Konstitutionsutskottets betänkande nr 67 år 1971
KU 1971:67
Nr 67
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om förbättrad
information om riksdagens arbete och massmedias bevakning av
riksdagsarbetet.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1971:8 av herr Wiklund i Stockholm (fp) samt
1971:47 av herr Björk i Göteborg (s).
Hemställan avser
i motionen 1971:8: ”att riksdagen snarast låter utreda frågan om i
olika avseenden förbättrad information om riksdagens arbete och att
riksdagen därefter tar ställning till de förslag, som den begärda utredningen
bör framlägga”;
i motionen 1971:47: ”att riksdagen måtte utreda möjligheterna att
genom praktiska stimulansåtgärder förbättra massmedias bevakning av
riksdagsarbetet”.
I motionen 1971:8 hänvisas till en år 1965 väckt motion om utgivning
av en informationstidskrift rörande riksdagens verksamhet. Motionären
anför vidare att en utredning om hur informationsbehovet skall kunna
tillgodoses även bör innefatta andra former av information än utgivning
av en periodisk tidskrift med översiktsmaterial.
I motionen 1971:47 exemplifieras bl. a. tänkta stimulansåtgärder. Där
föreslås regelbundna och systematiska överläggningar mellan riksdagen
och representanter för massmedia, en utbyggnad av möjligheterna till
kontakt och vägledning t. ex. genom en riksdagens pressombudsman,
inrättande av några hederspris till journalister i radio, TV och press, som
visat skicklighet i bevakning av riksdagsarbetet eller av några långtidsstipendier
för landsortstidningar för att knyta medarbetare till riksdagen
under en session, en översyn av samarbetet med Tidningarnas Telegrambyrå
för att förbättra servicen samt slutligen ett närmare studium av
journalistinstitutens utbildning i fråga om riksdagens arbetsformer.
Tidigare behandling av informationsfrågor
Bankoutskottet behandlade motioner med yrkanden om utgivning av
en informationstidskrift rörande riksdagens verksamhet i sitt utlåtande
1965:16. Riksgäldsfullmäktige och styrelsen för riksdagsbiblioteket yttrade
sig i frågan. Utskottet fann att tids- och utrymmesbrist begränsade
massmedias roll som organ för information om riksdagens verksamhet
men ansåg att de framlagda förslagen vara föga realistiska. Däremot
borde, enligt utskottet, frågan om information rörande riksdagens verk
-
Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 67
KU 1971:67
2
samhet ägnas fortsatt uppmärksamhet, varvid särskilt borde beaktas
önskvärdheten av att skapa förbättrade arbetsförhållanden för dem som
för massmedias räkning följer riksdagsarbetet. Utskottet avstyrkte motionerna,
vilka avslogs av riksdagen.
Vid 1967 och 1968 års riksdagar behandlade bankoutskottet i sina
utlåtanden 1967:22 och 1968:13 motioner med önskemål om inrättande
av en riksdagens pressombudsman med uppgift att bidra till en utvidgad
och förbättrad information om riksdagsarbetet. Utskottet redogjorde båda
åren för massmedias bevakning och remissvar från 1967 av Publicistklubben
och Tidningarnas Telegrambyrå samt redovisade 1967 vissa av
riksdagen vidtagna åtgärder för information om riksdagsarbetet. I sitt
utlåtande 1967:22 anförde utskottet bl. a.:
Samtidigt finner utskottet det dock uppenbart att missnöjet med
omfattningen och inriktningen av den nuvarande informationen om
riksdagsarbetet icke saknar grund. Utskottet finner emellertid också, att
beaktansvärda initiativ på sistone tagits för att förbättra informationsverksamheten.
Under talmanskonferensens överinseende har en särskild
arbetsgrupp för uppgifter på informationsområdet tillsatts, på vars
program står såväl en aktiv bevakning av press, radio och TV som
fullgörandet av pressombudsmannasysslor. För ändamålet anlitas bl. a.
två yrkesjournalister som ingår i riksdagens personalstab i egenskap av
stenografer med skyldighet att fullgöra viss fyllnadstjänstgöring.
Utskottet betraktar den sålunda inledda försöksverksamheten som en
lovande ansats till en aktivare information om riksdagsarbetet. Utskottet
räknar också med att den kommer att bli föremål för fortlöpande
uppmärksamhet från talmanskonferensens sida och att därvid bl. a.
frågan om ledning och samordning av informationsverksamheten blir
beaktad. Med hänsyn härtill och till de betänkligheter som ovan redovisats
finner sig utskottet inte böra tillstyrka att det, såsom motionärerna
föreslagit, uppdrages åt styrelsen för riksdagens förvaltningskontor att nu
utreda frågan om en särskild befattning som riksdagens pressombudsman.
Utskottet avstyrkte motionerna. I en reservation hemställde tre ledamöter
om utredning och förslag om hur en ökad information om
riksdagens verksamhet borde organiseras. Riksdagen avslog motionerna.
Även 1968 års motioner avslogs av riksdagen efter hemställan därom
av bankoutskottet. Utskottet (BaU 1968:13) framförde härvid i stort sett
samma synpunkter som föregående år. Fem ledamöter (3 m, 2 c) avgav
reservation med hemställan, att riksdagen måtte uppdra åt talmanskonferensen
att föranstalta om en utredning rörande riksdagens utåtriktade
informationsverksamhet.
Vid 1969 års riksdag behandlades motioner angående information om
riksdagen i allmänna beredningsutskottet (1969:5), konstitutionsutskottet
(1969:22) och bankoutskottet (1969:7). Allmänna beredningsutskottet
avstyrkte motionen 1969:11:994 av herr Fridolfsson i Rödeby m. fl.
(s), som önskade ökad information angående regeringens och riksdagens
arbete i form av informationsskrifter, som t. ex. skulle redogöra för
regeringens budgetförslag. Utskottet (ABU 1969:5) hänvisade till att
1967 års informationsutredning med direktiv att pröva behovet av vidgad
information om samhällets verksamhet skulle avge sitt huvudbetänkande
KU 1971:67
3
under 1969. Riksdagen avslog motionen.
De likalydande motionerna 1969:1:251 av herr Arne Pettersson m. fl.
och 1969:11:287 av herr Adamsson m. fl. (s) innehöll i anslutning till det
slutliga beslutet om den partiella författningsreformen önskemål om en
bred informationsverksamhet i syfte att fördjupa författningens medborgerliga
förankring. Konstitutionsutskottet redogjorde i sitt utlåtande
(KU 1969:22) för informationsutredningens direktiv och anslöt sig till
huvudtanken i motionerna om behovet av en god information inför 1970
års val men ingick inte närmare på informationsverksamhetens utformning
och genomförande. Utskottet föreslog att riksdagen för Kungl. Maj:t
skulle tillkännage som sin mening vad utskottet anfört. Riksdagen följde
utskottet.
I de likalydande motionerna 1969:1:278 av herr Brundin och 1969:
11:379 av herr Clarkson (m) begärdes inrättande av en riksdagens
informationstjänst. Bankoutskottet redovisade i sitt utlåtande (BaU
1969:7) tidigare behandling av frågan om en riksdagens pressombudsman
och erinrade om att riksdagen på konstitutionsutskottets förslag (KU
1968:20) beslutat, att en utredning om riksdagens personal- och förvaltningsorganisation
skulle tillsättas under vårsessionen 1969 samt att denna
utredning torde få anledning att också ägna uppmärksamhet åt riksdagens
informationsverksamhet. Bankoutskottet hemställde om avslag på motionerna.
Reservation avgavs av två ledamöter (m). Riksdagen avslog
motionerna.
Såväl allmänna beredningsutskottet som konstitutionsutskottet hänvisade
i sina utlåtanden i frågan 1969 till informationsutredningen, som
1969 avlämnade sitt betänkande ”Vidgad samhällsinformation” (SOU
1969:48). Utredningen behandlade inte informationsbehovet i vad gäller
riksdagen och dess verksamhetsformer. Utredningen förordade en utvidgning
av förekomsten av särskilda pressombudsmän och informationstjänstemän
inom offentlig förvaltning men var mindre positiv till vad den
kallade myndighetstidningar såsom ”Arbetsmarknaden”. Utredningen
yttrade härvidlag (s. 41):
Dessa publikationer fyller en uppgift bl. a. genom att ge information
om och skapa förståelse för utgivande myndigheters verksamhet.
Som medel för att vidga allmänhetens insyn i myndigheternas verksamhet
lider emellertid dessa publikationer nästan genomgående av svagheten
att tämligen ensidigt vara språkrör för de utgivande myndigheterna.
Därigenom ges ringa eller inget utrymme för en kritisk nyhetsbehandling
och debatt kring myndigheternas tjänster gentemot allmänheten. Myndigheternas
uppfattning om sina tjänster torde ofta vara överdrivet positiva
på samma sätt som enskilda företag ofta är okritiska med avseende på
sina varor och tjänster — åtminstone de uppfattningar som man delger
allmänheten.
Värdet av dessa tidningar som instrument för allmänhetens insyn i
myndigheternas verksamhet skulle öka om de i mindre utsträckning
utnyttjades i utgivarnas intressen och i större utsträckning bedrev en
journalistik som förknippas med god konsumentupplysning.
1969 års organisationsutredning, som på riksdagens uppdrag tillsatts av
KU 1971:67
4
talmanskonferensen, redogjorde i betänkandet Enkammarriksdagens förvaltnings-
och personalorganisation för riksdagens pressbevakning och
granskningen av ljudradions och televisionens bevakning av riksdagsarbetet
samt uttalade beträffande då nyligen avslagna motioner om inrättande
av en särskild informationstjänst (s. 39):
Bankoutskottet yttrade i sin motivering bl. a. att utskottet av vissa
anförda skäl kände sig tveksamt till effekten av en sådan åtgärd.
Utredningen har i detta läge inte någon anledning att ta upp frågan om en
särskild informationstjänst till mera ingående övervägande. En sådan
begränsad pressbevakning som utredningen nyss har förordat bör emellertid
vid behov kunna följas av åtgärder från riksdagens sida. Detsamma
gäller granskningen av ljudradions och televisionens bevakning av riksdagsarbetet.
Utredningen vill erinra om att BaU pekade på möjligheten
att talmanskonferensen övervägde åtgärder vid fall av uppenbart missvisande
och för riksdagens ledamöter kränkande publicitet. Det bör bli en
uppgift för kammarsekreteraren att hålla sig underrättad om pressbevakningens
och radiogranskningens resultat och rapportera för talmannen
eller talmanskonferensen fall som han anser förtjäna uppmärksamhet.
Det bör också ankomma på kammarsekreteraren eller annan tjänsteman
vid kansliet att på riksdagens vägnar hålla kontakt med nyhetsmedierna
och underlätta dessas arbete i riksdagshuset. Det anförda syftar på
utåtriktad information.
Betänkandet behandlades av sammansatt konstitutions- och bankoutskott
(1970:1) som inte närmare berörde informationsfrågan med hänsyn
till organisationsutredningens nytillkomna uppdrag.
Vid 1970 års riksdag framfördes ånyo önskemål om en riksdagens
informationstjänst (motionen 1970:1:810 av herr Brundin, m). Motionen
behandlades av bankoutskottet (BaU 1970:8) som yttrade:
När utskottet i detta läge och mot bakgrund av ännu ett års erfarenhet
av hithörande problem ånyo övervägt de motionsledes framförda synpunkterna
har utskottet kommit till resultatet att det skulle vara av värde
om frågan om riksdagens utåtriktade information bleve föremål för
ytterligare utredning. Härvid har utskottet inte minst tagit fasta på vad
motionären anför rörande de behov av och möjligheter till information
som enkammarriksdagens införande skapar. Utskottet föreslår att riksdagen
ger talmanskonferensen i uppdrag att föranstalta om en utredning av
riksdagens informationsproblem.
Riksdagen biföll utskottets hemställan.
Talmanskonferensen uppdrog den 24 februari 1970 åt 1969 års
organisationsutredning att behandla frågan om behovet av och förutsättningarna
för ökad information om riksdagen och dess verksamhet.
Organisationsutredningen avslutade sitt uppdrag angående informationen
med ett yttrande till talmanskonferensen den 21 oktober 1970.
Därvid anfördes följande:
Utredningen har låtit samla in visst material angående andra parlaments
informationsverksamhet. Emellertid har utredningen funnit att
förslag i ämnet inte lämpligen bör utarbetas för närvarande. Framför allt
har utredningen menat att det vore fördelaktigt om ett sådant förslag
kunde utarbetas på grundval av någon tids erfarenhet av enkammarsystemet.
Enligt utredningens mening bör riksdagen om något eller ett par år
KU 1971:67
5
föranstalta om en större undersökning av informationsfrågorna och då
lämpligast genom ett utredningsorgan med företrädare även för (eller
expertis från) skolor, massmedier och eventuellt reklambranschen m. fl.
Talmanskonferensen beslöt den 27 oktober 1970 att lämna utan
erinran vad organisationsutredningen anfört angående behovet av och
förutsättningarna för ökad information om riksdagen och dess verksamhet.
I samband med genomgången av riksdagens arbetsformer behandlar
grundlagberedningen även informationsfrågor och frågor om pressens
bevakning av riksdagsarbetet. Bl. a. för att klarlägga om pressen på senare
år ägnat riksdagsarbetet mindre uppmärksamhet än tidigare har grundlagberedningen
initierat en undersökning av riksdagsmaterialets omfattning i
dagspressen. Undersökningen beräknas bli klar under 1971. Grundlagberedningen
avser att redovisa sina överväganden under första halvåret
1972.
Utskottet
I motionerna hemställs om utredning av möjligheterna att förbättra
informationen om riksdagens arbete samt massmedias bevakning av
riksdagsarbetet.
På talmanskonferensens uppdrag håller kammarsekreteraren kontinuerlig
kontakt med de representanter för nyhetsmedia som är verksamma
inom riksdagshuset. De tillställes fortlöpande olika förteckningar, föredragningslistor,
kopior av anföranden och annat material, vilket även
distribueras till ett hundratal tidningar. I enlighet med detta uppdrag har
överläggningar hållits mellan företrädare för riksdagsjournalisterna och
utskottssekreterarna angående informationen till massmedia. Åtgärder
har också vidtagits för att förbättra informationen till allmänheten.
Gruppvisningarna av riksdagshuset torde därvid särskilt bidra till att öka
kännedomen om riksdagens arbete hos allmänheten.
Grundlagberedningen behandlar i samband med sin översyn av riksdagens
arbetsformer även frågor om riksdagens utåtriktade information.
Beredningen har därvid bl. a. initierat en undersökning om riksdagsmaterialets
omfattning i dagspressen. Undersökningen och resultatet av grundlagberedningens
överväganden kommer enligt vad utskottet inhämtat att
redovisas under första halvåret 1972.
Utskottet anser det vara väsentligt att det sprids information om
riksdagens arbete och att alla möjligheter till förbättrad information
tillvaratas. 1 avvaktan på resultatet av grundlagberedningens överväganden
finner utskottet emellertid inte erforderligt att riksdagen nu beslutar om
ytterligare utredningsåtgärder på sätt yrkats i förevarande motioner.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1971:8 samt
2. motionen 1971:47.
KU 1971:67
6
Stockholm den 16 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Henningsson* (s), fru Thunvall*
(s), herrar Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Pettersson i Örebro
(c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Karlsson
i Malung* (s), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m), Molin (fp), Olsson i
Sundsvall (c) och Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.554 S