Kulturutskottets betänkanden nr 28—29 år 1971

KrU 1971

28—29

Nr 28

Kulturutskottets betänkande i anledning av motioner om kulturfrämjande
åtgärder.

Motionerna

I motionen 1971: 249 av herr Bohman m. fl. (m) har hemställts att
riksdagen dels uttalar att fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra
kulturskaparnas ekonomiska villkor bör utformas i enlighet med principen
om ersättning för konstnärlig prestation med förhandlingsrätt för
konstnären rörande denna ersättning, allt ägnat att möjliggöra en avveckling
av nuvarande stipendiesystem, dels i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om sådana åtgärder, att staten snarast kan träffa överenskommelse
med Konstnärernas riksorganisation om lämpliga ersättningsnormer
för i statlig regi bedriven utställningsverksamhet samt initiera motsvarande
åtgärder på det kommunala planet.

I motionen 1971: 803 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk)
har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslår att olika
möjligheter undersöks och att konkreta förslag framläggs i syfte att
bredda ungdoms- och kulturutbytet mellan å ena sidan Sverige och å
andra sidan Island och Färöarna.

I motionen 1971: 812 av herr Källstad m. fl. (fp) har hemställts, såvitt
nu är i fråga, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag
till 1972 års riksdag om inrättande av en statlig kulturfond enligt
i motionen angivna riktlinjer samt att riksdagen med instämmande i de
principiella ståndpunkterna överlämnar motionen till kulturrådet.

Utskottet

I de motioner som behandlas i detta betänkande har åtskilliga frågor
av betydande kulturpolitiskt intresse tagits upp och synpunkter förts fram
som utskottet finner vara intressanta inlägg i den aktuella debatten om
kulturfrämjande åtgärder. Vad först gäller motionen 1971: 249 har under
punkten 1 i denna hemställts om ett uttalande av riksdagen att fortsatta
samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas ekonomiska
villkor bör utformas i enlighet med principen om ersättning för konstnärlig
prestation med förhandlingsrätt för konstnären rörande denna
ersättning, allt ägnat att möjliggöra en avveckling av nuvarande stipendiesystem.

Utskottet finner det för sin del nödvändigt att konsekvenserna av en

1 Riksdagen 1971. 13 sami. Nr 28—29

KrU 1971:28

2

dylik princip detalj studeras mer än som kan ske inom ramen för utskottets
arbete, innan det kan bli aktuellt med ett uttalande av riksdagen,
i synnerhet om man, som motionärerna synes göra, räknar med att
ett accepterande av principen och samtidigt införande av förhandlingsrätt
för konstnärerna skall möjliggöra en fullständig avveckling av nuvarande
stipendiesystem. En motsatt ståndpunkt skulle för övrigt innebära
att man föregrep kulturrådets arbete, eftersom det ingår i rådets
uppgifter att utreda hur hittillsvarande statliga stödformer för olika
grupper av kulturarbetare, såsom stipendier, konstnärsbelöningar m. m.,
fungerar och lägga fram de förslag som denna utredning kan leda till.

I fråga om förhandlingsrätt på ifrågavarande område får utskottet
vidare erinra om att utskottet i sitt betänkande 1971: 5 behandlade frågan
om förhandlingsrätt för författare. Utskottet erinrade därvid om
det samband denna fråga hade med på olika håll pågående utredningsarbete.
Utskottet nämnde dels 1968 års litteraturutredning, dels kulturrådet,
dels den samnordiska kommitté som tillkallades 1970 för att
verkställa en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen. Utskottet
uttryckte sin tillfredsställelse med redan förekommande kontakter mellan
utbildningsdepartementet och Konstnärliga och litterära yrkesutövares
samarbetsnämnd (KLYS) samt framhöll att det enligt utskottets mening
vore värdefullt om dessa kontakter utvecklades till mera frekventa och
systematiserade förhandlingsliknande överläggningar. Detta utskottets
uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl. Maj:t.
Utskottet finner inte anledning för riksdagen att nu göra något ytterligare
uttalande i frågan om förhandlingsrätt för kulturarbetare. Utskottet
avstyrker yrkandet under punkt 1 i motionen 1971: 249.

I samma motion uttalas att statsmakterna — i avvaktan på en lagstiftning
om förhandlingsrätt för konstnärer — bör söka få till stånd en
överenskommelse med Konstnärernas riksorganisation om lämpliga normer
för ersättning till de konstnärer som ställer sina verk till förfogande
för utställningsverksamhet i statlig regi, t. ex. inom riksutställningsverksamheten.
Därutöver bör enligt motionärerna initiativ tas till att liknande
överenskommelser träffas på det kommunala planet.

Utskottet har inhämtat att överenskommelse numera träffats om tilllämpning
på försök av vissa ersättningsnormer i vad gäller riksutställningsverksamheten.
Även i den verksamhet som bedrives av nämnden
för utställningar av nutida svensk konst i utlandet förekommer numera
vissa ersättningar, ehuru någon direkt överenskommelse härom ej träffats.
Utskottet anser sig med hänsyn till det nu sagda inte böra tillstyrka
att riksdagen gör den i motionen önskade framställningen till Kungl.
Maj:t om ersättningsnormer för i statlig regi bedriven utställningsverksamhet.
Ej heller tillstyrker utskottet att riksdagen gör den önskade
framställningen om initiativ till motsvarande åtgärder på det kommunala
planet.

KrU 1971: 28

3

I motionen 1971:812 har hemställts bl. a. att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t begär förslag till 1972 års riksdag om inrättande av en
statlig kulturfond. Motionärerna har uttalat att den nödvändiga utbyggnaden
av det statliga stödet till kultursektorn bör komma till stånd genom
tillskapandet av en dylik fond och inte genom en institutionell utbyggnad.
Fondens storlek och dess ställning i förhållande till sådan verksamhet
inom kulturområdet som redan nu bekostas med statliga medel
är inte närmare preciserad i motionen men motionärerna har uppenbarligen
räknat med att tillskapandet av en kulturfond bl. a. skall möjliggöra
en större rörlighet i de statliga insatserna, en variation av stödet
till olika branscher alltefter växlande förhållanden och bättre möjligheter
än nu att tillgodose angelägna men oförutsedda behov. Utskottet
finner detta vara frågeställningar som kan förutsättas bli aktualiserade
i kulturrådets arbete. Med hänsyn härtill och till att ett betänkande
av rådet är att vänta i början av nästa år anser utskottet att riksdagen
inte nu bör ta ställning till frågan om en kulturfond. Utskottet avstyrker
därför ifrågavarande motionsyrkande.

I motionen 1971: 812 har också hemställts att riksdagen med instämmande
i de principiella ståndpunkterna i motionen överlämnar denna
till kulturrådet. Med hänsyn till att kulturrådet snart kommer att
avlämna ett betänkande, som kommer att behandla målen för samhällets
kulturinsatser och kultursektorns organisation på olika nivåer och i vilket
i varje fall åtskilliga av de frågeställningar som diskuteras i motionen
kan väntas bli behandlade, anser sig utskottet inte heller böra tillstyrka
detta yrkande.

Med anledning av de synpunkter som i motionen 1971: 803 anförts
i fråga om betydelsen av åtgärder för en breddning av ungdoms- och
kulturutbytet mellan å ena sidan Sverige och å andra sidan Island och
Färöarna får utskottet först erinra om den fastare grund för det nordiska
samarbetet på kulturområdet som lagts genom det nordiska kulturavtal
som riksdagen i år godkänt (prop. 1971: 54, KrU 1971: 13, rskr
1971: 188). Erinras må också om att Kungl. Maj:t genom beslut den
23 april 1971 ställt 86 000 kr. till statens ungdomsråds förfogande för
en utredning om samhällets stöd till internationellt ungdomsarbete. Ungdomsrådet
har tillsatt en arbetsgrupp för detta ändamål i vars arbetsuppgifter
bl. a. ingår att kartlägga nuvarande stipendie- och bidragsbestämmelser
rörande internationell utbytes- och konferensverksamhet.
Utskottet förutsätter att ungdomsrådet beaktar även den i motionen angivna
frågan.

I likhet med motionärerna finner utskottet det beklagligt att de dyra
resekostnaderna försvårar ungdoms- och kulturutbytet med Island och
Färöarna och för övrigt också med Grönland. Utskottet vill understryka
betydelsen av den fråga motionärerna tagit upp men anser det med
hänsyn till det nyss anförda inte för närvarande erforderligt med den av

KrU 1971:28

4

motionärerna önskade skrivelsen till Kungl. Maj:t. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1971: 249 i vad avser ett uttalande
av riksdagen om formerna för fortsatta statliga insatser
för att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 249 i vad avser ersättningsnormer
för i statlig och kommunal regi bedriven utställningsverksamhet,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 812 i vad avser inrättande
av en statlig kulturfond,

4. att riksdagen avslår motionen 1971: 812 i vad avser instämmande
i motionens principiella synpunkter och överlämnande
av densamma till kulturrådet,

5. att riksdagen avslår motionen 1971: 803.

Stockholm den 23 november 1971
På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Larsson i Vänersborg
(s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru
Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Frankel (fp), herrar
Leander (s), Green (s), Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Ryding (vpk) och
fru Hjelm-Wallén (s).

Reservation

1. av herr Nilsson i Agnäs (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 1 börjar med »Utskottet
finner» och på s. 2 slutar med »leda till» bort ha följande lydelse:

»Utskottet är medvetet om att ett fullständigt genomförande av den
angivna principen förutsätter att man först funnit en lösning på åtskilliga
viktiga detaljproblem men anser att detta inte bör hindra att man
redan nu klart anger vilket mål man eftersträvar i den viktiga kulturpolitiska
fråga som tagits upp i nu förevarande del av motionen. Riksdagen
bör enligt utskottets mening göra det föreslagna principuttalandet
i frågan och därmed ange vilken inriktning det fortsatta arbetet på
att förbättra kulturskaparnas ekonomiska villkor bör ha. Utskottet tillstyrker
alltså motionen 1971: 249 i denna del.»

KrU 1971:28

5

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»1. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 249, såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening uttalar att
fortsatta samhälleliga insatser för att förbättra kulturskaparnas
ekonomiska villkor bör utformas i enlighet med principen
om ersättning för konstnärlig prestation med förhandlingsrätt
för konstnären rörande denna ersättning, allt ägnat att möjliggöra
en avveckling av nuvarande stipendiesystem,»

2. av herr Källstad (fp) och fru Frankel (fp) som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »I motionen
1971: 812 har hemställts» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkande»
bort ersättas med text av följande lydelse:

»I motionen 1971: 812 har hemställts bl. a att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag till 1972 års riksdag om inrättande av en
statlig kulturfond. Motionärerna har uttalat att den nödvändiga utbyggnaden
av det statliga stödet till kultursektorn bör komma till stånd
genom tillskapandet av en dylik fond och inte genom en institutionell
utbyggnad. I sin motivering har motionärerna på goda grunder understrukit
betydelsen av att det finns medel som kan disponeras för olika
kulturåtgärder friare än vad som nu är fallet med de olika statsanslagen.
Det behövs flexibilitet i kulturstödet och därmed möjligheter att
snabbt tillgodose hastigt uppkommande angelägna behov. För att i möjligaste
mån uppnå detta bör man även enligt utskottets mening inrätta
en kulturfond. Ytterligare ett skäl härför är att det är angeläget att inte
alla medel som staten satsar på kulturlivet disponeras av samma instans.
Den föreslagna kulturfonden bör därför förvaltas av en särskild styrelse
med en sammansättning av det slag som skisserats i motionen. Med
en dylik styrelse bör man kunna räkna med en allsidig bedömning av
frågorna om fondens disposition samt med insyn och medinflytande
från kulturarbetarnas sida. Även den i motionen väckta tanken om en
årlig kulturriksdag med bred representation finner utskottet värdefull.

Begreppet fond får i detta sammanhang inte uppfattas i alltför traditionell
mening. Utskottet förutsätter att fonden årligen tillföres anslagsmedel.
En viss fondering bör dock kunna förekomma inte minst
då konjunkturpolitiska skäl talar härför. Utskottet tillstyrker att riksdagen
i anledning av nu ifrågavarande motionsyrkande i skrivelse till
Kungl. Maj:t begär förslag snarast om inrättande av en statlig kulturfond
enligt de i motionen angivna riktlinjerna.»

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

»3. att riksdagen i anledning av motionen 1971: 812, såvitt nu är
i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t begär förslag snarast om
inrättande av en statlig kulturfond enligt i motionen angivna
riktlinjer,»