Konstitutionsutskottets betänkande nr 63 år 1971 KU 1971: 63

Nr 63

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner om
kartläggning av mångsyssleriet i politiken.

Motionerna

I detta betänkande behandlas motionerna

1971:86 av herr Helén m. fl. (fp) såvitt avser hemställan punkt 3
samt

1971: 287 av herr Ahlmark (fp).

Hemställan avser

i motionen 1971: 86 punkt 3: ”att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att en kartläggning görs av 'mångsyssleriets’ omfattning
och verkningar i svensk politik”; samt

i motionen 1971: 287: ”att riksdagen i en skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer om en kartläggning av omfattning och verkningar av mångsyssleriet
i svensk politik”.

Frågans behandling vid 1970 års riksdag

Allmänna beredningsutskottet behandlade i utlåtande ABU 1970: 11
motionen 1970: II: 1107 av herr Ahlmark (fp) med i stort sett samma innehåll
som årets motioner.

Utskottet anförde därvid följande:

Som motionären framhållit har frågan om riksdagsledamöternas innehav
av uppdrag behandlats i olika sammanhang, och vissa undersökningar
i ämnet pågår. I motionen nämnes i detta hänsende länsdemokratiutredningen,
den s. k. representationsundersökningen samt den allmänna
debatten om kommunindelningsreformen. Utskottet vill till dessa
uppgifter foga, att statsvetenskapliga institutionen i Uppsala år 1963
genomförde en enkät bland riksdagens ledamöter avseende deras engagemang
i organisationer samt deras kommunala och andra uppdrag.
Enkätmaterialet förvaras hos riksdagens upplysningstjänst men har endast
till en mindre del bearbetats. Vidare kan erinras om att en vetenskaplig
undersökning med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond
bedrives av den s. k. kommunalforskningsgruppen och att i denna undersökning
sådana frågor som exempelvis förtroendemännens deltagande i
förvaltningen, nämndernas sammansättning, förhållandet mellan partier,
fullmäktige och kommunstyrelse samt mellan organisationerna och kommunerna
m. m. behandlas. Frågan om riksdagsledamöters och andra
politikers olika engagemang lär bli uppmärksammad i denna utredning.
Det kan också nämnas att partigrupperna i riksdagen i sina kanslier
följer spörsmålet om gruppmedlemmarnas uppdrag. Slutligen må framhållas
att riksdagsbiblioteket sedan år 1961 i anledning av ett riksdags 1

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 63

KU 1971:63

2

beslut insamlar biografiska uppgifter om nyblivna riksdagsledamöter,
innefattande upplysningar bl. a. om kommunala och offentliga uppdrag.
Det är enligt utskottets mening önskvärt att detta arbete skall kunna
uppläggas så, att uppgifter blir tillgängliga även beträffande uppdrag
som ledamot erhållit efter sitt inträde i riksdagen.

Delar av det material som ovan berörts har förutom i det ovannämnda
betänkandet publicerats i olika sammanhang, exempelvis i verket
Samhälle och riksdag och i Nils Elvanders arbete Intresseorganisationerna
i dagens Sverige. Vidare har vissa på materialet grundade
sammanställningar gjorts av riksdagens upplysningstjänst. Representationsundersökningen
har uppgivits kunna redovisas i år, och kommunalforskningsgruppens
uppdrag har likaså beräknats kunna slutföras år
1970.

Såvitt utskottet kunnat bedöma bör det rikhaltiga material som således
föreligger eller inom en nära framtid är att förvänta kunna ge en god
belysning åt frågan i vilken omfattning uppdrag innehas av riksdagsledamöter
och andra politiker. Utan att för egen del ta ställning till de
värderingar beträffande ”mångsyssleriet” som uttalats eller framskymtar
i motionen finner utskottet inte skäl att härutöver förorda en undersökning
av den art som skisserats av motionären. Fördelningen av uppdrag
bör enligt utskottets mening ses som en praktisk avvägningsfråga,
där värdet av fackkunskaper och mångsidig erfarenhet m. m. får ställas
mot risken av alltför stor splittring av den enskilde politikerns arbetsuppgifter.
Det bör ankomma på de politiska partierna att göra de
härvid erforderliga bedömningarna. Frågan om breddning och förstärkning
av den kommunala demokratien äger stor aktualitet i den allmänna
debatten, och det kan förutsättas att partierna vid fördelningen av
uppdrag tar hänsyn bl. a. till de önskemål och behov som kan utkristalliseras
ur denna debatt.

Motionen avstyrktes av utskottet. Fyra ledamöter (fp) reserverade
sig och anförde att flera problem inte tillräckligt belysts i gjorda undersökningar
och troligen inte heller skulle komma att behandlas särskilt
ingående i pågående utredningar. De ansåg, att det för fördelningen
av ansvar på många människor var av stor betydelse att mångsyssleriet
motverkades, att det härför krävdes mer kunskaper om mångsyssleriets
omfattningar och verkningar, samt att skäl fanns att ta initiativ i frågan.

Reservanterna hemställde att riksdagen skulle som sin mening ge
Kungl. Maj:t till känna vad de anfört. Riksdagen följde utskottet.

Vissa undersökningar

Omfattande undersökningar av den kommunala självstyrelsen har
sedan 1965 med anslag från riksbankens jubileumsfond bedrivits inom
de statsvetenskapliga institutionerna vid universiteten och samordnats
av ett gemensamt organ, kommunalforskningsgruppen. I gruppens
skriftserie har under 1971 publicerats boken ”Partierna nominerar” som
utgör del 3 i serien ”Den kommunala självstyrelsen”. Den redovisar
resultat från det delprojekt som behandlar partiernas kandidatnomine -

KU 1971:63

3

ring vid 1966 års kommunalval. I olika kapitel behandlas kandidaternas
sociala bakgrund, deras partimeritering, attraktivitet i fråga om yrke
och representativitet. I ett särskilt kapitel kallat ”Kandidaternas duglighet”
redovisas särskilt undersökningar beträffande deras aktivitet i organisationer,
i partiet och i kommunala nämnder.

Inom ramen för kommunala forskningsgruppens arbete har i dess
avhandlingsserie som nummer 18 publicerats undersökningen ”Landstingsledamöterna.
Resultat från en enkätundersökning 1968” (stencil).
Ledamöternas parti- och organisationsengagemang, deras kommunala
och rikspolitiska erfarenhet samt deras landstingserfarenhet, ställning
och arbetsinsats i landstingen redovisas i olika kapitel.

För en undersökning beträffande uppdragskoncentrationen i kommunerna
har samlats material genom enkät till samtliga forskningsgruppens
kommuner. Materialet har bearbetats och resultatet avses att publiceras
troligen i bokform under hösten 1971.

Med stöd av medel från riksbankens jubileumsfond arbetar representationsundersökningens
forskargrupp vid statsvetenskapliga institutionen
i Göteborg. Denna innefattar som forskningsprojekt en med beteendevetenskapliga
metoder genomförd empirisk undersökning av relationerna
mellan väljare och valda på rikspolitisk nivå. Enligt dess forskningsprogram
kommer bl. a. ”riksdagsledamöternas roll som företrädare
för lokala intressen och väljarorganisationer att behandlas som en del
av det större sammanhang, som utgöres av relationerna mellan rikspolitik
och organiserade åsiktsgrupper och intressegrupper i allmänhet.
Rikspolitikernas kommunalpolitiska anknytning kommer då att ses som
en av de vägar genom vilka politikens innehåll påverkas av olika gruppintressen.
Intervjufrågor om olika typer av kontakter med organisationslivet
har givits stort utrymme både i riksdagsundersökningen och i
välj arundersökningen.” En större intervjuundersökning av ledamöter av
riksdagens andra kammare genomfördes under 1969. Vidare fullföljdes
i samband med 1970 års val en riksomfattande panelundersökning genom
en tredje undersökning utöver två tidigare undersökningar 1964
och 1968. Projektets databas för studiet av åsiktsbildningen bland väljarna
innefattar närmare 5 000 personer. Ett flertal forskare arbetar nu
med datamaterialet som bas med olika problemställningar, t. ex. riksdagsmännens
roll som förmedlare av lokala och kommunala opinioner.

Utskottet

Ett motionsyrkande om en kartläggning av det s. k. mångsyssleriet i
politiken framställdes även vid 1970 års riksdag. Det behandlades av
allmänna beredningsutskottet, som i sitt av riksdagen godkända utlåtande
avstyrkte motionen. Därvid åberopade utskottet främst att det rik -

KU 1971: 63

4

haltiga material, som redan förelåg eller förväntades inom en nära
framtid, kunde ge god belysning av frågan.

Utskottet finner ej skäl till annan bedömning, eftersom fortlöpande
undersökningar äger rum om politiker av intresse för den i motionerna
aktualiserade frågan.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1971: 86, såvitt avser hemställan
punkt 3, samt motionen 1971: 287.

Stockholm den 9 november 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Henningsson
(s), Hernelius (m), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Johansson
i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro
(c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Norrby
i Åkersberga (fp) och Gustavsson i Ängelholm* (s).

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Ahlmark (fp) och Norrby i Åkersberga (fp), vilka anfört:

”Vi anser att det är viktigt att uppdragen i rikspolitik, landsting och
kommuner sprids på många människor. Det breddar ansvar och inflytande,
ger politikerna ökad möjlighet att 'läsa på’ och följa debatten,
underlättar kontakten med väljarna.

Mångsyssleriet bland politiker är därför ett problem som bör kartläggas
bättre än hittills. De undersökningar som utskottet nämner är
långtifrån tillräckliga. Flera av de frågeställningar som tas upp i motionerna
1971: 86 och 1971: 287 blir inte belysta av dem. Vi vill därför
ytterligare belysa omfattning och konsekvenser av uppdragskoncentration
i riks- och kommunalpolitik — inte för att driva fram lagstiftning
utan för att stimulera den allmänna debatten inom och utom partierna
på ett område som ofta försummats men blir allt viktigare.

Vi anser därför att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1971: 86, såvitt avser hemställan
punkt 3, samt motionen 1971: 287 i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att en kompletterande kartläggning, sammanställning
och analys görs av 'mångsyssleriets’ omfattning och
verkningar i svensk politik.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0024