Konstitutionsutskottets betänkande nr 21 år 1971
KU 1971:21
Nr 21
Konstitutionsutskottets betänkande i anledning av motioner om
kommunal folkomröstning.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1971: 86 av herr Helén (fp) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 10;
1971: 114 av herr Bohman (m) m. fl. såvitt avser hemställan punkt 3;
samt
1971: 548 av herrar Sterne (fp) och Richardson (fp).
Hemställan avser
i motion 1971: 86 punkt 10: »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t utfärdar tilläggsdirektiv till 1970 års
kommunaldemokratiutredning om att framlägga förslag om nödvändiga
lagändringar för att ett kommunalt rådgivande folkomröstningsinstitut
skall kunna skapas»;
i motion 1971: 114 punkt 3: »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t måtte hemställa att Kungl. Maj:t 3., låter utreda frågan
om införande av ett folkomröstningsinstitut på såväl rikssom kommunalplan»;
samt
i motion 1971: 548: »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om tilläggsdirektiv till utredningen om den kommunala demokratin
och förslag angående införande av rådgivande kommunal folkomröstning».
Frågans tidigare behandling
Är 1952 framlade 1950 års folkomröstnings- och valrättsutredning
(SOU 1952: 47) ett lagförslag om kommunal folkomröstning. Detta innebar
att kommunens fullmäktige kunde med vanlig majoritet besluta
om rådgivande folkomröstning inom kommuner i ärende, som var föremål
för fullmäktiges handläggning. Vissa ärenden undantogs dock,
bl. a. frågan om grunden för utdebitering av allmänn kommunalskatt.
Två reservanter inom utredningen föreslog bl. a. att möjlighet skulle
öppnas även för beslutande kommunal folkomröstning och att folkomröstning
skulle kunna påkallas av en minoritet inom fullmäktige.
Det framlagda förslaget föranledde inte någon lagstiftning. Kungl.
Maj:t uppdrog år 1957 åt den tidigare tillsatta författningsutredningen
att i samband med dess uppdrag jämväl överväga frågan om använd
-
Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 21
KU 1971: 21
2
ningen av folkomröstningsinstitutet. Härvid uttalade föredragande departementschefen
att det inte torde vara anledning att även upptaga
frågan om kommunal folkomröstning till ytterligare utredning; den
borde vila i avvaktan på utredning och slutligt ställningstagande till det
allmänna folkomröstningsinstitutet.
Utskottet behandlade vid 1967 års riksdag en motion med hemställan
om utredning angående förstärkande av den kommunala demokratin.
I motionen föreslogs bl. a. införande av ett kommunalt folkomröstningsinstitut.
Utskottet uttalade i sitt utlåtande (KU 1967: 40) på denna
punkt:
Frågan om ett kommunalt folkomröstningsinstitut blev under 1950-talet föremål för utredning. Det förslag som framlades föranledde inte
någon lagstiftning. Frågan har enligt utskottets mening inte därefter
kommit i ett sådant läge, att något nytt initiativ är påkallat.
Utskottet hemställde, att motionen icke måtte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Riksdagen avslog motionen.
Frågan om kommunala folkomröstningar berördes i korthet i motioner
väckta i anslutning till propositionen 1969: 103 med förslag till lag
med särskilda bestämmelser om ändring i kommunindelningen.
Utskottet hemställde i sitt utlåtande (1969: 24) över lagförslaget om
avslag på motionerna med hänvisning till departementschefens uttalande
i propositionen, där han meddelade sin avsikt att kalla företrädare för
de stora politiska partierna, kommunförbunden och den statsvetenskapliga
forskningen till överläggningar om vilka åtgärder som borde komma
till stånd i syfte att stärka den kommunala demokratin. Riksdagen
avslog motionerna.
I mars 1970 tillkallades sakkunniga med uppdrag att göra en översyn
av den kommunala demokratin. I direktiven (Riksdagsberättelsen år
1971 s. 414) anförs följande i fråga om kommunala folkomröstningar:
En tanke som ibland förs fram i den allmänna debatten är att man
borde öppna möjlighet till kommunala folkomröstningar. Tanken på
folkomröstning i kommunala frågor kan emellertid vara svår att förena
med ståndpunkten att en levande kommunal demokrati bäst åstadkommes
inom ramen för ett system med en representativ demokrati, utövad
genom politiska partier som företräder en bred allmänpolitisk
grundsyn. Härtill kommer att de frågor, som kan tänkas bli föremål för
folkomröstning, av flera skäl måste bli sådana som är av förhållandevis
liten betydelse för medborgarna. I betydelsefullare angelägenheter måste
nämligen svårigheterna bli avsevärda att t. ex. avgränsa en fråga och
entydigt ange denna för omröstning.. Särskilt påtaglig är svårigheten att
avgränsa betydelsefulla enskilda frågor, som nästan alltid har ekonomisk
betydelse från den samlade bedömningen av kommunens ekonomi. Oavsett
vilken inställning man har till kommunal folkomröstning i och för
sig som medel att fördjupa den kommunala demokratin, måste alltså
konstateras att den praktiska betydelsen av en sådan reform skulle bli
starkt begränsad. De sakkunniga bör därför i första hand överväga andra
åtgärder som på ett effektivare och med en representativ demokrati
KU 1971: 21
3
bättre förenligt sätt tillgodoser intresset av en ökad medborgerlig förankring
av den kommunala självstyrelsen.
Vid 1970 års riksdag väcktes motioner angående den kommunala demokratin
med yrkande bl. a. om utredning av frågan om kommunala
folkomröstningar. Utskottet refererade i sitt utlåtande direktiven för
utredningen om den kommunala demokratin och uttalade (KU 1970: 29)
att de kommunala frågor som aktualiserats genom motionsyrkandena
föll inom utredningens uppdrag. I det förändrade läge som uppstått
genom utredningens tillkomst ansåg utskottet det inte vara påkallat med
något riksdagens initiativ med anledning av motionsyrkandena och hemställde,
att riksdagen skulle anse motionerna besvarade med vad utskottet
anförde. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet
Den år 1970 tillsatta parlamentariska utredningen om den kommunala
demokratin skall enligt sina direktiv i första hand överväga andra
åtgärder än införande av kommunala folkomröstningar för att tillgodose
intresset av en ökad medborgerlig förankring av den kommunala självstyrelsen.
I sitt av 1970 års riksdag godkända utlåtande över motioner med
samma yrkande som förevarande ansåg utskottet efter en redogörelse
för utredningsdirektiven på denna punkt och med hänsyn till den av regeringen
då nyligen tillsatta utredningen det inte påkallat med något
initiativ från riksdagens sida.
Då frågan om kommunala folkomröstningar kommer att övervägas
inom den pågående utredningen, finner utskottet ej skäl att tillstyrka
förevarande motionsyrkanden.
Utskottet hemställer att riksdagen avslår motionerna
1) 1971: 86 såvitt avser hemställan punkt 10,
2) 1971: 114 såvitt avser hemställan punkt 3 samt
3) 1971: 548.
Stockholm den 9 mars 1971
På konstitutionsutskottets vägnar
GEORG PETTERSSON
Närvarande: herrar Pettersson i Visby (s), Larsson i Luttra (c),
Adamsson (s), Nelander (fp), Henningsson (s), fru Thunvall (s), herrar
Boo (c), Wemer i Malmö (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist (s),
Karlsson i Malung (s), Norrby i Åkersberga* (fp), Schött (m), Olsson i
Sundsvall (c), och Wictorsson (s).
* Ej närvarande vid justeringen.
KU 1971: 21
4
Reservation
av hrr Nelander (fp), Werner i Malmö (m), Norrby i Åkersberga (fp)
och Schött (m), vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
Den kommunala självstyrelsen i vårt land baseras på den representativa
demokratin. Väljarna har möjlighet att öva direkt inflytande på
denna framför allt vid kommunfullmäktigevalen. Den gemensamma valdagen
synes emellertid innebära att de kommunala frågorna kommer i
skymundan i valdebatterna. Nya vägar till en aktivare kommunal debatt
måste enligt utskottets mening sökas.
Ett bra komplement till den representativa kommunala demokratin
och samtidigt ett verksamt medel att stimulera allmänhetens politiska
intresse vore ett kommunalt rådgivande folkomröstningsinstitut. I direktiven
till utredningen om den kommunala demokratin behandlas dock
folkomröstningen mycket restriktivt.
Utskottet finner det motiverat med en positiv attityd till folkomröstningsinstitut
och hemställer därför,
att riksdagen med bifall till motion 1971: 86, såvitt avser hemställan
punkt 10, och motionen 1971: 548 samt med anledning av motion
1971: 114, såvitt avser hemställan punkt 3, i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställer om uppdrag åt utredningen om den
kommunala demokratin att framlägga förslag till de lagändringar
som erfordras för införande av ett rådgivande kommunalt
folkomröstningsinstitut.
N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971