Konstitutionsutskottets betänkande nr 22 år 1971

KU 1971:22

Nr 22

Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motion
om förläggningen av kommunfullmäktiges mandatperiod.

Motionen

I detta betänkande behandlas motionen 1971: 86 av herr Helén (fp)
m.fl. såvitt avser hemställan punkt 11.

Hemställan avser: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
11. att Kungl. Maj:t förelägger riksdagen förslag till

ändringar i kommunallagen så att de nyvalda kommunfullmäktige
fr.o.m. 1973 års val tillträder i nära anslutning till valdagen»;

Gällande bestämmelser

Mandattiden för kommunfullmäktige och landstingsmän är för närvarande
tre år, räknade fr.o.m. den 1 januari året näst efter det då valet
skett, enligt stadganden i 8 § kommunallagen (KL) och 9 § landstingslagen.
Enligt 8 § kommunallagen för Stockholm gäller för kommunfullmäktige
i Stockholm en mandattid på tre år med början den 15
oktober det år då valet skett.

Frågans tidigare behandling

En omläggning av mandattiderna för dåvarande kommunal- och
stadsfullmäktige, så att dessa började löpa tidigare än den 1 januari
året efter valåret, övervägdes i propositionen (nr 107) i samband med
ändringarna 1926 av bestämmelserna om kommunalval men ansågs
då inte böra ske.

Frågan aktualiserades även under förarbetena till 1936 års ändringar
i vallagstiftningen. I det första departementsutkastet till lagändringar
föreslogs att mandattiden för stadsfullmäktige i Stockholm skulle i likhet
med övriga stadsfullmäktige i riket börja den 1 januari året närmast
efter valet. ÖÄ och stadsfullmäktige i Stockholm framhöll i remissyttranden,
att det med hänsyn till den kommunala organisationen
i Stockholm skulle medföra vissa olägenheter att låta stadsfullmäktiges
mandattid börja så sent. De förordade i stället att den fick
börja redan den 1 oktober. I propositionen (nr 12) fann sig departementschefen
kunna tillgodose de särskilda stockholmsönskemålen. Av

Riksdagen 1971.4 sami. Nr 22

KU 1971: 22

propositionen framgår att departementschefen även övervägt att föreslå
att mandattiden för stadsfullmäktige i övriga städer skulle börja något
tidigare än den 1 januari. Han hade emellertid avstått därifrån, då
önskemål i sådan riktning inte framförts och då en ingående utredning
av frågan borde föregå en dylik omläggning.

I förarbetena till nu gällande kommunallagar, dit tidigare bestämmelser
om de beslutande församlingarnas mandatperioder överfördes
i sak oförändrade, upptogs inte frågan om någon ändring därvidlag.
Den särskilda ordningen för Stockholms vidkommande ansågs böra bibehållas.
I detta sammanhang bör emellertid noteras, att i förarbetena
till KL utförligt behandlades frågan om förhållandet mellan fullmäktiges
och den kommunala styrelsens mandatperioder. En redogörelse för
vad som förekom därvid och för denna fråga över huvud finns i KU
1967: 11.

Det kan också erinras om att författningsutredningen i sitt slutbetänkande
»Sveriges statsskick» (SOU 1963: 16—19) för riksdagens vidkommande
föreslog, att valperioden efter lagtima val alltid skulle börja
den 15 oktober valåret. Förslaget byggde på oförändrad valdag.

Vid 1967 års riksdag väcktes motioner med hemställan, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t begära förslag till sådan ändring i kommunallagen
att mandatperioderna för stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige
och landsting samt för nämnder, styrelser och utskott så långt möjligt
bringas att sammanfalla med den ordning som gällde för Stockholms
stad.

Dessa motioner behandlades av utskottet (KU 1967: 11) tillsammans
med ett flertal andra motioner, vilka önskade få till stånd sådan ändring
av kommunallagen att mandatperioden för kommunens styrelse
och för kommunala nämnder och styrelser skulle bringas till tidsmässig
överensstämmelse med mandatperioden för fullmäktigeförsamlingen.
Utskottet gick i sitt utlåtande inte närmare in på en ändring av fullmäktiges
mandatperiod utan koncentrerade sig på att behandla mandattiden
för kommunens styrelse. Utskottet hemställde efter redovisning
av gällande bestämmelser, förarbeten och vissa utredningar m. m. om
utredning och förslag rörande ändrade bestämmelser om mandattiden
för kommunernas styrelser. Riksdagen följde utskottet.

Motionskravet från 1967 om förslag till ändring av fullmäktiges mandatperiod
återkom 1968 med samma hemställan på denna punkt. Efter
en redogörelse för gällande bestämmelser och tidigare överväganden
anförde utskottet (KU 1968: 27):

Av den föregående redogörelsen har framgått, att en reform beträffande
mandattiderna för kommunernas styrelser, innebärande bl. a.
att de beslutande församlingarna skall välja styrelse redan samma år
som de valts, är aktuell i anledning av ett av kommunalrättskommittén
i dagarna justerat betänkande. Det har vidare upplysts att grundlagbe -

KU 1971: 22

redningen för närvarande utreder frågorna om en omläggning av det
statliga budgetåret och av riksdagens mandattid och arbetsår. Som
en konsekvens av införandet av gemensam valdag för riksdagsval och
kommunalval måste även mandattiderna för kommunernas beslutande
församlingar upptas till övervägande i detta sammanhang. I detta läge
finner utskottet anledning saknas till någon riksdagens åtgärd i anledning
av förevarande motioner.

Utskottet hemställde om avslag på motionerna. En ledamot (fp)
avgav blank reservation. Riksdagen följde utskottet.

Kommunalrättskommitténs betänkande XI »Mandattider och valperioder
i kommunallagstiftningen» (stencil K 1968: 11) behandlade i
enlighet med direktiven endast kommunens styrelse.

I propositionen 1969: 129 med förslag till ändring i kommunallagen
m. m. upptogs frågan om fullmäktiges mandattid. Departementschefen
uttalade härom följande (prop. 1969: 129 s. 115 och 116).

Frågan om en tidigareläggning av mandattidens början för de representativa
organen diskuterades vid tillkomsten av den särlagstiftning
för Stockholms läns landstingskommun som trätt i kraft tidigare
i år (prop. 1969: 112, KU 25, rskr. 275, SFS 1969:215, 216, 218 och
219). I detta lagstiftningsärende hade i det betänkande som låg till
grund för propositionen och i två motioner med anledning av propositionen
föreslagits att landstinget i Stockholms län skulle få befogenhet
att redan samma år som det valts fastställa följande års stat och
förrätta val av styrelse och andra nämnder. KU anförde med anledning
härav att utskottet helt anslöt sig till motionärernas grundsyn att det
är från principiella synpunkter önskvärt att ett nyval får politiskt genomslag
så snart som möjligt och att den nuvarande ordningen, enligt
vilken såväl riksdagen som landstingen och fullmäktige — utom stadsfullmäktige
i Stockholm — sammanträder i sin gamla sammansättning
efter nyval till valårets utgång, inte är tillfredsställande. KU pekade
på att en ändrad ordning övervägs av grundlagberedningen.

Enligt min mening talar starka skäl för att fullmäktiges och landstings
mandattid bör börja tidigare i förhållande till valet än som är
fallet för närvarande. Det skulle främst vara av värde om staten för
det första budgetåret efter valet kunde fastställas av de nyvalda efter
en beredning av organ tillsatta av dessa. En sådan reform bör emellertid
i första hand övervägas i samband med en motsvarande reform för
riksdagens del vilket för närvarande sker inom grundlagberedningen. I
vart fall skulle det stöta på avsevärda svårigheter att genomföra en
sådan reform för kommunerna och landstingskommunerna redan till
1970 års val. En tidigareläggning av mandattidens början för fullmäktige
och landsting får nämligen konsekvenser för bland annat arbetet
inom de kommunala och landstingskommunala förvaltningarna och
för regleringen av kommunala indelningsändringar, konsekvenser som
bör övervägas mer ingående än vad som kan ske inför 1970 års val. Jag
kommer emellertid att ägna frågan fortsatt uppmärksamhet och ta de
initiativ som behövs för att så snart det kan finnas lämpligt få till
stånd en tidigareläggning av mandattidens början.

I motioner väckta i anslutning till propositionen hemställdes att

KU 1971: 22

mandattiden för kommunfullmäktige och suppleanter skulle räknas
från den 15 oktober det år då valet äger rum.

Utskottet hänvisade i sitt utlåtande (KU 1969: 44) till departementschefens
uttalande samt anförde:

Med hänsyn till vad där sägs, bland annat om de pågående övervägandena
inom grundlagberedningen, finner utskottet inte skäl att tillstyrka
förevarande motionsyrkande.

Särskilt yttrande avgavs på denna punkt av fyra ledamöter (alla fp).
Riksdagen avslog motionerna.

Vid 1970 års riksdag behandlade utskottet motioner angående olika
frågor om den kommunala demokratin (KU 1970: 29) vari ingick önskemål
om uttalande att nyvalda kommunfullmäktige fr. o. m. 1973 års val
borde tillträda i nära anslutning till valdagen. Utskottet anförde följande: Under

de senaste åren har i skilda sammanhang framförts krav på en
samlad översyn av den kommunala självstyrelsens problematik i syfte
att stärka den kommunala demokratin. Riksdagen har också, bland
annat i samband med 1968 års beslut om en partiell författningsreform,
uttalat sig för att en sådan översyn skall komma till stånd. Som framgått
av redogörelsen ovan har regeringen sedan förevarande motioner
väcktes beslutat att låta verkställa en genomgripande översyn av den
kommunala demokratin. Därvid skall bland annat behandlas frågan
om åtgärder för att förstärka den kommunala självstyrelsens lokala och
medborgerliga förankring. De kommunala frågor som aktualiserats
genom förevarande motionsyrkanden faller alla inom utredningens
uppdrag. Frågan om förhållandet mellan stat och kommun skall vidare
enligt regeringens beslut tas upp av en särskild parlamentarisk
beredning i samband med andra frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation. I det förändrade läge som inträtt
genom regeringens beslut om nu angivna utredningar anser utskottet
det inte vara påkallat med något initiativ från riksdagens sida
i anledning av motionsyrkandena.

Utskottet hemställde, att riksdagen skulle anse motionerna besvarade
med vad utskottet anförde. Riksdagen följde utskottet.

I och med införandet av gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval
blir frågan om fullmäktiges mandattid beroende av tidpunkten
för riksdagsval. Grundlagberedningen har år 1970 publicerat diskussionspromemorian
»Allmänna val på våren?» (SOU 1970: 27). Den är för
närvarande föremål för remissbehandling.

Utskottet

Såsom departementschefen uttalade i propositionen 1969: 129 om ändringar
i kommunallagstiftningen talar starka skäl för att kommunfullmäktiges
mandatperiod bör börja tidigare i förhållande till valet än

KU 1971: 22

vad som nu sker. Han ansåg att en reform i första hand borde övervägas
i samband med motsvarande reform för riksdagens del.

Enligt vad utskottet erfarit har grundlagberedningens arbete med en
sådan reform nu fortskridit så långt att beredningen under innevarande
mandatperiod avser att framlägga förslag.

Utskottet förutsätter därför att förslag kommer att framläggas som
möjliggör att de efter 1973 års val tillträdande kommunfullmäktige
skall kunna börja sin mandattid i nära anslutning till valet.

Utskottet anser det inte erforderligt med något särskilt initiativ från
riksdagens sida utan hemställer

att riksdagen anser motionen 1971: 86 såvitt avser hemställan
punkt 11 besvarad med vad utskottet anfört.

Stockholm den 9 mars 1971

På konstitutionsutskottets vägnar

GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c), Adamsson
(s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar Boo
(c), Ahlmark (fp), Werner i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s),
Bergqvist (s), Karlsson i Malung (s), Schött (m), Olsson i Sundsvall (c)
och Wictorsson (s).

Backmans Tryckariar AB* Stockholm