Konstitutionsutskottets betänkande nr 23 år 1971

KU 1971:23

Nr 23

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion
om upplysningstjänst för kommunfullmäktige.

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 86 såvitt avser hemställan
punkt 12 av herr Helén (fp) m. fl.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer,
12. att Kungl. Maj:t utfärdar tilläggsdirektiv till kom munaldemokratiutredningen

att utarbeta riktlinjer för frivilligt införande
av en kommunfullmäktiges upplysningstjänst».

Gällande ordning in. m.

I fråga om primärkommuns kompetens föreskrivs i 3 § kommunallagen
att kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,
vårda sina angelägenheter, såvitt inte handhavandet därav
enligt gällande författningar tillkommer annan.

Bestämmelser om riksdagens upplysningstjänst återfinns i instruktionen
för riksdagens förvaltningskontor enligt vilken förvaltningskontoret
såsom riksdagens centrala myndighet för handläggning av riksdagens
förvaltningsärenden bland annat har att handlägga frågor om riksdagens
upplysningstjänst. Om denna stadgas i 7 § i instruktionen: »Riksdagens
upplysningstjänst skall tillhandagå riksdagens ledamöter, utskott
och riksdagens övriga organ med sakuppgifter, sammanställningar och, i
den mån andra uppdrag icke eftersatts därigenom, utredningar i ämnen
som angår ledamöternas eller organens arbetsuppgifter. Upplysningtjänsten
skall vidare utarbeta registret till riksdagstrycket.»

Frågans tidigare behandling m. in.

Inledningsvis kan omnämnas att frågor som sammanhänger med
kommunal information behandlades i ett betänkande som år 1947 avgavs
av en kommitté för kommunal upplysningsverksamhet (SOU 1947:
76). Kommitténs förslag tog sikte på att förbättra de kommunala förtroendemännens
och tjänstemännens kunskaper i frågor som sammanhängde
med den kommunala förvaltningen. I detta syfte skulle bland
annat korrespondenskurser och annan kursverksamhet anordnas med
stöd av statsbidrag.

Vid 1965 års riksdag hemställdes i motioner om uppdrag åt kom -

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 23

KU 1971: 23

2

munalrättskommittén att utreda vilka åtgärder som borde vidtagas för
att främja kommunala fullmäktigeledamöters möjligheter att erhålla
fortlöpande informationer om arbetet inom kommunens styrelse.

Konstitutionsutskottet (KU 1965: 23) avstyrkte enhälligt motionerna.
I sitt utlåtande, som godkändes av riksdagen, framhöll utskottet bland
annat, att de i motionerna aktualiserade frågorna var förtjänta av
uppmärksamhet samt att deras betydelse ökade med den fortgående
vidgningen av de kommunala arbetsuppgifterna och utvecklingen mot
allt större kommuner. Frågorna kunde emellertid inte lösas genom lagstiftningsåtgärder,
och informationsverksamhetens bedrivande borde i
första hand övervägas på det lokala planet och inom de kommunala förbunden.

Frågan om förbättrad information till allmänheten om de kommunala
förhållandena förekom även i andra sammanhang till behandling
vid 1965 och 1966 års riksdagar. Allmänna beredningsutskottet framhöll
i sitt utlåtande (ABU 1965: 28) vikten av att effektiv information
lämnas av kommunala myndigheter. Konstitutionsutskottet berörde i
sitt utlåtande (KU 1966: 26) frågor om samhällsinformation i samband
med frågor om möjligheten att förbättra dagspressens ekonomiska
villkor.

Vid 1968 års riksdag väcktes motioner om rätt för kommuner att bevilja
anslag till politiskt parti för viss informationsverksamhet. Utskottet
(KU 1968: 33) ansåg att en vidgning av kommunernas rätt att bevilja
partierna anslag skulle ligga i linje med den utveckling som redan inletts
och att frågan om en vidgning av den kommunala kompetensen i detta
hänseende borde närmare utredas. Mot utlåtandet reserverade sig tre
ledamöter (alla h) som ansåg att motionerna borde avslås. Riksdagen
följde utskottet.

Till 1969 års riksdag framlades proposition (prop. 1969: 126) med
förslag till särskild lag om kommunalt partistöd. I en reservation till utskottets
utlåtande (KU 1969: 36), vilken godkändes av riksdagen, framhölls
att syftet med förslaget var att öka medborgarnas möjligheter till
information.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 tillkallades utredningen
om den kommunala demokratin. Enligt direktiven (Riksdagsberättelsen
1971 s. 414) skall även informationsfrågor övervägas av utredningen.
I denna del innehåller direktiven följande: »Bland åtgärder
som de sakkunniga sålunda bör överväga är sådana som syftar till att
förbättra förutsättningarna för information till förtroendemännen och
medborgarna om den kommunala verksamheten under olika skeden
av beslutsprocessen.»

Motionen

I motionen motiveras yrkandet enligt följande:

KU 1971: 23

3

För de kommunala förtroendemännen är det nödvändigt att
ha rimliga arbetsmässiga förutsättningar att fullgöra det uppdrag
medborgarna i allmänna val lagt på dem. I likhet med partierna
i riksdagen bör kommunalmännen få tillgång till ett slags »kommunfullmäktiges
upplysningstjänst». En parallell kan dras med
den hjälp riksdagsmännen kan få via riksdagens upplysningstjänst.
Behovet av kommunala upplysningstjänster är olika stort i olika kommuner.
Redan av det skälet är det naturligt att tänka sig att den organisatoriska
lösningen av denna upplysningstjänst kan variera från
kommun till kommun. En lösning är att knyta upplysningstjänsten till
biblioteken. Ett gemensamt önskemål är dock att upplysningstjänsten får
en gentemot den reguljära kommunala förvaltningen fristående och
oberoende ställning.

Utskottet

I förevarande motion begärs tilläggsdirektiv till utredningen om den
kommunala demokratin för frivilligt inrättande av kommunfullmäktiges
upplysningstjänst.

Hinder möter inte för kommunerna att med riksdagens upplysningstjänst
som mönster eller på annat sätt organisatoriskt och ekonomiskt
sörja för att de kommunala förtroendemännen lättare får tillgång till
önskad information som underlag för sitt politiska handlande.

Den år 1969 antagna lagen om kommunalt partistöd gör det även
möjligt för kommunerna att genom anslag till de politiska partierna
förbättra deras informationsverksamhet.

Utskottet anser att det bör ankomma på kommunerna själva att avgöra
på vilket sätt informationen skall ordnas.

Utredningen om kommunal demokrati överväger i enlighet med sina
direktiv frågor om information såväl till förtroendemännen som till
medborgarna i allmänhet. Några ytterligare initiativ är inte påkallade
från riksdagens sida.

Utskottet hemställer därför
att riksdagen avslår motionen 1971: 86 såvitt avser hemställan
punkt 12.

Stockholm den 9 mars 1971

På konstitutionsutskottets vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s). Larsson i Luttra (c), Adamsson
(s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo
(c), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s). Karlsson
i Malung (s), Norrby i Åkersberga (fp)*, Schött (m), Olsson i Sundsvall
(c) och Wictorsson (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

KU 1971: 23

4

Särskilt yttrande

av herrar Nelander (fp), Werner i Malmö (m), Norrby i Åkersberga (fp)
och Schött (m):

En väl utbyggd information är av avgörande betydelse för den moderna
demokratin. Informationsmetoderna måste ständigt utvecklas och
förnyas, så att en fortlöpande anpassning erhålles, dels till den kommunala
självstyrelsens utveckling, dels till det konkurrerande allmänna
informationsutbudet. Såväl den interna som den externa informationen
måste beaktas, inte bara i form av distribuerad information utan
också genom goda möjligheter för kommunala förtroendemän och allmänheten
att söka och erhålla önskad information.

För förtroendemännen skulle härvid ett fristående utredningsorgan,
ett slags »kommunfullmäktiges upplysningstjänst» ha ett väsentligt
värde. Även om en sådan verksamhet beslutas och genomförs lokalt,
bör den studeras av utredningen om den kommunala demokratin, vilket
utskottet inte utesluter.

K L Baekman Tryekaritr AB • StockMm