Lagutskottets betänkande nr 25 år 1971

LU 1971: 25

Nr 25

Lagutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m.

Genom en den 8 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 143, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över
justitieärenden föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade
förslag till

1. lag om ändring i föräldrabalken,

2. lag om ändring i giftermålsbalken,

3. lag om ändring i ärvdabalken,

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i brottsbalken,

6. lag om ändring i rättegångsbalken,

7. lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp,

8. lag om ändring i lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

9. lag om ändring i konkurslagen (1921: 225),

10. lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,

11. lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal,

12. lag om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap,

13. lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

14. lag om ändring i lagen (1957: 390) om fiskearrenden,

15. lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83),

16. lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97),

17. lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,

18. lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring,

19. lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge,

20. lag om ändring i namnlagen (1963: 521),

21. lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),

22. lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag,

23. lag om ändring i förköpslagen (1967: 868),

24. lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437),

25. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

1 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 25

LU 1971: 25

26. förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt,

27. lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99),

28. lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261),

29. lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp,

30. lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare,

31. lag om ändring i förordningen (1956: 629) om erkända arbetslöshetskassor,

32. lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp,

33. lag om ändring i lagen (1964: 143) om bidragsförskott,

34. lag om ändring i studiehjälpsreglementet (1964: 402).

Propositionens huvudsaktiga innehåll

I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän regel om
adoptions rättsverkningar. Enligt den föreslagna bestämmelsen skall vid
tillämpning av lag eller annan författning som tillägger släktskap eller
svågerlag rättslig betydelse adoptivbarn anses som adoptantens barn och
inte som barn till sina biologiska föräldrar. Undantag görs för de fall
då annat följer av särskild föreskrift eller av sakens natur. Det föreslås
vidare att de specialbestämmelser om adoptivbarn som finns på olika
håll i lagstiftningen både inom och utom det familjerättsliga området
slopas med vissa undantag. Specialregler för adoptivförhållanden kommer
i fortsättningen att finnas i arvs- och gåvoskatteförordningen,
medborgarskapslagen och namnlagen.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1972.

Lagförslagen har följande lydelse.

LU 1971: 25

1 Förslag till

Lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom förordnas i fråga om föräldrabalken1
dels att 6 kap. 11 §, 7 kap. 5 § och 8 kap. 2 § skall upphöra att gälla,
dels att 11 kap. 1 § och 12 kap. 1 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

8 §2

Vid tillämpning av bestämmelse
i lag eller annan författning som
tillägger släktskap eller svågerlag
rättslig betydelse skall adoptivbarn
anses som adoptantens barn i äktenskap
och icke som barn till sina
biologiska föräldrar. Har make
adopterat andre makens barn eller
adoptivbarn, skall dock barnet anses
som makarnas gemensamma.

Första stycket gäller ej, om annat
är särskilt föreskrivet eller följer
av rättsförhållandets natur.

11 kap.

1 §

För underårigt barn i äktenskap vare föräldrarna förmyndare. Dör en
av föräldrarna, eller kan någon av dem enligt 4 § icke vara förmyndare,
eller varder någon av dem entledigad från förmynderskapet, vare den
andre barnets förmyndare.

Går föräldrarnas äktenskap åter eller vinna de hemskillnad eller äktenskapsskillnad,
vare den barnets förmyndare, som skall hava vårdnaden
om det. Varder eljest förordnat att vårdnaden skall tillkomma allenast
den ene av föräldrarna, vare han ock förmyndare.

Vad med avseende å förmynderskap
stadgas om föräldrar och
barn i äktenskap skall äga motsvarande
tillämpning å adoptant och
adoptivbarn. År någon adopterad
av makar eller har ena maken

1 Senaste lydelse av 7 kap. 5 § 1958: 640.

2 Förutvarande 4 kap. 8 § upphävd genom 1970: 840.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse

adopterat den andres barn, vare
därvid så ansett, som vore barnet
deras gemensamma.

12
1

Förmynderskap för underårig
skall inskrivas, då fader, efter vilken
den underårige är arvsberättigad,
eller moder eller, om den
underårige är adopterad, adoptant
avlider eller då dessförinnan egendom,
som skall stå under förmyndarens
förvaltning, annorledes än
genom upptagande av lån tillfaller
den underårige eller någon rättens
åtgärd vidtages i fråga som rör förmynderskapet.

Inskrivningen skall ske hos rätten i den ort, där den som utövar förmynderskapet
har hemvist inom riket eller, om inskrivningen föranledes
av att fader eller moder som ensam utövat förmynderskapet avlidit, där
denne senast haft sådant hemvist. Hava föräldrar till barn i äktenskap,
som utöva förmynderskapet gemensamt, skilda hemvist, skall inskrivningen
ske där fadern har hemvist eller, om den föranledes av fråga om
moderns entledigande från förmynderskapet, där hon har hemvist. Finnes
ej domstol som efter vad ovan stadgas är behörig att verkställa inskrivningen,
skall denna ske vid Stockholms tingsrätt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2 Förslag till

Lag om ändring i giftermålsbalken

Härigenom förordnas, att 2 kap. 2 § och 13 kap. 13 § giftermålsbalken
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §i

Den, som är under tjugo år och ej förut varit gift, må ej ingå äktenskap
utan föräldrarnas samtycke.

Är den ene av föräldrarna död eller sinnessjuk eller sinnesslö eller

* Senaste lydelse 1969: 799.

1 Senaste lydelse 1969: 798.

Föreslagen lydelse

kap.

§3

Förmynderskap för underårig
skall inskrivas, då fader eller moder
avlider eller då dessförinnan
egendom, som skall stå under förmyndarens
förvaltning, annorledes
än genom upptagande av lån tillfaller
den underårige eller någon
rättens åtgärd vidtages i fråga som
rör förmynderskapet.

LU 1971:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utan del i vårdnaden, eller kan yttrande från den ene ej utan märklig
omgång eller tidsutdräkt inhämtas, vare den andres samtycke tillfyllest.
Är sådant fall för handen beträffande båda föräldrarna, tage den trolovade
samtycke av förmyndaren eller, där särskild förmyndare ej är
nämnd, av annan giftoman, som rätten på anmälan förordnar.

1 fråga om adoptivbarn skall vad
nu sagts om föräldrarna gälla
adoptanten eller, om barnet adopterats
av makar eller ena maken
adopterat den andres barn, makarna.

13 kap.

13 §2

Vid lotternas utläggning äge vardera maken eller, om endera är död,
den efterlevande på sin lott bekomma arbetsredskap och andra lösören,
som erfordras till fortsättande av hans näring. Därefter vare en var av
makarna berättigad att på sin lott erhålla den till hans giftorättsgods hörande
egendom som han önskar. Fastighet, som tillhör ena makens giftorättsgods,
så ock annan till ena makens giftorättsgods hörande egendom,
som det av särskild anledning kan vara av intresse för honom att behålla,
vare han, även om egendomen i värde överstiger vad på hans lott
belöper, berättigad bekomma, om han lämnar penningar till fyllnad av
andra makens lott.

Skall ena makens enskilda egendom gå i betalning för vederlag, som i
6 eller 7 § sägs, gånge vederlaget ut i egendom, som maken själv äger
anvisa.

Rätt, varom i första stycket sista
punkten sägs, tillkomme, när make
är död, ej andra arvingar än
bröstarvingar; och njute de sådan
rätt allenast beträffande fastighet,
som maken förvärvat från någon
med vilken han varit släkt i rätt
uppstigande led eller till vilken han
på grund av adoption stått i motsvarande
förhållande eller ock från
sådan anförvants dödsbo.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

* Senaste lydelse 1968: 206.

LU 1971: 25

3 Förslag till

Lag om ändring i ärvdabalken

Härigenom förordnas i fråga om ärvdabalken1

dels att 4 kap. samt 8 kap. 9 § skall upphöra att gälla,

dels att 10 kap. 4 § och 18 kap. 5 § skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
10 kap.

Nuvarande lydelse

Till testamentsvittne må ej tagas
den som är under femton år
eller på grund av sinnessjukdom,
sinnesslöhet eller annan rubbning
av själsverksamheten saknar insikt
om betydelsen av vittnesbekräftelsen,
ej heller testators make eller
den som med honom är i rätt uppeller
nedstigande skyldskap eller
svågerlag eller är hans syskon eller
som på grund av adoption står i
motsvarande förhållande till honom.

Ej må någon tagas till vittne vid
förordnande till honom själv, hans
make eller någon, vilken med honom
är i skyldskap eller svågerlag
som nyss är sagt eller på grund
av adoption står i motsvarande
förhållande till honom. Förordnande
att vara testamentsexekutör
medför dock ej hinder att vara
vittne.

Till testamentsvittne må ej tagas
den som är under femton år eller
på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet
eller annan rubbning av
själsverksamheten saknar insikt om
betydelsen av vittnesbekräftelsen,
ej heller testators make eller den
som med honom är i rätt uppeller
nedstigande skyldskap eller
svågerlag eller är hans syskon.

Ej må någon tagas till vittne vid
förordnande till honom själv, hans
make eller någon, vilken med honom
är i skyldskap eller svågerlag
som nyss är sagt. Förordnande att
vara testamentsexekutör medför
dock ej hinder att vara vittne.

Åberopas testamentsvittne till bevis i rättegång, gäller vad i rättegångsbalken
är stadgat om sådant bevis.

18 kap.

5 §

Delägare som var för sin försörjning beroende av den döde äger såsom
förskott å sin lott utfå vad för sådant ändamål erfordras, såvitt
lotten uppenbarligen förslår och förskottet kan lämnas utan olägenhet
för utredningen.

1 Senaste lydelse av
4 kap. 1 § 1969: 621
8 kap. 9 §

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse

Efterlevande make och oförsörjda
barn eller adoptivbarn skola
städse njuta nödigt underhåll ur
boet under tre månader från dödsfallet.

Föreslagen lydelse

Efterlevande make och oförsörjda
barn skola städse njuta nödigt
underhåll ur boet under tre månader
från dödsfallet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

4 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas, att 9 kap. 8 § jordabalken skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse1 Föreslagen lydelse

9 kap.

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt
avtalet enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på
ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap.
14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av
dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att 3. jordägaren gör sannolikt, att

han själv, hans make eller avkom- han själv, hans make eller avkom ling

eller hans adoptivbarn eller ling skall bruka arrendestället,

dess avkomling skall bruka arrendestället,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera
ändamålsenlig indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl
är obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet
med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas
för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrendatorn
att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första
stycket rätt till sådan förlängning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Lydelse enligt 1970: 994.

LU 1971: 25

5 Förslag till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom förordnas, att 5 kap. 5 §, 8 kap. 3 och 13 §§ samt 17 kap.
11 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

5 §1

Brott som avses i 1—3 §§ må ej åtalas av annan än målsägande.
Förtal eller grovt förtal må dock åtalas av åklagare, om målsägande
angiver brottet till åtal och åtal av särskilda skäl finnes påkallat ur allmän
synpunkt.

Har förtal riktats mot avliden,
må åtal väckas av den avlidnes efterlevande
make, bröstarvinge, fader,
moder eller syskon samt, om
åtal av särskilda skäl finnes påkallat
ur allmän synpunkt, av åklagare.

Har förtal riktats mot avliden,
må åtal väckas av den avlidnes
efterlevande make, bröstarvinge,
fader, moder eller syskon eller av
den sorn på grund av adoption
stod i motsvarande förhållande till
honom samt, om åtal av särskilda
skäl finnes påkallat ur allmän synpunkt,
av åklagare.

Innebär brott som avses i 1—3 §§, att någon genom förgripelse å
främmande makts statsöverhuvud som vistas här i riket eller å främmande
makts representant här i riket kränkt den främmande makten, må
brottet åtalas av åklagare utan hinder av vad som stadgas i första stycket.
Atal får dock ej ske utan förordnande av Konungen eller den
Konungen bemyndigat därtill.

8 kap.

3 §

Stjäl någon från dödsbo, vari
han är delägare, eller stjäla makar,
syskon, föräldrar och barn, de som
på grund av adoption stå i motsvarande
förhållande eller fosterföräldrar
och fosterbarn från varandra
medan de sammanbo, dömes
för b o d r ä k t till böter eller
fängelse i högst ett år. För bodräkt
dömes ock, om någon stjäl
lösöre vari han äger del. Medverka
flera till stöld och gäller vad nu
är sagt någon av dem, dömes jämväl
envar av de övriga för bodräkt,
dock ej den som handlat

Senaste lydelse 1970: 225.

Stjäl någon från dödsbo, vari
han är delägare, eller stjäla makar,
syskon, föräldrar och barn eller
fosterföräldrar och fosterbarn från
varandra medan de sammanbo,
dömes för b o d r ä k t till böter
eller fängelse i högst ett år. För
bodräkt dömes ock, om någon
stjäl lösöre vari han äger del. Medverka
flera till stöld och gäller
vad nu är sagt någon av dem,
dömes jämväl envar av de övriga
för bodräkt, dock ej den som
handlat med uppsåt att tillägna
sig det tillgripna.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med uppsåt att tillägna sig det tillgripna.

13 §

Har annat i detta kapitel omförmält
brott än grov stöld, rån eller
grovt rån förövats mot make eller
trolovad till gärningsmannen eller
till annan vid brottet medverkande
eller mot syskon, skyldeman i
rätt upp- eller nedstigande led eller
den som i första svågerlag lika
nära är eller mot den, till vilken
gärningsmannen eller annan medverkande
på grund av adoption
står i motsvarande förhållande, eller
mot fosterföräldrar eller fosterbarn,
må åklagare väcka åtal
allenast om brottet av målsägande
angives till åtal eller ock åtal finnes
påkallat ur allmän synpunkt.

Vid tillämpning av vad nu sagts
häleri och häleriförseelse.

Har annat i detta kapitel omförmält
brott än grov stöld, rån eller
grovt rån förövats mot make eller
trolovad till gärningsmannen eller
till annan vid brottet medverkande
eller mot syskon, skyldeman i rätt
upp- eller nedstigande led eller
den som i första svågerlag lika
nära är eller mot fosterföräldrar
eller fosterbarn, må åklagare väcka
åtal allenast om brottet av
målsägande angives till åtal eller
ock åtal finnes påkallat ur allmän
synpunkt.

skall såsom medverkan anses jämväl

17 kap.

11 §

Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom att undkomma,
undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att
det uppdagas eller beivras, dömes för skyddande av brottsling
till böter eller fängelse i högst två år.

Den som icke insåg men hade skälig anledning antaga att den andre
var brottslig, dömes till böter.

Make, trolovad, syskon, skyldeman
i rätt upp- eller nedstigande
led, den som i första svågerlag är
lika nära förenad med den brottslige,
den som på grund av adoption
står i motsvarande förhållande
till honom, fosterföräldrar eller
fosterbarn må ej fällas till ansvar
enligt denna paragraf.

Make, trolovad, syskon, skyldeman
i rätt upp- eller nedstigande
led, den som i första svågerlag är
lika nära förenad med den brottslige,
fosterföräldrar eller fosterbarn
må ej fällas till ansvar enligt
denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

LU 1971: 25

6 Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom förordnas, att 4 kap. 12 och 13 §§, 20 kap. 13 §, 21 kap.
1 § och 36 kap. 3 § rättegångsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

12 §i

De som med varandra äro eller
varit gifta eller äro trolovade eller
äro i rätt upp- och nedstigande
släktskap eller svågerlag eller äro
syskon eller äro i det svågerlag,
att den ene är eller varit gift med
den andres syskon, eller som på
grund av adoption stå i motsvarande
förhållande till varandra, må ej
samtidigt sitta som domare i rätten.

13 §2

Domare vare jävig att handlägga mål:

1. om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång
kan vänta synnerlig nytta eller skada;

2. om han med part är elier
varit gift eller är trolovad eller
är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är
syskon eller är i den släktskap, att
den ene är avkomling till den andres
syskon eller att de äro syskonbarn,
eller i det svågerlag, att den
ene är eller varit gift med den
andres syskon eller syskons avkomling
eller med någon, från vilkens
syskon den andre härstammar,
eller om han på grund av
adoption står i motsvarande förhållande
till part;

3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan
vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;

4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare
eller god man för part eller eljest parts ställföreträdare eller är
ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse
eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan

1 Senaste lydelse 1958: 641.

* Senaste lydelse 1958: 641.

2. om han med part är eller
varit gift eller är trolovad eller
är i rätt upp- eller nedstigande
släktskap eller svågerlag eller är
syskon eller är i den släktskap, att
den ene är avkomling till den andres
syskon eller att de äro syskonbarn,
eller i det svågerlag, att den
ene är eller varit gift med den
andres syskon eller syskons avkomling
eller med någon, från vilkens
syskon den andre härstammar; -

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar
förvaltningen av den angelägenhet målet rör;

5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon,
som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller
skada, står i förhållande, som avses i 4;

6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med
honom för att göra honom jävig;

7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat
beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom
skiljeman tagit befattning därmed;

8. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt
part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller

9. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba
förtroendet till hans opartiskhet i målet.

20 kap.

13 §3

Har någon genom brott blivit
dödad, äge hans efterlevande make,
bröstarvinge, fader, moder eller
syskon samma rätt som målsägande
att angiva brottet eller tala
därå.

Har någon genom brott blivit
dödad, äge hans efterlevande make,
bröstarvinge, fader, moder eller
syskon eller den som på grund
av adoption stod i motsvarande
förhållande till honom samma rätt
som målsägande att angiva brottet
eller tala därå.

Avlider eljest den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit
förnärmad eller lidit skada, äge närstående, som nu sagts, samma rätt
att angiva brottet eller tala därå, som tillkom den avlidne, om icke av
omständigheterna framgår, att denne ej velat angiva eller åtala brottet.

21 kap.

1 §4

Den misstänkte äge själv föra sin talan. Är han omyndig, skall rätten,
om det med hänsyn till brottets beskaffenhet eller eljest finnes erforderligt,
höra den som har vårdnaden om honom; denne äge ock föra talan

för den omyndige.

Har den misstänkte avlidit, äge
hans efterlevande make, bröstarvinge,
fader, moder eller syskon
eller den som på grund av adoption
stod i motsvarande förhållande
till honom föra talan mot dom,
såvitt genom denna fastställts, att
den misstänkte förövat gärningen.

* Senaste lydelse 1958: 641.

4 Senaste lydelse 1958:641.

Har den misstänkte avlidit, äge
hans efterlevande make, bröstarvinge,
fader, moder eller syskon
föra talan mot dom, såvitt genom
denna fastställts, att den misstänkte
förövat gärningen.

LU 1971: 25

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

36 kap.
3 §5

Den som med part är eller varit
gift eller är trolovad eller är i rätt
upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag eller är syskon eller
är i det svågerlag, att den ene
är eller varit gift med den andres
syskon, eller som på grund av
adoption står i motsvarande förhållande
till part vare ej skyldig
att avlägga vittnesmål.

Står någon till parts ställföreträdare i sådant förhållande, som nu
sagts, äge han ej på grund därav undandraga sig att vittna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1915: 219) om avbetalningsköp

Härigenom förordnas, att 11 § lagen (1915: 219) om avbetalningsköp
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §J

Handräckning må beviljas endast där utmätningsmannen finner
uppenbart, att sådant dröjsmål föreligger med betalningen, som i 2 §
första stycket sägs, eller att köparen eljest åsidosatt förpliktelse, vars
uppfyllande är av väsentlig betydelse för säljaren.

Gång- och sängkläder, som äro Gång- och sängkläder, som äro
oundgängligen behövliga för kö- oundgängligen behövliga för köparen,
hans make och oförsörjda paren, hans make och oförsörjda

barn eller adoptivbarn, må icke i barn, må icke i något fall åter något

fall återtagas. tagas.

Visar köparen sannolika skäl, att godset blivit sålt till oskäligt högt
pris, må handräckning ej heller beviljas.

:nna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

‘ Senaste lydelse 1958: 641.

1 Senaste lydelse 1953:152.

LU 1971: 25

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten
att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1916: 156) om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa
bolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §l

Utländsk medborgare må ej utan tillstånd för varje särskilt fall här
i riket förvärva fast egendom eller inmuta mineralfyndighet eller förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tillämpas
beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser.

Tillstånd för utländsk medborgare att förvärva fast egendom må, om
skäl mot tillståndet icke föreligger med hänsyn till allmänt intresse
eller förvärvarens personliga förhållanden, lämnas av länsstyrelsen

1. om egendomen förvärvas huvudsakligen för att bereda förvärvaren
och hans familj

a) stadigvarande bo och hemvist samt egendomen är bostadsfastighet,
avsedd för en eller ett fåtal familjer, eller tomt, lämpad att bebyggas
med ett mindre bostadshus,

b) bostad för fritidsändamål samt egendomen är lämpad därför,

2. om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst genom
jordbruk, åt vilket han kan antagas komma att själv ägna sig, samt
förvärvaren förut varit svensk medborgare eller sedan två år har hemvist
i Sverige,

3. om egendomen förvärvas för att bereda förvärvaren utkomst genom
annan näringsverksamhet, för vilken egendomen prövas behövlig,
samt förvärvaren antingen har hemvist i Sverige sedan två år och har
fått sådant tillstånd till näringsverksamheten som avses i 5 § lagen den
29 november 1968 (nr 555) om rätt för utlänning och utländskt företag
att idka näring här i riket eller har bosättningstillstånd.

4. om förvärvaren är fånges- 4. om förvärvaren är fångesmannens
make eller om förvär- mannens make eller om förvärvaren
eller, när makar förvärva varén eller, när makar förvärva

gemensamt, endera av dem är gemensamt, endera av dem är

fångesmannens eller också, om fångesmannens eller också, om

denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkom ling,

adoptivbarn, syskon eller ling, syskon eller syskons avkom adoptivbarns

eller syskons avkom- ling.

ling.

I övriga fall lämnas tillstånd av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1968: 560.

LU 1971: 25

9 Förslag till

Lag om ändring i konkurslagen (1921: 225)

Härigenom förordnas, att 93 § konkurslagen (1921: 225) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

93 §

I fall, då det åligger förmyndare att avlägga sådan ed, som omförmäles
i 91 §, vare jämväl den omyndige, om han fyllt femton år, pliktig att
avlägga eden, så framt förvaltaren eller borgenär det yrkar samt ej sådana
särskilda omständigheter föreligga, att anledning till edgången saknas.
Är gäldenär gift, åligge samma skyldighet hans make.

Gäldenärs barn och adoptivbarn Gäldenärs barn eller, där gäldeeller,
där gäldenären är död, hans närén är död, hans stärbhusdel stärbhusdelägare,

så ock gäldenä- ägare, så ock gäldenärens husfolk

rens husfolk och tjänare vare, om och tjänare vare, om det kan an det

kan antagas, att de äga kun- tagas, att de äga kunskap om boet,

skap om boet, pliktige att på yr- pliktige att på yrkande av förval kande

av förvaltaren eller borge- tarén eller borgenär avlägga ed,

när avlägga ed, som nyss nämnts. som nyss nämnts. Har någon haft

Har någon haft egendom, som hör egendom, som hör till boet, om

till boet, om händer, vare han händer, vare han pliktig att upp pliktig

att uppgiva vad han om- giva vad han omhänderhaft och

händerhaft och med ed fästa upp- med ed fästa uppgiften, så framt

giften, så framt förvaltaren eller förvaltaren eller borgenär det yrborgenär
det yrkar. kar.

Edgångsyrkande, som ovan i denna paragraf avses, skall göras hos
konkursdomaren. Har sådant yrkande framställts, kalle konkursdomaren
den, av vilken edgång äskas, att infinna sig inför konkursdomaren å tid
och ställe, som av honom bestämmas; underrätte ock därom rättens
ombudsman och förvaltaren samt, där edgångsyrkandet framställts av
borgenär, denne. Medgives yrkandet, varde, om det kan ske, edgången
genast fullgjord; kan det ej ske vid tillfället, meddele konkursdomaren
beslut om tid och ställe, då eden skall inför honom avläggas. Medgives
ej yrkandet, varde frågan om edgång skall äga rum hänskjuten till rätten;
och vare, där rätten bifaller edgångsyrkandet, om edgångens fullgörande
inför konkursdomaren lag, som nyss sagts. Bestämmelserna i 92 § andra
stycket skola i fall, varom här är fråga, äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

LU 1971: 25

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för
nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §x

Den som med nyttjanderätt för brukande eller bostadsändamål innehar
annan tillhörig mark vare berättigad att i den ordning denna lag
stadgar tillösa sig marken under förutsättning:

dels att marken är upplåten för nyttjanderättshavarens livstid eller vid
annan upplåtelse, då ansökan om utövande av lösningsrätt göres, mer än
tio år i följd innehafts av annan än ägaren eller ock den tid, marken
innehafts av annan än ägaren, tillsammans med den tid, som återstår
enligt gällande avtal om nyttjanderätt till marken, uppgår till mer än
tio år;

dels att marken sedan den 1 januari 1928 varit bebyggd med nyttjanderättshavare
tillhörigt boningshus, som under samma tid utgjort stadigvarande
bostad åt honom och hans familj;

och dels att minst en fjärdedel av det värde, marken med därå befintliga
byggnader äger, belöper på nyttjanderättshavarens byggnader.

Avlider nyttjanderättshavare Avlider nyttjanderättshavare

utan att hava utövat honom enligt utan att hava utövat honom enligt
föregående stycke tillkommande föregående stycke tillkommande

lösningsrätt och skall enligt nytt- lösningsrätt och skall enligt nytt janderättsavtalet

ny ttj anderätten janderättsavtalet ny ttj anderätten

upphöra till följd av dödsfallet, äge upphöra till följd av dödsfallet, äge

dock efterlevande make, bröstar- dock efterlevande make eller

vinge eller adoptivbarn utöva lös- bröstarvinge utöva lösningsrätten;

ningsrätten; och skall beträffande och skall beträffande sådan efter sådan

efterlevande i tillämpliga de- levande i tillämpliga delar gälla

lar gälla vad i denna lag sägs om vad i denna lag sägs om nyttjan nyttjanderättshavare,

där ej an- derättshavare, där ej annorlunda

norlunda är särskilt stadgat. är särskilt stadgat.

Ändå att avtal om nyttjanderätt till marken icke visas föreligga, skall
vad i första stycket stadgas äga motsvarande tillämpning; och skall i
sådant fall å innehavaren av marken tillämpas vad i denna lag sägs om
nyttjanderättshavare.

Vid uppskattning av värde, som i första stycket sägs, skall ej medräknas
värdet av förbättring, vilken marken vunnit genom arbete eller kostnad,
som nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare,
vars rätt övergått å denne, nedlagt å marken utöver vad honom ålegat
enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller uppenbarligen varit förutsatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Senaste lydelse 1967: 756.

LU 1971: 25

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1927: 77) om försäkringsavtal

Härigenom förordnas, att 104 och 105 §§ lagen (1927: 77) om försäkringsavtal
skall ha nedan angivna lydelse.

'Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

104 §!

Är förmånstagare insatt, skall försäkringsbelopp, som utfaller efter
försäkringstagarens död, ej ingå i dennes kvarlåtenskap.

Har försäkringstagaren efterlämnat
make, bröstarvinge, adoptivbarn
eller dess bröstarvinge,
skall, där förordnandet hade kunnat
av försäkringstagaren återkallas,
försäkringsbeloppet, så vitt
fråga är om efterlämnad stärbhusdelägares
giftorätt, rätt enligt
13 kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken,
rätt till vederlag eller
laglott, behandlas så som om beloppet
tillhört boet och tillagts
förmånstagaren genom testamente.

Har försäkringstagaren efterlämnat
make eller bröstarvinge,
skall, där förordnandet hade kunnat
av försäkringstagaren återkallas,
försäkringsbeloppet, så vitt
fråga är om efterlämnad stärbhusdelägares
giftorätt, rätt enligt 13
kap. 12 § andra stycket giftermålsbalken,
rätt till vederlag eller laglott,
behandlas så som om beloppet
tillhört boet och tillagts förmånstagaren
genom testamente.

I fråga om tjänstegrupplivförsäkring skall andra stycket ej tillämpas
på belopp som på grund av försäkringen tillfaller make eller med hustru
likställd kvinna eller bröstarvinge.

Huru efter försäkringstagarens död hans borgenärer i visst fall äga
hålla sig till försäkringsbeloppet, stadgas i andra stycket av 116 §.

105 §

Vid tolkning av bestämmelser om förmånstagares rätt till försäkringsbelopp,
som utfaller efter försäkringstagarens död, skall, där ej annat
framgår av omständigheterna, iakttagas följande:

Har försäkringstagaren betecknat sin make såsom förmånstagare, skall,
där han vid sin död var omgift, förordnandet gälla till förmån för den,

med vilken han då levde i äktenskap.

Äro försäkringstagarens barn
insatta som förmånstagare, skall
förordnandet gälla till förmån för
bröstarvinge, adoptivbarn eller
dess bröstarvinge och, där flera
sådana förmånstagare finnas, envar
av dem äga del i försäkringsbeloppet
efter de grunder, som
gälla i fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren.

1 Senaste lydelse 1969: 615.

Äro försäkringstagarens barn insatta
som förmånstagare, skall
förordnandet gälla till förmån för
bröstarvinge och, där flera sådana
förmånstagare finnas, envar av
dem äga del i försäkringsbeloppet
efter de grunder, som gälla i fråga
om arvsrätt efter försäkringstagaren.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har försäkringstagaren insatt make och barn såsom förmånstagare,
skall, såframt flera förmånstagare finnas, envar av dem taga del i försäkringsbeloppet
efter de grunder, som vid dödsfall gälla i fråga om
bodelning och om sådan förmånstagares arvsrätt.

Äro försäkringstagarens arvingar insatta såsom förmånstagare, tage
envar av dem del i försäkringsbeloppet efter de grunder som gälla i
fråga om arvsrätt efter försäkringstagaren.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fall då försäkringstagaren avlidit dessförinnan.

12 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap

Härigenom förordnas, att i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap
skall införas en ny paragraf, 13 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 a §

Bestämmelserna i denna lag om
barns förvärv eller förlust av
svenskt medborgarskap med anledning
av att barnets fader eller
moder förvärvar eller förlorar sådant
medborgarskap gäller i fråga
om adoptivbarn endast om barnet
också är adoptivfaderns eller
adoptiv moderns barn i eller utom
äktenskap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

2 Riksdagen 1971. 8 sami. Nr 25

Kartong. S. 31, not 2 nederst på sidan. Står: 1966: 271 Rättat till: 1966: 424.
Sid. 32 efter rad 12 insattes: I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens
bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen
på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket
lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

LU 1971: 25

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 4, 15, 21 och 22 §§ lagen (1954: 243) om
yrkesskadeförsäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Från försäkringen undantages arbetstagare som är gift med arbetsgivaren.

Jämväl arbetstagare, som är i
rätt upp- eller nedstigande släktskap
eller svågerlag med arbetsgivaren
eller dennes make och som
varaktigt lever i hushållsgemenskap
med arbetsgivaren, är undantagen
från försäkringen, dock endast
såvida arbetstagaren ej är placerad
i sjukpenningklass enligt lagen
om allmän försäkring.

Utföres arbetet för två eller flera arbetsgivares gemensamma räkning,
skall vad i första och andra styckena är stadgat om undantag från försäkringen
icke äga tillämpning, med mindre förutsättningarna därför
äro uppfyllda i förhållande till envar av arbetsgivarna.

15 §2

För tid, då yrkesskada föranleder sjukhusvård, skall sjukpenning
minskas med fem kronor för dag, dock med högst hälften av sjukpenningens
belopp.

För skadad, som stadigvarande
sammanbor med eget eller makes
barn, adoptivbarn eller fosterbarn
under tio år, utgör sjukpenningen
vid sjukhusvård lägst sex kronor
för dag.

För skadad, som stadigvarande
sammanbor med eget eller makes
barn eller fosterbarn under tio år,
utgör sjukpenningen vid sjukhusvård
lägst sex kronor för dag.

21 §»

Varje barn till den avlidne äger
till och med den månad, under
vilken det fyller nitton år, uppbära
livränta med belopp, som motsvarar
en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst. Är barnet
efter sagda tidpunkt till följd av

1 Lagen omtryckt 1962: 408.

* Senaste lydelse 1970:142.

* Senaste lydelse 1967:916.

Varje barn till den avlidne äger
till och med den månad, under vilken
det fyller nitton år, uppbära
livränta med belopp, som motsvarar
en sjättedel av den avlidnes årliga
arbetsförtjänst. Är barnet efter
sagda tidpunkt till följd av

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak
ur stånd att själv försörja sig,
skall livräntan utgå, så länge anledningen
till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock
längst till och med den månad,
under vilken barnet fyller tjuguctt
år. Till barn, sorn var adopterat
av annan än den avlidnes make,
skall livränta dock ej utgivas.
Ej heller skall livränta utgå till
barn utom äktenskap, därest den
avlidne enligt avtal som är bindande
för barnet, åtagit sig att till
dess underhåll utgiva visst belopp
en gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt
till livränta som eget barn.

Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens
barn i tidigare gifte eller utom äktenskap
eller adoptivbarn, såvida
barnet stod under makens vårdnad;
dock skall livränta till barn
som nu nämnts ej utgå efter kvinna,
med mindre barnet genom hennes
frånfälle kommer att sakna
erforderligt underhåll.

Kommer den avlidnes fader, moder
eller adoptant att till följd av
dödsfallet sakna erforderligt underhåll,
äger sådan efterlevande
under sin återstående livstid erhålla
livränta med belopp, som
med hänsyn till omständigheterna
prövas skäligt, dock högst motsvarande
en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst. Livränta
skall dock ej utgivas till den avlidnes
jader eller moder, därest
den avlidne var adopterad av annan
än faderns eller moderns make.

Föreslagen lydelse

sjukdom eller annan dylik orsak
ur stånd att själv försörja sig, skall
livräntan utgå, så länge anledningen
till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock längst
till och med den månad, under
vilken barnet fyller tjuguett år.
Livränta skall dock ej utgå till
barn utom äktenskap, därest den
avlidne enligt avtal som är bindande
för barnet, åtagit sig att till
dess underhåll utgiva visst belopp
en gång för alla.

Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens
barn i tidigare gifte eller utom äktenskap,
såvida barnet stod under
makens vårdnad; dock skall livränta
till barn som nu nämnts ej
utgå efter kvinna, med mindre
barnet genom hennes frånfälle
kommer att sakna erforderligt underhåll.

Kommer den avlidnes fader eller
moder att till följd av dödsfallet
sakna erforderligt underhåll,
äger sådan efterlevande under sin
återstående livstid erhålla livränta
med belopp, som med hänsyn till
omständigheterna prövas skäligt,
dock högst motsvarande en sjättedel
av den avlidnes årliga arbetsförtjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

Kartong. S. 19, h. spalt, rad 12. Står: bidrag Rättat till: belopp

LU 1971: 25

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden

Härigenom förordnas, att 5 § lagen (1957: 390) om fiskearrenden'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse2 Föreslagen lydelse

5 §

Om fastighetens ägare uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn
uppsagt avtalet enligt 4 § och i uppsägningen begärt förlängning av
avtalet på ändrade villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet,
utom när

1. arrenderätten är förverkad utan att likväl fastighetens ägare uppsagt
avtalet att upphöra på grund härav,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån
att arrendeavtalet icke bör förlängas,

3. fastighetens ägare gör sanno- 3. fastighetens ägare gör san likt,

att han själv, hans make eller nolikt, att han själv, hans make

avkomling eller hans adoptivbarn eller avkomling skall bruka fisket,
eller dess avkomling skall bruka

fisket,

4. fastighetens ägare i annat fall har befogad anledning att upplösa
arrendeförhållandet.

I fråga om förlängning av arrendeavtal äga 9 kap. 8 § andra stycket
och 9—13 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.

Första och andra styckena gälla ej, om arrendeavtalet icke träffats
för viss tid eller om arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten
är förverkad.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller mot arrendatorn, om det godkänts av arrendenämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

15 Förslag till

Lag om ändring i allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)

Härigenom förordnas, att 7 § allmänna tjänstepliktslagen (1959: 83)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Vad i 5 och 6 §§ stadgas gäller ej

a) där anställningen är av endast tillfällig natur;

* Lagen omtryckt 1970:1018.

■ Lydelse enligt 1970:1018.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b) där ej arbetstagaren fyllt eller under kalenderåret fyller sexton år
eller där han före kalenderårets början fyllt sjuttio år; eller

c) där parterna i ett anställningsförhållande
äro makar eller
där ena parten eller hans make är
den andra partens avkomling eller
adoptiv-, styv- eller fosterbarn eller
dess avkomling eller ock syskon,
halvsyskon, adoptiv- eller fostersyskon.

c) där parterna i ett anställningsförhållande
äro makar eller
där ena parten eller hans make är
den andra partens avkomling eller
styv- eller fosterbarn eller dess avkomling
eller ock syskon, halvsyskon
eller fostersyskon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

16 Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960: 97)

Härigenom förordnas, att 97 § barnavårdslagen (1960: 97) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

97 §

Vad i denna lag stadgas angående
föräldrar skall i fråga om
adoptivbarn gälla adoptanten eller,
om make adopterat andre makens
barn, båda makarna.

Tillkommer vårdnaden om underårig endast den ena av föräldrarna
eller särskilt förordnad förmyndare, skall vad i 3, 4 och 6 kap. är stadgat
med avseende på föräldrarna gälla om den som har vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

LU 1971: 25

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960: 729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk

Härigenom förordnas, att 59 § lagen (1960: 729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

59 §

Brott som avses i denna lag må ej åtalas av allmän åklagare, där det
ej angives till åtal av målsägande.

överträdelse av stadgandet i 3 § Överträdelse av stadgandet i 3 §
eller av föreskrift enligt 41 § andra eller av föreskrift enligt 41 § andra

stycket må städse beivras av efter- stycket må städse beivras av upplevande
make, skyldeman i rätt hovsmannens efterlevande make,

upp- och nedstigande led eller sys- skyldeman i rätt upp- och nedsti kon

eller den som på grund av gande led eller syskon.

adoption står i motsvarande förhållande
till upphovsmannen.

Egendom varom i 55 § sägs må, där brott som avses i denna lag skäligen
kan antagas föreligga, tagas i beslag; därvid skall vad om beslag
i brottmål i allmänhet är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

18 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring

Härigenom förordnas, att 8 kap. 5 § och 20 kap. 2 § lagen (1962:
381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

5 §

Rätt till folkpension i form av barnpension tillkommer barn, vars fader
eller moder eller båda föräldrar avlidit och som icke fyllt sexton år.

Rätt till barnpension föreligger Rätt till barnpension föreligger

ej, om barnet är adopterat av an- ej för barn utom äktenskap, därest

nan än den avlidne eller dennes den avlidne enligt avtal, som är

make, och ej heller för barn utom bindande för barnet, åtagit sig att

äktenskap, därest den avlidne en- till dess underhåll utgiva visst be ligt

avtal, som är bindande för bar- lopp en gång för alla.

net, åtagit sig att till dess under -

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

håll utgiva visst belopp en gång
för alla.

20 kap.

2 §

Adoptivbarn likställes i denna
lag med eget barn. Vid tillämpning
av bestämmelse i 3 kap. 2, 4
och 9 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad,
som sammanbor med barn,
skall med barn som där sägs likställas
fosterbarn.

Vid tillämpning av bestämmelse
i 3 kap. 2, 4 och 9 §§ samt 21 kap.
1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn som
där sägs likställas fosterbarn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland, Island eller Norge

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1962: 512) om indrivning i Sverige
av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland, Island eller
Norge skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Lagakraftvunnen dom, administrativ
myndighets beslut eller
skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller
Norge någon förpliktats eller utfäst
sig att utgiva underhållsbidrag
till make, förutvarande make, barn
i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn,
barn utom äktenskap eller moder
till sådant barn och varå verkställighet
kan vinnas i den stat, där
domen eller beslutet meddelades
eller förbindelsen ingicks, skall på
begäran omedelbart verkställas här
i riket efter vad nedan sägs. Detsamma
skall gälla sådan i Danmark,
Finland, Island eller Norge
meddelad ännu icke lagakraftvunnen
dom och sådant i någon av

Föreslagen lydelse

Lagakraftvunnen dom, administrativ
myndighets beslut eller
skriftlig förbindelse, varigenom i
Danmark, Finland, Island eller
Norge någon förpliktats eller utfäst
sig att utgiva underhållsbidrag
till make, förutvarande make,
barn i äktenskap, styvbarn,
barn utom äktenskap eller moder
till sådant barn och varå verkställighet
kan vinnas i den stat, där
domen eller beslutet meddelades
eller förbindelsen ingicks, skall på
begäran omedelbart verkställas här
i riket efter vad nedan sägs. Detsamma
skall gälla sådan i Danmark,
Finland, Island eller Norge
meddelad ännu icke lagakraftvunnen
dom och sådant i någon av

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dessa stater av rätten, domaren dessa stater av rätten, domaren

eller överexekutor meddelat beslut, eller överexekutor meddelat be som

kan verkställas lika med laga- slut, som kan verkställas lika med

kraftvunnen dom. lagakraftvunnen dom.

Är genom dom eller beslut här i riket bidrag bestämt till lägre belopp
eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet
i strid häremot ej påfordras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

20 Förslag till

Lag om ändring i namnlagen (1963: 521)

Härigenom förordnas, att 3 och 13 §§ namnlagen (1963: 521) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Den som antages till adoptivbarn förvärvar därigenom adoptantens
eller, om han adopteras av makar, adoptivfadems släktnamn, såframt
ej rätten tillåter, att han behåller det släktnamn han hade före adoptionen.
Har adoptivbarn behållit sitt tidigare släktnamn, må barnet senare
genom anmälan hos pastor antaga det släktnamn, som barnet enligt vad
nyss sagts ägt förvärva genom adoptionen.

Barn, som adopterats av makar och som ej fyllt aderton år, må genom
anmälan hos pastor antaga det släktnamn adoptivmodem hade
som ogift, såframt rätten funnit namnbytet vara förenligt med barnets
bästa. Av makar adopterat barn som fyllt aderton år må, om särskilda
skäl äro därtill, efter ansökan hos namnmyndigheten erhålla släktnamn
som nu sagts.

Bestämmelserna i första och
andra styckena om den som adopteras
av makar äga motsvarande
tillämpning då make adopterar
andre makens barn.

Barn som adopterats av kvinna
må, om adoptivmodem förvärvat
sitt släktnamn genom vigsel eller
anmälan som avses i 6 § andra
stycket, genom anmälan hos pastor
antaga det släktnamn adop tivmodern
hade som ogift. Detta gäller
dock ej om kvinnan vid adoptionen
var gift med barnets fader
eller adoptivfader eller om barnet
efter adoptionen adopterats
av hennes make.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Adoptivbarn som förvärvat adoptants släktnamn må framför detta
bära det släktnamn barnet hade före adoptionen. Har adoptivbarnet behållit
sitt tidigare släktnamn, må barnet framför detta bära det namn,
som barnet enligt första stycket ägt förvärva genom adoptionen. Anmälan
om tilläggsnamn som nu sagts må göras hos pastor.

13 §

Förvärva makar släktnamn, tillkommer
namnet jämväl makarnas
barn och adoptivbarn, som hava
makarnas namn, stå under makarnas
vårdnad och icke fyllt aderton
år. Förvärvar någon eljest släktnamn
efter ansökan hos namnmyndigheten
eller genom annan
anmälan hos pastor än som avses
i 6 och 7 §§, tillkommer namnet
jämväl hans barn och adoptivbarn,
som hava hans namn och icke fyllt
aderton år, såvida han ensam har
vårdnaden.

Har någon efter ansökan förvärvat
nytt släktnamn, må hans
barn eller adoptivbarn, som ej enligt
första stycket förvärvat samma
namn, så ock dess avkomling
med hans samtycke genom anmälan
hos pastor antaga namnet. Har
namnet förvärvats av makar, erfordras
samtycke av dem båda.

Förvärva makar släktnamn, tillkommer
namnet jämväl makarnas
barn, som hava makarnas namn,
stå under makarnas vårdnad och
icke fyllt aderton år. Förvärvar
någon eljest släktnamn efter ansökan
hos namnmyndigheten eller
genom annan anmälan hos pastor
än som avses i 6 och 7 §§, tillkommer
namnet jämväl hans barn, som
hava hans namn och icke fyllt
aderton år, såvida han ensam har
vårdnaden.

Har någon efter ansökan förvärvat
nytt släktnamn, må hans barn,
som ej enligt första stycket förvärvat
samma namn, så ock dess avkomling
med hans samtycke genom
anmälan hos pastor antaga
namnet. Har namnet förvärvats av
makar, erfordras samtycke av dem
båda.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

21 Förslag till

Lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290)

Härigenom förordnas, att 1 § jordförvärvslagen (1965: 290) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §J

Fast egendom, som är taxerad såsom jordbruksfastighet, må ej utan
tillstånd av lantbruksnämnd förvärvas genom

1 Senaste lydelse 1971: 558.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

köp, byte eller gåva;

tillskott till bolag eller förening;

utdelning eller skifte från bolag eller förening;

fusion enligt 175 § lagen den 14 september 1944 (nr 705) om aktiebolag.

Förvärvstillstånd fordras dock ej

1. om egendomen förvärvas från staten;

2. om staten, landstingskommun, kommun eller kommunalförbund
är förvärvare;

3. om egendomen enligt medgivande av Konungen förvärvas för
kyrkligt ändamål eller fånget prövats enligt lagen (1970: 939) om förvaltning
av kyrklig jord;

4. om egendomen förvärvas av kreditinrättning vilken enligt lag eller
enligt reglemente eller bolagsordning, som Konungen fastställt, är skyldig
att åter avyttra densamma;

5. om förvärvaren är fånges- 5. om förvärvaren är fångesmannens
make och ej heller om mannens make och ej heller om

förvärvaren eller, när makar för- förvärvaren eller, när makar förvärva
gemensamt, endera av dem värva gemensamt, endera av dem

är fångesmannens eller också, om är fångesmannens eller också, om

denne är gift, hans makes avkom- denne är gift, hans makes avkom ling,

adoptivbarn, syskon ellet ling, syskon eller syskons avkom adoptivbarns

eller syskons avkom- ling, allt under förutsättning att

ling, allt under förutsättning att fångesmannen ej är skyldig att av fångesmannen

ej är skyldig att av- yttra egendomen enligt 12 § eller

yttra egendomen enligt 12 § eller enligt 7 § lagen den 30 maj 1916

enligt 7 § lagen den 30 maj 1916 (nr 156) om vissa inskränkningar

(nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bo eller

gruva eller aktier i vissa bo- lag;

lag;

6. om fånget skall prövas enligt 1, 2 eller 4 § lagen den 30 maj 1916
(nr 156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag;

7. om förvärvet sker genom inrop på exekutiv auktion;

8. om egendomen ingår i stadsplan eller enligt byggnadsplan, fastställd
efter den 1 januari 1948, är avsedd för annat ändamål än jordbruk
eller skogsbruk;

9. om egendomen utgör fastighet som genom avstyckning bildats för
annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk och ej därefter undergått
taxering;

10. om andel i fastighet förvärvas av någon som redan äger till samma
taxeringsenhet hörande andel i fastigheten och ej enligt 12 § är
skyldig att avyttra sistnämnda andel;

11. om egendomen utgör fideikommiss eller ingår i fideikommissbo
under avveckling och förvärvet sker genom tillskott i samband med
teckning av aktier.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäl ler

fortfarande i fråga om förvärv som skett dessförinnan.

LU 1971: 25

22 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 680) om ändring av vissa underhållsbidrag Härigenom

förordnas, att 1 § lagen (1966: 680) om ändring av vissa
underhållsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

'Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Är någon skyldig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
på särskilda tider utge
bidrag i svenskt mynt till make,
förutvarande make, barn, adoptivbarn,
makes barn, makes adoptivbarn,
fader, moder eller adoptant,
ändras bidragets belopp enligt
denna lag med hänsyn till
penningvärdets förändring.

Lagen äger ej tillämpning, om dom eller avtal varigenom bidraget
bestämts innehåller föreskrift om att bidraget skall vid ändring i
penningvärdet eller den bidragspliktiges inkomster utgå med ändrat
belopp enligt grunder som anges i domen eller avtalet.

Är någon skyldig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
på särskilda tider utge
bidrag i svenskt mynt till make,
förutvarande make, barn, makes
barn, fader eller moder, ändras
bidragets belopp enligt denna lag
med hänsyn till penningvärdets
förändring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

23 Förslag till

Lag om ändring i förköpslagen (1967: 868)

Härigenom förordnas, att 3 § förköpslagen (1967: 868) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §!

Förköpsrätt får ej utövas, om

1. den sålda fastigheten eller, när försäljningen avser flera fastigheter,
varje fastighet har en ägovidd som understiger 3 000 kvadratmeter och
ett värde som är lägre än 200 000 kronor,

2. staten är säljare,

3. staten eller landstingskommun är köpare,

4. köparen är säljarens make 4. köparen är säljarens make

och ej heller om köparen eller, när och ej heller om köparen eller,

makar förvärvar gemensamt, en- när makar förvärvar gemensamt,

1 Senaste lydelse 1970:1021.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dera av dem är säljarens eller endera av dem är säljarens eller

också, om denne är gift, hans ma- också, om denne är gift, hans makes
avkomling, adoptivbarn, sys- kes avkomling, syskon eller syskon
eller adoptivbarns eller sys- kons avkomling.

kons avkomling,

5. försäljningen sker på exekutiv auktion,

6. försäljningen avser endast andel av fastighet samt köparen redan
äger annan andel i fastigheten och denna andel förvärvats på annat sätt
än genom gåva.

Första stycket 1 äger motsvarande tillämpning, om försäljningen
avser del av fastighet. Frågan huruvida förköpsrätt får utövas skall därvid
bedömas som om köpet avsett den odelade fastigheten. Sökes lagfart
innan förköpsrätt utövas, bedömes frågan i stället med hänsyn till delen,
om denna är utbruten, eller, när försäljningen avser område av fastighet,
tillstånd till avstyckning meddelats.

Som värde gäller taxeringsvärdet på fastigheten eller den taxeringsenhet,
i vilken fastigheten ingår, året före det år då försäljningen skedde.
Sökes lagfart innan förköpsrätt utövas, gäller i stället taxeringsvärdet
året före det år då lagfart sökes eller, om särskilt taxeringsvärde icke
finns för det året, det värde som lägges till grund för bestämmandet av
stämpelskatten.

Förköp i strid med bestämmelserna i denna paragraf är utan verkan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om försäljning som skett dessförinnan.

24 Förslag till

Lag om ändring i rennäringslagen (1971: 437)

Härigenom förordnas, att 1 § rennäringslagen (1971: 437) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Rätt att enligt denna lag begagna mark och vatten till underhåll för sig
och sina renar (renskötselrätt) har den som är av samisk härkomst,
om hans fader eller moder eller någon av hans far- eller morföräldrar
haft renskötsel som stadigvarande yrke.

Adoptivbarns och dess barns rätt
till renskötsel bedömes efter adoptantens
härkomst samt dennes och
hans föräldrars befattning med
renskötsel.

LU 1971: 25

Om särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen medge person med
samisk härkomst renskötselrätt, även i annat fall än som avses i första
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

25 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas, att 65 § kommunalskattelagen (1928: 370) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

65 §i

Fråga, huruvida skattskyldig Fråga, huruvida skattskyldig
haft barn eller icke eller om barn haft barn eller icke eller om barn

är att räkna såsom hemmavaran- är att räkna såsom hemmavarande
eller icke, liksom ock fråga om de eller icke, liksom ock fråga om

barns ålder skall bedömas efter barns ålder skall bedömas efter

förhållandena den 1 november året förhållandena den 1 november året

näst före taxeringsåret. Med barn näst före taxeringsåret. Med barn

avses jämväl styvbarn, adopterat avses jämväl styvbarn och fosterbarn
och fosterbarn. Barn, som barn. Barn, som bor hos sina förbor
hos sina föräldrar, skall, såvitt äldrar, skall, såvitt avser föräldrar avser

föräldrarnas rätt till avdrag nas rätt till avdrag enligt 46 § 2

enligt 46 § 2 mom. första stycket mom. första stycket vid 3) och 46 §

vid 3) och 46 § 3 morn., anses 3 morn., anses som hemmavaran som

hemmavarande endast hos den de endast hos den ena av dem.

ena av dem.

I fråga om skattskyldig, som ingått äktenskap under beskattningsåret,
skola de bestämmelser som avse gift skattskyldig, om ej annat följer av
vad som stadgas i sista stycket, äga tillämpning först vid taxering för
det därpå följande beskattningsåret.

Bestämmelser som avse gift skattskyldig skola i fråga om makar, som
levt tillsammans, tillämpas jämväl under det beskattningsår, varunder
make avlidit. Skattskyldig vars make avlidit före den 1 juli året näst
före taxeringsåret är dock berättigad till avdrag enligt 46 § 3 mom.
fjärde stycket.

Har eljest under beskattningsåret ändring inträtt i förhållande, som
har betydelse för tillämpning av bestämmelserna angående taxering av
gift skattskyldig, skall det förhållande, som rått under större delen av
beskattningsåret, vara bestämmande för taxeringen.

Bestämmelser i denna lag om gift skattskyldig skola äga tillämpning
jämväl i fråga om dem som, utan att vara gifta, leva tillsammans, om
de tidigare varit förenade i äktenskap eller gemensamt hava eller hava
haft barn.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1970:162.

LU 1971: 25

26 Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och

gåvoskatt

Härigenom förordnas, att 28 § förordningen (1941: 416) om arvsskatt
och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

28 §»

Till klass I hänföras efterlevande
make, barn, avkomling till
barn, make till barn och efterlevande
make till avlidet barn.

Till klass I hänföras efterlevande
make, barn, avkomling till
barn, make till barn och efterlevande
make till avlidet barn. Detta
gäller även om barnet eller avkomlingen
till följd av adoption
förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.

Såsom skattefritt avdragas från lott som tillkommer den avlidnes
efterlevande make 30 000 kronor, från vad som tillkommer annan i
klass I 15 000 kronor och från lott, som beskattas enligt klass II eller
klass III, 3 000 kronor. Har barn eller avkomling till avlidet barn vid
skattskyldighetens inträde ej fyllt 20 år, avdragas ytterligare 3 000 kronor
för varje helt år eller del därav, som då återstod till dess sagda
ålder uppnås.

Med make jämställes den som
vid tiden för dödsfallet sammanlevde
med den avlidne, om de
sammanlevande tidigare varit gifta
med varandra eller gemensamt ha
eller ha haft barn. Motsvarande
gäller, i förhållande till den avlidnes
barn, beträffande den som
sammanlevt med barnet. Styvbarns-,
fosterbarns- och adoptivförhållande
räknas lika med skyldskap.
Med fosterbarn avses barn,
som före fyllda 16 år stadigvarande
vistats i den avlidnes hem och
därvid erhållit vård och fostran
som eget barn.

Med make jämställes den som
vid tiden för dödsfallet samman -levde med den avlidne, om de
sammanlevande tidigare varit gifta
med varandra eller gemensamt ha
eller ha haft barn. Motsvarande
gäller, i förhållande till den avlidnes
barn, beträffande den som
sammanlevt med barnet. Styvbarns-
och fosterbarnsförhållande
räknas lika med skyldskap. Med
fosterbarn avses barn, som före
fyllda 16 år stadigvarande vistats i
den avlidnes hem och därvid erhållit
vård och fostran som eget
barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad
som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles
vid skilda tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än
sådan som avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

kyrka, landsting, kommun eller annan menighet ävensom hushåll1
Senaste lydelse 1970:174.

LU 1971: 25

ningssällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet
som Konungen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga
kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;
registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet
tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer
ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning
som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän
samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes
jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den
klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet
eller för mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt.
Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör
skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor.
Om öretal uppkommer vid beräkning av skatten, skall skatten jämnas
nedåt till närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1972.

27 Förslag till

Lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946: 99)

Härigenom förordnas, att 1 a och 3 §§ samt 14 § 3 mom. familjebidragsförordningen
(1946: 99)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

la §2

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värnpliktig
skall gälla jämväl civilförsvarspliktig, å vilken förordningen är
tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen inom civilförsvaret skall iakttagas
att familjebidrag må utgå endast till den som utbildas vid heltidskurs
eller i omedelbar anslutning till sådan kurs deltager i övning

att vad i förordningen sägs om att vad i förordningen sägs om
värnpliktigs hustru, hustrus barn värnpliktigs hustru, hustrus barn
och adoptivbarn samt frånskilda samt frånskilda hustru skall gälla
hustru skall gälla civilförsvarsplik- civilförsvarspliktigs make, makes
tigs make, makes barn och adop- barn och frånskilda make,
tiv barn samt frånskilda make,

1 Förordningen omtryckt 1960:152.
* Senaste lydelse 1966: 424.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att vad som stadgas om värnpliktigs första tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret
inskriven värnpliktig, avse civilförsvarstjänstgöring som fullgöres
tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års
ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen skall
motsvaras av tjänstgöring jämlikt 12 § 2 mom. och 3 mom. första stycket
civilförsvarslagen.

I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser
om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen
på vapenfri tjänstepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första
stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen
gälla icke.

3 §

Såsom medlem av den värnpliktiges familj anses enligt denna förordning
en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med
vilken han sammanlever, samt
hans barn och adoptivbarn under
sexton år, som stå under hans
vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru,
barn och adoptivbarn i annat fall
än under a) sägs, hans föräldrar
och adoptant, hans hustrus barn
och adoptivbarn samt hans frånskilda
hustru, en var under förutsättning,
dels att den värnpliktige
är underhållsskyldig gentemot vederbörande
och dels att antingen
den värnpliktige före tjänstgöringens
början i väsentlig mån bidrog
till vederbörandes underhåll eller
det eljest kan antagas, att han
skulle hava i väsentlig mån bidragit
till underhållet, om tjänstgöringen
ej mellankommit; samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna
under förutsättning,
att den värnpliktige sammanbor
med egna eller hustrus barn eller
adoptivbarn under sexton år samt,
därest han därjämte sammanlever
med hustru, att hustrun är oförmögen
till arbete.

a) den värnpliktiges hustru,
med vilken han sammanlever,
samt hans barn under sexton år,
som stå under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges Wstru och
barn i annat fall än under a) sägs,
hans föräldrar, hans hustrus barn
samt hans frånskilda hustru, en
var under förutsättning, dels att
den värnpliktige är underhållsskyldig
gentemot vederbörande, och
dels att antingen den värnpliktige
före tjänstgöringens början i väsentlig
mån bidrog till vederbörandes
underhåll eller det eljest
kan antagas, att han skulle hava
i väsentlig mån bidragit till underhållet,
om tjänstgöringen ej mellankommit;
samt

c) den värnpliktiges husföreståndarinna
under förutsättning,
att den värnpliktige sammanbor
med egna eller hustrus barn under
sexton år samt, därest han därjämte
sammanlever med hustru,
att hustrun är oförmögen till arbete.

Annan den värnpliktiges anhörig än i a) och b) härovan sägs samt
husföreståndarinna i andra fall än som avses i c) må, när synnerliga
skäl därtill äro, efter särskilt medgivande enligt vad i 39 § stadgas
jämställas med familjemedlem.

LU 1971:25

Nuvarande lydelse

3 mom. Bidrag må icke utgå
till avlönande av den värnpliktiges
hustru eller hans barn eller
adoptivbarn under sexton år. Huruvida
näringsbidrag må avse avlönande
av annan den värnpliktige
närstående än nu sagts skall bero
på prövning i varje särskilt fall.

Denna lag träder i kraft den 1 j;

Föreslagen lydelse
§

3 mom. Bidrag må icke utgå
till avlönande av den värnpliktiges
hustru eller hans barn under sexton
år. Huruvida näringsbidrag
må avse avlönande av annan den
värnpliktige närstående än nu sagts
skall bero på prövning i varje särskilt
fall.

jari 1972.

28 Förslag till

Lag om ändring i militärersättningsförordningen (1950: 261)

Härigenom förordnas, att 7 § 3 och 4 mom. militärersättningsförordningen
(1950: 261)1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

3 morn.2 Varje barn till den avlidne
äger till och med den månad,
under vilken det fyller nitton år,
uppbära livränta med belopp, som
motsvarar en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst. Är
barnet efter sagda tidpunkt till
följd av sjukdom eller annan dylik
orsak ur stånd att själv försörja
sig, skall livräntan utgå, så länge
anledningen till den bristande försörjningsförmågan
fortfar, dock
längst till och med den månad,
under vilken barnet fyller tjuguett
år. Till barn, som var adopterat
av annan än den avlidnes make,
skall livränta dock ej utgivas. Ej
heller skall livränta utgå till barn
utom äktenskap, därest den avlidne
enligt avtal som är bindande
för barnet, åtagit sig att till dess
underhåll utgiva visst belopp en
gång för alla.

Adoptivbarn äger samma rätt
till livränta som eget barn.

1 Förordningen omtryckt 1954: 460.

2 Senaste lydelse 1967:918.

3 mom. Varje barn till den avlidne
äger till och med den månad,
under vilken det fyller nitton år,
uppbära livränta med belopp, som
motsvarar en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst. Är
barnet efter sagda tidpunkt till
följd av sjukdom eller annan dylik
orsak ur stånd att själv försörja
sig, skall livräntan utgå, så
länge anledningen till den bristande
försörjningsförmågan fortfar,
dock längst till och med den
månad, under vilken barnet fyller
tjuguett år. Livränta skall dock
ej utgå till barn utom äktenskap,
därest den avlidne enligt avtal som
är bindande för barnet åtagit sig
att till dess underhåll utgiva visst
belopp en gång för alla.

LU 1971:25

Nuvarande lydelse

Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens
barn i tidigare gifte eller
utom äktenskap eller adoptivbarn,
såvida barnet stod under makens
vårdnad; dock skall livränta lill
barn som nu nämnts ej utgå efter
kvinna, med mindre barnet genom
hennes frånfälle kommer att sakna
erforderligt underhåll.

4 morn? Kommer den avlidnes
fader, moder eller adoptant att
till följd av dödsfallet sakna erforderligt
underhåll, äger sådan
efterlevande under sin återstående
livstid erhålla livränta med belopp,
som med hänsyn till omständigheterna
prövas skäligt, dock högst
motsvarande en sjättedel av den
avlidnes årliga arbetsförtjänst. Livränta
skall dock ej utgivas till den
avlidnes fader eller moder, därest
den avlidne var adopterad av annan
än faderns elter moderns
make.

Föreslagen lydelse

Var den avlidne gift, skall med
eget barn likställas jämväl makens
barn i tidigare gifte eller utom
äktenskap, såvida barnet stod under
makens vårdnad; dock skall
livränta till barn som nu nämnts
ej utgå efter kvinna, med mindre
barnet genom hennes frånfälle
kommer att sakna erforderligt underhåll.

4 mom. Kommer den avlidnes
fader eller moder att till följd av
dödsfallet sakna erforderligt underhåll,
äger sådan efterlevande
under sin återstående livstid erhålla
livränta med belopp, som med
hänsyn till omständigheterna prövas
skäligt, dock högst motsvarande
en sjättedel av den avlidnes
årliga arbetsförtjänst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

29 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 2) om socialhjälp

Härigenom förordnas, att 36 § lagen (1956: 2) om socialhjälp skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

För socialhjälp, som enligt 12 § För socialhjälp, som enligt 12 §
lämnats åt barn under 16 år, må lämnats åt barn under 16 år, må

ersättning uttagas av barnets fader ersättning uttagas av barnets fa eller

moder eller, då fråga är om der eller moder.

adoptivbarn, av adoptanten. Har
make adopterat andra makens
barn, åligger ersättningsskyldigheten
båda makarna.

3 Senaste lydelse 1959: 587.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ersättning enligt denna paragraf må icke uttagas av fader eller moder
till barn utom äktenskap, vilken enligt avtal, som är bindande för barnet,
åtagit sig att till dess underhåll utgiva visst belopp en gång för alla.

Har någon, som enligt dom eller
avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till barn
eller adoptivbarn under 16 år, försummat
att fullgöra denna plikt
och har socialhjälp till följd härav
måst lämnas åt barnet, föreligger
ej ersättningsskyldighet för den av
föräldrarna eller adoptivföräldrarna,
som icke gjort sig skyldig till
försummelse av sin underhållsskyldighet.

Har någon, som enligt dom eller
avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till barn
under 16 år, försummat att fullgöra
denna plikt och har socialhjälp
till följd härav måst lämnas
åt barnet, föreligger ej ersättningsskyldighet
för den av föräldrarna,
som icke gjort sig skyldig till försummelse
av sin underhållsskyldighet.

Vad i 35 § andra stycket är stadgat skall äga motsvarande tillämpning
i fall som avses i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

30 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956: 293) om ersättning åt smittbärare

Härigenom förordnas, att 4 § lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är den till ersättning berättigade
intagen å sjukhus, som i lagen
om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall
minskas med fem kronor för
dag, dock med högst hälften av
ersättningens belopp. Det lägsta
ersättningsbeloppet till den, som
stadigvarande sammanbor med
eget eller makes barn, adoptivbarn
eller fosterbarn under tio år, skall
för tid då han är intagen å sjukhus
utgöra åtta kronor för dag.

Föreslagen lydelse
§x

Är den till ersättning berättigade
intagen å sjukhus, som i lagen
om allmän försäkring omförmäles,
skall ersättningen för inkomstbortfall
minskas med fem kronor för
dag, dock med högst hälften av
ersättningens belopp. Det lägsta
ersättningsbeloppet till den, som
stadigvarande sammanbor med
eget eller makes barn eller fosterbarn
under tio år, skall för tid då
han är intagen å sjukhus utgöra
åtta kronor för dag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Senaste lydelse 1970:143.

LU 1971: 25

31 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1956: 629 om erkända arbetslöshetskassor Härigenom

förordnas, att 19 § förordningen (1956: 629)1 om erkända
arbetslöshetskassor skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 5

Barntillägg utgår till medlem,
som själv har barn, adoptivbarn
eller fosterbarn eller vars make
har barn i tidigare gifte eller utom
äktenskap eller adoptivbarn, under
förutsättning att barnet är under
16 år och kyrkoskrivet hos medlemmen.
Därest medlemmen är
underhållsskyldig mot eget eller
andra makens barn eller adoptivbarn
under 16 år och på sätt tillsynsmyndigheten
föreskriver styrker
att underhållsskyldigheten fullgöres,
utgår barntillägg, ehuru barnet
ej är kyrkoskrivet hos honom.

Äro medlemmar, som sammanbo,
samtidigt arbetslösa och berättigade
till barntillägg för samma
barn, skall tillägg endast utgå till
fadern (adoptivfadern, fosterfadern),
om han är en av de berättigade,
och eljest endast till modern
(adoptivmodern, fostermodern).

Barntillägg utgår till medlem,
som själv har barn eller fosterbarn
eller vars make har barn i tidigare
gifte eller utom äktenskap, under
förutsättning att barnet är under
16 år och kyrkoskrivet hos medlemmen.
Därest medlemmen är
underhållsskyldig mot eget eller
andra makens barn under 16 år
och på sätt tillsynsmyndigheten föreskriver
styrker att underhållsskyldigheten
fullgöres, utgår barntillägg,
ehuru barnet ej är kyrkoskrivet
hos honom.

Äro medlemmar, som sammanbo,
samtidigt arbetslösa och berättigade
till barntillägg för samma
barn, skall tillägg endast utgå
till fadern (fosterfadern), om han
är en av de berättigade, och eljest
endast till modern (fostermodern).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Förordningen omtryckt 1964: 495.

LU 1971: 25

32 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964: 47) om krigshjälp

Härigenom förordnas, att 9 § lagen (1964: 47) om krigshjälp skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §

Den, som vid ansökan om krigshjälp medvetet eller av grov vårdslöshet
lämnat oriktig eller vilseledande uppgift rörande hjälpbehovet eller
orsaken till detta, är ersättningsskyldig för krigshjälp som utgivits på
grund av sådan uppgift.

Konungen förordnar med riksdagen om ersättningsskyldighet för
krigshjälp enligt 2 § första stycket

a) för hjälptagare, där denne kommer i åtnjutande av annan social
förmån för samma tid som krigshjälpen avser;

b) för underhållsskyldig, där b) för underhållsskyldig, där
krigshjälpen utgivits till hans make krigshjälpen utgivits till hans make

eller till hans barn eller adoptiv- eller till hans barn under sexton

barn under sexton år, för tillgodo- år, för tillgodoseende av hjälpbe seende

av hjälpbehov, vilket icke hov, vilket icke skulle ha förelc skulle

ha förelegat därest han full- gat därest han fullgjort sin under gjort

sin underhållsskyldighet. hållsskyldighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

33 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas, att 1 § lagen (1964: 143) om bidragsförskott
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och
bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas
vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel
bidragsförskott till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har
vårdnaden om barnet.

Utan hinder av att barnet saknar svenskt medborgarskap, må bidragsförskott
utgå, därest vårdnadshavaren är svensk medborgare och bosatt
i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i
denna lag underhållsskyldig.

LU 1971: 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om adoptivbarn avses i
denna lag med barnets föräldrar
adoptanten. Är barn adopterat av
makar eller har ena maken adopterat
den andres barn, anses barnet
såsom deras gemensamma.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

34 Förslag till

Lag om ändring i studiehjälpsrcglcnicntct (1964: 402)

Härigenom förordnas, att 26 § studiehjälpsrcglementct (1964:402)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
26 §

Nuvarande lydelse

Vad i detta reglemente är stadgat
om föräldrar avser dels fader
och moder som ha vårdnaden eller,
i fråga om studerande som
fyllt tjugo år, senast haft vårdnaden
om den studerande, dels fader
eller moder som stadigvarande
sammanbor med vårdnadshavare
som nu sagts. I fråga om fosterbarn
eller adoptivbarn gäller vad
som sägs om föräldrar i stället
fosterföräldrarna eller adoptivföräldrarna.

Vad i detta reglemente är stadgat
om föräldrar avser dels fader
och moder som ha vårdnaden eller,
i fråga om studerande som
fyllt tjugo år, senast haft vårdnaden
om den studerande, dels fader
eller moder som stadigvarande
sammanbor med vårdnadshavare
som nu sagts. I fråga om fosterbarn
gäller vad som sägs om föräldrar
i stället fosterföräldrarna.

Har make under sin vårdnad barn i tidigare gifte eller utom äktenskap,
skall vid prövning av fråga om barnets rätt till studiehjälp andra
makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för inkomst och förmögenhet
hos den av barnets föräldrar som är skild från vårdnaden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1972.

1 Reglementet omtryckt 1970: 267.

LU 1971: 25

Utskottet

De ändringar i adoptionslagstiftningen som antogs av 1970 års riksdag
(1LU 1970: 81 och 82, rskr 470) och trädde i kraft den 1 januari och
den 1 juli 1971 har lett till att adoptivbarn nu är helt likställda med
andra barn i familjerättsligt hänseende så långt detta över huvud taget
är möjligt. I propositionen föreslås att i föräldrabalken införs en allmän
regel om adoptions rättsverkningar. Förslaget innebär att den allmänna
likställighetsprincipen kommer till klart uttryck i lagstiftningen om adoption.
Enligt utskottets mening måste detta anses värdefullt. Utskottet,
som inte har något att invända mot utformningen av regeln, tillstyrker
lagförslaget.

Som departementschefen framhåller blir det i fortsättningen inte nödvändigt
att belasta regler i annan lagstiftning som rör släktskapsrelationer
med särskilda bestämmelser för adoptivförhållanden annat än i undantagsfall.
Utskottet har därför inget att erinra mot det föreslagna slopandet
av specialbestämmelser om adoption i ett stort antal författningar.

De föreslagna specialbestämmelserna i arvs- och gåvoskatteförordningen,
mcdborgarskapslagen och namnlagen föranleder ingen utskottets
erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de vid propositionen 1971: 143 fogade författningsförslagen.

Stockholm den 1 december 1971

På lagutskottets vägnar
DANIEL WIKLUND

Närvarande: herrar Wiklund i Stockholm (fp), Lidgård (m), Hammarberg
(s)*, Börjesson i Falköping (c), fru Åsbrink (s)*, fru Lundblad (s)*,
herrar Winberg (m), Andersson i Södertälje (s), Israelsson (vpk), Olsson
i Timrå (s), fru Olsson i Helsingborg (c)*, herrar Annerås (fp), Stadling
(s), fru Nilsson i Sunne (s) och herr Olsson i Sundsvall (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 I 0028