Konstitutionsutskottets betänkande nr 72 år 1971

KU 1971:72

Nr 72

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av skrivelse från talmanskonferensen
med överlämnande av ett från kommittén för översyn
av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation inkommet
betänkande.

Ärendet

I detta betänkande behandlas ett den 5 maj 1971 dagtecknat betänkande,
som avgivits av den av talmanskonferensen den 20 januari 1971
tillkallade kommittén för översyn av Nordiska rådets svenska delegations
kansliorganisation. Betänkandet har tryckts i 2 sami.

Betänkandet och dess bakgrund

Under vårsessionen i år godkände riksdagen (prop. 1971: 53, UU
1971:9, rskr 154) en överenskommelse den 13 februari 1971 om ändring
i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan Danmark,
Finland, Island, Norge och Sverige. Överenskommelsen syftade till att
bygga ut och förstärka organisationen av det nordiska samarbetet inom
Nordiska rådet. Rådets hittillsvarande uppgifter och sammansättning
ändrades inte i någon väsentlig utsträckning. Den viktigaste nyheten i
överenskommelsen var upprättandet av ett nordiskt ministerråd. Överenskommelsen
innebar vidare bl. a. en reform av sekretariatsorganisationen.
Genom artikel 49 i överenskommelsen inrättades sålunda en ny
befattning som presidiesekreterare. Denne bildar tillsammans med de
fem nationella sekreterarna ett sekreterarkollegium, som bistår rådet i
dess verksamhet. Överenskommelsen trädde i kraft den 1 juli 1971.

Mot bakgrunden av de vid denna tidpunkt sedan länge aktualiserade
organisatoriska förändringarna för Nordiska rådets vidkommande beslöt
riksdagen den 15 december 1970 (BaU 1970: 88) att föranstalta
om en översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation.
Denna har utförts av en av talmanskonferensen tillsatt tremannakommitté,
bestående av riksdagsmännen Sven Mellqvist (medlem i Nordiska
rådet) och Astrid Kristensson (suppleant i Nordiska rådet) samt
justitieombudsmännens ställföreträdare Bertil Wennergren. Kommittén
avgav den 5 maj 1971 ett betänkande i saken till talmanskonferensen.

Betänkandet innehåller redogörelser för organisationen under budgetåret
1970/71 av svenska delegationens sekretariat, för presidiesekretariatet
och för vissa framställningar från svenska delegationen. I dessa

1 Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 72

KU 1971: 72

delar hänvisas helt till betänkandet. Kommitténs egen bedömning redovisas
i ett särskilt avsnitt, som refereras nedan. För närmare detaljer
hänvisas till den tryckta texten.

Kommittén konstaterar i betänkandet att de nationella rådssekretariaten
är sinsemellan av mycket olika storleksordning. Det sägs att »med
någon schematisering» det svenska sekretariatet är lika stort som de
övriga sekretariaten tillhopa. Den huvudsakliga förklaringen härtill är
enligt kommittén att det svenska sekretariatet påtagit sig huvudparten
av de gemensamma sekretariatsuppgifterna. Kommittén erinrar om att
avsikten med tillskapandet av ett fristående gemensamt sekretariat för
Nordiska rådet under ledning av en presidiesekreterare varit att de gemensamma
sekretariatsfunktionerna skulle överföras från de nationella
sekretariaten till presidiesekretariatet. Om så sker bortfaller enligt kommittén
det viktigaste skälet till att det svenska sekretariatet är väsentligt
större än de övriga nationella sekretariaten. Enligt kommitténs mening
finns dock vissa omständigheter som gör det svårt att för närvarande
genomföra några mera omfattande förändringar av personalstaten
i det svenska sekretariatet.

Kommittén hänvisar därvid för det första till att det torde vara realistiskt
att räkna med en viss övergångstid innan det svenska sekretariatet
kan befrias från sin befattning med de uppgifter som skall gå
över på presidiesekretariatet.

För det andra bör enligt kommittén observeras att det inte alltid är
fråga om att lägga en arbetsuppgift på presidiesekretariatet och att samtidigt
befria de nationella sekretariaten från varje befattning med denna
arbetsuppgift. Många arbetsuppgifter kommer i stället att gemensamt
handläggas av presidiesekretariatet och de nationella sekretariaten, och

i fråga om sådana uppgifter medför inrättandet av presidiesekretariatet
endast en begränsad arbetslättnad eller ingen arbetslättnad alls för de
nationella sekretariaten. Viktigare gemensamma rådsangelägenheter
kommer i fortsättningen att handläggas av ett sekreterarkollegium bestående
av presidiesekreteraren och de nationella sekreterarna. De nationella
sekretariaten kommer således inte att befrias från sin befattning
med dessa angelägenheter.

För det tredje är det enligt kommittén så att en viss del av arbetsinsatsen
vid det svenska sekretariatet i verkligheten kommer utskotten
till godo.

Som fjärde omständighet av betydelse i detta hänseende erinrar kommittén
om att Nordiska organisationskommittén funnit det önskvärt att
varje nationellt sekretariat utom det isländska förses med åtminstone
två kvalificerade heltidsanställda befattningshavare. Detta innebär en
förstärkning av de danska och norska sekretariaten, vilken, om den genomfördes,
skulle minska skillnaden i omfång mellan dem och det
svenska sekretariatet.

KU 1971: 72

Oaktat de berörda fyra omständigheterna talar för att behov kvarstår
av att tills vidare behålla en tämligen stor personalstyrka vid det
svenska sekretariatet, anser kommittén att en viss arbetsminskning för
det svenska sekretariatet kommer att bli följden av presidiesekretariatets
inrättande och att hänsyn härtill bör tas vid fastställandet av personalstaten
för det svenska sekretariatet.

Kommittén anser att det även framgent bör vid sidan av kanslichefen
finnas en kvalificerad befattningshavare i det svenska sekretariatet vilken
vid behov skall kunna ersätta kanslichefen och övertaga dennes
funktioner som chef för kansliet. Kommittén finner sig inte ha anledning
att uttala sig i den av svenska delegationen aktualiserade frågan
om lönesättningen för kanslichefen och hans ställföreträdare.

En viss nedskärning av personalen på byrådirektörsnivå är enligt kommitténs
uppfattning i och för sig motiverad med hänsyn till den arbetslättnad
som kan väntas följa på presidiesekretariatets inrättande. Kommittén
finner sig dock böra avstå från att framlägga förslag om en reducering
av denna del av personalen med hänsyn till att viss informationsverksamhet,
som för närvarande ligger på informationssekreteraren,
enligt kommitténs uppfattning i fortsättningen bör åvila en av
byrådirektörerna.

Kommittén konstaterar i detta sammanhang att informationsverksamheten
för närvarande ombesörjs av en informationssekreterare, som
arbetar på halvtid för presidiet (den gemensamma informationsverksamheten)
och på halvtid för den svenska delegationen (den svenska
informationsverksamheten). Enligt Nordiska rådets beslut skall den gemensamma
informationsverksamheten i fortsättningen förestås av en
heltidsanställd informationschef knuten till presidiesekretariatet.

I detta läge uppkommer enligt kommittén frågan hur den svenska
informationsverksamheten skall organiseras i framtiden. Kommittén
finner att inrättandet av en befattning som informationschef vid presidiesekretariatet
innefattar en väsentlig förstärkning av de organisatoriska
grundvalarna för den gemensamma informationsverksamheten.
Det är enligt kommittén uppenbart att det härutöver finns behov av en
viss nationell informationsverksamhet inom det svenska sekretariatet.
Den svenska informationsverksamheten är emellertid redan i dag av
mindre omfattning än den gemensamma informationsverksamheten.
Kommittén rekommenderar därför att den arbetskraft i det svenska sekretariatet
som frigörs som en följd av att vissa uppgifter övergår till presidiesekretariatet
disponeras så att en svensk informationsverksamhet i
rimlig omfattning kan upprätthållas. Detta innebär, som redan nämnts,
att ifrågavarande uppgifter enligt kommitténs mening i första hand bör
ankomma på en av byrådirektörerna vid sekretariatet.

Kommittén tar också upp frågan om det arkiv som nu finns vid den
svenska delegationens kansli. Därvid framhåller kommittén att arkivet

KU 1971: 72

redan nu är omfattande och av betydelse inte endast för svenska delegationen
och för Nordiska rådet utan också som upplysningskälla för
personer utanför rådet. Kommittén noterar att arkivet enligt uppgift
är väl ägnat att vidareutvecklas till en dokumentationscentral för nordiska
frågor. Det är enligt kommittén i och för sig självklart att varje
nationellt sekretariat bör ha ett visst arkivmaterial till sitt förfogande
för att på ett ändamålsenligt sätt kunna utföra sina uppgifter. Det arkiv
som byggts upp inom svenska sekretariatet synes emellertid enligt kommitténs
bedömning numera ha fått en sådan omfattning och betydelse
att det är mest följdriktigt att omforma det till ett gemensamt nordiskt
arkiv underställt presidiesekreteraren. Ett eventuellt beslut härom bör,
säger kommittén, fattas av presidiet, som därvid också bör överväga att
inrätta en tjänst som arkivarie och bestämma lönesättningen för denne
befattningshavare.

I fråga om det kamerala arbetet i det svenska sekretariatet föreslår
kommittén ingen ändring.

Vad angår personalen i övrigt ansluter sig kommittén till de förslag
om personalminskningar som framförts av svenska delegationen. Kommittén
uttalar att den inte funnit skäl att föreslå några ytterligare förändringar
av den nuvarande personalstaten.

Sammanfattningsvis föreslår kommittén att det svenska sekretariatet
från och med den 1 juli 1971 förses med följande personal:

1 kanslichef

1 avdelningsdirektör eller biträdande kanslichef

1 byrådirektör (halvtid)

2 byrådirektörer

2 assistenter

1 bokhållare
1 övervaktmästare
1 kontorsskrivare

1 kansliskrivare

1 förste vaktmästare

Skulle presidiet fatta beslut om övertagande av svenska delegationens
arkiv, bör detta enligt kommittén föranleda att den ena assistenttjänsten
indras.

Yttrande av Nordiska rådets svenska delegation

Sedan utskottet berett Nordiska rådets svenska delegation tillfälle att
yttra sig över tremannakommitténs förslag, har delegationen till utskottet
inkommit med ett den 20 oktober 1971 dagtecknat yttrande. Yttrandet
intages sorn bilaga till detta betänkande.

KU 1971: 72

Anslagsbeslut

Riksdagen beslöt under vårsessionen att i enlighet med utskottets
förslag (KU 1971: 38) i avvaktan på behandling av förslag från den
av talmanskonferensen den 20 januari 1971 tillsatta kommittén för
översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation för
budgetåret 1971/72 anvisa till Nordiska rådets svenska delegation och
dess kansli ett förslagsanslag av 1 125 000 kr. avseende förvaltningskostnader.
Ur detta anslag, som inte närmare specificerats, täcks bl. a. lönekostnaderna
för delegationens kanslipersonal.

Utskottet

Frågan om omorganisation av Nordiska rådets svenska delegations
kansli aktualiserades i samband med att planerna på att inrätta ett särskilt
rådskansli under en presidiesekreterare växte fram. Man räknade
därvid med att inrättandet av ett gemensamt kansli skulle kunna leda
till personalinskränkningar inom det svenska kansliet.

Förslag till omorganisation har lämnats i ett betänkande från en
av talmanskonferensen tillsatt tremannakommitté, dagtecknat den 5
maj 1971. Nordiska rådets svenska delegation har yttrat sig över förslaget
den 20 oktober 1971.

Kommittén och delegationen är i stort sett ense om personalbehovet
efter presidiesekreterarreformen. Enligt bådas mening bör sålunda inskränkning
göras i fråga om en tjänst som vaktmästare och en tjänst
som kansliskrivare. Därjämte anser kommittén att en halvtidstjänst som
informationssekreterare kan dräs in och göromålen överföras till en av
byrådirektörerna. Delegationen finner ett sådant överförande vara mindre
lämpligt och förklarar att behov föreligger av tjänstens bibehållande,
åtminstone tills vidare.

Delegationen framhåller i sitt yttrande bl. a. att det nordiska samarbetets
organisation utvecklats vidare även genom andra reformer än
inrättandet av ett presidiekansli. Man nämner därvid Nordiska ministerrådet
med tillhörande samarbetsorgan, ministerrådets ämbetsmannagrupp,
det nordiska kulturavtalets organ och organ inom NORDTRANS.
Vidare utvecklar man betydelsen av tillkomsten av sekretariatet (sekreterarkollegiet)
som ett permanent beslutsorgan. Enligt delegationen
blir det en av de viktigaste arbetsuppgifterna inom de nationella rådssekretariaten
att förbereda medverkan i det gemensamma rådssekretariatet.
Delegationen understryker att mera definitiva erfarenheter om
hur den nya organisationen påverkar den svenska kansliorganisationen
ännu inte föreligger. Delegationen finner därför att fortlöpande uppmärksamhet
bör ägnas åt utvecklingen av den nya organisationen och
dess inverkan på arbetet inom kansliet och på kansliets organisation.

Vad delegationen i dessa delar uttalat är enligt utskottets mening vä -

KU 1971: 72

sentligt. Därav följer också att det ställningstagande man nu kommer
fram till beträffande delegationens kansliorganisation inte bör betraktas
som definitivt. Hithörande frågor får sålunda fortlöpande beaktas, bl. a.
vid den årliga budgetbehandlingen.

Kommitténs förslag rörande Nordiska rådets svenska delegations
kansliorganisation utgör enligt utskottets mening en god grundval för
beslut rörande personalorganisationen. Med hänsyn till vad som framkommit
i svenska delegationens yttrande i ärendet bör emellertid några
jämkningar göras i detta förslag. Utskottet kan godtaga vad delegationen
anfört om kanslipersonalens antal och uppgifter samt deras fördelning
på enheter. Vidare finner utskottet i likhet med delegationen
att nuvarande ordning beträffande arkivet med bl. a. en till detta knuten
särskild tjänst bör bestå i avvaktan på en aviserad utredning om
formerna för en för delegationen och Nordiska rådets presidium gemensam
arkivtjänst. På de av delegationen anförda skälen bör också
halvtidstjänsten som informationsskreterare nu inte indras. Slutligen
bör i enlighet med delegationens därom uttryckta önskemål ställföreträdarskapet
för kanslichefen inte bindas till viss tjänst. Det bör i stället
ankomma på delegationen eller efter delegationens bemyndigande
dess arbetsutskott att meddela befattningshavare, som är enhetschef, särskilt
förordnande i detta hänseende.

På grund av det anförda finner utskottet Nordiska rådets svenska
delegations kansli böra ha den organisation som framgår av följande
sammanställning:

1 kanslichef

1 informationssekreterare (halvtid)

Handläggande enhet
1 handläggare, tillika chef för enheten
1 handläggare (halvtid)

1 handläggare

Administrativ enhet
1 handläggare, tillika chef för enheten
1 tjänsteman för arkivet
1 handsekreterare hos kanslichefen

1 bokhållare

2 tjänstemän för allmänna expeditionsgöromål, varav en med vissa
arbetsledande upgifter

2 tjänstemän för skrivgöromål m. m., varav en med vissa arbetsledande
uppgifter

Kommittén har i sin rapport inte tagit ställning till lönegradsfrågor.

KU 1971: 72

Sådana frågor skall i första hand lösas vid förhandlingar mellan förvaltningskontoret
och vederbörande personalorganisationer. Såvitt gäller
tjänst inom s. k. frikrets bör beslut föregås av överläggningar med
berörda organisationer. Med hänsyn till angivna förhållanden har utskottet
inte ansett sig böra ta ställning till de uttalanden om lönegrader
eller särskild tjänsteställning i övrigt som återfinns i delegationens till
utskottet avgivna yttrande. Det får förutsättas att förvaltningsstyrelsen,
så snart riksdagen fattat beslut beträffande grunder för svenska delegationens
kansliorganisation, tar upp förhandlingar i lönefrågorna och
i övrigt fattar erforderliga beslut i dessa delar.

Utskottet hemställer

att riksdagen i anledning av talmanskonferensens skrivelse med
överlämnande av rapport från kommittén för översyn av Nordiska
rådets svenska delegations kansliorganisation godkänner
vad utskottet anfört rörande personalorganisationen vid Nordiska
rådets svenska delegations kansli.

Stockholm den 23 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson (s), Nelander (fp),
Hernelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson
i örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Werner i Malmö (m),
Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö (c), Norrby i Åkersberga
(fp) och Gustavsson i Ängelholm* (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1971: 72

Bilaga

NORDISKA RÅDET 540b/1971

Svenska delegationen

Till

riksdagens konstitutionsutskott

Sedan riksdagen den 15 december 1970 beslutat att föranstalta om en
översyn av Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation, tillsatte
talmanskonferensen den 20 januari 1971 en kommitté för att företaga
denna översyn. Kommittén har nu överlämnat sin rapport, dagtecknad
den 5 maj 1971. Med anledning av denna rapport, som delegationen
icke tidigare haft tillfälle behandla, får Nordiska rådets svenska
delegation anföra följande.

Inledningsvis vill delegationen allmänt framhålla, att den funnit kommitténs
förslag rörande Nordiska rådets svenska delegations kansliorganisation
utgöra en god grundval för beslut rörande nämnda kanslis
personalorganisation. Den bedömning av personalbehovet vid kansliet,
som ligger till grund för förslaget, finner delegationen sålunda i stort
sett realistisk. Sedermera efter kommittéförslagets avgivande inträffade
händelser torde dock göra vissa jämkningar i detta erforderliga. Härtill
får delegationen återkomma i det följande.

Sedan kommittén i början av året uppgjorde sitt förslag, har det nordiska
samarbetets organisation utvecklats vidare på ett sätt som icke
lämnar Nordiska rådets svenska kansli oberört. De förslag, som delegationen
ansett sig böra här framföra, är att se som kompletteringar
till vad som anförts av kommittén och är främst motiverade av denna
under året inträffade utveckling. En bedömning av aktuella organisatoriska
frågor inom det svenska rådssekretariatet måste enligt delegationens
mening ha till utgångspunkt de förändringar i organisationen
som företagits inom andra sektorer av nordiskt samarbete.

Från och med den 1 juli i år har de organisatoriska formerna för
nordisk samverkan väsentligen förstärkts, dels på regeringssidan genom
inrättandet av Nordiska ministerrådet — det första fasta samarbetsorganet
mellan de nordiska ländernas regeringar — och vad med detta
råd sammanhänger, dels vad gäller Nordiska rådet genom inrättandet
av ett presidiekansli under ledning av presidiesekreteraren, varigenom
Nordiska rådet fått ett effektivt gemensamt organ. Dessa organisatoriska
förändringar är som bekant en följd av att Överenskommelsen
om ändring i samarbetsöverenskommelsen den 23 mars 1962 mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige m. m. (Helsingforsavtalet)
efter ratifikation av samtliga nordiska länder (för Sveriges del genom
riksdagens bifall till Kungl. Maj:ts proposition 1971: 53) trätt i
kraft den 1 juli 1971.

På regeringsidan har vidare följande nya samarbetsorgan tillkommit
som sorterar under ministerrådet:

a) Ministerrådets ämbetsmannagrupp. Enligt art. 56 i den ändrade
Helsingforsöverenskommelsen biträdes varje nordisk samarbetsminister
av en särskilt utsedd ämbetsman. Dessa ämbetsmän bildar en grupp,

KU 1971: 72

sorn utgör det naturliga beredningsorganet för ministerrådet, när detta
är sammansatt av samarbetsministrarna. Denna ämbetsmannagrupp
framstår i sin tur som motpart till Nordiska rådets eget sekreterarkollegium,
som närmare beskrivs här nedan. Frågor, som gemensamt angår
Nordiska rådet och ministerrådet, respektive regeringarna, torde
normalt komma att beredas vid möten mellan ämbetsmannagruppen
och sekreterarkollegiet, innan de tas upp till slutligt avgörande antingen
vid möte mellan presidiet och ministerrådet eller av det senare ensamt,
överläggningar mellan ämbetsmannagruppen och sekreterarkollegiet planeras
redan.

b) Det nordiska kulturavtalets organ. Utan att här ingå i detaljer kan
på detta område konstateras att enligt detta avtal två nya organ inrättas,
nämligen en ämbetsmannakommitté och ett kultursekretariat, det
senare förlagt till Köpenhamn. Genom tillkomsten av dessa organ har
kulturområdet fått en organisatorisk upprustning utan varje motsvarighet
i det hittillsvarande nordiska samarbetet. Denna förstärkning av
det nordiska samarbetet måste noteras med tillfredsställelse. Den nödvändiggör
emellertid förstärkta insatser från Nordiska rådets sida för
att parlamentarisk insyn och inflytande skall kunna bevaras inom denna
sektor. Kulturavtalet väntas träda i kraft den 1 januari 1972.

c) Organ inom NORDTRANS. En ämbetsmannakommitté på statssekreterarnivå
har konstituerats för att utarbeta förslag till samarbetsavtal
rörande transportfrågor i enlighet med Nordiska rådets rekommendation
nr 14/1971. När NORDTRANS-avtalet blir verklighet kan
man förutse att ministerrådet även på detta område kommer att bistås
av en ämbetsmannagrupp och ev. även av andra organ.

För Nordiska rådets del är främst att anteckna tillkomsten av sekretariatet
(sekreterarkollegiet) som ett permanent beslutsorgan.

Enligt art. 49 i den reviderade Helsingforsöverenskommelsen skall
rådet i sin verksamhet bistås av ett sekretariat bestående av en sekreterare
utsedd av presidiet samt av de fem nationella sekreterarna. I den
arbetsordning för Nordiska rådet, som antagits av rådet och som trätt
i kraft den 1 juli 1971 samtidigt med överenskommelsen om ändring av
Helsingforsavtalet, har intagits en bestämmelse om att rådets presidium
i frågor av större räckvidd eller eljest av särskilt intresse skall bistås
av sekretariatet. Presidiet har givit sekretariatet vittgående egna beslutsfunktioner.
Rådets presidium delegerade redan genom beslut i Arild
den 7 september 1970 beslutanderätten i huvuddelen av alla löpande
ärenden till det dåvarande sekreterarkollegiet. Det nya sekretariatet bestående
av sex medlemmar har övertagit dessa uppgifter och vidare ålagts
att förbereda alla de beslut som presidiet självt skall fatta. På presidiesekreteraren
ensam kommer att vila vissa uppgifter, det tekniska förberedelsearbetet
för presidiemöten och andra för rådet gemensamma möten.
Vad gäller alla övriga löpande frågor, som formellt ankommer på
presidiet, kommer förberedelsen av alla sakligt betydelsefullare avgöranden
att vila på sekreterarkollegiet. Denna verksamhet fordrar täta
kontakter mellan presidiesekreteraren och de nationella sekretariaten
samt mellan dessa inbördes. För övrigt måste presidiesekreteraren i sin
verksamhet stå i ständig kontakt med de fem nationella sekretariaten.

Erfarenheterna redan av några månaders verksamhet, då sekreterarkollegiet
hållit två å tre sammanträden i månaden, visar att arbetet i
sekreterarkollegiet blir omfattande och ur tidssynpunkt ganska betungande.

KU 1971: 72

Nordiska rådets utskottssekreterarorganisation, beträffande vilken
Nordiska organisationskommittén ej förordat någon definitiv lösning,
är också under omprövning i samband med att ett antal hittillsvarande
utskottssekreterare frånträder sina befattningar. En viss upprustning
kan här förutses.

Vidare är att anteckna att — såsom förordats av Nordiska organisationskommittén
(Fagerholm-kommittén) — nu också Nordiska rådets
danska, finska och norska sekretariat är på väg att förstärkas personellt.
I Danmark kommer således generalsekreteraren att till sitt biträde få
en kontorschef (= byråchef). I Norge skall en ny befattning som sekretariatschef
på heltid tillsättas under hösten och sekretariatet därutöver
få ytterligare personal. I Finland har rådskansliet där nyligen förstärkts
med en tjänst som translator/biträdande sekreterare. Beträffande det
finska sekretariatet må för övrigt noteras att uppgifterna om detta i
kommitténs rapport (sid. 4) ej är helt aktuella. Den handläggande personalen
där består nämligen av en generalsekreterare, en sekreterare,
en translator/biträdande sekreterare och en informationssekreterare.
Härtill kommer det faktum att kulturutskottets heltidsanställde sekreterare
är placerad i det finska kansliet, vilket de facto innebär att det
finska kansliet avlastas en stor del av detta betydande ämnesområde.

De här beskrivna organisatoriska förstärkningarna av det nordiska
samarbetets organisation är självfallet inget självändamål. Kort sagt kan
dessa förändringar sägas vila på två förutsättningar, nämligen dels att
hittillsvarande erfarenheter bestyrkt deras nödvändighet, dels att de
följder, som den europeiska marknadsutvecklingen kan väntas medföra
för nordiskt samarbete, gör det ytterst angeläget att stärka de organisatoriska
ramarna för detta samarbete.

Med den nya ordning för arbetet inom rådet, som här ovan skisserats,
kommer en av de väsentligaste arbetsuppgifterna inom de nationella
rådssekretariaten att bli att förbereda medverkan i det gemensamma
rådssekretariatet i dess olika funktioner, dels som internt organ för
Nordiska rådet, dels som kontaktorgan med nordiska regeringsorgan
av olika slag. Avsevärda insatser från ettvart av de nationella sekretariaten
kommer att krävas för medverkan i sekreterarkollegiet, om detta
organ skall bli funktionsdugligt. Erfarenheterna under den korta tid,
som den nya organisationen varit i kraft, bestyrker att mötesfrekvensen
okar. Det har blivit en avsevärd merbelastning i form av både ökat
resande och av förberedelser för mötena, något som i sin tur återverkar
på den övriga personalens göromål.

Mera definitiva erfarenheter om hur den nya organisationen påverkar
den svenska kansliorganisationen föreligger dock ännu ej. Delegationen
finner därför att fortlöpande uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen
av den nya organisationen och dess inverkan på arbetet inom
kansliet och på kansliets organisation. Bland annat kan det nya kulturavtalet
väntas komma att medföra ökade insatser även från rådets nationella
sekretariat.

Presidiesekreteraren skall enligt arbetsordningen för Nordiska rådet
vara jämställd med de fem nationella sekreterarna. Enligt presidiets
beslut den 30 april 1971 skall presidiesekreteraren åtnjuta grundlön
motsvarande svensk statssekreterares. Vissa av rådets nationella sekreterare
åtnjuter redan motsvarande ställning i sitt hemlands organisation.
Som delegationen utvecklat i en skrivelse den 13 maj 1971 till riksdagens
förvaltningskontor bör den svenske kanslichefen ges enahanda
ställning. Nämnda skrivelse bifogas. (Bilaga 1).

KU 1971: 72

Beträffande kansliets organisation i övrigt i dess huvuddrag är följande
att anföra.

Kansliets personal är uppdelad på två enheter, en handläggande och
en administrativ. Den förra skall huvudsakligen befatta sig med det
sakliga område, som Nordiska rådet täcker, dvs. alla förekommande
samarbetsprojekt. Den skall i främsta rummet förbereda frågornas behandling
i rådet till hjälp för rådets svenska medlemmar. Den administrativa
enheten skall ha hand om alla de förvaltningsmässiga och kamerala
spörsmål, som föreligger såväl för delegationens egen del och för
dess medlemmar som för rådets del i rådets gemensamma organ. Denna
enhet omfattar all servicepersonal. Företrädaren för informationsfrågorna
torde böra ställas direkt under kanslichefen och vaxa självständig
föredragande.

Vad gäller den handläggande enheten bör målsättningen i framtiden
liksom hittills vara att ettvart av ämnesområdena för rådets fem utskott
skall kunna täckas av en halv handläggande tjänsteman. Denna målsättning
kan uppnås med den personaluppsättning, som kommittén förordar.
Härför åtgår V/2 kvalificerade tjänstemän. Den ena heltidstjänsten
bör disponeras som chef för nämnda enhet. Denne befattningshavare
bör ha överblick över hela det i Nordiska rådet anhängiga sakområdet
och fördela arbetsuppgifterna mellan befattningshavarna inom
enheten. Chefen bör i konsekvens med vad som tillämpas inom presidiesekreterarens
kansli (dennes närmaste tre underordnade är anställda
i svensk lönegrad C 1) ha ställning som byråchef. Av övriga två
handläggare-tjänster inom enheten innehas den ena på halvtid av tjänsteman
från UD. Denne, som numera har ställning motsvarande avdelningsdirektör
på UD, bör ges samma ställning vid svenska kansliet.
Den andre handläggaren bör som för närvarande vara byrådirektör.
Fördelningen av uppgifterna mellan handläggarna bör vara flexibel och
anpassas till de olika tjänstemännens särskilda förutsättningar. Vid personalbehovets
beräknande måste beaktas att bl. a. på grund av den täta
mötesfrekvensen och upplysningsarbetet utanför kansliet nästan stadigvarande
en av de tre tjänstemännen inom denna enhet är upptagen på
annat håll.

Delegationen vill i detta sammanhang något kommentera vad kommittén
anför (sid. 3) om den nuvarande halvtidsanställde byrådirektörens
arbetsuppgifter, vilket fått en något tillspetsad formulering. Det
är riktigt att vederbörande tjänsteman ägnar huvudparten av sin tid
åt ekonomiska och handelspolitiska frågor, dvs. ämnen som faller inom
ekonomiska utskottets ämnesområde. Så länge som någon fast anställd
heltidsarbetande sekreterare för detta viktiga utskott ej finnes, ter det
sig emellertid vanskligt att dra skarpa gränser mellan vad som är utskottssekretariatsgöromål
och göromål för svenska sekretariatet. Enahanda
synpunkter kan anföras beträffande den byrådirektör inom kansliet,
vilken tillika är sekreterare för socialpolitiska utskottet. Man kan
t. ex. fråga om utarbetandet av ett medlemsförslag och uppföljning av
detta på uppdrag av svensk delegationsmedlem är att anse som göromål
för en delegationens tjänsteman eller för en presidieanställd utskottssekreterare.

Vad härefter gäller den administrativa enheten är att anteckna att
chefen för denna visat sig få allt mer krävande uppgifter efterhand som
de gemensamma rådsorganen utvecklats. Det gäller sålunda icke endast
att handlägga de frågor som härrör ur delegationens ställning av ett
riksdagsverk. Icke minst i nuvarande skede då en gemensam nordisk

KU 1971: 72

administration är under uppbyggnad ställs oavlåtligen krav på nya utredningar
rörande skilda administrativa spörsmål ofta av invecklad beskaffenhet.
Det förhållandet att presidiesekreterarens kansli ligger i
Sverige gör att det svenska kansliet ofta måste tillhandagå med utredningar
av olika slag, vilka den svenske medlemmen av sekreterarkollegiet
måste kunna prestera i detta organ. Chefen för den administrativa
enheten bör under sådana förhållanden ges ställning som avdelningsdirektör.

Beträffande hithörande personal kan delegationen i huvudsak biträda
kommitténs förslag. I detta sammanhang vill delegationen särskilt understryka
de kvalificerade uppgifter som vilar på föreståndaren för skrivsektionen.
Arbetet där måste ofta utföras under pressande förhållanden.
Denna tjänst bör innehas av en förste kontorsskrivare.

Ett tillägg bör också göras såvitt gäller tjänsten som assistent för
arkivet. Kommittén har menat att denna tjänst skall indragas, om presidiet
skulle övertaga ansvaret för arkivet. Tjänsten, vilken sedan kommittén
avlämnat sitt betänkande omvandlats till en byråassistentbefattning,
har mot bakgrund av ovissheten om det blivande huvudmannaskapet
för dokumentationscentralen tills vidare gjorts extra. Presidiet
har uppdragit åt presidiesekreteraren och svenska kanslichefen att finna
former för en för delegationen och presidiet gemensam arkivtjänst.
I avvaktan på denna utredning torde nuvarande ordning få bestå.

På en punkt kan delegationen ej ansluta sig till vad kommittén anfört,
vilket till en del har sin grund i vad som inträffat efter betänkandets
tillkomst. Frågan gäller tjänsten som halvtidsanställd informationssekreterare,
vilken tjänst kommittén föreslagit skola indragas.

Vad gäller denna tjänst må först beaktas, att rådets presidium den
30 april 1971 beslutat att — oaktat en informationschef stjänst inrättats
i presidiesekretariatet och numera även tillsatts — den hittillsvarande
halvtidstjänsten därstädes som informationssekreterare skall bestå.
Den omständigheten att de båda halvtidstjänsterna vid svenska delegationen
och vid presidiet innehas av en och samma person gör att
tjänsterna måste behandlas gemensamt och få en likartad utformning
i båda kanslierna. Men även av andra skäl finner delegationen det angeläget
att den svenska halvtidstjänsten fortbestår, vartill delegationen
strax återkommer. Skulle delegationens yrkande på denna punkt ej bifallas,
kvarstår dock riksdagens förpliktelser mot nuvarande tjänsteinnehavaren,
som har extra ordinarie anställning.

I sak löser nuvarande arrangemang med samordning med presidiesekretariatets
informationstjänst på ett utmärkt sätt svenska delegationens
behov av informationstjänst. Kommittén redovisar att informationssekreteraren
enligt egen uppgift ägnar 3/4 av sin arbetstid åt den
gemensamma verksamheten och blott 1/4 åt den svenska. Uppgiften
torde i och för sig vara riktig med avseende på nuläget. Orsaken till
denna fördelning är icke att söka däri att behovet av upplysning om
Nordiska rådet i Sverige varit mindre än det allmänna behovet av information
i sådant avseende utan i det förhållandet att informationssekreteraren
vid tidsbrist måste prioritera den gemensamma verksamheten
och därför måste begränsa sina insatser för informationen i Sverige.
Enligt delegationens mening är en ändring härvidlag i hög grad påkallad
och en förstärkning av arbetet i Sverige synnerligen angelägen. Att
i enlighet med kommitténs förslag lägga informationsupgifter i Sverige
på andra tjänstemän vid det svenska sekretariatet, vilka rekryterats för
helt andra arbetsuppgifter och som saknar utbildning för informations -

KU 1971: 72

spridande, skulle leda till att informationsuppgifterna bleve än mer eftersatta.
Uppbyggnaden av en informationstjänst i presidiesekretariatets
kansli bygger vidare på att det skall finnas nationella informationstjänstemän,
som envar i sitt land utför den av den gemensamme chefen planerade
informationsverksamheten.

Ett bibehållande av den nuvarande uppdelningen av informationssekreterartjansten
i två »halvor», av vilka den ena är underställd informationschefen
i presidiesekretariatet och den andra kanslichefen i delegationens
kansli, får icke utgöra något hinder för att den samlade informationstjänsten
kan skötas som en enhet. Nödiga detaljregler härom får
införas i den arbetsordning som delegationen upprättar för verksamheten
i sitt kansli.

Delegationen har icke i det föregående berört spörsmålet om kanslichefens
ställföreträdare. Enligt delegationens mening finns icke anledning
binda ställföreträdairskapet till en viss tjänst. Delegationens arbetsutskott
bör för ett år i sänder förordna endera av cheferna för de båda
enheterna i kansliet att vid förfall för kanslichefen ersätta denne. Den
fungerande kanslichefen ingår normalt i rådets gemensamma sekreterarkollegium.

Avslutningsvis må nämnas att kommittén inte funnit sig ha anledning
att uttala sig om lönegradsfrågorna. Delegationen har, som ovan nämnts,
tidigare aktualiserat frågan om lönesättningen för kanslichefen. Delegationen
förutsätter att lönegradsfrågorna tas upp på sätt som är brukligt
i samband med omorganisation. Vad som förekommit tidigare under
årets allmänna förhandlingar kan givetvis icke täcka det behov av
förhandlingar, som föranledes av de organisatoriska förändringar som
är en följd av vad som inträffat efter den allmänna förhandlingsomgångens
avslutande under första halvdelen av 1971.

Delegationen sammanfattar sitt yttrande sålunda att — med utgångspunkt
från kommitténs förslag — de tjänster bör finnas vid delegationens
kansli fr. o. m. den 1 januari 1972 som framgår av Bilaga 2.

Enligt kommitténs förslag skulle organisationen minskas med 2%
tjänster — V2 informationssekreterartjänst, 1 kansliskrivaretjänst och 1
vaktmästaretjänst. Som framgår av delegationens yttranden, bör minskningen
begränsas till två tjänster. Denna minskning har redan genomförts
genom naturlig avgång eller övergång till presidiesekretariatet.
Viss till presidiesekretariatet övergången personal har kvar tjänster i
svenska sekretariatet, vilka i realiteten hålles obesatta.

Under hänvisning till det anförda får delegationen hemställa,
att konstitutionsutskottet vid behandling av rapporten den 5 maj 1971
angående översyn av Nordiska rådets svenska kansliorganisation ville
föreslå riksdagen att besluta om personalorganisation för Nordiska rådets
svenska delegations kansli i enlighet med vad som upptages i Bilaga
2 till denna skrivelse,
och att konstitutionsutskottet ville föranstalta om att nödiga förhandlingar
upptages för lönegradsplacering av tjänsterna i den nya organisationen.

Stockholm den 20 oktober 1971

För nordiska rådets svenska delegation
Johannes Antonsson

/Gustaf Petrén

21.10.71/GA

KU 1971: 72

NORDISKA RÅDETS Bilaga 1

SVENSKA DELEGATION Stockholm den 13 maj 1971

Till

Förvaltningskontoret

Då det kommit till Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskotts
kännedom att förhandlingar upptagits jämväl rörande lönesättningen för
tjänsten som kanslichef vid delegationen får arbetsutskottet, som icke
tidigare yttrat sig i frågan, som arbetsgivare framföra följande synpunkter.

Tjänsten är för närvarande placerad i lönegrad högst Cr 3. I denna
lönegrad är inplacerade tjänsterna som expeditionschefer, rättschefer,
budgetchefer m. fl. Då kanslichefsposten med hänsyn till arbetsuppgifterna
bör rekryteras ur detta personalskikt eller motsvarande, bör kanslichefstjänsten
vara en befordringstjänst i förhållande till dessa tjänster
och vara placerad i lönegrad C 4. Då övriga två kanslichefstjänster i
riksdagens verk (hos riksdagens revisorer och hos riksdagens ombudsmän)
båda för närvarande är placerade i lönegrad C 4, och då det icke
kan göras gällande att de arbetsuppgifter som åvilar delegationens kanslichef
är mindre ansvarsfulla än dem som åvilar de båda andra kanslicheferna,
synes det arbetsutskottet rimligt även ur denna synpunkt att
kanslichefstjänsten placeras i lönegrad Cr 4. Vidare är att anteckna
att medlemmarna av Nordiska rådets sekretariat enligt artikel 49 i nordiska
samarbetsöverenskommelsen, som riksdagen i dagarna ratificerat,
förutsättes skola ha samma ställning. Presidiesekreteraren, som är en
av de sex medlemmarna i detta kollegium och som är den ende utom
kanslichefen som är lönegradsplacerad enligt svensk ordning, har av
presidiet den 30 april 1971 tillerkänts löneförmåner motsvarande lönegrad
C 4 jämte tillägg.

Mot bakgrund av det anförda vill arbetsutskottet sammanfattningsvis
uttala att tjänsten som kanslichef bör placeras i lönegrad Cr 4.

För Nordiska rådets svenska delegations arbetsutskott
Johannes Antonsson

KU 1971: 72

NORDISKA RÅDET
Svenska delegationen

Nordiska rådets svenska delegations kansli jr. o. m.
den 1 januari 1972

Tjänster:

1 kanslichef

Handläggande enhet:

1 byråchef

1 avdelningsdirektör (halvtid)

1 byrådirektör

Administrativ enhet:

1 avdelningsdirektör
1 byråassistent för arkivet
1 assistent (kanslichefens handsekreterare)
1 bokhållare
1 övervaktmästare
1 förste kontorsskrivare
1 kansliskrivare
1 vaktmästare

1 informationssekreterare (halvtid)

Bilaga 2

7.10.1971/GA

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM