Konstitutionsutskottets betänkande nr 64 år 1971

KU 1971: 64

Nr 64

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om
lagstiftning på dataområdet m. m.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna 1971: 456 av herr Hedlund
m. fl. (c) och 1971: 525 av fru Anér m. fl. (fp).

Hemställan avser

i motionen 1971: 456:

»att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om tilläggsdirektiv
till offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén med uppdrag
att utarbeta förslag till datalag med bestämmelser och ramar för
datasystemens fortsatta utveckling i enlighet med vad som anförts i
motionen, samt

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t och i avvaktan på en
särskild datalag begära snabb utredning och förslag till instruktioner för
en parlamentarisk nämnd med uppgift att kontrollera och övervaka utvecklingen
på dataområdet främst med hänsyn till det personliga integritetsskyddet»;
samt

i motionen 1971: 525

»att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer

1. att för riksdagen framlägges en lägesrapport från de utredningar
som arbetar med frågor om dataregister och integritetsskydd i samband
med dessa, samt i övrigt beträffande uppbyggnaden av offentliga och
enskilda dataregister;

2. att lagförslag framlägges som ger den enskilde rätt att ta del av
uppgifter om honom i myndigheters och enskildas dataregister och att
få eventuella felaktigheter korrigerade;

3. att lagförslag framlägges med regler beträffande utlämnandet av
uppgifter om enskilda ur offentliga och enskilda dataregister, samt om
rätt till skadestånd för den händelse dessa regler överträds;

4. att förslag framlägges om inrättande av en dataombudsman med
uppgift att följa utvecklingen på dataområdet och framlägga förslag till
förbättring av den enskildes integritetsskydd, samt att övervaka efterlevnaden
av den kommande datalagstiftningen och därvid tillvarataga
den enskildes intressen».

1 Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 64

KU 1971: 64

I motionen 1971: 456 uttalas farhågor för att de avancerade datasystemen
kommer att medföra en centralisering av beslutsfattandet. Enligt
motionärerna måste systemet organiseras så, att deras enorma faktakapacitet
blir ett medel och ett stöd i arbetet för att skapa ett decentraliserat
samhälle. De största riskerna med datorernas expansion ligger
enligt motionärerna på de områden som berör den personliga integriteten.
Dessa svårigheter bör emellertid kunna bemästras genom en datalagstiftning,
som avgränsar användningsområdet och föreskriver demokratisk
insyn och kontroll. Motionärerna anser att i avvaktan på en särskild
lagstiftning på hela dataområdet bör den demokratiska kontrollen
över utvecklingen förstärkas. Det är därför angeläget att en parlamentarisk
nämnd snarast får ansvaret för att kartlägga nuläget och omfattningen
av olika databanker och register genom införande av anmälningsskyldighet
och obligatorisk motivering av datainsamling som berör personer.
Den parlamentariska nämnden bör ges befogenheter att med
stöd av särskild lagstiftning och instruktion kontrollera insamling av
material och integrering av befintliga data, avgöra förfogandeförändringar
över data, fastlägga ansvarsförhållanden, föreskriva en viss organisatorisk
struktur, informera allmänheten om fattade beslut och vara
klagoinstans för allmänheten i datafrågor osv., främst i syfte att skydda
den personliga integriteten inom ramen för gällande lagstiftning.

I motionen 1971: 525 framhålls, att ADB-teknikens allvarligaste faror
ligger i det faktum att den lätt kan överflytta ett avgörande inflytande
till nya centra i samhällslivet utan att någon politisk instans velat eller
ens vetat om detta och i varje fall utan att väljarna och allmänna opinionen
varit upplysta. Ett viktigt problem i sammanhanget är privatlivets
och integritetens skydd. Det är därför av största betydelse att de utredningar
som arbetar med sekretess i databehandling slutförs snabbt. Riksdagen
och allmänheten bör enligt motionärerna snarast möjligt få en
lägesrapport från samtliga utredningar på området för samordning och
debatt om hela frågans läge.

Beträffande de båda motionernas innehåll i övrigt hänvisas till de
tryckta texterna.

I sammanhanget kan nämnas att vid årets riksdag väckts och till höstsessionen
uppskjutits motionen 1971: 1090 av herr Pettersson i Lund
m. fl. (s) angående ett elektroniskt betalningssystem. Denna motion,
som också har samband med utvecklingen på dataområdet, behandlas
av näringsutskottet (NU 1971: 39).

Utveckling på dataområdet

I motionerna tas upp flera centrala frågeställningar i anledning av
den snabba utvecklingen på dataområdet. Det torde vara på sin plats att
här redovisa vissa drag i denna utveckling.

KU 1971: 64

Automatisk databehandling (ADB) för administrativa uppgifter introducerades
i Sverige under senare hälften av 1950-talet. Utvecklingen
inom ADB-området har därefter gått snabbt. Redan i början av 1960-talet var sålunda över hundratalet datamaskinanläggningar i bruk i vårt
land. Härav svarade staten för en betydande andel eller omkring en
fjärdedel. I dag har enbart inom den statliga sektorn anskaffats närmare
100 datamasikner och det totala antalet anläggningar i vårt land
uppskattas till omkring 600 stycken.

Ett viktigt motiv för övergång till ADB på den statliga sektorn har
varit de stora möjligheterna till rationalisering av administrativt arbete.
Datamaskinerna har i växande utsträckning övertagit rutinmässiga delar
av sådant arbete och därigenom frigjort personal för mera kvalificerade
uppgifter. Utvecklingen under de senaste åren av datamaskiner och
datakommunikationsutrustning möjliggör en ökad användning av terminalutrustning
av olika slag och har därmed skapat förutsättningar för en
vidgning av datamaskinernas användningsområden. Framväxten av de
s. k. databankerna torde till stor del vara ett resultat av denna nya teknik.
På detta område pågår inom olika sektorer av samhällslivet ett omfattande
planerings- och förberedelsearbete.

Inom den statliga sektorn föreligger principbeslut av riksdagen om
uppbyggnad av flera databankssystem. Sålunda tog riksdagen år 1968
ställning till en reform av fastighetsregistreringen (prop. 1968: 1 bil. 4,
3LU 1968: 5, rskr 1968: 80), som bl. a. innebär att ett centralt fastighetsregister
skall upprättas med hjälp av ADB. Arbetet härmed har lagts
på ett för ändamålet särskilt bildat organ, centralnämnden för fastighetsdata
(CFD). Vidare har 1970 års riksdag tagit ställning till ett förslag
om en reformering av inskrivningsväsendet (prop. 1970: 1, bil. 4,
3LU 1970: 8, rskr 1970: 96). Principbeslut fattades härvid om att ADB
skall införas inom inskrivningsväsendets område. Även detta register
skall förläggas till en central dataanläggning. Sedan flera år fortgår arbetet
på att skapa ett rättsväsendets informationssystem (RI). Detta projekt
har redovisats för riksdagen vid ett flertal tillfällen (se bl. a. prop.
1969: 26, 1970: 54, 1970: 140, 1971: 89 och bil. 4 till statsverkspropositionema
de senaste åren). Genom kungörelsen (1970: 517) har Kungl.
Maj:t reglerat uppbyggnaden av RI. Avsikten är att systemet skall användas
för att insamla, lagra, bearbeta och lämna uppgifter som har
samband med verksamheten inom polis-, åklagar- och domstolsväsendet
samt kriminalvården. Projektet leds av sam arbetsorganet för ADB inom
rättsväsendet, som består av representanter för justitie- och finansdepartementen,
myndigheterna inom rättsväsendet och andra myndigheter
som berörs av projektet.

I samband med godkännande av riktlinjer för den fortsatta utformningen
av fordonsregistreringen har riksdagen fattat beslut om inrättandet
av en databank på fordonsområdet (prop. 1969: 30, SU 1969: 42,

l»

KU 1971: 64

3LU 1969: 30, BeU 1969: 32, rskr 1969: 132, 133, 136) som bl. a. skall
tjäna som underlag för fordonsstatistik, debitering och uppbörd av fordonsskatt
samt för kontroll av att trafikförsäkringsskyldigheten fullgörs.
Inom arbetsmarknadsverket pågår sedan några år ett omfattande arbete
med att på grundval av förslag som väckts av statskontoret utveckla ett
ADB-system. Principerna för detta arbete har godkänts av riksdagen
(prop. 1970: 1 bil. 13, SU 1970: 54, rskr 1970: 157). Arbetet syftar
bl. a. till att utnyttja ADB i arbetsförmedlingen, t. ex. registrering av
information om lediga platser och arbetssökande. Ett annat databanksprojekt,
som underställts riksdagens prövning, avser utnyttjande av ADB
i riksdagsår be t et (BaU 1970: 49, rskr 1970: 336). Enligt riksdagens beslut
skall en försöksverksamhet komma till stånd rörande riksdagens
användande av ADB vid lagring och återvinning av information.

På basis av ett av exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON)
avgivet principförslag rörande ADB inom exekutionsväsendet har riksdagen
godtagit (prop. 1971: 1 bil. 14 s. 113, CU 1971: 10, rskr 1971: 71)
att ett utvecklingsarbete skall drivas med utgångspunkten att ADB skall
utnyttjas inom detta område så snart praktiska förutsättningar finns.
Enligt EON:s förslag skall ADB-systemet byggas upp som ett hjälpmedel
i indrivningsverksamheten.

Vid årets riksdag (prop. 1971: 65, TU 1971: 12, rskr 1971: 209) har
vidare behandlats frågan om upprättande av ett centralt körkortsregister.
I registret skall lagras olika uppgifter om alla körkortsinnehavare i
riket. Uppgifterna avser i första hand körkortsdata (körkortsklass, körkortets
giltighet m. m.). Belastningsdata (brott och förseelse i körkortshänseende)
avses bli registrerade inom ramen för rättsväsendets informationssystem.
Körkortsregistret skall integreras med bilregistret. Trafiksäkerhetsverket
skall vara huvudman för båda dessa register.

På grundval av beslut av Kungl. Maj:t pågår f. n. arbete med att
utveckla vissa andra databanksprojekt. Genom beslut den 29 juni 1970
tog Kungl. Maj:t ställning till en rapport från den av riksförsäkringsverket
och statskontoret bedrivna s. k. RAFA-utredningen (rationalisering
av den allmänna försäkringens administration). Enligt beslutet skall
försöksverksamhet bedrivas rörande ADB-system för den allmänna försäkringen.
RAFA-projektet omfattar dels sjukförsäkringen, dels den
allmänna pensioneringen. En databank skall byggas upp och bestå av
register över inskrivna försäkrade, register över pågående sjukfall, register
över pensionstagare m. m. Enligt RAF A-utredningens tidsplan
skall omläggningen till ADB vara genomförd år 1973 för pensionssystemet.
Samma år förutsätts att slutligt beslut fattas om genomförande av
ADB-systemet för sjukförsäkringen.

Genom beslut den 11 september 1970 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att bedriva fortsatt utvecklingsarbete
rörande ett centralt personregister (CPR), med sikte på

KU 1971: 64

att ett sådant register skall inrättas fr. o. m. början av år 1972. Riksdagen
beslöt redan år 1963 att ett ADB-system skulle införas inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet. Övergången skedde under åren
1966—1967, och systemet är nu i full drift. Det nu pågående utvecklingsarbetet
siktar till ett riksomfattande register över befolkningen. I
registret skall redovisas allmänna data rörande fysiska personer. Till
grund för förslaget om upprättande av ett CPR ligger bl. a. det förhållandet
att persondata f. n. lagras i ett flertal register inom såväl den
offentliga som privata sektom av samhället. Tanken är nu att åstadkomma
en samordning mellan alla dessa register.

Kungl. Maj:t har uppdragit åt statskontoret att bedriva försöksverksamhet
med ett s. k. personaladministrativt informationssystem. I detta
arbete deltar ett antal myndigheter, huvudsakligen inom rättsväsendet.
En databank har upprättats, vilken innehåller olika uppgifter om de anställda
vid dessa myndigheter. Databanken är organiserad i tre huvudregister
— personalregister, befattningsregister och löneregister. Syftet
med försöksverksamheten är att pröva om en för hela statsförvaltningen
gemensam databank är ändamålsenlig.

Statskontoret har vidare i uppdrag att biträda miljökontrollutredningen
med att genomföra en förstudie till ett miljövårdens informationssystem.
Systemet skall om möjligt tillgodose såväl de administrativa
myndigheternas som forskningens behov av samlad information om
miljö och om de förändringar som sker i miljön.

Även inom andra sektorer av samhället än det statliga pågår som
tidigare nämnts planering för införande av avancerade ADB-system,
som i vissa fall också syftar till upprättandet av skilda slag av databanker.
Inom sjukvårdens område läggs växande resurser ned på medicinsk
datateknik. SPRI (sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut) utreder frågan om medicinska databanker. Även
flera landsting är direkt engagerade inom likartad verksamhet. Stockholms
läns landsting har sålunda redan tagit i bruk en databank vid
Danderyds sjukhus, i vilken lagras uppgifter över regionens ca 1,5 miljoner
invånare.

På den privata sektorn har bankerna hunnit långt när det gäller planeringen
av stora databanks- och informationssystem. Flera av de
större affärsbankerna utvecklar sålunda avancerade ADB-system. Även
på sparbanksområdet pågår konstruktion av ett gemensamt datasystem.

Inom bankväsendet i stort har påbörjats ett förberedelsearbete rörande
ett av de mest omfattande ADB-systemen som hittills presenterats i
vårt land, nämligen SIBOL-projektet (samarbete för integrerat betalningssystem
on-line). Kärnan i detta system är ett antal register, i princip
ett för varje i projektet deltagande bankinstitut, i vilka redovisas uppgifter
om kundernas bankkonton. Kunderna utrustas med ett bankkort,
vilket skall kunna användas för att beordra överföring av medel från

KU 1971: 64

resp. konto inte bara vid besök vid vilket bankkontor som helst i landet
utan vid alla till systemet anslutna butiker m. m. Användningen av detta
system innebär att betalning kan ske utan användande av kontanter,
checkar e. d. genom en automatisk överföring mellan olika bankkonton.
Ett mycket stort antal organ tänkes bli anslutna till systemet. Bankerna
förutsätts sålunda genom terminalförbindelser bl. a. kunna få tillgång
till informationer lagrade i de samhälleliga databankerna.

Offentliga utredningar

Den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
(Ju 1970: 49) har enligt sina direktiv i uppdrag att inom ramen
för en allmän översyn av lagstiftningen om offentlighet och sekretess behandla
frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat
informationsmaterial. I direktiven för den samtidigt tillkallade kreditupplysningsutredningen
(Ju 1970:50) berördes också åtskilliga problem
med anknytning till ADB. Bl. a. framhölls, att det inte bara inom den
offentliga förvaltningen utan också på den enskilda sektorn fanns möjligheter
att med ADB-teknikens hjälp skaffa sig kännedom om andra
människors förhållanden. En central roll spelade härvid den kommersiella
kreditupplysningsverksamheten. I direktiven för båda dessa utredningar
angavs från början, att enskildas rätt att göra sammanställningar
och analyser med hjälp av ADB-teknik borde prövas inom ramen
för kreditupplysningsutredningens arbete. Enligt utdrag ur statsrådsprotokollet
den 27 maj 1971 har nämnda utredningsdirektiv ändrats såtillvida,
att offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén fått i uppdrag
att utreda hela frågan rörande personorienterad ADB-information.
Detta arbete skall bedrivas i nära kontakt med kreditupplysningsutredningen.
Enligt uppgift arbetar kommittén med förtur på ADB-frågorna.
Ett delbetänkande i ADB-frågan anses kunna föreligga under första
halvåret 1972.

Sedan de förevarande motionerna väcktes har Kungl. Maj:t vidare
enligt utdrag ur statsrådsprotokollet den 18 juni 1971 bemyndigat chefen
för finansdepartementet att tillkalla ett antal sakkunniga med uppdrag
att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll
av databanker, m. m. I direktiven till denna nya utredning belyses åtskilligt
av den problematik som återfinns i motionerna. Föredragande
departementschefen framhåller sålunda att samtidigt som den tekniska
utvecklingen på ADB-området öppnat möjligheter för helt nya, ofta
fantasieggande uppgifter, ställer den också samhället inför nya krav
och problem. En mycket viktig sak i sammanhanget är frågan om samordning
och kontroll av databanker. Departementschefen erinrar om
att den tekniska utvecklingen och det pågående arbetet med uppbyggnaden
av databanker har väckt farhågor och oro i olika hänseenden.

KU 1971: 64

I den allmänna debatten har det främst gällt förmodade risker för den
personliga integriteten. Farhågor har också ofta uttalats beträffande den
centralisering av information som ADB-utvecklingen skulle föra med
sig. Dessa farhågor har framför allt gällt maktförskjutningar inom organisationerna,
inbegripet stat, kommuner och företag, där ADB-tekniken
skulle medföra ett mera centraliserat beslutsfattande. Det är enligt
departementschefen riktigt att ADB-utvecklingen hittills gått mot en centralisering
av informationsbearbetningen. Men den nya tekniken med terminalbaserade
informationssystem ger möjlighet till den decentralisering
som från skilda utgångspunkter kan framstå som önskvärd. Eftersom
tid och rum inte på samma sätt är begränsade faktorer, blir med den
moderna datatekniken friheten att utforma arbetsorganisation, former
för beslutsfattande och att välja lokalisering väsentligt större än tidigare.

Enligt departementschefen medför den antydda utvecklingen självfallet
problem i olika avseenden och det är nödvändigt att statsmakterna
får ett avgörande inflytande på utvecklingen. Departementschefen uppehåller
sig i det sammanhanget vid vissa tekniska och organisatoriska
problem rörande integrering och samordning av informationssystem
av databanker för att sedan något beröra de säkerhetsfrågor som föreligger
vid en avancerad datateknik. Departementschefen uttalar, att det
för närvarande inte finns några generella regler för hur säkerhets- och
sekretesskraven skall tillgodoses. Dessa frågor löses separat för varje
system och med skiftande ambitionsnivå, som inte endast är betingad av
de sakliga behoven inom resp. område.

Departementschefen erinrar om att det på flera håll pågår utredningar
och arbete med olika delar av det problemkomplex, som bl. a. hör samman
med säkerhetsfrågorna. Inom den statliga sektorn gäller det myndigheter
som statskontoret, försvarets rationaliseringsinstitut, statistiska
centralbyrån och televerket samt statliga datamaskincentraler och universitetsinstitutioner.
Inte minst gäller det myndigheter och utredningar
som arbetar med utveckling och uppbyggnad av de databanker som beskrivits
i det föregående. Därutöver hänvisar departementschefen till
offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.

Departementschefen konstaterar, att utredningsverksamheten nu har
fått en sådan omfattning, att det framstår som angeläget att få till stånd
en samordning av det utredningsarbete som pågår, i första hand inom
den statliga sektorn men även i viss utsträckning mellan den statliga
sektorn, å ena sidan, och den kommunala och enskilda sektorn å den
andra. Detta är enligt departementschefen motiverat redan av det skälet
att tillgänglig expertis inom här avsedda områden är knapp. Men framför
allt är det nödvändigt för att kunna fånga upp utredningsresultat,
initiera kompletterande utredningar och få ett samlat underlag för den
politiska styrningen av utvecklingen inom ADB-området.

KU 1971: 64

Det behövs enligt departementschefens mening ett särskilt organ för
att följa pågående utrednings- och utvecklingsarbete, att initiera kompletterande
utredningar — särskilt rörande grundläggande eller eljest
övergripande frågeställningar — samt att tillhandahålla statsmakterna
ett relevant beslutsunderlag.

Den grundläggande uppgiften för organet, som bör konstitueras i
kommittéform, bör vara att mot bakgrund av dagens situation i fråga
om etablerade eller planerade databanker och med hänsyn till den
överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning — främst
inom den offentliga sektorn men även i övrigt •— som är möjlig och
önskvärd inom olika tidsperspektiv.

Till sist behandlar departementschefen mera i detalj vilka uppgifter
som bör ankomma på kommittén, i vilken bör ingå företrädare för statsdepartementen
och vissa centrala statliga myndigheter men också för
andra samhällsområden. Vidare bör kommittén ha ett parlamentariskt
inslag samt förses med högt kvalificerade experter. Kommittén har tillkallats
i oktober 1971.

Av utredningsverksamhet i övrigt på dataområdet kan slutligen nämnas
att Kungl. Maj:t enligt utdrag ur statsrådsprotokollet den 18 juni
1971 bemyndigat chefen för industridepartementet att tillkalla en utredning
rörande näringspolitiska åtgärder på det datatekniska området.
Även denna utredning har nyligen tillkallats.

Utskottet

Att den snabba utvecklingen på dataområdet i vårt land redan inneburit
betydande fördelar från bl. a. rationaliseringssynpunkt inom både
den offentliga och enskilda sektom torde vara obestridligt. Det kan på
goda grunder antas att den framtida utvecklingen kommer att befästa
detta intryck. Emellertid har de tekniska framstegen inom datatekniken
samtidigt på många håll väckt oro och farhågor i olika hänseenden. Inte
minst gäller det risken för kränkning av den enskildes personliga integritet,
om uppgifter om människors personliga förhållanden som lagrats
och sammanförts med datateknikens hjälp utlämnas utan urskilning. En
annan risk som påtalats är att de avancerade datasystemen skulle kunna
befaras medföra en centralisering av beslutsfattandet på olika områden
vilket i sin tur kunde få till följd icke önskvärda maktförskjutningar i
samhället.

En omfattande utredningsverksamhet pågår sedan lång tid med olika
problem som hör samman med datautvecklingen. Av särskilt intresse i
sammanhanget är den år 1969 tillkallade offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén
som har i uppdrag att inom ramen för en allmän
översyn av lagstiftningen om offentlighet och sekretess behandla
frågan om offentlighetsprincipens tillämpning på ADB-lagrat infor -

KU 1971: 64

mationsmaterial. Denna kommitté, som är parlamentariskt sammansatt,
arbetar för närvarande med dessa frågor och räknar med att framlägga
betänkande i ämnet under första halvåret 1972.

I oktober 1971 har tillsatts en särskild kommitté, som skall arbeta
med frågor rörande samordning och kontroll av databanker. Även
denna kommitté — i vilken ingår experter från skilda områden— har
ett parlamentariskt inslag. Den grundläggande uppgiften för kommittén
skall enligt utredningsdirektiven vara att mot bakgrund av dagens
situation i fråga om etablerade eller planerade databanker och med
hänsyn till den överblickbara tekniska utvecklingen belysa vilken samordning
— främst inom den offentliga sektorn — som är möjlig och
önskvärd såväl i dagsläget som på sikt. Härvid bör ekonomiska lönsamhetsbedömningar
spela en viktig roll. Med hänsyn till nödvändigheten
att få ett samlat underlag för den politiska styrningen av utvecklingen
inom ADB-området skall kommittén följa pågående utredningsoch
utvecklingsarbete, initiera kompletterande utredningar samt tillhandahålla
statsmakterna ett relevant beslutsunderlag.

Det torde kunna förutsättas att de i motionerna diskuterade spörsmålen
kommer att bli föremål för övervägande under det utredningsarbete
som angetts i det föregående. Av särskild vikt är enligt utskottet
att uppmärksamhet ägnas frågan om i vilka former kontrollen och
övervakningen av utvecklingen på dataområdet skall ske. I motionerna
har i det sammanhanget föreslagits att uppgiften skulle anförtros en särskild
parlamentarisk nämnd eller att en dataombudsman tillsätts. Dessa
uppslag torde komma att prövas av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.

Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet finner utskottet ej
anledning att nu föreslå riksdagen att ta initiativ till ytterligare utredning
på dataområdet.

Utskottet hemställer

att riksdagen förklarar motionerna 1971: 456 och 1971: 525 besvarade
med vad utskottet anfört.

Stockholm den 10 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson (s), Nelander (fp),
Henningsson (s), Hernelius* (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson
i Trollhättan (s), Mossberg (s), Pettersson i örebro* (c), Svensson
i Eskilstuna (s), Karlsson i Malung (s), Fiskesjö (c), Schött (m) och
Molin (fp).

* Ej närvarande vid justeringen.