Justitieutskottets betänkande nr 8 år 1971
JuU 1971:8
Nr 8
Justitieutskottets betänkande i anledning av motion om avskaffande
av den disciplinära bestraffningsrätten inom statens järnvägar.
Motionen
Yrkande
I motionen 1971: 645 av herr Magnusson i Kristinehamn m. fl. (vpk)
yrkas »att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att en skyndsam utredning
tillsättes med inriktning att utifrån de synpunkter som här
har anförts avskaffa de nuvarande disciplinära bestraffningsbestämmelsema
enligt Svensk Författningssamling nr 844 år 1965».
Motivering
Motionärerna framhåller att de ifrågavarande bestämmelserna vid olika
tillfällen varit utsatta för kritik av berörd personal, som menat att något
speciellt domstolsväsende för de statsanställda inte borde vara påkallat;
man har bl. a. påpekat risken för dubbelbestraffning.
Härefter redogöres för omständigheterna i ett under 1970 inträffat
fall där de disciplinära bestraffningsreglerna tillämpats på ett sätt som
i pressen ansetts inte höra hemma i modern tid. Uppfattningen bland
allmänheten tycks enligt motionärerna också vara att »privata domstolar
i stil med den här praktiserade bör avskaffas». Motionärerna nämner
vidare att ärendet slutgiltigt avgjorts av regeringsrätten (i november
1970) och att SJ föreslagit en utredning i syfte att reformera ifrågavarande
regler.
Motionärerna anser att det borde finnas möjligheter att avskaffa de
nuvarande bestämmelserna om disciplinär bestraffning inom SJ utan att
man frångår kravet på att bl. a. förare inom järnvägstrafiken från trafiksäkerhetssynpunkt
skall bedömas inom statens järnvägar.
Gällande bestämmelser
Vid sidan av brottsbalkens regler om ämbetsansvar finns i statstjänstemannalagen
(1965: 274) regler om disciplinansvar för statligt anställda
tjänstemän. Enligt 19 § i denna lag kan flertalet statstjänstemän i administrativ
ordning ådömas disciplinstraff, om de av försummelse, oförstånd
eller oskicklighet åsidosätter vad som åligger enligt lag, instruktion
eller annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet.
Disciplinstraffen är varning, löneavdrag under högst trettio dagar,
suspension i högst tre månader och, för tjänsteman som ej är an
-
Riksdagen 1971. 7 saini. Nr 8
JuU 1971: 8
2
ställd med fullmakt, avsättning. Till avsättning får en tjänsteman dock
dömas endast om han gjort sig skyldig till svårare fel eller inte låtit
sig rätta av tidigare bestraffning. Till förekommande av dubbelbestraffning
har i 21 § givits regler om förhållandet mellan domstols och förvaltningsmyndighets
bestraffning.
Frågor om disciplinpåföljder avgörs inom statsförvaltningen vanligen
av myndighetens styrelse eller av en särskild nämnd inom myndigheten.
I fråga om förfarandet i disciplinärenden finns för statens järnvägars
verksamhetsområde särskilda regler i en kungörelse (1965: 844) om
handläggningen av disciplinärenden hos statens järnvägar. I kungörelsen
föreskrivs ett system med föreläggande av disciplinstraff. Om sådant
föreläggande godkänns av den misstänkte, gäller det som beslut. Om det
inte godkänns, hänskjuts frågan till ett kollegium, bestående av generaldirektören
jämte tre enhetschefer. Talan mot kollegiets beslut får föras
hos regeringsrätten.
Ämbetsansvarskommittén
Efter Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i juni 1966 sakkunniga
för utredning av frågan om ämbetsansvar och disciplinärt ansvar i
offentlig tjänst. I direktiven för de sakkunniga, ämbetsansvarskommittén,
uttalas bl. a. att sanktionssystemet inom den offentliga tjänstemannasektorn
företer ett splittrat mönster; somliga tjänstemän har enbart
ämbetsansvar, andra har både ämbetsansvar och disciplinärt ansvar och
andra åter har endast disciplinärt ansvar. Att nå fram till ett mera
enhetligt och konsekvent uppbyggt sanktionssystem var enligt direktiven
en av de angelägnaste uppgifterna i samband med utredningsuppdraget.
I ett principbetänkande (SOU 1969: 20) har kommittén redovisat de
mera grundläggande principer, som kommittén funnit sig böra utgå
från vid uppbyggnaden av ett för offentliga funktionärer avsett sanktionssystem.
Kommittén beräknas enligt årets riksdagsberättelse slutföra
sitt arbete under år 1971.
Framställning från statens järnvägar
Statens järnvägar har i skrivelse den 25 augusti 1970 hos Kungl.
Maj:t hemställt om tillsättandet av en särskild utredning i syfte bl. a.
att upphäva reglerna om handläggning av disciplinärenden hos statens
järnvägar.
Framställningen har den 22 januari 1971 av Kungl. Maj:t överlämnats
till ämbetsansvarskommittén för att i berörd del övervägas vid kommitténs
arbete.
Tidigare riksdagsbehandling
Det i motionen upptagna spörsmålet har behandlats i en enkel fråga
vid 1971 års riksdag (nr 25), besvarad av kommunikationsministern den
II februari 1971 (prot. 1971: 23).
JuU 1971: 8
3
Utskottet
I motionen hemställes om utredning i syfte att upphäva bestämmelserna
om disciplinärt ansvar i kungörelsen (1965: 844) om handläggningen
av disciplinärenden hos statens järnvägar.
Som framgår av redogörelsen ovan är frågan om ämbetsansvar
och disciplinärt ansvar i offentlig tjänst föremål för utredning genom
en statlig kommitté. Till kommittén, ämbetsansvarskommittén, har för
beaktande i samband med utredningsuppdraget överlämnats en framställning
från statens järnvägar vari bl. a. innefattas det yrkande som
motionen upptar.
Motionärernas önskemål om utredning är således redan tillgodosett.
Anledning överväga någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen
föreligger därför inte.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1971: 645.
Stockholm den 6 maj 1971
På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON
Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Bergegren (s), fröken Mattson
(s), herrar Dockered (c), Ernulf (fp), Johansson i Växjö (c), Jönsson
i Malmö (s), Westberg i Ljusdal (fp), Nygren (s), Schött (m), fru
Hjelm-Wallén (s), fru Bergander (s), herrar Fransson (c) och Alf Pettersson
i Malmö (s).
N. O. Mauritzons Boktryckeri AB, Stockholm 1971