Jordbruksutskottets betänkande nr 63 år 1971
JolJ 1971:63
Nr 63
Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
om godkännande av gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och
Finland, m. m. jämte motion.
Propositionen
I propositionen 1971: 137 har Kungl. Majit under åberopande av
utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden och lagrådets protokoll
för den 8 oktober 1971 föreslagit riksdagen att dels godkänna
gränsälvsöverenskommelse den 16 september 1971 mellan Sverige och
Finland samt tilläggsöverenskommelse samma dag till överenskommelsen
den 17 februari 1949 mellan Sverige och Finland om flottningen
i Torne och Muonio gränsälvar, dels antaga vid propositionen fogade
lagförslag.
I propositionen föreslås, att riksdagen godkänner gränsälvsöverenskommelsen
den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.
Överenskommelsen innehåller en utförlig materiell reglering i fråga om
byggande i vatten, vattenreglering, fiske och skydd mot vattenförorening
inom ett område som omfattar gränsälvarna med tillflöden, sidoflöden
och särskilda utflöden samt skärgårdsområdet utanför Torne älvs
mynning. Regleringen bygger på gällande finsk och svensk rätt. För
tillämpning av överenskommelsen inrättas en gemensam finsk-svensk
gränsälvskommission. Kommissionen skall i de nationella myndigheternas
ställe pröva tillstånds- och ersättningsfrågor samt handha vissa tillsynsuppgifter
och andra administrativa funktioner bl. a. beträffande
fisket. Gränsälvsöverenskommelsen skall efter ratifikation träda i
kraft den 1 januari 1972.
Vidare föreslås att riksdagen godkänner en tilläggsöverenskommelse
till överenskommelsen den 17 februari 1949 om flottningen i Torne och
Muonio gränsälvar. Tilläggsöverenskommelscn innehåller föreskrifter
om återställningsåtgärder i flottleden efter flottningens upphörande.
Den avses träda i kraft samtidigt med gränsälvsöverenskommelsen.
I propositionen framläggs slutligen förslag till erforderliga lagstiftningsåtgärder
med anledning av överenskommelserna.
De aktuella förslagen till överenskommelser har med text på svenska
och finska språken fogats till statsrådsprotokollet den 30 juni 1971 i
förevarande ärende som bilaga 2 (s. 81—146 i propositionen).
Lagförslagen återfinns på s. 2—5 i propositionen.
1 Riksdagen 1971.16 sami. Nr 63
JoU 1971:63
2
Motionen
1 samband härmed har utskottet behandlat motionen 1971: 1520 av
herr Stridsman m. fl. (c, s, fp, m, vpk) vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t dels begär att vissa i motionen anförda detaljerinringar
mot gränsälvs- och tilläggsöverenskommelsen översänds
till den i propositionen föreslagna finsk-svenska gränsälvskommissionen
för beaktande, dels uttalar att gränsälvskommissionens kansli må
förläggas till Haparanda samt att riksdagen i övrigt godkänner gränsälvsöverenskommelsen
den 16 september 1971 mellan Sverige och
Finland.
Utskottet
Som redovisas i propositionen inleddes i slutet av 1950-talet på initiativ
av Nordiska rådet i samarbete mellan Finland, Norge och Sverige
utredning rörande möjligheterna att gemensamt utnyttja vattenkraftsresurserna
på Nordkalotten. Detta utredningsarbete aktualiserade frågan
om en mer omfattande vattenrättslig konvention rörande nyttjandet av
de finsk-svenska gränsvattendragen, och år 1961 tillsattes finsk-svenska
gränsälvskommittén med uppdrag att utarbeta förslag till en sådan konvention.
Sedan kommittén fullgjort sitt uppdrag och dess förslag remissbehandlats
i Finland och Sverige har överläggningar ägt rum mellan företrädare
för de båda staterna. Härvid har kommitténs förslag överarbetats
på grundval av remisskritiken och med beaktande av den utveckling som
har ägt rum sedan förslaget lades fram.
I propositionen framlagt förslag till gränsälvsöverenskommelse innehåller
en utförlig materiell reglering i fråga om byggande i vatten, vattenreglering,
fiske och skydd mot vattenförorening inom ett område
som omfattar gränsälvarna med tillflöden, sidoflöden och särskilda utflöden
samt skärgårdsområdet utanför Torne älvs mynning. Regleringen
bygger på gällande finsk och svensk rätt. I den mån konventionsreglering
saknas blir vardera statens interna rätt subsidiärt tillämplig. För
tillämpning av överenskommelsen inrättas en gemensam finsk-svensk
gränsälvskommission.
Med hänsyn till att den allmänna flottningen i gränsälvarna skall
upphöra efter innevarande säsong har av kommittén föreslagna bestämmelser
om flottning inte tagits upp i det slutliga förslaget. I stället föreslås
att gällande flottningsöverenskommelse skall bibehållas och kompletteras
med föreskrifter om återställningsåtgärder i flottleden efter
flottningens upphörande.
Gränsälvsöverenskommelsen föreslås efter ratifikation träda i kraft
den 1 januari 1972.
JoU 1971:63
3
Kungl. Maj:t godkände den 30 juni 1971 för sin del föreliggande
förslag till dels gränsälvsöverenskommelse mellan Sverige och Finland,
dels tilläggsöverenskommelse till överenskommelse den 17 februari 1949
mellan Sverige och Finland om flottningen i Torne och Muonio gränsälvar.
Överenskommelserna har därefter undertecknats den 16 september
1971.
I bilagor till gränsälvsöverenskommelsen har intagits stadga för finsksvenska
gränsälvskommissionen, stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde
samt stadga om prövnings- och anmälningsskyldighet för verksamhet
som avses i kap. 6 art. 3 i gränsälvsöverenskommelsen. Som bilaga
till flottningsöverenskommelsen har intagits tilläggsstadga till stadgan
angående flottningen i Torne och Muonio gränsälvars flottled.
För att överenskommelserna skall bli gällande här i landet fordras i
vissa hänseenden särskild lagstiftning. Förslag härom föreläggs i förevarande
sammanhang riksdagen för godkännande.
I anslutning till föreliggande proposition har väckts en motion, 1971:
1520, vari anförs erinringar mot vissa detaljer i gränsälvs- och tilläggsöverenskommelsen.
Sålunda uttalar sig motionärerna för att ersättning
bör utgå till enskilda fiskerättsägare som orsakats intrång i fiskerätten
till följd av i gränsälvsöverenskommelsen upptagna regler om fiskådra
i älvområdet, vilka för svensk del medför en viss utvidgning. Motionärerna
anser vidare de i 16—19 §§ i fiskestadgan intagna bestämmelserna
rörande fiskeredskapens utformning vara alltför detaljerade och även
obehövliga. Enligt motionärerna bör övervägas om inte övriga föreskrifter
är till fyllest för att förebygga överexploatering av fiskbestånden.
Bland de invändningar som i övrigt riktas mot förslagen kan nämnas att
motionärerna finner bestämmelsen i 11 § nyssnämnda stadga om förbud
för visst fiske under tiden mellan klockan 8 och 18 svensk tid eller
motsvarande finsk tid omotiverad. Motionen utmynnar i hemställan att
riksdagen begär att anförda detaljerinringar översändes till den i propositionen
föreslagna gränsälvskommissionen för beaktande. Vidare föreslås
att riksdagen uttalar sig för att kommissionens kansli förläggs
till Haparanda. I övrigt bör riksdagen enligt motionärernas mening godkänna
gränsälvsöverenskommelsen.
Utskottet anser för sin del i likhet med föredragande statsrådet att
gränsälvsöverenskommelsen och tilläggsöverenskommelsen till 1949 års
flottningsöverenskommelse, vilka enligt vad i det föregående redovisats
utgör resultatet av överläggningar mellan företrädare för Finland och
Sverige, är i allt väsentligt lämpligt utformade och bör godkännas från
svensk sida. Likaså kan utskottet förorda att riksdagen antager de i sammanhanget
framlagda lagförslagen.
Med hänsyn till att förslagen till överenskommelser tillkommit vid
förhandlingar mellan finska och svenska representanter och att tillämpningen
skall ankomma på en gemensam finsk-svensk kommission anser
JoU 1971:63
4
utskottet inte skäl föreligga att i förevarande sammanhang gå in på en
närmare diskussion rörande de olika detaljerna i överenskommelserna.
I anledning av motionsyrkandena vill utskottet emellertid hänvisa till
bl. a. vissa uttalanden i propositionen. Vad gäller den i motionen väckta
frågan om ersättning på grund av reglerna om fiskådra har föredraganden
visserligen anslutit sig till gränsälvskommittcns och de svenska sakkunnigas
uppfattning att utvidgningen av fiskådran på den svenska sidan
i princip inte bör föranleda ersättning till de enskilda fiskerättsägarna.
Skulle det visa sig att utvidgningen i något enstaka undantagsfall medför
oskäligt intrång i utövandet av fiskerätt kan det emellertid av billighetsskäl
vara befogat med viss ersättning. Frågan härom kan då enligt föredraganden
lämpligen tas upp till behandling på initiativ av gränsälvskommissionen.
Vad angår de detaljerade redskapsbestämmelsema i 16—
19 §§ i förslaget till stadga för fisket inom Torne älvs fiskeområde
anförs i propositionen (s. 39) att gränsälvskommissionen bör ges relativt
stora möjligheter att i konkreta fall medge undantag från bestämmelserna
i stadgan. För att tillgodose detta önskemål har i 21 § första
stycket i det aktuella förslaget angetts att kommissionen får medge undantag
från bestämmelse i stadgan inte endast för fiskodling eller vetenskapligt
ändamål utan även i den mån det finnes påkallat av fiskevårdshänsyn.
I 22 § anges att kommissionen även i annat fall än som
avses i 21 § får medge undantag från bestämmelserna i 10 och 16—
19 §§ i den mån det finnes påkallat. Som en ytterligare spärr vid tilllämpningcn
av 22 § föreskrivs, att frågor av särskild betydelse skall underställas
båda regeringarnas prövning. I propositionen framhålls att de
erfarenheter som kommissionen tillgodogör sig vid tillämpningen av 21
och 22 §§ torde komma att utgöra en lämplig grundval för en framtida
revision av stadgan. Den i 11 § föreslagna bestämmelsen om förbud
mot visst fiske under dagtid överensstämmer med gällande länsstadga för
Norrbottens län. Förslaget framlades ursprungligen år 1963 av finsksvenska
laxfiskekommissionen som motiverade bestämmelsen med att
fiskådran skulle upprätthållas även vid notfiske.
Utskottet utgår från att bl. a. i motionen berörda frågor kommer att
med uppmärksamhet följas av gränsälvskommissionen. Det synes kunna
förväntas att kommissionen, sedan närmare erfarenhet vunnits av de
nya bestämmelserna, tar de initiativ till revision av föreliggande överenskommelser
som kan befinnas påkallade.
Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit motionen 1971:
1520 i övrigt inte böra föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.
Som framgår av den föregående redogörelsen avses gränsälvsöverenskommelsen
träda i kraft den 1 januari 1972. Den skall dock först
ratificeras. Även tilläggsöverenskommelsen skall ratificeras. Tilläggsöverenskommelsen
träder i kraft när den ratificerats, dock tidigast samtidigt
med gränsälvsöverenskommelsen. Enligt vad utskottet erfarit är
JoU 1971:63
5
det tänkbart att handläggningen av hithörande ärende vid den finska
riksdagen kan komma att bli något fördröjd. Om ratifikation inte skulle
kunna ske före den 1 januari 1972 blir det nödvändigt att Sverige och
Finland överenskommer om ett senare datum för ikraftträdandet av nu
ifrågavarande överenskommelser. Utskottet föreslår, att riksdagen bemyndigar
Kungl. Maj:t att i dylikt fall från svensk sida träffa sådan
överenskommelse.
Under hänvisning till vad i det föregående anförts hemställer utskottet
att riksdagen
1. a. godkänner gränsälvsöverenskommelsen den 16 september
1971 mellan Sverige och Finland samt tilläggsöverenskommelsen
samma dag till överenskommelsen den 17 februari
1949 mellan Sverige och Finland om flottningen i Tome
och Muonio gränsälvar,
b. lämnar motionen 1971: 1520 utan åtgärd,
c. bemyndigar Kungl. Majit att i förekommande fall träffa
överenskommelse om senareläggande av tidpunkten för
ikraftträdandet av förenämnda överenskommelser i enlighet
med vad utskottet i det föregående anfört,
2. antager de vid propositionen fogade lagförslagen.
Stockholm den 18 november 1971
På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s)*, Persson i Skänninge (s)*, Hedström (s), Magnusson
i Grebbestad (s), fru Lindberg (s), herrar Takman (vpk), Johansson i
Holmgården (c)*, Berndtsson i Bokenäs (fp), Andersson i Storfors (s),
Bergqvist (s), Leuchovius (m)*, Persson i Heden (c) och fru Anér (fp).
* Ej närvarande vid justeringen.
MARCUS BOKTR. STHLM H7I 710042