Kulturutskottets betänkande nr 8 år 1971

KrU 1971:8

Nr 8

Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag
för budgetåret 1971/72 till radio- och TV-verksamhet m. m.
jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Radio- och TV-verksamhet

1. Viss beredskapsutrustning m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen 1971: 1, bilaga 10, framlagda förslag (punkt B 62, s.
130 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för den 4
januari 1971) och hemställer

att riksdagen till Viss beredskapsutrustning m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 kr.

2. Ersättning för viss rundradioverksamhet. Kungl. Maj:t har (punkt
B 63, s. 130—132) föreslagit riksdagen att till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1971/72 anvisa ett anslag av 9 220 000
kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 837 av
herr Wirmark m. fl. (fp, c) vari hemställts att riksdagen vid sin behandling
av Kungl. Maj:ts proposition nr 1, bil. 10, Be) punkten B 63
Ersättning för viss rundradioverksamhet beviljar ett med 590 000 kr.
förhöjt anslag på 9 810 000 kr., varav 7 450 000 kr. skall avsättas för
Sveriges Radios kostnader för programverksamheten för utlandet.

Utskottet. Departementschefen har i statsverkspropositionen förklarat
sig inte kunna för nästa budgetår förorda någon medelsökning under
detta anslag för programverksamheten för utlandet. Den ståndpunkt
han därmed intagit bör enligt vad utskottet inhämtat ses endast som ett
av uttrycken för den allmänna återhållsamhet i fråga om utgiftsökningar
som präglar årets budgetförslag. Utskottet anser sig mot den bakgrunden
böra biträda Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker därför det i motionen
1971: 837 framförda yrkandet om en anslagshöjning med 590 000
kr. avsedd för Sveriges Radios kostnader för nämnda programverksamhet.

1 Riksdagen 1971. 13 sami. Nr 8

KrU 1971:8

Den medelsram som utskottet därmed för nästa budgetår förordat för
utlandsprogrammen är mindre än den som Sveriges Radio föreslagit
i sin anslagsframställning, vilket givetvis måste påverka och ställa särskilda
krav på planeringen av verksamheten under detta budgetår. Vid
denna planering bör beaktas vikten av att det sändningsutrymme i etern,
som Sveriges Radio disponerar, inte går förlorat på grund av uteblivet
utnyttjande.

Utskottet vill även framhålla att det enligt utskottets mening är önskvärt
att målsättningen för utlandsprogrammen snarast ses över. Vad
utskottet anfört i sistnämnda hänseende bör riksdagen som sin mening
ge till känna för Kungl. Maj:t.

Utskottet som inte i övrigt funnit anledning till något särskilt uttalande
med anledning av Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
anslag hemställer

1.att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen 1971: 837 till Ersättning för viss rundradioverksamhet
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 9220000
kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet anfört om en översyn av målsättningen för Sveriges
Radios programverksamhet för utlandet.

KAPITALBUDGETEN

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
Televerkets fond

3. Rundradioanläggningar. Kungl. Majit har (punkt I: B 2, s. 419—
436) dels berett riksdagen tillfälle att yttra sig i anledning av vad i statsrådsprotokollet
anförts rörande rundradions fortsatta utveckling samt
den allmänna mottagaravgiften, dels föreslagit riksdagen att till Rundradioanläggningar
för budgetåret 1971/72 anvisa ett investeringsanslag
av 31 800 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 39 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller att en parlamentarisk
utredning måtte tillsättas med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet
och konkurrens i etermedia skall åstadkommas och Sveriges Radios
långsiktiga finansieringsproblem bringas under kontroll,

dels motionen 1971: 64 av herrar Börjesson i Falköping och Eriks -

KrU 1971:8

son i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t begär en utredning med uppgift att utarbeta riktlinjer för befrielse
eller reduktion i fråga om licensavgifter för radio-TV för handikappgrupper
enligt motionens syfte samt att också undersöka möjligheterna
till avsevärda lättnader vid inköp av TV,

dels motionen 1971: 65 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson
i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Majit anhåller om en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag
att allsidigt utreda möjligheterna till finansiering utöver licensavgifter
av Sveriges Radios verksamhet samt att lägga fram de förslag
utredningen föranleder senast till 1972 års riksdag,

dels motionen 1971: 66 av herrar Börjesson i Falköping och Eriksson
i Bäckmora (c) vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj:t anhåller om en allsidig och skyndsam undersökning inom Sveriges
Radio om möjligheterna att i ökad utsträckning förse program av
olika slag med textremsor med hänsyn till de döva och hörselskadade
samt att erforderliga anslag härför ställs via statsbudgeten till Sveriges
Radios förfogande,

dels motionen 1971: 68 av herrar Olsson i Sundsvall och Nilsson i
Tvärålund (c) vari hemställts att, om riksdagen uttalar sig för den i
proposition 1971:1 förordade höjningen fr. o. m. den 1 juli 1971 av
den allmänna mottagningsavgiften för TV från 45 kr. till 55 kr. per
kvartal, riksdagen även uttalar sig för en avgiftsdifferentiering innebärande
att från höjningen undantages personer boende inom områden,
som den 1 juli 1971 ej kommer att ha fullgoda mottagningsförhållanden
för TV 2,

dels motionen 1971: 192 av herrar Levin och Petersson i Röstånga
(fp) vari hemställts att riksdagen i yttrande till Kungl. Majit som sin
mening ger de i motionen anförda synpunkterna till känna,

dels motionen 1971: 363 av herr Ernulf (fp) vari hemställts att riksdagen
avslår Kungl. Maj:ts förslag om höjning av den allmänna mottagaravgiften
för innehav av radio- och televisionsapparat,

dels motionen 1971: 797 av herr Ahlmark m. fl. (fp) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit hemställer att 1969 års radioutredning
genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att undersöka förutsättningarna
för lokala radio- och TV-sändningar och inom ramen för utredningen
bedriva viss försöksverksamhet,

dels motionen 1971: 801 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit understryker önskvärdheten
av en fortsatt decentralisering av Sveriges Radios verksamhet genom
att de förslag som utarbetats av 1968 års distriktsutredning inom
Sveriges Radio förverkligas i första hand genom att den i statsverkspropositionen
föreslagna expansionen av TV-verksamheten under de
närmaste åren i betydande omfattning förlägges till Sveriges Radios distriktsorganisation,

KrU 1971: 8

dels motionen 1971: 802 av herr Gustavsson i Ängelholm (s) vari
hemställts att riksdagen beslutar om slopande av ljudradiolicensavgift
i taxibilar samt att vederbörande utskott vidtar eventuellt erforderliga
justeringar av anslagssumman,

dels motionen 1971: 806 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning
angående möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande
bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten
inom Sveriges Radio,

dels motionen 1971: 816 av fröken Ljungberg m. fl. (m, s, c, fp) vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl.
Maj:t uppdrager åt televerket att snarast vidtaga åtgärder för att förstärka
sändareffekten vid radiosändaren i Uppsala (och östhammar)
så att de utsända programmen når hela det fixerade området för den
uppländska regionalradion,

dels motionen 1971: 818 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad och
Gustafsson i Byske (c) vari hemställts att riksdagen uttalar att den religiösa
programverksamheten i televisionen må utvidgas med sikte på
att församlingsgudstjänst skall sändas varje sön- och helgdag,

dels motionen 1971: 829 av herrar Sundman och Fälldin (c) vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam
utredning av frågan om den framtida finansieringen av Sveriges
Radios verksamhet,

dels motionen 1971: 831 av herrar Svanström och Carlsson i Vikmanshyttan
(c) vari hemställts att riksdagen beslutar uttala att besparingsåtgärder
av olika slag genomföres vid Sveriges Radio i sådan omfattning
att licenshöjning f. n. ej behöver genomföras,

dels motionen 1971: 836 av herr Wikström (fp) vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk
utredning rörande Sveriges Radios programverksamhet, organisation och
framtida finansiering samt begär förslag om inrättandet av ett programråd
vid Sveriges Radio enligt i motionen angivna riktlinjer.

Utskottet. Enligt de principer som tillämpas för finansieringen
av rundradiorörelsen används de i rörelsen inflytande medlen
till täckande av såväl löpande kostnader för produktion och distribution
av ljudradio- och televisionsprogram som utgifter för omedelbar
avskrivning av investeringar i distributionsanläggningar samt radio- och
televisionshus. De överskott som kan uppstå under vissa år reserveras
för behov under andra år, då de löpande intäkterna inte förslår för att
täcka utgifterna. Från denna regel gäller dock undantag beträffande
skolprogramverksamheten, programverksamheten för utlandet och de av
TRU-kommittén producerade radio- och televisionsprogrammen, vilka
finansieras med skattemedel.

KrU 1971: 8

Departementschefen har i statsverkspropositionen uttalat att en i nkomstförstärkning
i rundradiorörelsen är oundgänglig
om den av riksdagen år 1966 beslutade organisationen av televisionsverksamheten
med två på likvärdiga villkor arbetande TV-kanaler
skall kunna genomföras och om TV 2-nätet skall kunna ges full
driftsäkerhet och byggas ut till en fullständigare täckning. Utan en förstärkning
av inkomsterna kommer det ackumulerade fondöverskottet
att under något av de närmast följande budgetåren förbytas i ett underskott.
Departementschefen har understrukit att även vid oförändrad
verksamhetsnivå intäkterna, inklusive tidigare års fondbehållning, inte
kommer att hålla jämna steg med kostnaderna och har mot den bakgrunden
framhållit angelägenheten av kostnadsbesparande rationaliseringar.

Under de tre närmast följande budgetåren bör de ökade utgifterna
för rundradioverksamheten enligt departementschefens mening i första
hand täckas med avgiftsmedel. För att en dylik ordning skall bli möjlig
förordas att den allmänna mottagaravgiften den 1 juli 1971 höjs
från 45 till 55 kr. per kvartal. Däremot förutsätts att tilläggsavgiften
för innehav av färgmottagare och den särskilda ljudradioavgiften även
under den angivna tidsperioden skall utgå med oförändrade belopp,
dvs. med 25 kr. per kvartal resp. 50 kr. per år. Den vidgade medelsramen
beräknas bl. a. göra det möjligt att öka televisionens sändningstid
från f. n. i genomsnitt 68 timmar per vecka till i genomsnitt 75 timmar
per vecka under budgetåret 1971/72 och 80 timmar per vecka
under 1972/73. Under nu angivna och vissa andra förutsättningar har
departementschefen utgått från att åtgärder för en ytterligare avgiftsförstärkning
inte behöver vidtas före utgången av budgetåret 1973/74.

Den av departementschefen förordade höjningen av allmänna
mottagaravgiften bör enligt motionen 1971: 363 åtminstone
tills vidare kunna undvikas. Motionären anser att man hellre bör
godtaga ytterligare modifieringar i radio- och TV-verksamheten än en
avgiftshöjning. I motionen 1971: 831 yrkas ett uttalande av riksdagen,
att besparingsåtgärder av olika slag bör genomföras vid Sveriges Radio
i sådan omfattning att avgiftshöjning f. n. ej behöver genomföras.

Som utskottet redan framhållit har departementschefen i statsverkspropositionen
uttryckligen betonat angelägenheten av kostnadsbesparande
rationaliseringar inom Sveriges Radio. I anslutning härtill och till
de sistnämnda båda motionerna liksom också till vad statsutskottet förra
året i sitt utlåtande 1970: 52 anförde i denna fråga bl. a. om kostnadsansvarighet
och långtidsplanering vill utskottet kraftigt understryka
att det redan inledda rationaliseringsarbetet inom företaget måste bedrivas
snabbt, energiskt och målmedvetet. Det bör resultera i konkreta
beslut om rationaliserings- och besparingsåtgärder och man bör i arbetet
— vilket på längre sikt är det inte minst viktiga — beakta också

KrU 1971:8

behovet av sådana organisatoriska förändringar som hos företagets anställda
på alla avdelningar kan beräknas främja känslan av kostnadsansvar
och viljan att medverka i ett fortlöpande rationaliseringsarbete.
Vad utskottet nu anfört i fråga om rationaliserings- och besparingsåtgärder
m. m. bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl.
Maj:t.

Den ståndpunkt utskottet härmed intagit innebär inte att utskottet
ansett det realistiskt att räkna med att det aktuella finansieringsproblemet
skall kunna lösas enbart genom rationaliserings- och besparingsåtgärder.
Utskottet ansluter sig till den bedömning departementschefen
gjort att det i dagens läge är ofrånkomligt att genom en avgiftshöjning
tillföra Sveriges Radio ökade intäkter om man inte vill avstå från att
fullfölja 1966 års riktlinjer för utvecklingen av rundradioverksamheten.
Utskottet delar alltså inte den åsikt i fråga om allmänna mottagaravgiften
som kommit till uttryck i motionerna 1971: 363 och 1971: 831.

I motionen 1971:68 förordas en avgiftsdifferentiering
innebärande att från den föreslagna höjningen, om den beslutas, skall
undantas personer som bor inom områden där man den 1 juli 1971
inte kommer att ha fullgoda mottagningsförhållanden för TV 2. Utskottet,
som får erinra om att riksdagen tidigare avvisat förslag om avgiftsdifferentiering,
konstaterar att avsevärda praktiska svårigheter är förenade
med en sådan av den art motionärerna tänkt sig. Nämnas må
t. ex. att mottagningsförhållandena kan vara helt olika på platser mycket
nära varandra och vidare att dålig mottagning, som uppfattas som otillräcklig
kapacitet på sändarsidan, kan visa sig ha helt andra orsaker.
Utskottet avstyrker därför motionen 1971: 68.

En avgiftsdifferentiering av annat slag åsyftas i motionen 1971: 192.
Motionärerna framhåller att redan nu gällande avgifter av många låginkomsttagare
uppfattas som betungande och att de särskilt torde vara
mycket kännbara för pensionärerna. Det bör enligt motionärernas mening
vara fullt möjligt att sänka ambitionsgraden för utökning av sändningstiden
över TV 2-nätet till en sådan nivå att pensionärerna kan befrias
från den föreslagna höjningen av mottagaravgiften. De i motionen
anförda synpunkterna bör riksdagen enligt motionärerna som sin
mening ge till känna för Kungl. Maj:t.

Även om utskottet har förståelse för önskemålet att göra det lättare
för pensionärer att ha radio och TV måste utskottet konstatera att en
avgiftsdifferentiering inte är rätta sättet att uppfylla detta önskemål.
Det torde nämligen möta betydande praktiska svårigheter att precisera
vilka som bör komma i åtnjutande av avgiftslättnaden. Vidare kan
andra låginkomstgrupper än pensionärerna ha lika berättigade önskemål
som dessa, vilket kan beräknas avsevärt öka nämnda svårigheter. Redan
med hänsyn till de skäl som nu anförts och andra av samma art anser
sig utskottet inte böra tillstyrka motionen 1971: 192.

KrU 1971:8

I motionen 1971: 802 har föreslagits slopande av skyldigheten att
erlägga avgift för ljudradio som används i taxibil.
Som motivering härför har anförts att en dylik radioapparat i största
utsträckning används för förarens eget behov under väntetiderna mellan
olika körningar. Utskottet konstaterar att den skyldighet, som motionären
vill ha upphävd, utgör tillämpning av en allmän princip som gäller
för radio- och TV-mottagare, som finns på arbetsplatser etc. och
som alltså inte är anknutna till bostaden—hushållet. Ett uppgivande av
principen i ett fall skulle med säkerhet medföra krav på ytterligare undantag
och utskottet avstyrker därför motionen.

Med det hittills anförda har utskottet i princip uttalat sig för en avgiftshöjning
och därjämte tagit ställning till de motionsvis framförda
önskemålen om olika avgiftsdifferentieringar m. m. Utskottet ansluter
sig till departementschefens ståndpunkt i fråga om de olika mottagaravgifternas
storlek från och med den 1 juli 1971. Vad
departementschefen anfört om utnyttjande av den vidgade medelsram
som man kommer att få genom en avgiftshöjning och om rundradions
fortsatta utveckling har inte givit utskottet anledning till erinran och
utskottet räknar därför också med att, som departementschefen uttalat,
åtgärder för en ytterligare inkomstförstärkning inte behöver vidtas före
utgången av budgetåret 1973/74.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen
under anslaget Rundradioanläggningar.

Frågan om en framtida avgiftsdifferentiering m. m.
för olika handikappgrupper har aktualiserats i motionen
1971: 64, i vilken hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär en
utredning med uppgift att utarbeta riktlinjer för befrielse eller reduktion
i fråga om avgifter för radio/TV för handikappgrupper enligt motionens
syfte samt att också undersöka möjligheterna till avsevärda lättnader
vid inköp av TV. Med anledning av detta yrkande får utskottet
erinra om att handikapputredningen kommer att behandla även frågan
om de handikappades möjligheter att ta del av programmen i radio och
TV. Vad gäller eventuella lättnader vid inköp av TV är detta enligt utskottets
mening en fråga av sådan typ att det är naturligt att utredningen
i sina överväganden kommer in även på den. Med hänvisning till
vad som nu anförts avstyrker utskottet nu ifrågavarande motionsyrkanden.

Vid förra årets riksdag uttalade statsutskottet i sitt utlåtande 1970: 52
i anledning av väckta motioner att utskottet för sin del funnit det
angeläget att finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio i
deras helhet och på något längre sikt togs upp till en ingående prövning,
varvid bl. a. vissa motionsvis framförda synpunkter borde närmare
övervägas. Inte minst viktigt syntes det utskottet vara att kostnadsansvarigheten
för Sveriges Radios del nogsamt beaktades samt att

KrU 1971:8

långtidsplaneringen inom företaget och därmed sammanhängande frågor
uppmärksammades i högre grad än som dittills syntes ha varit fallet.
Detta uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl.
Maj:t.

Även vid årets riksdag har de långsiktiga finansieringsproblemen tagits
upp i olika motioner. Sålunda hemställes i motionen 1971: 39 att
riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om en parlamentarisk utredning
med uppgift bl. a. att klarlägga hur Sveriges Radios långsiktiga finansieringsproblem
skall bringas under kontroll. I motionen 1971: 65 önskas
en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppgift att allsidigt
utreda möjligheterna till finansiering utöver avgifter av Sveriges Radios
verksamhet samt att lägga fram förslag senast till 1972 års riksdag.
Skyndsam utredning av frågan om den framtida finansieringen av Sveriges
Radios verksamhet yrkas i motionen 1971: 829, medan i motionen
1971: 836 bl. a. önskas en parlamentarisk utredning om Sveriges
Radios organisation och framtida finansiering.

I sitt nyssnämnda utlåtande förra året erinrade statsutskottet om tre
utredningar som arbetade med skilda frågor inom ljudradio- och TVverksamheten.
Av dessa tre väntas reklamutredningen avge sitt betänkande
under innevarande år. Det material utredningen kommer att redovisa,
dess förslag och den offentliga debatt dessa får förutsättas komma
att väcka kan väntas bidra till belysningen av frågeställningarna kring
rundradioverksamheten på längre sikt och därmed också till att klarlägga
vad som då ytterligare kan erfordras av utredningar, eventuellt
med parlamentarisk sammansättning, och överväganden av företagets
problem i fråga om finansiering, målsättning m. m. Utskottet vill i anslutning
till vad statsutskottet anförde förra året understryka vikten av
att planerings- och finansieringsfrågorna ingående prövas i deras helhet
och med sikte på att man i tillräckligt god tid före utgången av den
treårsperiod, under vilken den i propositionen förordade avgiftshöjningen
beräknas ge erforderligt inkomsttillskott, kan överblicka finansieringsfrågorna
för de därefter närmast följande åren. Utskottet som i
dagens läge med det utredningsarbete som nu pågår inte funnit sig böra
föreslå riksdagen att göra de i motionerna 1971: 39, 1971: 65, 1971:
829 och 1971: 836 gjorda, ovan redovisade framställningarna till Kungl.
Maj:t anser att riksdagen som sin mening bör ge Kungl. Maj:t till känna
vad utskottet nu i anledning av dessa motioner anfört om de långsiktiga
planerings- och finansieringsfrågorna vid Sveriges Radio.

Den i motionen 1971:39 föreslagna parlamentariska utredningen
avses få i uppdrag att utreda även hur en ökad frihet och konkurrens
i etermedia skall åstadkommas. Utskottet får med
anledning härav erinra om att vederbörande departementschef i den
av 1966 års riksdag godkända propositionen nr 136 (SU 163, rskr. 388)
framhöll att han funnit det vara angeläget att finna ett system som stäl -

KrU 1971: 8

ler etermedierna fria från kommersiella intressens eller politiska gruppers
ensidiga inflytande. En grundläggande förutsättning angavs därvid
vara att en fri etableringsrätt i etern var en omöjlighet redan på
grund av det begränsade antalet frekvenser. Frihet i etern måste i första
hand förenas med en medveten strävan till objektivitet och saklighet i
det samlade programutbudet och innefatta möjligheter för olika åsikter
och meningsriktningar att komma till tals samt garantier mot obehöriga
påtryckningar. Genom att ledningen för envar av de sex självständiga
programenheterna inom företaget fick ett direkt ansvar för respektive
program ansågs det att förutsättningar skapades för rörelsefrihet och
oberoende, variation och stimulerande tävlan i fråga om idéer och utformning
av programmen. Med hänvisning till vad utskottet härmed
anfört om de principer varpå den nuvarande organisationen bygger och
till det utredningsarbete i för rundradioverksamheten väsentliga frågor
som för närvarande pågår avstyrker utskottet nu ifrågavarande utredningsyrkande
i motionen 1971: 39.

En parlamentarisk utredning har föreslagits även i motionen 1971:
836. Förutom frågan om Sveriges Radios framtida finansiering — vilken
utskottet behandlat i det föregående — skulle en dylik utredning
behandla programverksamheten och organisationen.
I motionen hemställes också att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
förslag om ett programråd.

Vad först gäller organisationen finner motionären att det måhända
är för tidigt att uttala sig om hur tvåkanalsystemet fungerat men han
anger samtidigt att systemet visat sig ha stora svagheter. Med hänvisning
till den ståndpunkt utskottet intagit till yrkandet i motionen 1971:
39 om utredning angående ökad frihet och konkurrens i etermedia avstyrker
utskottet nu ifrågavarande utredningsyrkande.

Vad beträffar programverksamheten har motionären pekat på att
olika värderingar — etiska, moraliska och andra — i ökande grad påverkar
programplaneringen. Han har i anslutning härtill ställt frågan
vart vi vill komma med samhällets satsning på radio och TV. Han har
funnit ett påtagligt behov föreligga av en vidare och mer öppen programdiskussion
och skisserat ett programråd som ett lämpligt forum
för en dylik diskussion.

Utskottet får först framhålla att det nuvarande systemet med självständiga
programenheter varibland två tävlande TV-kanaler bygger bl. a.
på uppfattningen att det är värdefullt med en fri och öppen diskussion
i programfrågor. Vidare vill utskottet erinra om att frågan om inrättande
av ett programråd vid Sveriges Radio av den typ som föreslagits
i motionen tidigare behandlats av riksdagen. Statsutskottet uttalade i sitt
utlåtande 1966: 163 att inrättandet av ett dylikt organ enligt utskottets
mening på ett i skilda avseenden olyckligt sätt skulle verka förhindrande
och försvårande för verksamhetens fria utövande. Utskottet, som

KrU 1971:8

vill erinra om att Sveriges Radio till sig knutit rådgivande kommittéer
för några avsnitt av programverksamheten, har inte ansett det motiverat
att riksdagen begär den föreslagna parlamentariska utredningen om
programverksamheten eller förslag om inrättande av ett programråd och
avstyrker därför motionen 1971: 836 i dessa delar.

I motionen 1971:806 uttalas att folkrörelserna, som innehar
40 procent av aktierna i Sveriges Radio, alltmer ställts åt sidan i
fråga om direkt inflytande och medverkan i etermedia. Motionärerna
anser att organisationer som svenska kyrkan, frikyrkosamfunden, ideella
organisationer, idrottsrörelsen och studieförbunden bör beredas ett
mera rättvist inflytande på programutformningen genom ett övertagande
av ansvaret för en egen TV-kanal, förslagsvis kanal 2. I motionen
yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om utredning angående
möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande bereda
de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten.

Utskottet anser sig inte böra tillstyrka utredning om en så genomgripande
organisatorisk förändring som den motionärerna angivit och avstyrker
därför motionen 1971: 806.

Enligt gällande avtal mellan staten och Sveriges Radio ankommer
det på företaget att avgöra vilka program som skall sändas i de olika
ljudradio- och TV-kanalema. Någon styrning från statsmakternas sida
skall sålunda inte få förekomma och utskottet avstyrker därför motionen
1971:818 om utvidgad religiös programverksamhet
i televisionen.

Det i motionen 1971: 66 framställda yrkandet innebär att riksdagen
hos Kungl. Maj:t skall hemställa om en allsidig och skyndsam undersökning
inom Sveriges Radio om möjligheterna att i ökad utsträckning
förse program av olika slag med textremsor med hänsyn till de
döva och hörselskadade samt att härför erforderliga anslagsmedel
bör ställas till Sveriges Radios förfogande via statsbudgeten.

Utskottet får dels erinra om pågående arbete inom handikapputredningen,
dels hänvisa till att utskottet under hand inhämtat att Sveriges
Radio i samarbete med televerket, radiobranschen, de hörselskadades
organisationer och nyssnämnda utredning arbetar på att få fram lämpliga
tekniska metoder avsedda att hjälpa de hörselskadade att ta del av
rundradioprogrammen. Motionärernas syfte i denna del torde därför
vara tillgodosett. Vad gäller yrkandet om anslagsmedel avstyrker utskottet
detta.

Den utredning om förutsättningarna för lokala radio- och
TV-sändningar som i motionen 1971:797 önskas genomförd av
1969 års radioutredning ligger enligt vad utskottet inhämtat inom ramen
för de direktiv som meddelats för denna utrednings arbete och
motionärernas önskemål i denna del kan alltså anses redan vara till -

KrU 1971:8

godosett. Den av motionärerna önskade framställningen från riksdagen
om uppdrag för utredningen att bedriva viss försöksverksamhet anser
sig utskottet inte böra tillstyrka.

Vid 1966 års riksdag behandlade statsutskottet i sitt utlåtande nr 163
även frågan om åtgärder för att ekonomiskt och programmässigt stärka
distriktens ställning inom Sveriges Radio.
Utan att vilja mera exakt ange den andel av programproduktionen som
distrikten borde svara för, fann utskottet en rimlig målsättning vara
att omkring en fjärdedel av programproduktionen sker regionalt. Det
angivna målet har ännu inte uppnåtts och nämnda målsättning är därför
alltjämt aktuell. Utskottet anser sig inte böra föreslå riksdagen att
enligt yrkandet i motionen 1971: 801 göra något uttalande om fortsatt
decentralisering genom förverkligande av de av 1968 års distriktsutredning
inom Sveriges Radio framlagda förslagen. Utskottet avstyrker
därför nämnda motion.

Vad slutligen angår motionen 1971:816 om effekten vid radiosändaren
i Uppsala finner utskottet att det bör ankomma på
televerket att bedöma om och i vad mån åtgärder för en förbättring
av sändareffekten erfordras och kan genomföras. Något uttalande av
riksdagen i denna fråga synes inte böra komma i fråga och utskottet avstyrker
därför motionen.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående
funnit anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som i
statsverkspropositionen anförts under denna punkt. Under åberopande
av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 363 och 1971:

831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till

känna vad utskottet anfört om rationaliserings- och besparingsåtgärder
m. m. vid Sveriges Radio,

2. att riksdagen avslår motionen 1971: 68 om avgiftsdifferentiering,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 192,

4. att riksdagen avslår motionen 1971:802 om slopande av av giften

för radioapparater i taxibilar,

5. att riksdagen i anledning av vad i statsrådsprotokollet härvidlag
anförts samt med avslag å motionerna 1971: 363 och 1971:
831 såvitt nu är i fråga som sin mening ger Kungl. Maj:t till
känna vad utskottet anfört rörande rundradions fortsatta utveckling
samt den allmänna mottagaravgiften,

6. att riksdagen till Rundradioanläggningar för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 31 800 000 kr.,

7. att riksdagen avslår motionen 1971: 64 om utredning angående
befrielse eller reduktion i fråga om mottagaravgifter m. m.,

8. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 39, 1971: 65,

KrU 1971: 8

1971: 829 och 1971: 836, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om de långsiktiga planerings- och finansieringsfrågorna
vid Sveriges Radio,

9. att riksdagen avslår motionen 1971: 39 i vad den avser en parlamentarisk
utredning om hur en ökad frihet och konkurrens i
etermedia skall åstadkommas,

10. att riksdagen

a. avslår motionen 1971: 836 i vad den avser en parlamentarisk
utredning om Sveriges Radios programverksamhet och organisation,

b. avslår motionen 1971: 836 i vad den avser förslag om inrättandet
av ett programråd,

11. att riksdagen avslår motionen 1971:806 om utredning angående
möjligheterna att i större utsträckning än för närvarande
bereda de stora folkrörelserna inflytande över radio- och televisionsverksamheten
inom Sveriges Radio,

12. att riksdagen avslår motionen 1971:818 om utvidgad religiös
programverksamhet i televisionen,

13. att riksdagen avslår motionen 1971:66 om utredning angående
möjligheten att förse olika program med textremsor m. m.,

14. att riksdagen avslår motionen 1971:797 om tilläggsdirektiv
till 1969 års radioutredning,

15. att riksdagen avslår motionen 1971: 801 om den fortsatta decentraliseringen
av Sveriges Radios verksamhet,

16. att riksdagen avslår motionen 1971: 816 om effekten vid radiosändaren
i Uppsala och Östhammar.

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

4. Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag (punkt II: 16, s. 437—438) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för vissa kulturändamål för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

5. Radio- och televisionshns. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag

(punkt II: 17, s. 438—439) och hemställer

att riksdagen till Radio- och televisionshus för budgetåret 1971/72
anvisar ett investeringsanslag av 17 200 000 kr.

Stockholm den 16 april 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

KrU 1971:8

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Larsson i Vänersborg (s), Källstad
(fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund (s),
herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru Fraenkel (fp), herr Leander (s),
fru Mogård (m), herr Green (s), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c)
och herr Andersson i örträsk (s).

Reservationer

beträffande punkten 3 (Rundradioanläggningar)

1. av herr Nilsson i Agnäs och fru Mogård (m) som anser att

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med »Den i»
och på s. 9 slutar med »motionen 1971: 39» bort ha följande lydelse:
»Utskottet delar den i motionen 1971: 39 uttalade uppfattningen att
yttrandefrihet och tryckfrihet är fundamentala beståndsdelar i en demokrati.
Den nuvarande monopolsituationen på etermedias område strider
mot principen om dessa friheter och det måste anses vara utomordentligt
angeläget att så snart som möjligt finna ett system som på detta allt
viktigare område säkerställer den fria opinionsbildningen. På sikt är det
en uppenbar fara att det maktmedel som etermedia utgör ligger i statsmaktens
händer så som för närvarande är fallet, och det är därför ur
demokratisk synpunkt angeläget att monopolsituationen bryts. Utskottet
vill också framhålla att det ur samhällets synpunkt är önskvärt att radio
och TV tillhandahåller ett så rikt och varierande utbud som möjligt,
vilket bäst torde kunna bli fallet om man inför ett system med inbördes
konkurrerande produktionsbolag. Den nuvarande politiken på radio/T
V-området måste snart omprövas och det är viktigt att man då
får ett system som garanterar den frihet i etern som det nuvarande monopolsystemet
förhindrar. Utskottet tillstyrker motionärernas yrkande
om en parlamentarisk utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad
frihet och konkurrens i etermedia skall åstadkommas.»
dels utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

»9. att riksdagen med bifall till motionen 1971: 39 såvitt nu är i
fråga hos Kungl. Maj:t anhåller om tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att klarlägga hur en ökad frihet och
konkurrens i etermedia skall åstadkommas,»

2. av herr Källstad och fru Fraenkel (fp) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med »Vad
först» och på s. 10 slutar med »dessa delar» bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionären finner utskottet att 1966 års utbyggnadsplan
beträffande rundradioverksamheten lider av stora brister. Framför
allt vill utskottet framhålla att systemet med två TV-kanaler, som tävlar
med varandra, visat sig ha svagheter. Det finns därför all anledning
att nu inom ramen för en parlamentarisk utredning överväga hur 1966
års organisation fungerat. Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motio -

KrU 1971:8

nen 1971: 836 om en parlamentarisk utredning angående Sveriges Radios
organisation.

Utskottet tillstyrker också att man inom ramen för en parlamentarisk
utredning tar upp allmänna frågor om programverksamheten. Därvid
bör bl. a. undersökas hur olika normer och värderingar påverkar utformningen
och urvalet av det stoff som presenteras i radio och TV.

Vad slutligen gäller programdiskussionen anser utskottet att det i
fråga om radio och TV finns ett påtagligt behov av en vidare och mera
öppen sådan diskussion än den som hittills förekommit. Det behövs en
debatt där Sveriges Radio inte bara är mottagande part utan också har
att argumentera för sin programsättning. En möjlighet att ordna detta
är att inrätta ett programråd sammansatt av representanter för olika
områden av samhällslivet. Rådet bör inte ha beslutanderätt utan fungera
som ett forum för informella diskussioner i programfrågor. Utskottet
tillstyrker att riksdagen enligt yrkande i motionen 1971: 836
hos Kungl. Maj:t hemställer om förslag om ett dylikt programråd.»

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

»10. att riksdagen

a. med bifall till motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om en parlamentarisk utredning
rörande Sveriges Radios programverksamhet och organisation,

b. med bifall till motionen 1971: 836 såvitt nu är i fråga i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om förslag om inrättandet av
ett programråd vid Sveriges Radio,»

Särskilda yttranden

vid punkten 3 (Rundradioanläggningar)

1. av herr Nilsson i Agnäs (m) som anfört följande:

»De invändningar som framförs av utskottet mot att i nuvarande
läge inrätta ett programråd är utan tvivel befogade. Organ som kan
fungera som ett slags förhandscensur bör icke accepteras. Med tanke på
massmediernas betydelse och de många motstridiga uppfattningar som
finns i samhället om programmens innehåll och utformning vore det
emellertid av värde om man snarast möjligt övervägde att vidta sådana
organisatoriska åtgärder som möjliggjorde en kontinuerlig diskussion
i praktiska och principiella frågor mellan företrädare för Sveriges Radio
och för olika grupper bland avgiftsbetalarna.»

2. av herr Sundman och fröken Eliasson (c) som anfört följande:

»Då frågan om inrättande av ett programråd som ett rådgivande organ
och debattforum ånyo aktualiserats genom motionen 1971: 836 har
utskottsmajoriteten inte heller denna gång funnit det motiverat att begära
förslag om ett programråd. Utskottet har inte heller tillmötesgått

KrU 1971:8

kravet i motion 1971: 806 om utredning i syfte att ge folkrörelserna
större inflytande än för närvarande i Sveriges Radios verksamhet. Enligt
vår uppfattning är det ännu för tidigt att utvärdera de relativt nya
verksamhetsformerna i Sveriges Radio och aktualisera några mer genomgripande
förändringar i verksamhetens bedrivande. De i de båda
motionerna väckta spörsmålen torde inte kunna ges en allsidig belysning
genom utredningar av det slag motionärerna förordar. Lämpligare
synes det oss vara att när något mer erfarenhet vunnits av de nuvarande
förhållandena en allsidig översyn göres av verksamhetsformerna
varvid de frågeställningar som motionärerna berört sannolikt kommer
att belysas.»

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971