Kulturutskottets betänkande nr 5 år 1971

KrU 1971:5

Nr 5

Kulturutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställning om anslag för budgetåret
1971/72 till ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. jämte motioner.

Propositionen

Kungl. Maj:t har i propositionen 1971: 1, bilaga 10 (punkt B 5, s.
25—27 i utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden för
den 4 januari 1971) föreslagit riksdagen att till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 7 257 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 804 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. vari
hemställts att riksdagen beslutar att biblioteksersättningens grundbelopp
för lån av svenskt originalverk höjs till 25 öre från och med nästa
budgetår och att vederbörande utskott företar den uppräkning av förslagsanslaget
som kan bli erforderlig samt att riksdagen hemställer till
regeringen att skyndsamt införa förhandlingsordning för författarna av
den karaktär som anges i motionen,

dels motionen 1971: 812 av herr Källstad m. fl. i vad avser hemställan
att riksdagen beslutar att höja författarersättningen för bibliotekslån
till 15 öre per lån av originalverk,

dels motionen 1971:814 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. vari
hemställts att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1971/72 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 8 757 000 kr.,

dels motionen 1971: 827 av herrar Sundman och Ahlmark vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att ersättning
till författare för utlåning av deras verk genom bibliotek må höjas till
de belopp och fördelas enligt de regler som föreslås av styrelsen för
Sveriges författarfond i dess anslagsframställning samt till Ersättning
åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m.
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 15 260 000 kr.,

1 Riksdagen 1971. 13 sami. Nr 5

Knrtnno S 1 rart 7 St Sr T7t patt,» till- ->-7 c: 1 g CtSr m-M p-t»-, *M1. tn-tr,

KrU 1971: 5

dels motionen 1971: 828 av herrar Sundman och Ahlmark vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar sig för att faktiska
förhandlingar kommer till stånd mellan staten och Sveriges författarförbund
som en förberedelse för en kommande legal förhandlingsrätt.

Ur förevarande anslag utgår dels ersättning åt författare m. fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., dels ersättning åt författare
och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker
och taltidningar, dels medel för nordiska författarstipendier.

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning återfinns i kungörelsen
(1962: 652) angående Sveriges författarfond (ändrad senast 1970:
137). Ersättning utgår för utlåning genom stifts- och landsbibliotek, länsbibliotek,
folkbibliotek och skolbibliotek av svenska litterära verk i original
och litterära verk i svensk översättning. Ersättning utgår för sådana
verk även om de ingår i bibliotekens referenssamlingar och inte
lånas ut.

Från anslaget överförs årligen till Sveriges författarfond medel motsvarande
vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande budgetår
uppgår grundbeloppet till 12 öre för lån och 48 öre för referensexemplar
av originalverk av svensk upphovsman, vars upphovsrätt alltjämt
gäller jämlikt lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga
verk, samt till 4 öre för lån och 16 öre för referensexemplar av översatta
verk under förutsättning att översättaren är svensk och att hans
upphovsrätt alltjämt gäller. Av fondens medel utgår individuell ersättning
till svenska originalförfattare, s. k. författarpenning, som motsvarar
hälften av grundbeloppet för originalverk med vissa begränsningar
bl. a. för författare med höga utlåningssiffror. Återstoden av fonden,
den s. k. fria delen, används efter bestämmande av författarfondens
styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare,
översättare m. fl. gemensamma ändamål.

Styrelsen för Sveriges författarfond har i sin anslagsframställning
för nästa liksom för innevarande budgetår föreslagit att biblioteksersättningen
skall utgå med 25 öre för lån av svenskt originalverk, med
10 öre för lån av översatt verk, med 1 krona för i referenssamling ingående
exemplar av svenskt originalverk samt med 40 öre för referensexemplar
i översättning. Vidare har författarna, som framgår av motionen
1971: 827, genom sin centrala fackliga organisation sedan ett
antal år krävt att biblioteksersättningens grundbelopp skall utgå med
25 öre.

Nämnas må också att det i förra årets statsverksproposition (bilaga
10, s. 30) redovisades att 1968 års litteraturutredning i en särskild skrivelse
framfört vissa synpunkter på biblioteksersättningen. I skrivelsen

KrU 1971:5

betonade utredningen att den enligt sina direktiv skall ompröva de statliga
insatserna för direkt författarstöd. Därvid skall den väga olika
möjliga insatser för författar- och litteraturstöd mot varandra inom hela
området för att bästa möjliga samlade effekt av åtgärderna skall kunna
uppnås. Med hänsyn till de olika önskemål som från författarnas sida
framförts om ökade medel till författarfondens disposition ansåg utredningen
det angeläget att en provisorisk förstärkning av författarersättningen
genomfördes.

De förslag som styrelsen för Sveriges författarfond lagt fram i sin anslagsframställning
för budgetåret 1969/70 kunde enligt utredningens
uppfattning genomföras, oberoende av vilken principlösning utredningen
kunde komma att slutligen stanna för. Utredningen hyste starka sympatier
för en förstärkning av dåvarande statliga insatser i den omfattning
som tidigare föreslagits av Flyco, nämligen en höjning av biblioteksersättningen
till 25 öre per boklån. Ökningen ansågs vara möjlig
att genomföra utan ändring av författarersättningens principiella utformning.

Utskottet

Anslaget har för innevarande budgetår höjts med drygt 3,5 milj. kr.
vilket gjort det möjligt att fördubbla biblioteksersättningens grundbelopp.
Med hänsyn härtill och till pågående utredningsarbete rörande
kulturarbetarnas ekonomiska förhållanden föreslås i propositionen inga
förändringar i fråga om reglerna för de ersättningar m. m. som utgår
ur anslaget utan endast förändringar av automatisk natur i fråga om
anslagsbelopp.

Enligt utskottets mening är det emellertid angeläget att en ytterligare
förstärkning av biblioteksersättningen, utöver den som beslöts förra året,
nu kommer till stånd. Låginkomstutredningen har bekräftat att författarna
allmänt sett har mycket begränsade inkomster av sin litterära
verksamhet. Försäljningen av skönlitteratur i vårt land är relativt låg.
Författarnas verk nyttjas främst genom biblioteken, där böckerna av
samhället kostnadsfritt ställs till förfogande. Utskottet har haft tillgång
till ett material som visar att endast ett mycket begränsat antal författare,
för vilka den årliga utlåningssiffran överstiger 150 000, med nu utgående
författarpenning kommer upp till en ersättning av över 6 000 kr.
per år. Uppgår boklånens antal till 50 000 erhålles i författarpenning
3 000 kr. I detta sammanhang förtjänar att framhållas att endast ca en
fjärdedel av författarfondens medel utgår som författarpenning, dvs.
som individuell ersättning till svenska originalförfattare, medan den
större delen av fondens medel används för stipendier, pensioner och
understöd.

KrU 1971:5

Med hänsyn till nuvarande ekonomiska läge har utskottet ansett sig
böra stanna vid att förorda en höjning av grundbeloppet till 15 öre för
lån och 60 öre för referensexemplar av svenskt originalverk, vilket
innebär att anslaget bör räknas upp med 1 500 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit. Vid riksdagens bifall härtill tillgodoses nu ifrågavarande
yrkande i motionen 1971: 812 och det önskemål beträffande
nu nämnda belopp som framförts i motionen 1971: 814 medan motionerna
1971: 804 och 1971: 827 i vad avser grundbeloppen och därmed
anslaget endast blir delvis tillgodosedda. Önskemålen i motionen
1971: 814 om höjning även av ersättningarna för översatta verk anser
sig utskottet inte böra biträda.

Om riksdagen i enlighet med vad utskottet nu förordat anvisar ökade
medel under anslaget bör enligt utskottets mening författarpenningen
höjas i samma mån som biblioteksersättningen. Utskottet förordar att
författarpenningen utgår med 7,5 öre för varje hemlån och med 30
öre för varje referensexemplar. På motsvarande sätt bör den nedre
gränsen för utbetalning av författarpenning, som nu är 90 kr., och de
gränsvärden ovanför vilka författarpenningen reduceras — f. n. 3 000
kr. där reducering sker med 50 % respektive 7 500 kr. där reducering
sker med 80 % — justeras uppåt så att det antal boklån, alternativt det
antal referensexemplar som ligger till grund för gränsdragningarna bibehålles
i varje fall i huvudsak oförändrade.

Förutom höjning av biblioteksersättningens grundbelopp och därmed
av anslaget har i motionen 1971: 827 yrkats också att riksdagen uttalar
sig för en fördelning av ersättningen enligt regler som föreslagits av
styrelsen för Sveriges författarfond. Detta yrkande anser sig utskottet
inte böra tillstyrka.

De svenska författarna har sedan länge genom sina organisationer
— fr. o. m. den 1 januari 1971 samlade i en organisation, Sveriges författarförbund
— begärt rätt att få förhandla med statsmakterna om biblioteksersättningens
storlek. I motionen 1971: 804 hemställes att riksdagen
anhåller hos Kungl. Maj:t, att en förhandlingsordning av rent
facklig karaktär skyndsamt införs för författarna. Det yrkande som
framställs i motionen 1971: 828 syftar till att faktiska förhandlingar
mellan staten och Sveriges författarförbund skall komma till stånd
som en förberedelse för införandet av en legal förhandlingsrätt. I motionen
1971: 812 uttalas sympatier för förhandlingsrätten dock utan
att något yrkande görs härom.

Utskottet vill först erinra om att frågan om författarnas förhandlingsrätt
diskuterades under 1969 års riksdag. Dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet uttalade därvid att en förhandlingsrätt skulle
medföra ganska långtgående konsekvenser för upphovsrätten och upphovsrättslagstiftningen.
Han förklarade vidare att man inom departe -

KrU 1971:5

mentet var beredd överlägga med författare och övriga grupper av
konstutövare om deras villkor.

I detta sammanhang kan vidare nämnas att 1968 års litteraturutredning
i samband med den granskning av behovet av särskilda produktionsstödjande
åtgärder i fråga om bokutgivningen, som är en av dess
uppgifter, har att också ompröva de nuvarande statliga insatserna för
direkt författarstöd. Utredningen bör därvid enligt sina direktiv väga
olika möjliga insatser för författar- och litteraturstöd mot varandra
inom hela området och se till den samlade verkan som man vill eftersträva.

Vidare kommer kulturrådet att i en senare fas av sitt utredningsarbete
ta upp frågorna om ersättning till kulturarbetarna från mer allmänna
utgångspunkter. År 1970 tillkallades en samnordisk kommitté med
uppgift att verkställa en översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen.
I direktiven till denna kommitté anförs bl. a. följande: »Organisationsväsendet
på upphovsrättens område har efter den nuvarande upphovsrättslagstiftningens
tillkomst ytterligare byggts ut och omfattar numera
mycket stora grupper av upphovsmän. Organisationerna har också blivit
effektivare. Detta förhållande medför, att man nu i högre grad än
vid lagstiftningens tillkomst kan överväga att låta ersättningar till upphovsmännen
bli föremål för kollektiva förhandlingar med upphovsmännens
organisationer som förhandlingsparter. Önskemål om lagändringar
i sådan riktning har framförts från upphovsmannahåll.»

Vad beträffar den typ av förhandlingar, som med olika ordval men
med enligt utskottets mening i huvudsak samma innehåll förordas i
motionerna 1971: 804 och 1971: 828, får utskottet framhålla att det
enligt vad utskottet erfarit redan förekommer kontakter mellan utbildningsdepartementet
och Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd
(KLYS). Utskottet vill uttrycka sin tillfredsställelse häröver
men samtidigt framhålla att det enligt utskottets mening vore värdefullt
om dessa kontakter utvecklades till mera frekventa och systematiserade
förhandlingsliknande överläggningar. Utskottet anser att det
vid dylika överläggningar borde finnas förutsättningar för fördjupade
diskussioner beträffande biblioteksersättningens storlek och konstruktion.
Författarnas fast etablerade fackliga verksamhet synes ge särskilt
goda förutsättningar för dylika diskussioner. Önskemålen i motionerna
kan därmed anses vara i huvudsak tillgodosedda. Vad utskottet nu anfört
bör riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Maj:t.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen i anledning av motionerna 1971: 804, 1971: 812,
1971: 814 och 1971: 827, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
medger att biblioteksersättningens grundbelopp höjes från 12
öre till 15 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk och
från 48 öre till 60 öre för i referenssamling ingående exemplar
av sådant verk,

KrU 1971: 5

2. att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt motionerna
1971:804 och 1971: 827 ävensom med bifall till motionen
1971: 814, samtliga motioner i vad de avser medelsanvisningen,
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek rn. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 8 757 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1971: 827 i vad den avser regler
för fördelning av biblioteksersättningen,

4. att riksdagen i anledning av motionerna 1971:804 och 1971:
828 i vad avser förhandlingar som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 18 mars 1971

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit
herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c), Björk i Göteborg (s), Larsson
i Vänersborg (s), Källstad (fp), fru Sundström (s), herr Nilsson i Agnäs
(m), fru Berglund (s), herrar Sundman (c), Zachrisson (s), fru
Fraenkel (fp), herr Leander (s), fru Mogård (m), herrar Green (s),
Eriksson i Ulfsbyn (c) och fru Ryding (vpk).

Reservation

av herrar Björk i Göteborg (s), Larsson i Vänersborg (s), fru Sundström
(s), fru Berglund (s), herrar Zachrisson (s), Leander (s) och Green
(s) som anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Enligt
utskottets» och på s. 4 slutar med »huvudsak oförändrade» bort ha
följande lydelse:

»Material från pågående utredningar till belysning av författarnas
villkor i relation till andra kategorier av kulturarbetare har ej förelegat
vid utskottets behandling av förevarande motioner. Utskottet saknar
dock anledning att bestrida uttalandet i motionen 1971: 814 att författarna
allmänt sett har mycket begränsade inkomster av sin litterära
verksamhet. Uttalandet i motionen 1971: 827 att den svenska författarkåren
utgör en av landets mest utpräglade låginkomstgrupper synes
däremot vara i behov av vissa preciseringar. Ostridigt torde vara att ett
antal författare, som helt försörjer sig på sitt författarskap och därtill

KrU 1971: 5

knutna arbetsuppgifter, tillhör de utpräglade låginkomstgrupperna, medan
andra befinner sig i ett gynnsammare läge, antingen på grund av
inkomster från författarskap eller från annan verksamhet.

Vad närmast beträffar höjningar av biblioteksersättningen enligt motionärernas
förslag synes dessa oundvikligen ge mer åt populära författare
med ibland betydande inkomster än åt en del föga lästa men
högt kvalificerade författare i ett besvärligt ekonomiskt läge. Biblioteksersättningen
utgör sålunda ett långtifrån idealiskt instrument för sociala
och ekonomiska utjämningssträvanden.

Om man i stället betraktar biblioteksersättningen som ersättning för
utnyttjat arbete, måste det beaktas att varje ersättningskrav gentemot
samhället har att vägas mot andra krav som ställes på samhället och
mot samhällets möjligheter att tillgodose samtliga dessa krav. En rättslig
grundval för författarnas ersättningskrav föreligger ännu inte. Årets
budget präglas av utomordentligt stark restriktivitet. Följden därav är
att många i och för sig behjärtansvärda krav från olika grupper och
intressen ej kunnat tillgodoses. Angelägenheten att med hjälp av budgetpolitiken
trygga den ekonomiska stabiliteten har dock av riksdagen
bedömts som ett överordnat mål. Mot bakgrund av att biblioteksersättningens
grundbelopp fördubblats under innevarande budgetår, finner
utskottet tillräckliga skäl föreligga att avvakta en ytterligare höjning,
tills gynnsammare budgetmässiga förutsättningar föreligger. Utskottet
förutsätter sålunda att en sådan höjning skall kunna komma till stånd
under de angivna förutsättningarna. Samtidigt vill emellertid utskottet
starkt understryka, att samhällets insatser för författarna i ökad utsträckning
bör utformas med hänsyn tagen till sociala utjämnings- och
rättvisesynpunkter.

Med hänvisning till det anförda yrkar utskottet avslag på samtliga
motionsyrkanden om ändringar av biblioteksersättningens grundbelopp
och därav följande höjningar av anslaget utöver Kungl. Maj:ts förslag.
»

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

»l.att riksdagen med avslag å motionerna 1971:804, 1971:812,
1971: 814 och 1971: 827, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,
uttalar sig för ett bibehållande under nästa budgetår av
biblioteksersättningens grundbelopp,»
dels utskottets hemställan under 2 — vid bifall till yrkandet beträffande
hemställan under 1 — bort ha följande lydelse:

»2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna 1971: 804, 1971: 814 och 1971: 827, samtliga
motioner i vad de avser medelsanvisningen, till Ersättning
åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
7 257 000 kr.,».

KrU 1971:5

Särskilt yttrande

av herr Sundman (c) och fru Ryding (vpk) som anfört följande:

»Då av oss framfört yrkande om en höjning av biblioteksersättningen
till 25 öre för lån av svenskt originalverk inte fått utskottets gehör,
har vi anslutit oss till det ställningstagande som kunnat vinna majoritet
i utskottet, nämligen att grundbeloppet bör bestämmas till 15 öre så
att i varje fall någon höjning åstadkommes för budgetåret 1971/72.
Eftersom det rör sig om en ersättning för nyttjande av författarnas verk
och eftersom grundbeloppet 25 öre redan tidigare borde ha varit etablerat
i budgeten, finner vi det inte vara rimligt att avvisa ett yrkande om
höjning till nämnda belopp med hänvisning till det ansträngda ekonomiska
läget.»

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1971