Konstitutionsutskottets betänkande nr 5 år 1971 KU 1971: 5

Nr 5

Konstitutionsutskottets betänkande med uppgift på fyra vilande förslag till grundlagsändringar avseende regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen.

Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställningstagande anmäla fyra vid 197Ö års riksdag som vilande antagna förslag till ändringar i grundlagarna. Förslagen har intagits som bilaga till detta betänkande. De avser dels smärre ändringar i tryckfrihetsförordningen beträffande rättegången i tryckfrihetsmål (förslaget under 1); dels en vidgning i tillämpningsområdet för bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen om hets mot folkgrupp (förslaget under 2), dels ock ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen och tryckfrihetsförordningen för att möjliggöra en reform av förvaltningsdomstolarnas organisation m. m. (förslagen under 3 och 4). Utskottet hänvisar till sina utlåtanden nr 6, 31 och 32 samt propositionerna nr 15, 87 och 116 vid 1970 års riksdag. Återstående vilande förslag (KU 1970: 20 och 39) anmäls samtidigt genom utskottets betänkanden nr 6 och 7.

Stockholm den 3 februari 1971

På konstitutionsutskottets vägnar GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Henningsson (s), Hernelius (m), Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Ahlmark (fp), Mossberg (s), Pettersson i Örebro (c), Andersson i Stockholm (s), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Schött (m), Gustavsson i Ängelholm (s) och Molin (fp).

Riksdagen 1971. 4 saml. Nr 5

Tryckfrihetsmål upptagas av rådhusrätt i stad som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den rådhusrätt inom länet, som enligt Konungens förordnande är behörig att för länet upptaga sådana mål. Förekommer anledning att även annan rådhusrätt inom länet skall aga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.

Finnes ej rådhusrätt inom länet, äger Konungen utse rådhusrätt utom länet att för länet upptaga tryckfrihetsmål.

Till tryckfrihetsmål---------------

Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan tingsrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål, äger Konungen förordna därom.

---------- 5 §.

För varje län skola utses jurymän, fördelade i tvä grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt. För Stockholms stad och län utses jurymän gemensamt.

För varje län skola utses jurymän, fördelade i två grupper med sexton jurymän i första gruppen och åtta jurymän i andra gruppen. Jurymännen i andra gruppen skola vara eller hava varit nämndemän vid allmän underrätt.

Jurymännen utses---------------

Valet skall förrättas för Stockholms stad och län av stadsfullmäktige i Stockholm och landstinget i Stockholms län samt för annat län av landstinget i länet eller, då inom länet äro flera landsting eller finnes stad, som ej deltager i

■ fyra kalenderår.

Valet skall förrättas av landstinget i länet eller, då inom länet finnes kommun som ej tillhör landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige i förstnämnda kommun. I Gotlands län förrättas valet av kommunfullmäk-

(Nuvarande lydelse) landsting, av landstingen eller av landsting och stadsfullmäktige i sådan stad: Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelas antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden, i fråga om jurymän, som skola utses för Stockholms stad och län, av Konungen och i andra fall av länsstyrelsen i länet.

Valet skall företagas under året närmast före valperioden av landsting vid lagtima möte samt av stadsfullmäktige, sedan landstinget förrättat sitt val.

Då juryman skall väljas, ankom-me på rådhusrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.

(Föreslagen lydelse) tige i Gotlands kommun. Skola enligt vad nu sagts jurymännen väljas av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet jurymän inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

Då juryman skall väljas, ankom-me på tingsrätten att göra anmälan därom till den som har att föranstalta om valet.

Till jurymän skola utses inom länet boende svenska medborgare, som uppnått tjugufem års ålder. De böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.

Ej må den vara juryman, som är omyndig eller i konkurstillstånd:

TiU jurymän skola utses myndiga svenska medborgare, som äro bosatta inom länet. De böra vara kända för omdömesgillhet, självständighet och rättrådighet. Bland jurymännen böra skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av länet vara företrädda.

Juryman, som fyUt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill jurymän eljest avgå, pröve rådhusrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

Juryman, som fyllt sextio år, äge avsäga sig uppdraget. Vill juryman eljest avgå, pröve tingsrätten, om giltigt hinder föreligger för honom att utöva uppdraget. Upphör juryman att vara valbar, vare uppdraget förfallet.

(Nuvarande lydelse) gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock gäl-le sådant val allenast för tiden intill landstingets näst infallande lagtima möte.

(Föreslagen lydelse) gångne tillhörde, valmyndigheten utse annan i hans ställe för återstoden av valperioden. Valet må i landstingets ställe företagas av dess förvaltningsutskott; dock gäl-le sådant val allenast för tiden intill landstingets nästkommande möte.

Klagan över val av juryman skall föras hos rådhusrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan mot rådhusrätts beslut i fråga, som avses i första stycket, gälle vad i lag är stadgat om fullföljd av talan mot underrätts beslut i rättegång. Mot hovrätts beslut må talan ej föras.

Föres klagan,---------------------

Klagan över val av juryman skall föras hos tingsrätten. Ehuru klagan ej föres, pröve rätten den valdes behörighet.

Beträffande fullföljd av talan
mot tingsrätts beslut i fråga, som
avses i första stycket, gälle vad i
lag är stadgat om fullföljd av talan
mot underrätts beslut i rättegång.
Mot hovrätts beslut må talan ej
föras.
-------- förordnar annat.

Närmare bestämmelser

Äro inom samma län flera rådhusrätter, viUca äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den rådhusrätt Konungen bestämmer.

------ regeringsformen föreskriver.

Äro inom samma län flera tingsrätter, vilka äga upptaga tryckfrihetsmål, skola de uppgifter, som avses i 4, 6, 8 och 9 §§, fullgöras av den tingsrätt Konungen bestämmer.

KU 1971:5

2) Förslag till

ändring i tryckfrihetsförordningen'

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 kap.

4 §.2

Med beaktande------------------------ allmänna angelägenheter;

12. hot, förtal eller smädelse 12. hot mot eller missaktning
mot folkgrupp med viss härstam- för folkgrupp av viss ras, med viss
ning eller trosbekännelse; hudfärg, av visst nationellt eller

etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;

13. skymfande av---------------------- enskild person.

Med ärekränkning------------- :--------- ■ mot honom.

' Omtryckt 1965: 818.

- Beträffande ytterligare ändring, se KU 1971: 7.

Konungens rätt att pröva och avgöra besvär, som jämlikt författningarna må hos Konungen fullföljas i stadsdepartementen, skall i den omfattning, som be-stämmes i särskild lag, stiftad av Konungen och riksdagen samfällt enligt den i 87 § 1 mom. stadgade ordning, uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i omförmälda lag.

Konungens rätt att pröva och avgöra besvär i förvaltningsärenden skall i den utsträckning, som Konungen och riksdagen bestämmer i lag, uppdragas minst sju av Konungen utnämnda personer, som förvaltat civil beställning samt däruti ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet. De kallas regeringsråd och utgöra Konungens regeringsrätt. Minst två tredjedelar av hela antalet regeringsråd skola hava fullgjort vad författningarna föreskriva dem, som uti domareämbeten må nyttjas.

Närmare bestämmelser om regeringsrättens sammansättning och tjänstgöring meddelas i lag som beslutas av Konungen och riksdagen.

Riksdagsordningen

§ 22.

Besvär över val till riksdagen Besvär över val till riksdagen

anföras hos Konungen enligt före- anföras hos regeringsrätten enligt skrifter i vallagen. Besvären prö- föreskrifter i vallagen. vas av regeringsrätten.

Skall på-------------------------- blivit utsedda.

' Omtryckt 1969: 795. = Omtryckt 1969: 796.

Ändring, som avses i 10 §, skall sökas hos den myndighet, som har att upptaga klagan över beslut eller åtgärd i det mål eller ärende, till vilket handlingen hör, eller om klagan ej är tillåten i sådant mål eller ärende eller handlingen ej tillhör mål eller ärende, som myndigheten har att handlägga, hos den myndighet, som i allmänhet har att upptaga klagan över myndighetens beslut eller åtgärder. Vad nu sagts gälle ock angående den ordning i vilken ändring skall sökas.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan överordnad myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos Konungen i vederbörande statsdepartement. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.

Talan, som hos Konungen fullföljes i statsdepartementen, skall i regeringsrätten föredragas och avgöras.

kap. 1 §.

Finnes enligt vad ovan sagts ej behörig myndighet, skall ändring sökas i fråga om beslut av kommunalmyndighet hos länsstyrelse, beträffande beslut av myndighet, som lyder under länsstyrelse, domkapitel, styrelse, ämbetsverk eller annan Konungen underställd myndighet, hos den överordnade myndigheten samt i andra fall hos regeringsrätten. Angående beslut av myndighet, som tillhör eller lyder under riksdagen, gälle dock vad riksdagen bestämmer.

KU 1971:5

4) Förslag tiU

ändring i regeringsformen*

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

§ 24.
Ärenden, vilkas prövning och (Denna paragraf utgår.)

avgörande ankommer på högsta domstolen, skola för sådant ändamål beredas i nedre justitierevi-sionen.

Övergångsbestämmelse

Äldre bestämmelser tillämpas intill dess Konungen och riksdagen bestämmer annat.

» Omtryckt 1969:795.

ESSELTE TBYCK, STHLH 31 712061