Konstitutionsutskottets memorial nr 1 år 1971

KU 1971:1

Nr 1

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift på två vilande förslag
till ändringar i grundlagarna avseende omläggning av riksdagens
utskottsorganisation m. m.

Konstitutionsutskottet får härmed för riksdagens slutliga ställningstagande
anmäla två vid 1970 års riksdag som vilande antagna förslag
till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Förslagen har
intagits i bilaga till detta memorial. De avser en omläggning av riksdagens
utskottsorganisation (förslaget under 1) och ett par smärre ändringar
i fråga om utrikesnämndens sammansättning och arbetsuppgifter
(förslaget under 2). Utskottet hänvisar till sitt utlåtande nr 27 samt
propositionen nr 40 vid 1970 års riksdag. Ytterligare anmälningar av
vilande förslag till ändringar i grundlagarna kommer att verkställas senare.
Dessa avser emellertid andra ämnesområden och berör inte de
nu aktuella grundlagsparagrafema.

Stockholm den 12 januari 1971

På konstitutionsutskottets vägnar:

GEORG PETTERSSON

Närvarande: herrar Georg Pettersson (s), Adamsson (s), Larsson i Luttra
(c), Dahlén (fp), Nilsson i östersund (s), Hernelius (m), Henningsson (s),
Fälldin (c), fru Thunvall (s), herrar Gustafson i Göteborg (fp), Palm (s),
Boo (c), Johansson i Trollhättan (s), Nelander (fp), Dahlberg (s), Hermansson
i Stockholm (vpk), Henrikson (s), Mossberg (s), Richardson (fp),
Pettersson i Örebro (c), Schött (m), Svensson i Eskilstuna (s), Bergqvist
(s), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp), Gustafsson i Byske (c) och Lothigius (m).

Riksdagen 1971. 4 sami. Nr 1

KU 1971:1

Bilaga

1) Förslag till

ändring i regeringsformen och riksdagsordningen

Regeringsformen1

CNuvarande lydelse2) (Det vilande förslaget)

§ 12. § 12.

Konungen äger riksdagens bifall.

Skulle i något fall rikets intresse
kräva, att överenskommelse,
som är av större vikt men ej
angår fråga, som riksdagen äger
avgöra, varder avslutad utan riksdagens
godkännande, må det ske;
dock skall i sådant fall utrikesnämnden
eller utrikesutskottet erhålla
tillfälle att yttra sig, innan
överenskommelsen ingås.

§ 53.

Varje riksdag skall för ärendenas
beredning tillsätta dessa utskott:
ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,
ett statsutskott, ett
bevillningsutskott, ett bankoutskott,
fyra lagutskott, ett jordbruksutskott
samt ett allmänt beredningsutskott
med den sammansättning
och de uppgifter, som i
riksdagsordningen bestämmas.

Å riksdag, som sammanträder
efter nyval, varom i 108 § stadgas,
skola ej flera utskott tillsättas,
än som erfordras.

Skulle i något fall rikets intresse
kräva, att överenskommelse, som
är av större vikt men ej angår
fråga, som riksdagen äger avgöra,
varder avslutad utan riksdagens
godkännande, må det ske; dock
skall i sådant fall utrikesnämnden
erhålla tillfälle att yttra sig, innan
överenskommelsen ingås.

§ 53.

Varje riksdag skall för beredning
av ärenden tillsätta utskott,
däribland ett konstitutionsutskott.

Närmare bestämmelser om utskotten
meddelas i riksdagsordningen.

Riksdagsordningen11

(Nuvarande lydelse*)

§ 36.

1. Å varje riksdag skola, inom
sex dagar efter dess öppnande,
tillsättas: ett utrikesutskott, ett

konstitutionsutskott, ett statsutskott,
ett bevillningsutskott, ett

(Det vilande förslaget)

§ 36.

Varje riksdag skall inom sig tillsätta
ett konstitutionsutskott, ett
finansutskott och ytterligare minst
fjorton utskott.

1 Regeringsformen omtryckt 1969:795.

* Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen.

3 Riksdagsordningen omtryckt 1969: 796.

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

bankoutskott, fyra lagutskott, ett
jordbruksutskott samt ett allmänt
beredningsutskott. Dessa riksdagens
ständiga utskott skola bestå:
utrikesutskottet av sjutton, konstitutionsutskottet
av tjugusju, statsutskottet
av fyrtiofem, bevillningsutskottet
av tjugusju, bankoutskottet
av sjutton, varje lagutskott av
sjutton, jordbruksutskottet av sjutton
samt allmänna beredningsutskottet
av sjutton ledamöter, vilka
riksdagen inom sig väljer.

Riksdagen äger tillsätta särskilt
utskott för upptagande av frågor,
som tillhöra ständigt utskotts behandling,
och på framställning av
utskott öka dess ledamotsantal.

2. Finnes fråga äga nära samband
med ämne, som tillhör visst
ständigt utskotts behandling, må
frågan kunna till nämnda utskott
hänvisas, ändå att den enligt föreskrifterna
i 37—44 §§ skolat
handläggas av annat ständigt utskott.

3. Riksdagen utser ock inom
sig suppleanter att, när utskottsledamöter
avgå eller få förfall, i
deras ställe inträda.

4. Å riksdag, som sammanträder
efter nyval, varom i 108 §
regeringsformen stadgas, skola ej
flera utskott tillsättas, än som erfordras.

5. Om val till utskott gäller vad
i 75 § finnes stadgat ävensom de
bestämmelser, som riksdagen meddelar
därom enligt 78 §.

6. Statsrådsledamot må ej deltaga
i val till konstitutionsutskott;
ej heller må förutvarande statsrådsledamot
deltaga i det val till
konstitutionsutskott, som följer
närmast efter hans avgång.

Statsrådsledamot, justitieråd eller
regeringsråd må ej deltaga i
utskott, dock att beträffande utrikesutskottet
gäller vad i 37 § 2
mom. sägs.

Ej heller må någon, av vilken

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

riksdagen kan fordra redo och ansvar,
inväljas i utskott, där redovisning
för hans egna ämbetsåtgärder
kan förekomma.

§ 37.

1. Utrikesutskottet skall meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade
frågor, som angå rikets förhållande
till främmande makter och
ej tillhöra annat utskotts behandling.

2. Då något av Konungen för
riksdagen framlagt ärende förekommer
till behandling i utskottet,
skola alla tillgängliga handlingar
delgivas utskottet.

Statsministern och ministern
för utrikes ärendena, så ock, när
ärendets beskaffenhet därtill föranleder,
annan ledamot av statsrådet,
må själva eller genom ämbets-
eller tjänsteman meddela utskottet
muntliga eller skriftliga
upplysningar.

3. I den mån Konungen eller
utskottet med hänsyn till rikets
säkerhet eller andra av förhållandet
till främmande makt betingade,
synnerligen viktiga skäl finner
upplysningar, som meddelas i visst
ämne, böra hemliga hållas, vare
utskottets ledamöter till tystnadsplikt
förbundna. Ledamot, så ock
suppleant, skall första gången han
är närvarande vid sammanträde
med utskottet avgiva försäkran
om tystnadspliktens iakttagande.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer
att granska rikets grundlagar,
lagen om inskränkningar i
rätten att utbekomma allmänna
handlingar, vallagen, stadgan om
ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande ävensom de
föreskrifter, vilka riksdagen fastställer
jämlikt 78 §, samt att hos

(Det vilande förslaget)

§ 37.

Varje utskott skall bestå av
udda antal ledamöter, lägst femton,
samt suppleanter till det antal
riksdagen bestämmer.

§ 38.

Konstitutionsutskottet skall, utöver
sin uppgift enligt 105 § regeringsformen,
bereda frågor rörande
grundlagarna.

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

(Det vilande förslaget)

riksdagen föreslå de ändringar
däruti, dem utskottet anser högst
nödiga eller nyttiga och möjliga
att verkställa, så ock att meddela
utlåtande över de från riksdagen
till utskottet hänvisade frågor rörande
grundlagarna samt ovan
omförmälda lagar och andra föreskrifter.

2. Utskottet skall vidare meddela
utlåtanden och avgiva förslag
i anledning av dit hänvisade frågor,
som angå stiftande, ändring,
förklaring eller upphävande av
kommunallagarna samt av lagar
och författningar om statsrådets
ansvarighet, om antalet statsdepartement
och statsråd utan departement,
om kommandomål, om rikets
vapen och flagga, om allmänt
kyrkomöte och om allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra
annat utskotts behandling.

3. Utskottet åligger ock att
granska statsrådens ämbetsutövning
och regeringsärendenas handläggning.
Härom stadgas i regeringsformen.

4. Utskottet tillkommer jämväl
att skilja mellan riksdagen och
dess talman, då den senare vägrar
proposition.

5. I den mån utskottet, med
hänsyn till rikets säkerhet eller
andra av förhållandet till främmande
makt betingade, synnerligen
viktiga skäl, finner i visst ämne
meddelade upplysningar böra
hemliga hållas, vare utskottets ledamöter
till tystnadsplikt förbundna.
Ledamot eller suppleant skall
första gången han är närvarande
vid sammanträde med utskottet
avgiva försäkran om tystnadspliktens
iakttagande.

§ 39.

Statsutskottet, som skall undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov till
riksdagen avlåtna proposition och

§ 39.

Finansutskottet skall bereda
frågor om allmänna riktlinjer för
den ekonomiska politiken och för
statsregleringen samt frågor som

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

äga tillgång lill alla statsverkets
räkenskaper och handlingar, åligger
att, i den mån det icke gäller
jordbruksärenden eller riksdagsoch
revisionskostnader eller kostnader
för riksdagens hus och riksdagens
verk, granska, utreda och
uppgiva statsverkets tillstånd och
förvaltning samt föreslå vad till
fyllandet av dess behov erfordras,
varvid nödiga indragningar och
besparingar böra iakttagas. Utskottet
åligger därjämte att, antingen
i den ordning 47 § stadgar
gemensamt med eller eljest efter
samråd med de övriga utskott, vilka
handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna statsverkets
ordinarie inkomster, uppgiva huru
mycket bör genom bevillningar
utgöras samt uppgöra förslag till
riksstat.

§ 40.

1. Bevillningsutskottet åligger
att bereda alla dit från riksdagen
hänvisade frågor, som angå föreskrifter
om bevillnings utgörande.
Utskottet har även att, antingen
i den ordning 47 £ stadgar gemensamt
med eller eljest efter
samråd med de övriga utskott, vilka
handlägga statsregleringsfrågor,
förslagsvis beräkna inkomsterna
av de särskilda bevillningarna
samt, sedan statsverkets behov
blivit utredda och bestämda, föreslå
sättet att genom bevillning
åvägabringa jämvikt i statsregleringen.
Utskottet må därjämte uti
bevillningsfrågor föreslå vad det
anser billigt och nyttigt.

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av de från
riksdagen dit hänvisade frågor om
stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar
rörande kommunala skatter
samt, jämväl i andra fall än i
mom. 1 avses, rörande alkoholhaltiga
varor.

(Det vilande förslaget)

röra riksbankens eller riksgäldskontorets
verksamhet.

§ 40.

Riksdagen fastställer grunder
för hur övriga frågor skola fördelas
mellan utskott. Därvid skall
iakttagas att anslagsfrågor och frågor
om lag eller författning, vilka
höra till samma ämnesområde,
hänföras till samma utskott. Dock
må bestämmas att ett utskott skall
finnas för beredning enbart eller
huvudsakligen av frågor om civillag.

Riksdagen äger avvika från de
grunder, som sålunda fastställts,
liksom från 39 §, om det i särskilt
fall finnes erforderligt för riksdagsarbetets
ändamålsenliga bedrivande.

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

§ 41.

1. Bankoutskottet tillhör att
undersöka och utreda riksbankens
och riksgäldskontorets styrelse och
tillstånd samt att föreslå och i
mål, för vilka utskottet fått sig sådan
makt av riksdagen uppdragen,
giva föreskrifter om bankens och
riksgäldskontorets förvaltning
ävensom att föreslå vad till fyllandet
av riksgäldsverkets behov
erfordras. Utskottet skall ock
meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av de från riksdagen
dit hänvisade frågor, som
avse användningen av de under
riksgäldskontorets förvaltning stående
utlåningsfonder.

2. Utskottet tillkommer ock att
meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av de från
riksdagen hänvisade frågor om
stiftande, ändring, förklaring eller
upphävande av lagar och författningar
rörande såväl riksbanken
som andra bankinrättningar samt
om rikets mynt ävensom sådana
frågor om det ekonomiska livets
eller särskilda näringsgrenars organisation
och förhållanden, vilka
ej äro av beskaffenhet att böra av
annat utskott behandlas.

3. Utskottet skall jämväl undfå
del av Konungens angående statsverkets
tillstånd och behov avlåtna
proposition, vad angår riksdags-
och revisionskostnader ävensom
kostnader för riksdagens hus
och riksdagens verk, och med anledning
därav liksom ock med avseende
å övriga från riksdagen dit
hänvisade frågor i dessa ämnen
avgiva utlåtanden och förslag.

(Det vilande förslaget)

§ 41.

Annat ärende än propositionen
angående statsverkets tillstånd och
behov må delas mellan två eller
flera utskott endast om synnerliga
skäl föranleda det.

§ 42. § 42.

1. Lagutskotten skola meddela Utskott skall avgiva betänkande
utlåtanden och avgiva förslag i i ärende som hänvisats dit. Utskott

anledning av de, såsom icke tilläger dock överflytta ärende till

hörande annat utskotts behandannat utskott, om detta samtycker

ling, från riksdagen dit hänvisade därtill, eller överenskomma med

frågor om stiftande, ändring, förett eller flera utskott, att de skola

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

klaring eller upphävande av civil-,
kriminal- och kyrkolag, likasom
ock av andra lagar och författningar,
som stiftas av Konung och
riksdag samfällt.

2. Det tillkommer ock lagutskott
att granska av riksdagens ombudsmän
avgivna redogörelser, ävensom
deras ämbetsdiarier, protokoll
och registratur, samt med utlåtande
däröver till riksdagen inkomma.
Skulle utskottet av granskningen
finna, att ombudsman eller
hans ställföreträdare icke är
förtjänt av riksdagens förtroende
och fördenskull bör skiljas från
sin befattning utan avbidan å utgången
av den tid för vilken han
blivit vald, skall utskottet i sitt utlåtande
hos riksdagen härom göra
hemställan.

3. Bestämmelser om fördelningen
mellan lagutskotten av de till
dem hörande ärendena meddelas
av riksdagen enligt 78 §.

§ 43.

Jordbruksutskottet, som skall
erhålla del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov
till riksdagen avgivna proposition
i vad den angår jordbruksärenden,
åligger att granska samt, med
iakttagande av nödiga indragningar
och besparingar, utreda och
uppgiva statsverkets behov med
hänsyn till denna styrelsens gren
ävensom att för övrigt avgiva betänkanden
och förslag i anledning
av de från riksdagen till utskottet
hänvisade jordbruksärenden.

§ 44.

Allmänna beredningsutskottet
skall meddela utlåtanden och avgiva
förslag i anledning av de,
såsom icke tillhörande annat utskotts
behandling, från riksdagen
dit hänvisade frågor av beskaffenhet
att utskotts yttrande däröver
erfordras.

(Det vilande förslaget)

bereda ärendet gemensamt genom
deputerade i sammansatt utskott,
som avgiver betänkande till riksdagen.

§ 43.

Utskott äger väcka förslag hos
riksdagen i fråga, som hör till dess
handläggning.

§ 44.

Talmannen eller ledamot av
statsrådet må ej deltaga i utskott
såsom ledamot eller suppleant.

Ingen äger närvara i utskott,
när ärende om granskning av hans
egna åtgärder i utövning av tjänst
eller uppdrag förekommer till
överläggning eller beslut.

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

§ 45.

1. Alla utskott skola inom två
dagar från den, då de blivit utsedda,
sammanträda.

2. Utskotten välja, vart inom
sig, ordförande och vice ordförande.
Intill dess sådant val försiggått,
föres ordet av den ledamot,
som de flesta riksdagar bevistat,
och, där två eller flera i lika
många riksdagar deltagit, den av
dem som är till levnadsåren äldst.

3. Utskotten böra, så fort sig
göra låter, avgiva de yttranden,
som på dem ankomma.

§ 46.

Finner utskott sig behöva av
någon Konungens ämbetsman eller
av allmänt verk inhämta
muntliga eller skriftliga upplysningar,
äger utskottet att, genom
sin ordförande, hos den statsrådets
ledamot, som Konungen därtill
vid varje riksdag förordnar,
begära Konungens befallning till
vederbörande att de äskade upplysningarna
meddela; dock böra
statskontoret samt banko- och
riksgäldsverken, i frågor om redovisning
av medel, alla äskade upplysningar
omedelbarligen avgiva.

§ 47.

Därest ständigt utskott anser
nödigt att, till överläggning om
något ärende, med annat ständigt
utskott sammanträda, skall sådant
ske genom deputerade, på sätt utskotten
därom överenskomma. Sålunda
sammansatt utskott äger att
i frågor, som det handlagt, utlåtande
avgiva, utan att utskottens
övriga ledamöter däruti taga del.

§ 48.

Omröstning inom utskott skall
ske öppet. Befinnas de avgivna
rösterna lika delade, nedlägge ord -

(Det vilande förslaget)

§ 45.

Utskott väljer inom sig ordförande
och vice ordförande.

§ 46.

Omröstning inom utskott skall
ske öppet. Åro rösterna lika delade,
gäller den mening som ordföranden
biträder.

Ledamot, som förlorat vid omröstning
inom utskott, äger till utskottets
betänkande foga reservation
med yrkande. Betänkandet
må dock icke fördröjas därigenom.

§ 47.

Konungen underställda myndigheter
samt domstolar skola tillhandagå
med upplysningar och
yttranden, som begäras av riksdagens
utskott. De äga dock hänskjuta
sådan begäran till Konungens
avgörande.

§ 48.

Ledamot, suppleant eller tjänsteman
i utskott må ej obehörigen
yppa vad som enligt beslut av Ko -

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse)

föranden i en därtill avsedd rösturna
en ja-sedel och en nej-sedel,
båda lika till storlek och utseende,
tryckta och omärkta samt var
för sig slutna och hoprullade, och
avgöres då omröstningens utgång
genom den sedel, som en av utskottets
ledamöter på anmodan av
ordföranden upptager ur rösturnan.

Om val, som inom utskott förrättas,
gäller vad i 75 § 3 mom.
finnes därom stadgat.

Ledamot, som i utskotts beslut
ej instämt, är obetaget att jämte
utskottets yttrande lämna riksdagen
del av sin skiljaktiga mening,
som i sådant fall bör till utskottet
skriftligen avgivas. Dock må utskottets
betänkande därigenom
icke uppehållas.

§ 50.

Talmannen skall

Riksdagen skall utse minst fyra
ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen samt de ständiga
utskottens ordförande rådpläga
om vad i avseende å ärendenas
behandling i riksdagen och dess
utskott må vara att iakttaga för
vinnande av nämnda syfte (talmanskonferensen).
Närmare bestämmelser
om talmanskonferensen
meddelas av riksdagen enligt
78 §.

§ 63.

När fråga, varöver utskott sig
utlåtit, till avgörande förekommer,
äger riksdagen genast, med bifall
till udåtandet eller utan avseende
å vad utskottet föreslagit, fatta sitt
beslut. Om ledamot av riksdagen
yrkar det och minst en tredjedel
av de röstande förena sig om yrkandet,
skall frågan dock återförvisas
till utskottet för ytterligare
utredning. Återförvisning må ej

(Det vilande förslaget)

nungen eller utskottet skall hållas
hemligt med hänsyn till rikets säkerhet
eller annat av förhållandet
till främmande stat eller mellanfolklig
organisation betingat, synnerligen
viktigt skäl.

§ 50.

riksdagsarbetets bedrivande.

Riksdagen skall utse minst fyra
ledamöter att jämte talmannen och
vice talmännen samt utskottens
ordförande rådpläga om vad i avseende
å ärendenas behandling i
riksdagen och dess utskott må vara
att iakttaga för vinnande av nämnda
syfte (talmanskonferensen).
Närmare bestämmelser om talmanskonferensen
meddelas av
riksdagen enligt 78 §.

§ 63.

När fråga, varöver utskott sig
utlåtit, till avgörande förekommer,
äger riksdagen genast, med bifall
till utlåtandet eller utan avseende
å vad utskottet föreslagit, fatta sitt
beslut. Om ledamot av riksdagen
yrkar det och minst en tredjedel
av de röstande förena sig om yrkandet,
skall frågan dock återförvisas
till utskottet för ytterligare
utredning. Återförvisning må ej

KU 1971:1

(Nuvarande lydelse) (Det vilande förslaget)

ske mer än en gång i samma fråga.

ske mer än en gång i samma fråga.
Riksdagen äger även hänvisa
frågan till annat utskott för ytterligare
beredning. Föreligger samtidigt
yrkande härom och yrkande
om återförvisning, skall sistnämnda
yrkande prövas först. Beslutas
därvid återförvisning, är yrkandet
om hänvisning till annat utskott
för den gången förfallet.

§ 71.

Riksdagens lönedelegation

Riksdagen utser

Vad i 45 § 2 morn., och 75
§ 3 mom. är stadgat med avseende
å utskott skall äga motsvarande
tillämpning beträffande delegationen.
Omröstning inom delegationen
skall ske öppet. Den som
förer ordet i delegationen äger avgörande
röst, därest, vid omröstning,
rösterna i något fall äro lika.
Ledamot som ej instämt i delegationens
beslut är obetaget att låta
sin skiljaktiga mening antecknas.
Innan avtal

honom återstått
som ledamöter.

Vad i 45 §, 46 § första stycket
och 75 § 3 mom. är stadgat med
avseende å utskott skall äga motsvarande
tillämpning beträffande
delegationen. Ledamot som ej instämt
i delegationens beslut är obetaget
att låta sin skiljaktiga mening
antecknas.

tystnadspliktens iakttagande.

§ 71.

övergångsbestämmelser

Utskott som tillsatts innan riksdagsordningen i dess nya lydelse erhållit
kraft av grundlag skall anses upplöst vid ikraftträdandet.

Förekommer i lag eller författning bestämmelse som innehåller hänvisning
till eller som eljest avser utskott enligt riksdagsordningen i dess
äldre lydelse, skall bestämmelsen i stället gälla finansutskottet. Inkommer
till följd härav framställning till finansutskottet, äger utskottet
överlämna till riksdagen att besluta hur framställningen skall beredas.

KU 1971:1

2) Förslag till

ändring i regeringsformen och riksdagsordningen

(Nuvarande lydelse2)
§ 50.

Regeringsformen1

(Det vilande förslaget)
§ 50.

Riksdagen skall ■

och kungöra.

Om riket kommer i krig och
krigsförhållandena så påkalla skall
riksdagens krigsdelegation träda i
riksdagens ställe. Förordnande
härom meddelas antingen av den
i 50 § riksdagsordningen omförmälda
talmanskonferensen, där så
kan ske efter samråd med statsministern,
eller ock av Konungen,
om talmanskonferensen på grund
av krigsförhållandena icke kan
sammanträda. Krigsdelegationen
kan även, om statsministern och
minst två tredjedelar av talmanskonferensens
ledamöter äro ense
därom, träda i riksdagens ställe,
om riket hotas av omedelbar
krigsfara. Konungen och krigsdelegationen
äger var för sig besluta
att riksdagen skall återtaga sina
befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna för sin
verksamhet.

Kan till skall förestås.

Skulle till till riksdagen.

Om riket kommer i krig och
krigsförhållandena så påkalla skall
riksdagens krigsdelegation träda i
riksdagens ställe. Förordnande
härom meddelas antingen av utrikesnämnden,
där så kan ske efter
samråd med statsministern, eller
ock av Konungen, om utrikesnämnden
på grund av krigsförhållandena
icke kan sammanträda.
Krigsdelegationen kan även, om
statsministern och minst sex av
utrikesnämndens ledamöter äro
ense därom, träda i riksdagens
ställe, om riket hotas av omedelbar
krigsfara. Konungen och
krigsdelegationen äger var för sig
besluta att riksdagen skall återtaga
sina befogenheter. Krigsdelegationen
beslutar själv om formerna
för sin verksamhet.

Riksdagsordningen3

(Nuvarande lydelsel)

§ 49.

Varje riksdag skall inom sex
dagar efter riksdagens öppnande
inom sig välja den i 54 § regeringsformen
omförmälda utrikesnämnd.
Nämnden skall bestå av
nio ledamöter och nio suppleanter.
Val av utrikesnämnd gäller

(Det vilande förslaget)

§ 49.

Den i 54 § regeringsformen omförmälda
utrikesnämnden skall
bestå av talmannen samt nio andra
ledamöter, som riksdagen utser
inom sig. Talmannen tillhör
nämnden till dess nytt val av talman
äger rum. övriga ledamöter

1 Regeringsformen omtryckt 1969:795.

’ Med nuvarande lydelse avses den enligt 1969:22 antagna lydelsen.

* Riksdagsordningen omtryckt 1969:796.

KU 1971:1

(Det vilande förslaget)

väljas av varje riksdag inom sex
dagar efter dess öppnande för tiden
till dess nytt sådant val förrättas.
För talmannen är vice talman
suppleant i nämnden. För övriga
ledamöter skall väljas nio
suppleanter. Valet sker i samma
ordning som är föreskriven för
utseende av ledamöterna. Ledamot,
som avgår ur riksdagen innan
den tid, för vilken han blivit
vald till riksdagsman tilländalupit,
eller som utnämnes till statsråd,
skall ej vidare anses tillhöra nämnden.

Inträffar ledighet därvid närvara.

Konungen sammankallar förordnar Konungen.

Skulle minst nämnden sammankallad.

För ändamål som avses i 50 §
andra stycket regeringsformen må
talmannen eller, vid förfall för honom,
vice talman sammankalla
nämnden. Nämnden skall också
sammanträda för detta ändamål,
om två av dess ledamöter begära
det. Förhandlingarna ledas i detta
fall av talmannen, av vice talman
eller, om ingen av dem är tillstädes,
av den äldste bland de närvarande
ledamöterna. Som nämndens
beslut gäller den mening om
vilken de flesta bland de närvarande
ledamöterna förena sig eller,
om rösterna äro lika delade,
den mening, som ordföranden biträder.

Ledamot av stadgade tystnadsplikten.

(Nuvarande lydelse)

till dess nytt sådant val förrättas,
dock att ledamot, som avgår ur
riksdagen innan den tid, för vilken
han blivit vald till riksdagsman,
tilländalupit, eller som utnärnnes
till statsråd, ej vidare skall
anses tillhöra nämnden.