Konstitutionsutskottets betänkanden nr 42—43 år 1971
Nr 42
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion angående
budgetarbetet inom nybildad kyrklig samfällighet.
-•;r ■ - ■' i ’■ ' ■ Ti ■ r. •- ;
Motionen ■» ■ .t ■ . ■■ >.
I detta betänkande behandlas motionen 1971: 537 av fru Jonäng
m. fl. (c).
Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär
utredning och ändring av församlingsstyrelselagen» enligt vad som anges
i motionen.
Motionen överensstämmer i sak helt med en framställning 1970 till
Kungl. Maj: t om budgetarbetet i nybildad kyrklig samfällighet från
styrelsen för Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. För
denna framställning redogörs nedan i ett särskilt avsnitt. Motionärerna
anser att frågan bör närmare utredas av kommunalrättskommittén.
Gällande ordning
Enligt 1 § lagen om församlingsstyrelse (LFS) utgörs de kyrkokommunala
enheterna i första hand av församlingarna. För samverkan
mellan församlingarna möjliggör lagen bildande av kyrkliga samfälligheter
(3 §). i
En kyrklig samfällighet är ett särskilt kommunalrättsligt subjekt med
egen beskattningsrätt. Samfälligheten kan vara legal eller särskilt ibildad.
Pastorat, som består av två eller flera församlingar, utgör normalt legal
samfällighet för vården av pastoratets angelägenheter. En sådan samfällighet
kan få vidgade uppgifter genom Konungens förordnande därom.
För förordnande fordras församlingarnas samtycke eller att åtgärden
finnes vara påkallad aVbetydande allmänt behov. Förordnandet innebär
att samfälligheten äger vårda även annan församlingsangelägenhet av -ekonomisk natur. Samfälligheten .kan vara total, dvs. omfatta samtliga
ekonomiska förvaltningsangelägenheter, eller partiell, så att den omfattar
endast en eller flera särskilda ekonomiska angelägenheter. Förordnande
och bildande av kyrklig samfällighet kan — under nyss angivna
förutsättningar — meddelas med avseende även på församlingar, som
inte tillsammans utgör ett pastorat.
För kyrkokommunerna har möjligheten att sammangå i kyrklig samfällighet
utnyttjats i stor utsträckning. Det behov av samgående i större
KU 1971
42-43
1 — Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 42—43
KU 1971: 42
KVX -iå •'
*;n t •'f1: .‘‘it:
? • 2
kommunala enheter, som för de borgerliga kommunernas vidkommande
lett till kommunindelningsreformerna 1952 och 1962, har nämligen
för kyrkokommunerna i praktiken tillgodosetts genom bildande av
kyrkliga samfälligheter. Den gamla församlingsindelningen har därvid
lämnats i huvudsak orubbad. I sammanhanget kati erinras om att lagen
(1957: 281) om kommunalförbund inte kan tillämpas med avseendé på
kyrklig kommun. Det må vidare noteras, att sammanläggningsdelegerade
inte kan utses i samband med ändring i ecklesiastik indelning. Beslutanderätten
enligt ny indelning innan den trätt i kraft utövas av de
äldre fullmäktige. Bildas genom indelningsändring ny församling, finns
inget organ som företräder den nya församlingen innan nya fullmäktige
valts. Förhållandet konstaterades i prop. 1969: 129 (ändringar i kommunallagstiftningen),
men något förslag till ändrad ordning framlades
inte.
Beslutanderätten i kyrklig samfällighet utövas av kyrkofullmäktige
(i s. k. total kyrklig samfällighet) eller församlingsdelegerade (6 §
LFS). Ledande förvaltningsorgan i kyrklig samfällighet är samfällighetens
kyrkoråd (63 § LFS). Innan beslutande organ valts, saknar nybildad
samfällighet företrädare.
Enligt 7 § LFS äger Konungen meddela särskilda föreskrifter om tilllämpningen
av lagen med avseende på kyrklig samfällighet. Med stöd
av detta stadgande meddelas ofta vissa föreskrifter i samband med beslut
om bildande av kyrklig samfällighet. Sådant beslut innehåller regelmässigt
en bestämmelse om ikraftträdande vid kalenderårsskiftet närmast
efter beslutets meddelande.
Val av kyrkofullmäktige för nybildad kyrklig samfällighet sker under
år då allmänna kommunalval skall förrättas tredje söndagen i oktober
månad (11 § 1 mom. kommunala vallagen). Annat år sker valet på
sön- eller helgdag som bestäms av länsstyrelsen (2 morn.). Enligt praxis
utsätts detta val regelmässigt till dag under hösten. -<
Skyldighet att årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det
nästföljande kalenderåret föreskrivs för församling i 68 § LFS. Jämlikt
69 § samma lag skall förslag till utgifts- och inkomststat uppgöras av
kyrkorådet före september månads utgång och föregås av samråd
med kommunens styrelse. Motsvarande gäller enligt 81 § LFS beträffan-1
de kyrklig samfällighet. n‘
Enligt LFS 16 § 2 mörn. andra stycket fastställes församlingens utgifts-
och inkomststat vid sammanträde med kyrkofullmäktige i oktober
månad. Stadgandet äger motsvarande tillämpning beträffande fullmäktige
eller församlingsdelegerade i kyrklig samfällighet (33 § resp. 41 §
LFS). •’
För debitering och uppbörd av beslutad församlingsskatt skall församling
och kyrklig samfällighet ofördröjligen delge vederbörande kommun
beslut om fastställande av utgifts- och inkomststat (83 § LFS).
KU 1971: 42
3
Kommunens styrelse skall därefter underrätta länsstyrelsen och vederbörande
lokala skattemyndighet.
Som antytts i den föregående redogörelsen är den kyrkokommunala
samfällighetsbildningen ett institut som saknar direkt motsvarighet med
avseende på de borgerliga kommunerna. Behovet av större enheter tillgodoses
där i stället genom bildande av kommunalförbund eller genom
ändring i kommunindelningen. I samband med förordnande om ändring
i kommunal indelning äger Konungen föreskriva, att beslutanderätten
i kommunen enligt den nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade
till dess indelningsändringen träder i kraft (19 § kommunala
indelningslagen). Närmare bestämmelser härom finns i lagen
(1965: 596) om kommunala sammanläggningsdelegerade. Sammanläggningsdelegerade
kan — som förut nämnts — inte utses i samband med
ändring i ecklesiastik indelning.
Pastoratsförbundets framställning 1970
I en framställning till Kungl. Maj:t den 2 juli 1970 anhöll styrelsen
för Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (pastoratsförbundet)
om vissa ändringar i LFS. Framställningen tog bl. a. sikte på
frågan om budgetarbete i nybildad kyrklig samfällighet. I denna del anfördes
i framställningen följande:
Enligt 3 § förordnar Konungen om bildandet av kyrkliga samfälligheter;
totala eller partiella.
Under senare år har antalet samfällighetsbildningar ökat kraftigt
och denna ökning kan väntas fortgå i hastigare takt under 1970-talet
bl. a. som en konsekvens av storkommunbildningarna.
Församlingsstyrelselagen saknar bestämmelser om hur budgetarbetet
skall bedrivas inför den första stat, som skall fastställas för en nybildad
samfällighet. Lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade är
icke tillämplig vid kyrkliga samfällighetsbildningar, vilka för övrigt icke
är att hänföra till indelningsändringar.
Enligt 7 § församlingsstyrelselagen äger visserligen Konungen meddela
erforderliga föreskrifter om tillämpningen av lagen med avseende
å kyrkliga samfälligheter, men detta torde icke kunna innebära att
Konungen vid beslutet om samfällighetsbildningen kan föreskriva kyrkokommunala
sammanläggningsdelegerade.
Kyrkofullmäktigevalen för en nybildad total samfällighet skall äga
rum tredje söndagen i oktober månad dvs. innevarande år den 18 ok- .
tober. Vid sammanträde före utgången av december månad skall samfällighetens
kyrkoråd väljas.
Redan vid sammanträde I oktober månad skall utgifts- och inkomststaten
för nästkommande år fastställas. Det är icke praktiskt genomförbart
att efter ett fullmäktigeval tredje söndagen i oktober ett kyrkoråd
skall hinna väljas, sammanträda, bereda och framlägga förslag till
utgifts- och inkomststat för att fastställas av de nyvalda fullmäktige
före oktober månads utgång.
Då det gäller partiella samfälligheter föreligger ytterligare ett led i
beslutsförfarandet enär församlingarnas nyvalda fullmäktige först skall
1* — Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 42—43
KU 1971: 42
4
välja församlingsdelegerade innan dessa senare kan utse det samfällda
kyrkoråd, sorn skall bereda och framlägga förslag till den utgiftsoch
inkomststat som skall fastställas av de nyvalda församlingsdelegerade.
På grund av nu angivna omständigheter har de i samfällighetsbildningarna
engagerade församlingarna hittills måst överlåta budgetarbetet
till en samarbetskommitté utan legala befogenheter. Det förslag
till den blivande samfällighetens utgifts- och inkomststat, som denna
samarbetskommitté utarbetar måste sedan — för att få någon slags formell
sanktion — gå tillbaka till samtliga församlingars och eventuella
flerförsamlingspastorats beslutande organ för samstämmiga beslut.
Det nu angivna beslutsförfarandet är uppenbart otillfredsställande.
Det är önskvärt att antingen församlingsstyrelselagen tillföres bestämmelser
som möjliggör bildandet av en samfällighetens budgetberedning
eller dylikt som har till uppgift att utarbeta förslag till utgifts- och inkomststat
att fastställas av de nyvalda fullmäktige eller församlingsdelegerade
så snart dessa kan sammanträda, eller också att lagen om kommunala
sammanläggningsdelegerade göres tillämplig jämväl på kyrkliga
samfällighetsbildningar.
Kammarkollegiet har den 2 juni 1971 till chefen för utbildningsdepartementet
avgett begärt remissyttrande över pastoratsförbundets framställning.
I yttrandet tillstyrker kammarkollegiet i princip bifall till
framställningen. Frågan bör enligt kammarkollegiets mening lösas genom
ändringar i LFS och kommunala indelningslagen samt genom
utfärdande av en ny lag om kyrkliga församlingsdelegerade. Härigenom
skulle möjliggöras att beslutanderätten i nybildad eller ändrad kyrklig
samfällighet samt i församling enligt ny indelning kan utövas av sammanläggningsdelegerade
till dess den nya indelningen träder i kraft.
Kammarkollegiets yttrande innehåller förslag till ny lagreglering, som
ansluter sig till gällande lagstiftning om kommunala sammanläggningsdelegerade.
Kungl. Majit har ännu inte fattat beslut med anledning av pastoratsförbundets
framställning. ‘
Utskottet
I förevarande motion erinras om att den senaste kommunindelningsreformen
fått som följd bl. a. bildandet av ett stort antal nya kyrkliga
samfälligheter. Motionärerna önskar få till stånd sådan komplettering
av gällande kyrkokommunal lagstiftning att det blir möjligt att utse
organ som kan företräda nybildad kyrklig samfällighet under tiden från
det beslut fattats om dess bildande till dess beslutet träder i kraft. De
erinrar därvid bl. a. om att lagen om kommunala sammanläggningsdelegerade
möjliggör en sådan ordning med avseende på nybildad borgerlig
kommun.
De i motionen uttryckta önskemålen överensstämmer helt med vad
som begärts av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i en
KU 1971: 42
5
framställning till regeringen 1970. Denna har remissbehandlats och kammarkollegiet
har därvid tillstyrkt att lagstiftningsåtgärder vidtas i framställningens
syfte. Enligt vad utskottet inhämtat kommer regeringen att
snarast uppta frågan till slutlig prövning. Avsikten är därvid att förslag
till eventuellt erforderliga lagändringar skall kunna föreläggas riksdagen
i proposition under våren 1972. I detta läge torde det inte föreligga
skäl till någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen.
Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionen 1971: 537.
Stockholm den 2 november 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Adamsson* (s), Nelander
(fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo (c), Mossberg (s),
Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s), Fiskesjö
(c), Norrby i Åkersberga (fp), Schött (m), Olsson i Sundsvall (c) och
Wictorsson* (s).
* Ej närvarande vid justeringen.