldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Utan hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, må bidrags­förskott utgå, därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhållsskyldig.


 


LU 1971: 25                                                            38

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

I fråga om adoptivbarn av.ses i denna lag med barnets föräldrar adoptanten. Är barn adopterat av makar eller har ena maken adop­terat den andres barn, anses barnet såsom deras gemensamma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

34    Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsreglemcntet (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 26 § studiehjälpsreglemcntet (1964:402)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

26 §

Vad i detta reglemente är stad- Vad i delta reglemente är stad­
gat om föräldrar avser dels fader
gat om föräldrar avser dels fader
och moder som ha vårdnaden el-
och moder som ha vårdnaden el­
ler, i fråga om studerande som
ler, i fråga om studerande som
fyllt tjugo år, senast haft vårdna-
fyllt tjugo år, senast haft vårdna­
den om den studerande, dels fader
den om den studerande, dels fader
eller moder som stadigvarande
eller moder som stadigvarande
sammanbor med vårdnadshavare
sammanbor med vårdnadshavare
som nu sagts. I fråga om foster-
som nu sagts. I fråga om foster­
barn eller adoptivbarn gäller vad
barn gäller vad som sägs om för-
som sägs om föräldrar i stället
äldrar i stället fosterföräldrarna,
fosterföräldrarna eller adoptivför­
äldrarna.

Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte eller utom äkten­skap, skall vid prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för inkomst och för­mögenhet hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Reglementet omtryckt 1970: 267.


 


LU 1971:25                                                                           39

Utskottet

De ändringar i adoptionslagstiflningen som antogs av 1970 års riksdag (ILU 1970: 81 och 82, rskr 470) och trädde i kraft den 1 januari och den 1 juli 1971 har lett till att adoptivbarn nu är helt likställda med andra barn i familjerättsligt hänseende så långt detla över huvud taget är möjligt. I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om adoptions rättsverkningar. Förslaget innebär all den allmänna likslällighetsprincipen kommer till klart uttryck i lagstiftningen om adop­tion. Enligt utskottets mening måste detta anses värdefullt. Utskottet, som inte har något att invända mot utformningen av regeln, tillstyrker lagförslaget.

Som departementschefen framhåller blir det i fortsättningen inte nöd­vändigt att belasta regler i annan lagstiftning som rör släktskapsrelatio­ner med särskilda bestämmelser för adoptivförhållanden annat än i un­dantagsfall. Utskottet har därför inget alt erinra mot det föreslagna slo­pandet av specialbestämmelser om adoption i ett stort antal författ­ningar.

De föreslagna specialbestämmelserna i arvs- och gåvoskatteförord­ningen, medborgarskapslagen och namnlagen föranleder ingen utskottets erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de vid propositionen 1971: 143 fogade författ­ningsförslagen.

Stockholm den 1 december 1971

På lagutskottets vägnar DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgard (m), Hammar­berg (s)*, Börjesson i Falköping (c), fru Asbrink (s)*, fru Lundblad (s)*, herrar Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson i Timrå (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling (s), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971    71 0028