Kulturutskottets betänkande nr 7 år 1971

KrU 1971: 7

Nr 7

Kulturutskottets betänkande i anledning ar motioner om bidrag från
kyrkofonden till bestridande ar arlöningsförmåner för kyrkovaktmästare.

I motionen 1971: 19 av herrar Petersson i Röstånga och Andersson
i Örebro har hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer
om utredning och förslag så att församlingar med låg skattekraft kan
erhålla tillskott för kyrkoväktares avlöningsförmåner i likhet med vad
som gäller för pastoratens kostnader för präster och kyrkomusiker.

I motionen 1971: 365 av herrar Josefson i Arrie och Börjesson i
Glömminge har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om prövning och förslag rörande utjämning genom kyrkofonden
av pastoratets kyrkovaktmästarlönekostnader enligt i stort sett samma
principer som gäller i fråga om kyrkomusikerlönekostnaderna.

De båda motionerna har samma syfte och överensstämmer i sak —
och i vad gäller motionen 1971: 365 även i fråga om själva ordalydelsen
i hemställan — med motionsyrkanden som tidigare prövats av riksdagen.
I anledning av sådana yrkanden vid 1968 års riksdag erinrade tredje
lagutskottet i sitt utlåtande 1968: 2 om att 1958 års utredning kyrka-stat
i sitt betänkande nr X angående kyrklig egendom, skattefrågor och
prästerskapets privilegier (SOU 1967: 46) uttalat sig med anledning av
en av kyrkomötet till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse med begäran om
utredning om kyrkofondens framtida användning med särskilt beaktande
av möjligheterna att ernå en skatteutjämning mellan församlingar med
olika skatteunderlag. Utredningen framhöll i nämnda betänkande att en
avsevärd utjämning av skillnaderna i skattetryck mellan församlingarna
skett genom det nya skatteutjämningssystem som införts med giltighet
från och med år 1966. Angelägenheten av en allmän skatteutjämning
genom kyrkofonden hade därför enligt utredningen numera minskat.
Utredningen erinrade vidare om den möjlighet församling har att ingå
i ekonomisk gemenskap — samfällighet — med annan eller andra församlingar.
Om denna möjlighet tillvaratogs räknade utredningen med
att de ojämnheter i skattetrycket, som alltjämt kvarstod, i stor utsträckning
skulle kunna elimineras. Utredningen ansåg att det kunde ifrågasättas
om en utredning med sikte på skatteutjämning mellan församlingar
vore påkallad. Tredje lagutskottet fann visserligen att ett tidigare

1 Riksdagen 1971.13 sami. Nr 7

KrU 1971:7

2

av utskottet gjort uttalande om önskvärdheten av en lättnad för de
mindre församlingarna i fråga om utgifterna för kyrkovaktmästare alltjämt
ägde giltighet men att någon åtgärd med anledning av de vid 1968
års riksdag föreliggande motionerna i ämnet inte var påkallad. Riksdagen
beslöt att nämnda motioner inte skulle föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet. Som framgått av det föregående har den fråga som aktualiserats
i motionerna 1971: 19 och 1971: 365 tidigare behandlats av riksdagen
och även övervägts i andra sammanhang. Utskottet finner att de
skäl som anfördes vid riksdagsbehandlingen av frågan år 1968 alltjämt
äger giltighet. Därtill kommer att frågan om dispositionen och utnyttjandet
av kyrkofonden sammanhänger med det utredningsuppdrag som
lämnats 1968 års beredning om stat och kyrka. Med hänsyn till vad
sålunda anförts anser utskottet att riksdagen inte heller nu bör hos
Kungl. Maj:t begära någon prövning eller utredning med det av motionärerna
angivna syftet. Utskottet avstyrker alltså motionerna och
hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1971: 19 och 1971: 365.

Stockholm den 25 mars 1971

På kulturutskottets vägnar t
LENNART MATTSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit herrar Mattsson
i Lane-Herrestad (c), Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s),
Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs (m), fru Berglund
(s), herrar Zachrisson (s), Leander (s), fru Mogård (m), herr Green (s),
fru Ryding (vpk), herrar Olsson i Kil (fp) och Norrby i Gunnarskog (c).

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 00 3 3