Konstitutionsutskottets betänkande nr 6 år 1971

KU 1971

Nr 6

Konstitutionsutskottets betänkande dels med uppgift på ett vilande
förslag till grundlagsändring, avseende regeringsformens
bestämmelser om yttrande från lagrådet, dels i anledning av
motion i detta ämne vid årets riksdag.

Ärendet

Vid 1970 års riksdag antogs sorn vilande ett förslag till ändrad lydelse
av 87 § regeringsformen, enligt vilket bestämmelserna om skyldighet i
vissa fall för Kungl. Majit att inhämta lagrådets yttrande skulle upphävas.
Detta förslag, som framgår av bilaga, anmäls härmed för riksdagen.

Under den allmänna motionstiden vid årets riksdag väcktes av herr
Hernelius (m) motionen nr 534 med hemställan »att riksdagen förkastar
det förra året som vilande antagna förslaget till ändring i regeringsformen
angående lagrådet». Motionens främsta syfte uppges vara att
påminna om att votering kan förväntas i kammaren. Motionen har av
kammaren hänvisats till konstitutionsutskottet.

Utskottet

Utskottet hänvisar beträffande det vilande grundlagsändringsförslaget
till propositionen 1970: 24 och sitt eget betänkande 1970: 20, i vilket utskottet
efter lottning tillstyrkte förslaget. Mot utskottets yttrande anfördes
reservation, men riksdagen antog förslaget som vilande. Den motion
i frågan, som väckts vid årets riksdag, avser att förslaget skall förkastas.
Den slutliga behandlingen av vilande förslag till grundlagsändring
innebär enligt riksdagsordningen, att riksdagen — efter en anmälan
av konstitutionsutskottet, vilken innebär en expeditionsåtgärd som
företas enligt praxis, utan föreskrift i grundlag eller annan författning —
på framställda propositioner beslutar om antagande eller förkastande.
Det av motionären framställda yrkandet kommer under riksdagens prövning
redan på grund av riksdagsordningens föreskrifter och behöver därför
inte föranleda någon särskild åtgärd. Utskottet gör nu ej heller något
eget uttalande i fråga om det vilande förslagets antagande eller förkastande.

Utskottet får

1. anmäla det vilande förslag till ändring av 87 § regeringsformen
som framgår av bilaga till detta betänkande;

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 6

KU 1971: 6

2. hemställa att motionen nr 534 — under hänvisning till vad
ovan anförts — inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 februari 1971

På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Henningsson
(s), Hemelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark
(fp), Mossberg (s), Pettersson i örebro (c), Andersson i Stockholm
(s). Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i
Ängelholm (s) och Molin (fp).

Särskilt yttrande

av herrar Ahlmark (fp) och Molin (fp):

Riksdagens behandling av de vilande grundlagsförslagen inskränker
sig till antagande eller förkastande därav. Ändringar och kompletteringar
är nu inte möjliga att göra.

Däremot säger grundlagarna ingenting om det sätt på vilket konstitutionsutskottet
skall behandla motioner med anledning av vilande grundlagsförslag.
64 § riksdagsordningen ger utrymme för olika praxis. 1969
behandlades två likalydande motioner av konstitutionsutskottet med anledning
av då vilande grundlagsförslag (KU nr 2 1969). Också i år har,
som framgår av betänkandena nr 6 och 7, två motioner (nr 534 och
535) väckts med anledning av vilande ändringar av vår författning.

Sedan en motion remitterats till utskott föreligger endast en möjlighet
för utskottet att avstå från en sakbehandling. Det är att med stöd av
30 § riksdagsstadgan återsända motionen för att påkalla prövning i kammaren,
huruvida utskottet har att behandla motionen eller ej. Konstitutionsutskottet
kan således nu inte utan vidare avstå från en sakbehandling
av motionerna.

Enligt vår mening borde konstitutionsutskottet ha fullföljt och utvecklat
den förskjutning av praxis, som inleddes 1969, genom att nu sakbehandla
motionerna och därmed de vilande grundlagsförslagen med utgångspunkt
från att valet måste stå mellan antagande och förkastande av
dessa. I en ny riksdag (och därmed ett nytt utskott) kan majoritetsläget
ha förändrats i någon eller flera av dessa frågor, och en motivering till
en sådan förändrad uppfattning borde kunna komma till uttryck i utskottets
utlåtande.

Beslutssituationen är i dag en annan än 1970. Förra året kunde man
ändra och formulera om i grundlagsförslagen. Nu måste man välja mellan
de vilande förslagen och de ännu gällande grundlagarna, vilket är
något annat.

KU 1971: 6

Utskottens betänkanden avser bl. a. att ge vägledning åt riksdagsledamöterna
och allmänheten inför debatter i kammaren. Av dem kan man
avläsa partiernas ställningstaganden och argument i sakfrågorna. Vi kan
inte förstå varför riksdagsledamöterna och massmedia just i grundlagsfrågor
inför den andra behandlingen skall stå utan sådan information
genom att konstitutionsutskottet inte vill sakbehandla motioner om vilande
författningsändringar.

Vi anser alltså att utskottet borde ha genomfört en sakgranskning av
motionerna nr 534 och nr 535 och därmed av de vilande förslagen. En
sådan granskning strider på intet sätt mot författningen. Eftersom majoriteten
i utskottet har avvisat ett sådant förfarande utgår vi från att
grundlagberedningen tar upp denna principfråga till granskning och senare
lägger fram förslag.

I de sakfrågor, som motionerna tar upp, har vi här inte möjlighet att
uttrycka åsikter, eftersom utskottet inte genomfört någon sakgranskning
av dem.

KU 1971: 6

Bilaga

Förslag till

ändring i regeringformen1

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

l:o. Riksdagen äge gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten
och att sådan förut stiftad lag förändra
och upphäva. Ej må Konungen
utan riksdagens samtycke,
och icke riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
avskaffa. Frågor härom må i
riksdagen kunna väckas och skola,
sedan vederbörande utskott däröver
blivit hört, av riksdagen avgöras.
Beslutar riksdagen för sin
del någon ny lag eller gammal lags
upphävande eller förändring, avlämnas
förslag därom till Konungen,
som inhämte statsrådets och
lagrådets tankar däröver, och sedan
Han Sitt beslut fattat, meddele
riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina skäl att
det vägra. Kan Konungen icke
förr, än riksdagen åtskiljes, fatta
och meddela Sitt beslut, vare Han
oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande eller, därest
denna öppnas inom tio dagar från
den föregående riksdagens slut, senast
tio dagar efter öppnandet förslaget
ordagrant bifalla och allmän
kungörelse därom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hava
förfallit, och Konungen underrätte
då riksdagen vid dess nästa
sammankomst om de skäl, som
hindrat förslagets antagande. Finner
Konungen gott någon lagfråga
för riksdagen framställa, äske Han
statsrådets och lagrådets yttrande
däröver, samt meddele Sin propo -

87.

l:o. Riksdagen äge gemensamt
med Konungen makt att stifta allmän
civil- och kriminallag ävensom
kriminallag för krigsmakten
och att sådan förut stiftad lag förändra
och upphäva. Ej må Konungen
utan riksdagens samtycke,
och icke riksdagen utan Konungens,
någon ny lag göra eller gammal
avskaffa. Frågor härom må i
riksdagen kunna väckas och skola,
sedan vederbörande utskott
däröver blivit hört, av riksdagen
avgöras. Beslutar riksdagen för
sin del någon ny lag eller gammal
lags upphävande eller förändring,
avlämnas förslag därom till
Konungen, som inhämte statsrådets
tankar däröver, och sedan
Han Sitt beslut fattat, meddele
riksdagen antingen Sitt samtycke
till dess åstundan eller Sina skäl att
det vägra. Kan Konungen icke
förr, än riksdagen åtskiljes, fatta
och meddela Sitt beslut, vare Han
oförhindrad att före nästföljande
riksdags öppnande eller, därest
denna öppnas inom tio dagar från
den föregående riksdagens slut, senast
tio dagar efter öppnandet förslaget
ordagrant bifalla och allmän
kungörelse därom utfärda.
Sker det ej, anses förslaget hava
förfallit, och Konungen underrätte
då riksdagen vid dess nästa sammankomst
om de skäl, som hindrat
förslagets antagande. Finner
Konungen gott någon lagfråga för
riksdagen framställa, äske Han
statsrådets yttrande däröver, samt
meddele Sin proposition tillika

1 Omtryckt 1969: 795.

KU 1971: 6

(Nuvarande lydelse)
sition tillika med berörda yttranden
åt riksdagen, som med frågan
vidare förfar, såsom i riksdagsordningen
sägs.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäva kyrkolag; dock
att därvid erfordras samtycke jämväl
av allmänt kyrkomöte. Över
förslag angående dylik lag skola,
på sätt i mom. 1 sägs, statsrådets
och lagrådets tankar inhämtas och
jämte Konungens proposition, då
sådan göres, riksdagen meddelas.
Har ej förslag, varom nu fråga
är, före öppnandet av riksdagen
näst efter den, som framställt eller
antagit förslaget eller, därest
nästföljande riksdag öppnas inom
tio dagar från den föregående riksdagens
slut, senast tio dagar efter
öppnandet blivit såsom lag genom
allmän kungörelse utfärdat, vare
det förfallet, och Konungen underrätte
då riksdagen om de skäl,
som hindrat förslagets antagande.

(Föreslagen lydelse)
med berörda yttrande åt riksdagen,
som med frågan vidare förfar, såsom
i riksdagsordningen sägs. Har
Konungen inhämtat yttrande från
lagrådet, fogas jämväl detta vid
propositionen.

2:o. Riksdagen äge ock gemensamt
med Konungen stifta, förändra
eller upphäva kyrkolag;
dock att därvid erfordras samtycke
jämväl av allmänt kyrkomöte.
Över förslag angående dylik
lag skola, på sätt i mom. 1
sägs, statsrådets tankar inhämtas
och jämte Konungens proposition,
då sådan göres, riksdagen meddelas.
Har Konungen inhämtat yttrande
från lagrådet, överlämnas
jämväl detta till riksdagen. Har ej
förslag, varom nu fråga är, före
öppnandet av riksdagen näst efter
den, som framställt eller antagit
förslaget eller, därest nästföljande
riksdag öppnas inom tio dagar från
den föregående riksdagens slut,
senast tio dagar efter öppnandet
blivit såsom lag genom allmän
kungörelse utfärdat, vare det förfallet,
och Konungen underrätte
då riksdagen om de skäl, som hindrat
förslagets antagande.

ESSELTE TRYCK. STHLM 71 712052