Jordbruksutskottets betänkande nr 43 år 1971

JoU 1971: 43

Nr 43

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.
jämte motioner.

Propositionerna

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 (bilaga 11, punkten C 2)
föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1971/72
beräkna ett förslagsanslag av 103 000 000 kr. har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 116 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för den 30 april 1971 föreslagit riksdagen att

dels antaga förslagen till

1) lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och
handel med fodermedel m. m.,

2) lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

3) förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),

dels

4) godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av
priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1971—den
30 juni 1974,

5) medge att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Majris bestämmande,
statens jordbruksnämnd, får vidta de åtgärder som behövs för att genomföra
prisregleringen under regleringsåret 1971/72,

6) godkänna vad i propositionen föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel,
som inflyter under regleringsåret 1971/72, och av
andra i samband med jordbruksregleringen inflytande avgiftsmedel,

7) godkänna de förslag som lagts fram i propositionen rörande användningen
av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit under
regleringsåret 1970/71 eller tidigare regleringsår och av andra i samband
med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller
inflytande avgiftsmedel,

8) medge att återbetalningstiden för den rörliga kredit om högst 50
milj. kr. som i riksgäldskontoret står till förfogande för Svensk kötthandel,
ekonomisk förening, får förlängas till den 1 juli 1978,

9) godkänna vad i propositionen förordats angående ersättningen till
jordbruket för dess förluster till följd av prisstoppet,

1 Riksdagen 1971.16 sami. Nr 43

JoU 1971: 43

10) meddela regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter
tillstånd att överta betalningsansvaret för ett lån på ca 2,3 milj. kr.,

11) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
103 000 000 kr.

Det huvudsakliga innehållet i prop. 1971:116

I anslutning till förslag som statens jordbruksnämnd avgett efter
överläggningar med jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen
föreslås höjningar av gränsskyddet för jordbruksprodukter
vilka tillsammans med ökat ianspråktagande av införselavgiftsmedel
för att begränsa prishöjningarna för konsumenterna kan beräknas
möjliggöra en inkomstförstärkning för jordbruket med 637 milj. kr.
successivt under treårsperioden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974.
Ändringarna av gränsskyddet skall ske den 1 juli vart och ett av åren
1971—1973 och beräknas motsvara inkomstförstärkningar med ca 362,
134 resp. 55 milj. kr. Vidare föreslås att Kungl. Majit eller efter bemyndigande
statens jordbruksnämnd skall få besluta om ytterligare
justeringar i prissättningen av jordbruksprodukter under treårsperioden
om utvecklingen av den allmänna prisnivån ger anledning därtill.

Författningsförslagen

De vid propositionen fogade författningsförslagen har följande lydelse: -

1 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961: 381) om tillverkning av och
handel med fodermedel m. m.

Härigenom förordnas, att 7, 13 och 16 §§ förordningen (1961: 381)

om tillverkning av och handel
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Utan tillstånd av kontrollmyndigheten
må ej saluhållas eller försäljas
vara, som avses i 2 §, eller
fodermedel försatt med annat specialämne
än vitaminer.

fodermedel m. m. skali ha nedan

Föreslagen lydelse
§

Utan tillstånd av kontrollmyndigheten
må ej saluhållas, försäljas
eller till riket införas vara,
som avses i 2 §, eller fodermedel
försatt med annat specialämne
än vitaminer.

JoU 1971: 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av bestämmelsen i
första stycket om införsel får vara
transiteras eller på annat sätt befordras
under tullverkets kontroll
eller läggas upp i frihamn eller
på tullager.

Vid meddelande av tillstånd som avses i första stycket må kontrollmyndigheten
föreskriva villkor som skola gälla för tillståndets åtnjutande.

13 §!

Till böter dömes den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. underlåter att lämna uppgift som avses i 5 §,

2. lämnar oriktig uppgift i fall som avses i 5 §, om gärningen ej
är belagd med straff i brottsbalken,

3. bryter mot föreskrift som 3. bryter mot föreskrift som
meddelats med stöd av 6 eller 8 § meddelats med stöd av 6 eller

eller mot förbudet i 7 § första 8 § eller mot förbudet i 7 § förs stycket

eller villkor som avses i ta stycket att saluhålla eller för 7

§ andra stycket, sälja vara eller fodermedel eller

mot villkor som avses i 7 § tredje
stycket,

4. underlåter att göra anmälan enligt 4 § eller att föra anteckningar
eller lämna uppgifter enligt föreskrift som meddelats med stöd av 10 §,

5. lämnar oriktig anmälan i fall som avses i 4 § eller, i fall som avses
i 10 §, för oriktiga anteckningar eller lämnar oriktiga uppgifter, om
gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken,

6. bryter mot 9 § eller vägrar att lämna biträde enligt 11 §.

Om ansvar för den som i strid
mot förbudet i 7 § första stycket
eller mot villkor som meddelats
enligt 7 § tredje stycket inför vara
eller fodermedel och för försök
därtill finnas bestämmelser i lagen
(1960:418) om straff för varusmuggling.

16 §i

Allmänt åtal för brott mot föreskrift
som meddelats med stöd
av 5 eller 6 § eller 7 § andra
stycket får väckas endast efter
anmälan av kontrollmyndigheten.

Allmänt åtal för brott mot föreskrift
som meddelats med stöd
av 5 eller 6 § eller, utom i fråga
om införsel, 7 § tredje stycket får
väckas endast efter anmälan av
kontrollmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

1 Senaste lydelse 1969: 665.
fl Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 43

JoU 1971: 43

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom förordnas, att 7 och 10 §§ förordningen (1967: 340) med
vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets område skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §i

Tillverkare eller, i fall som avses nedan under a, innehavare av slakteri
eller köttbesiktningsbyrå erlägger avgift för

a) kött av häst, nötkreatur, tamsvin och får, när köttet blivit godkänt
vid köttbesiktning enligt lagen den 20 mars 1959 (nr 99) om köttbesiktning
m. m. (slaktdjursavgift),

b) mjölk som användes av mjölkproducent vid tillverkning av smör
eller ost för försäljning,

c) mjölk och grädde som användes i mejeri för tillverkning av annan
vara än grädde, smör eller ost,

ost, torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri,

margarinost som ej tillverkats i mejeri,

d) smör och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett
men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättningsmedel
för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättningsmedel
för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens
hushåll,

e) vete och råg som användes för tillverkning av mjöl, gryn, flingor
eller liknande produkt,

f) majs och maniokrot eller ämne som innehåller majs eller maniokrot
samt annan väsentligen lika stärkelserik vara, som användes vid tillverkning
av stärkelse eller stärkelseprodukt,

g) potatisstärkelse och annan
stärkelseprodukt av potatis, vilka
tillverkas för annat ändamål än
förbrukning i eget hushåll, eller
brännvin av potatis,

h) fett, fet olja och fettsyra som erhålles ur fisk eller havsdäggdjur
eller ur fettråvara, hänförlig till tulltaxenummer 12.01, 12.02 och 21.03
(fettvaruavgift),

i) oljekraftfoder som för försäljning tillverkas i samband med att olja
utvinnes ur frön och frukter,

j) produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenummer
19.02 eller 23.04,

k) produkt, hänförlig till tulltaxenr 21.07 D, som tillverkas för försäljning,
med undantag av sådant vid tillverkning av bakverk använt
slag av beredning som innehåller minst 10 viktprocent fett.

1 Senaste lydelse 1969: 373.

JoU 1971: 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Avgift erlägges vid omsättning av

a) mjölkproducent för mjölk, grädde och ost som han levererar till
annan än mejeri eller företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,

b) mejeri för mjölk, grädde, ost, torrmjölk och kondenserad mjölk,
som ej levereras till annat mejeri,

c) annan tillverkare än mejeri för margarinost,

d) annan företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter
än mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,

e) potatisproducent för potatis
som han levererar till bränneri eller
stärkelsefabrik.

Den som odlar potatis på en
sammanlagd åkerareal av minst
0,5 hektar erlägger avgift för potatisen
i förhållande till den odlade
arealen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

3 Förslag till

Förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25)1

Härigenom förordnas, att tulltaxenummer 19.03 tulltaxan (1968: 25)
skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav kommer 19 kap. tulltaxan
att ha följande lydelse från och med den dag då denna förordning
träder i kraft.

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk2
Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50
viktprocent kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr
23.07);

c) farmaceutiska produkter (30 kap).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter
eller köksväxter.

19.01 Maltextrakt 15 °/o

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för
matlagningsändamål), beredda av mjöl, stärkelse el 1

Tulltaxan omtryckt 1970: 629.

2 Senaste lydelse 1970: 629.

JoU 1971: 43

ler maltextrakt, även med tillsats av kakao till mindre
än 50 viktprocent:

A. produkter av sojamjöl eller till nr 11.05 hänförligt
mjöl av potatis

B. andra slag:

1. produkter för beredning av bakverk .. 100 kg

2. andra

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter 100 kg

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis-
eller annan stärkelse

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda
genom svällning eller rostning av spannmål
eller produkter av spannmål

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutisk! bruk,
sigilloblater och liknande varor av mjöl eller stärkelse

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk
utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller
frukt:

A. flatbröd

B. andra slag

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande
kakao (oavsett mängden):

A. biscuits och wafers

B. andra slag

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1971.

Motionerna m. m.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels den vid riksdagens början väckta motionen 1971: 69 av herr Johansson
i Holmgården m. fl. (c) vari hemställts att riksdagen måtte besluta 1.

att medel ställs till lantbrukshögskolans förfogande för en fortsatt
kontinuerlig prövning av utländskt växtmaterial lämpat för norra Norrland,

2. att möjligheterna för en gemensam sortprövning och sortmarknad
för Nordkalotten snarast utredes,

dels de i anledning av propositionen 1971: 116 väckta motionerna

1. 1971: 1481 av herr Hedin m. fl. (m), vari hemställts att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att Kungl. Maj:t i sina direktiv
till lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till ändringar i
rationaliseringsstödet måtte beakta vad i motionen anförts,

2. 1971: 1482 av herrar Jonasson och Persson i Heden (båda c), vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 116

fri

80: —
20 »/o

85: —
fri

10 o/o

fri

12 o/0

20 o/o

6 o/*

20 o/o

JoU1971: 43

måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att den aviserade översynen
av rationaliseringsstödet till jordbruket inriktas på att sådant stöd skall
utgå till mindre jordbruk inte endast ”övergångsvis” utan även på längre
sikt,

3. 1971: 1485 av herr Börjesson i Glömminge (c) vari hemställts att
riksdagen vid sin behandling av Kungl. Majits proposition nr 116 beslutar
att i skrivelse till Kungl. Majit begära att en utredning tillsätts
med uppgift att framlägga förslag till införande av ett system med betald
semester för jordbrukare,

4. 1971:1486 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. (vpk), vari
hemställts

att riksdagen avslår proposition nr 116 och hemställer om nytt förslag
till reglering av priserna på jordbruksprodukter grundat på konsumentdelegationens
beräkningar,

att riksdagen i skrivelse till regeringen begär undersökningar om
distributionskostnaderna för livsmedel och förslag om hur dessa skall
nedbringas,

att riksdagen i skrivelse till regeringen begär utredning om övergång
till en lågprislinje för jordbruksprodukter,

5. 1971: 1487 av herr Oskarson (m) vari hemställts att riksdagen vid
behandling av proposition nr 116 måtte besluta att införselavgift skall
utgå vid import av s. k. fodermjölkspulver.

Till utskottet har i anledning av propositionen inkommit skrivelse från
Föreningen Svenska margarintillverkare och i anledning av motionen
1971: 69 skrivelse från Sveriges utsädesförening.

Utskottet

I föreliggande proposition läggs bl. a. fram förslag rörande utformningen
av prisregleringen för jordbrukets produkter med undantag för
socker och sockerbetor för tiden efter den 30 juni 1971. Kungl. Maj:ts
förslag överensstämmer med vad som förordats av statens jordbruksnämnd
efter överläggningar med konsumentdelegationen och jordbrukets
förhandlingsdelegation. Med hänsyn främst till förhållandena inom
mjölkproduktionen föreslås att prisregleringen denna gång skall omfatta
en treårsperiod eller tiden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974. Perioden
sammanfaller med återstoden av nuvarande sockerregleringsperiod.
Förslaget till prisreglering beräknas för treårsperioden successivt
tillföra jordbruket en intäktsförstärkning av sammanlagt 637 milj.
kr. Av denna intäktsförstärkning hänför sig omkring 551 milj. kr. till
pris- och avgiftshöjningar och ca 86 milj. kr. till ökat ianspråktagande
av införselavgiftsmedel, det sistnämnda i syfte att begränsa prishöjningarna
för konsumenterna.

JoU 1971: 43

Tyngdpunkten i fråga om de föreslagna prisförbättringarna ligger på
mjölkområdet. För att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen
av mjölkproduktionen bör enligt propositionen avräkningspriset till jordbrukarna
höjas kraftigt. Ändringarna i prisregleringen för mjölk och
mejeriprodukter syftar sålunda till en höjning av priset till jordbrukaren
på mjölk med 10 öre per kg. under regleringsåret 1971/72 och till en
ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda därpå följande
regleringsåren. Förslagen bör enligt departementschefen avsevärt
förbättra lönsamheten inom mjölkproduktionen och dessutom ge producenterna
en viss trygghet i planeringen.

Vid överläggningarna med jordbruksnämnden biträddes de framlagda
förslagen av jordbrukets förhandlingsdelegation medan konsumentdelegationen
för sin del önskade stanna vid en nivå för inkomstförstärkningen
till jordbruket på totalt omkring 500 milj. kr.

Enligt utskottets uppfattning ligger de framlagda förslagen i allt väsentligt
i linje med de principer för prissättningen och prisregleringens
allmänna utformning som riksdagen fastställde år 1967. Utskottet har
sålunda för sin del inte något att invända mot den i propositionen förordade
nivån i fråga om den intäktsförstärkning som bör successivt tillföras
jordbruket under kommande regleringsperiod. Inte heller har utskottet
vid granskningen av de olika detaljerna i föreliggande förslag
funnit anledning till erinran. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka
att de i propositionen framlagda förslagen får utgöra grundval för prisregleringen
under förut angivna treårsperiod. Följaktligen avstyrker utskottet
motionen 1971: 1486, såvitt däri yrkats avslag på förevarande
proposition och hemställts om nytt förslag grundat på konsumentdelegationens
beräkningar.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet ej anser någon särskild
åtgärd påkallad från riksdagens sida i anledning av yrkandet i
motionen 1971: 1487 om viss avgiftsbeläggning av fodermjölkpulver.
Ej heller finner utskottet av Föreningen Svenska margarintillverkare anförda
synpunkter rörande fettvaruavgiftens storlek böra föranleda någon
sådan åtgärd. Utskottet vill erinra om att avgift som avses i förordningen
(1967: 340) med vissa bestämmelser om prisreglering på jordbrukets
område utgår med belopp som Kungl. Maj:t eller, efter Kungl.
Maj:ts bemyndigande, statens jordbruksnämnd bestämmer. När det gäller
förslagen rörande avgifterna för de olika varuområdena fordras sålunda
inte beslut av riksdagen i det enskilda fallet även om en redovisning
av förslagen är nödvändig för riksdagens bedömning av prisregleringsförslaget
i dess helhet.

Vad utskottet i det föregående förordat innebär att nuvarande principer
med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifter
för vissa viktiga varor skall gälla även i fortsättningen. De
normalinförselavgifter resp. principer för beräkning av rörliga avgifter,

JeU1971: 43

som nu gäller, överförs med vissa i propositionen angivna mindre undantag
till den nya regleringsperioden. Räknat i kronor per person beräknas
prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter med totalt ca 82
kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen kommer på mjölk, 27 kr. för
nyssnämnda regleringsår.

I motionen 1971: 1486 framhålls att de fortgående höjningarna av
livsmedelspriserna utgör en hård belastning särskilt för låginkomsttagarna
och barnfamiljerna. Enligt motionärernas mening har de senaste
årens utveckling stärkt skälen för en övergång till lågprislinje för jordbruksstödet.
Motionärerna föreslår att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
en utredning härom.

I anledning av förevarande motionsyrkande vill utskottet erinra om
att valet av metod, prislinje, för att finansiera kostnaderna för stödet till
jordbruksnäringen, efter att ha prövats i 1960 års jordbruksutredning,
ingående diskuterades i samband med att riksdagen år 1967 fastställde
riktlinjerna för den fortsatta jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stannade
departementschefen för att högprissystemet tills vidare borde bibehållas.
Det påpekades i sammanhanget att valet av prislinje i mycket
hög grad berodde på utvecklingen av det europeiska ekonomiska samarbetet.
Det konstaterades också att de flesta länder, däribland medlemmarna
i EEC, tillämpade högprissystemet. Departementschefen betonade
emellertid att en lågprislinje rent principiellt hade avsevärda fördelar
framför en högprislinje, inte minst med hänsyn till att de lägre
inkomsttagarna vid en lågprislinje får bära en mindre del av kostnaderna
för jordbruksstödet. Departementschefen underströk därför angelägenheten
av att frågan om möjligheterna att övergå till en lågprislinje
efter en tid ånyo prövades. Högprislinjen borde liksom dittills kunna
modifieras genom att bl. a. införselavgiftsmedel användes för att sänka
prisnivån. Mot vad departementschefen anfört hade riksdagen inte något
att erinra. Att såsom i vissa motioner föreslagits påyrka en ny utredning
rörande övergång till lågprislinje fann riksdagen mot bakgrund av det
anförda inte påkallat.

De synpunkter på frågan om valet av prislinje som anfördes av 1967
års riksdag äger enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Liksom hittills
bör tills vidare bibehållas ett högprissystem, som dock skall kunna
modifieras i olika hänseenden i prissänkande syfte. Förslaget till prisreglering
för den kommande treårsperioden är också, såsom framgår
av det föregående, utformat enligt dessa riktlinjer. Någon särskild utredning
om övergång till lågprislinje finner utskottet i enlighet med det
anförda inte erforderlig. Yrkandet härom i motionen 1971: 1486 avstyrks
därför. I anledning av det i samma motion framförda yrkandet
om undersökningar rörande distributionskostnaderna för livsmedel m. m.
vill utskottet erinra om att lantbruksekonomiska samarbetsnämnden har
möjlighet att ta initiativ till undersökningar som behövs för att få fram

JoU 1971:43

en helhetsbild av utvecklingen inom lantbrukssektorn. Ej heller i nu förevarande
avseende finner därför utskottet skäl föreslå någon särskild
åtgärd från riksdagens sida på grund av motionen 1971:1486.

Departementschefen anför att den med föreliggande förslag till prisreglering
avsedda prisförbättringen på mjölk givetvis kommer att innebära
en stimulans för mjölkproduktionen men att det emellertid kan
finnas anledning att även pröva andra vägar att stimulera denna produktion.
Enligt departementschefens mening bör i syfte att begränsa
nedgången av mjölkproduktionen göras en översyn av rationaliseringsstödet
för att möjliggöra att stöd övergångsvis skall kunna utgå även till
jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. Departementschefen
avser därför att återkomma till Kungl. Majit med förslag till uppdrag
åt lantbruksstyrelsen att utreda och lägga fram förslag till de ändringar
i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet som kan behövas för
detta ändamål. Utskottet finner i nuvarande läge välmotiverat att olika
vägar prövas i syfte att bryta den nedåtgående trenden i utvecklingen
av mjölkproduktionen, och utskottet kan för sin del tillstyrka departementschefens
förslag att i sammanhanget jämväl prövas möjligheterna
att utvidga stödet för rationaliseringsändamål till att övergångsvis kunna
omfatta även jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter. Det
långsiktiga målet för rationaliseringsverksamheten bör självfallet alltjämt
vara att skapa rationella jordbruksföretag, som har möjligheter
att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig produktion. Mot
bakgrund härav finner utskottet inte anledning tillstyrka förslaget i motionen
1971: 1482, att lantbruksstyrelsens aviserade översyn av reglerna
för rationaliseringsstödet bör inriktas på ett stöd av mera långsiktig karaktär.
De i motionen 1971: 1481 framförda önskemålen beträffande
utformningen av direktiven för nyssnämnda översyn påkallar enligt utskottets
mening ingen särskild åtgärd från riksdagens sida. Syftet med
motionen synes nämligen tillgodosett redan med Kungl. Maj:ts förslag.

I anledning av yrkandet i motionen 1971: 1485 om utredning angående
ett system med betald semester för jordbrukare vill utskottet erinra
om att riksdagen tidigare under denna session haft att behandla ett antal
motioner med yrkanden om utredning rörande möjligheterna att tillskapa
ett avbytarsystem för att bereda jordbrukarna tillfälle till ordnad
ledighet vid semester, sjukdom eller av andra skäl. Riksdagen har i enlighet
med utskottets förslag (JoU 1971: 6) anhållit att Kungl. Maj:t
överlämnar nämnda motioner till sambruksutredningen. I avvaktan på
resultatet av sambruksutredningens överväganden synes nu föreliggande
motionsyrkande inte böra föranleda någon vidare åtgärd från riksdagens
sida.

I prop. 1971: 74 angående stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m.
anmälde departementschefen att utredningen om stöd till sagda jord -

JoU 1971: 43

bruk föreslagit att ett belopp av 5 milj. kr. utöver nu utgående medel
under en femårsperiod skulle ställas till förfogande för målinriktade
forsknings- och utvecklingsprojekt rörande jordbruket i norra Sverige.
Enligt utredningens mening borde det övervägas att ta i anspråk införselavgiftsmedel
för ändamålet. Departementschefen avsåg att återkomma
till frågan i samband med anmälan av frågan om reglering av priserna
på jordbrukets produkter. Något förslag i frågan har emellertid inte
framlagts i förevarande sammanhang. Som departementschefen anfört
får utredningens förslag — i de delar som inte kan tillgodoses inom
ramen för forskningsmedel som anvisas budgetåret 1971/72 — på sedvanligt
sätt prövas i samband med övriga anslagsframställningar för
budgetåret 1972/73.

Utskottet har mot bakgrund av nu redovisade förslag av utredningen
om stöd till jordbruket i norra Sverige och de uttalanden som gjorts i
anslutning därtill i propositionerna 1971: 74 och 116 prövat i motionen
1971: 69 gjorda yrkanden om att medel ställs till lantbrukshögskolans
förfogande för en fortsatt kontinuerlig prövning vid Röbäcksdalen av
utländskt växtmaterial lämpat för norra Norrland och att möjligheterna
för en gemensam sortprövning och sortmarknad för Nordkalotten snarast
utreds.

Även utredningen om stöd till jordbruket i norra Sverige, m. m. ansåg
att möjligheterna att öka samarbetet på jordbruksforskningens område
mellan de nordiska länderna inom nordkalottområdet borde undersökas.
Vad gäller verksamheten vid Röbäcksdalen ansåg utredningen att,
med den kontaktpunkt mellan forskningen och det norrländska jordbruket,
som nämnda försöksanstalt utgör, förutsättningarna borde vara
goda för att forskningens rön förs ut till näringen. Utredningen förutsatte
att lantbrukshögskolan inte försvagar de resurser som disponeras
för det norrländska lantbruket utan snarare förstärker dessa. I prop.
1971: 74 anförde departementschefen att han inte hade något att erinra
mot bl. a. de principiella överväganden som utredningen lagt till
grund för sina förslag. Även om, som förut nämnts, önskemålet om att
få disponera vissa införselavgiftsmedel för berörda forskningsändamål
tills vidare inte kunnat tillgodoses anser utskottet mot bakgrund av de
uttalanden som departementschefen gjort i anslutning till utredningens
nu ifrågavarande förslag att det finns skäl att anta att syftet med motionen
1971: 69 kommer att tillgodoses utan särskild åtgärd från riksdagens
sida. Som framgår av skrivelse från Sveriges utsädesförening i
sammanhanget har nyligen under medverkan av företrädare för växtförädling,
växtodling och utsädeshandel uppgjorts ett handlingsprogram
för utsädesförsörjningen i de fyra nordligaste länen. Utsädesföreningen
är också beredd att stödja ett utvidgat samarbete inom Nordkalotten
rörande såväl växtförädling som sortprövning.

JoU 1971: 43

Utskottet vill i förevarande sammanhang avslutningsvis beröra en
fråga som aktualiserats till följd av förväntade ändringar i fråga om
prissättningen på kött den 1 juli 1971. Enligt nu föreliggande proposition
skall införselavgiften för kött vid nämnda tidpunkt höjas med 30 öre
per kg. För norra delarna av landet tillkommer samtidigt det särskilda
pristillägg på kött som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt vad utskottet
erfarit har Slakteriförbundet i skrivelse till statens jordbruksnämnd
påtalat att prishöjningen på kött — om den genomförs vid ett enda tillfälle
— kan förväntas medföra en kraftig snedvridning av slakteriernas
tillförsel av slaktdjur. Under juni månad beräknas slakten sålunda bli
mycket obetydlig, medan en kraftig slaktanhopning befaras under juli
månad. Ur personalsynpunkt kan det då bli mycket svårt för slakterierna
att klara av situationen, då sistnämnda månad normalt är lågproduktionstid
och semestertid för personalen. Med anledning härav har Slakteriförbundet
hemställt om åtgärder i syfte att åstadkomma ett successivt
ikraftträdande av bestämmelserna rörande prisstödet för kött av
nötkreatur till producenterna i norra Sverige. Enligt förbundet borde
stödet lämpligen delas upp i två lika delar, så att halvt pristillägg skulle
börja utgå den 1 juni 1971 och helt tillägg den 1 augusti 1971.

Utskottet är för sin del införstått med att det kan uppstå betydande
svårigheter för många slakterier att klara den arbetsanhopning som kan
väntas bli följden av att de nya bestämmelserna beträffande prissättningen
på bl. a. nötkött träder i kraft. Från denna synpunkt vore det
givetvis av värde om prishöjningen kunde genomföras etappvis och på
ett sådant sätt att en mera jämn tillförsel av djur till slakterierna kunde
komma till stånd. Enligt utskottets mening bör dock denna fråga kunna
lösas genom att jordbruksnämnden träffar överenskommelse med bl. a.
Slakteriförbundet om vissa avvikelser i fråga om ikraftträdandet av bestämmelserna
rörande pristillägg för nötkött till jordbruket i norra Sverige,
så att övergången till det nya systemet blir så smidig som möjligt.
Kungl. Maj:t bör kunna lämna jordbruksnämnden erforderligt bemyndigande
härtill.

Under åberopande av det anförda och med förmälan, att propositionen
1971: 116, såvitt den ej berörts i det föregående, inte föranlett någon
erinran från utskottets sida, hemställer utskottet
att riksdagen
dels

1. avslår motionen 1971: 1486, såvitt däri yrkats avslag på propositionen,

dels antager till propositionen fogade förslag till

2. lag om ändring i förordningen (1961:381) om tillverkning av
och handel med fodermedel m. m.,

JoU1971: 43

3. lag om ändring i förordningen (1967: 340) med vissa bestämmelser
om prisreglering på jordbrukets område,

4. förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),

dels

5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1971: 1487 godkänner de i det föregående förordade grunderna
för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för
tiden den 1 juli 1971—den 30 juni 1974,

6. medger att Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bestämmande,
statens jordbruksnämnd får vidta de åtgärder som behövs för att
genomföra prisregleringen under regleringsåret 1971/72,

7. godkänner vad i det föregående föreslagits om användningen av
införselavgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1971/72,
och av andra i samband med jordbruksregleringen inflytande
avgiftsmedel,

8. godkänner de förslag som lagts fram i det föregående rörande
användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller har influtit
under regleringsåret 1970/71 eller tidigare regleringsår och
av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår
influtna eller inflytande avgiftsmedel,

9. medger att återbetalningstiden för den rörliga kredit om högst
50 milj. kr. som i riksgäldskontoret står till förfogande för
Svensk kötthandel, ekonomisk förening, får förlängas till den
1 juli 1978,

10. godkänner vad som förordats angående ersättningen till jordbruket
för dess förluster till följd av prisstoppet,

11. meddelar regleringsföreningen Stärkelse- och bränneriintressenter
tillstånd att överta betalningsansvaret för ett lån på ca 2,3
milj. kr.,

12. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1971/72 under nionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 103 000 000 kr.,

13. anser motionen 1971: 1481 besvarad med vad utskottet i det
föregående anfört,

14. lämnar motionen 1971: 1482 utan åtgärd,

15. lämnar motionen 1971: 1485 utan åtgärd,

16. lämnar motionen 1971: 1486, såvitt den ej behandlats i det föregående,
utan åtgärd,

17. anser motionen 1971: 69 besvarad med vad utskottet anfört,

18. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört

JoU1971: 43

beträffande ikraftträdandet av vissa bestämmelser angående pristillägg
på kött till jordbruket i norra Sverige.

Stockholm den 25 maj 1971

På jordbruksutskottets vägnar
NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s)*, Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i
Västervik (s), Hedin (m), Magnusson i Grebbestad (s), Augustsson (s),
Kronmark (m)*, fru Lindberg (s), herrar Larsson i Borrby (c)*, Takman
(vpk), Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och fru
Theorin (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Takman (vpk) som anser att

dels det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”1 föreliggande”
och slutar på s. 10 med ”Kungl. Maj:ts förslag” bort ha följande
lydelse:

”1 föreliggande (lika med utskottet) sammanlagt

637 milj. kr. Tyngdpunkten i fråga om de föreslagna prishöjningarna
ligger på mjölkområdet. Enligt propositionen bör sålunda avräkningspriset
till jordbrukarna höjas kraftigt. Ändringarna i prisregleringen för
mjölk och mejeriprodukter syftar sålunda till en höjning av priset till
jordbrukaren på mjölk med 10 öre per kg under regleringsåret 1971/72
och till en ytterligare höjning av priset med 3 resp. 2 öre under de båda
därpå följande regleringsåren. Förslagen är enligt departementschefen
avsedda att förbättra lönsamheten och skall dessutom ge producenterna
en viss trygghet i planeringen.

Vid överläggningarna med jordbruksnämnden biträddes de framlagda
förslagen av jordbrukets förhandlingsdelegation men ej av konsumentdelegationen.
Sistnämnda delegation har för sin del varit beredd att acceptera
en flerårsuppgörelse, innefattande en betydande förbättring av
mjölkpriset. Den nivå, på vilken förslaget nu ligger, beräknas direkt
medföra en ökning av jordbrukarfamiljens inkomst på inemot 20 procent
för treårsperioden. Härtill kommer emellertid att inflationsregeln
ger jordbrukarna, förutom täckning för ökade driftskostnader, kompensation
för höjda levnadskostnader. Dessutom skall beaktas vinsten av

JoU 1971:43

den fortgående rationaliseringen inom jordbruket, som för 1960-talet beräknas
till omkring 6 procent per år. Vid en allmän prisuppgång av 4
procent om året kan den samlade ökningen av jordbrukarnas inkomster
under treårsperioden komma att bli 45—50 procent.

Konsumentdelegationen hade för sin del önskat stanna vid en nivå för
inkomstförstärkningen till jordbruket på totalt omkring 500 milj. kronor,
vartill skulle komma ett inflationsskydd.

Utskottet vill erinra om att konsumentpriserna på livsmedel ökade
starkt under 1969 och 1970. Från december 1968 till december 1969
uppgick ökningen enligt långtidsindex till 5,4 procent. Under 1970 var
ökningen ännu starkare och beräknades i konsumentprisindex till 7,2
procent från december 1969 till december 1970. Under de gångna månaderna
av 1971 har livsmedelspriserna för konsumenterna ökat ungefär
lika mycket som under hela 1969 eller med 5,3 procent fram t. o. m.
mars månad genom höjningen av mervärdeskatten vid årsskiftet. Dessa
fortgående höjningar av livsmedelspriserna utgör en hård belastning särskilt
för låginkomsttagarna och barnfamiljerna. I propositionen föreslås
att riksdagen skall godkänna ytterligare stora prishöjningar på livsmedel.
Räknat i kronor per person beräknas prisförslagen medföra ökade livsmedelsutgifter
med totalt ca 82 kr., varav 54 kr. år 1971/72. Huvuddelen
av ökningen kommer på mjölk, 27 kr. år 1971/72. Med hänsyn till
att barnfamiljernas förbrukning av just mjölk ligger väsentligt över genomsnittet
torde merkostnaderna för dessa familjer bli väsentligt större
än vad som framkommer om man utgår från de anförda siffrorna. Utan
att till alla delar instämma i konsumentdelegationens motiveringar anser
utskottet att dessa förslag borde legat till grund för propositionen i
stället för jordbruksnämndens förslag. Med hänsyn härtill anser utskottet
att nytt förslag till prisreglering i enlighet härmed bör utarbetas och
föreläggas höstriksdagen för beslut. Däremot har utskottet inte något att
erinra mot förslaget till medelsanvisning under prisregleringsanslaget.
Propositionen bör emellertid i övrigt såsom föreslagits i motionen 1971:
1486 avslås. I avvaktan på nytt förslag i ämnet bör hittillsvarande bestämmelser
i tillämpliga delar gälla t. v.

Utskottet finner mot bakgrund av vad nu anförts inte anledning att gå
in närmare på detaljerna i förevarande proposition eller i den i anslutning
därtill väckta motionen 1971: 1487.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att valet av metod, prislinje,
för att finansiera kostnaderna för stödet till jordbruksnäringen, efter
att ha prövats av 1960 års jordbruksutredning, ingående diskuterades
i samband med att riksdagen år 1967 fastställde riktlinjerna för den fortsatta
jordbrukspolitiken. I prop. 1967: 95 stannade departementschefen
för att högprissystemet tills vidare borde bibehållas. Det påpekades i
sammanhanget att valet av prislinje i mycket hög grad berodde på utvecklingen
av det s. k. europeiska ekonomiska samarbetet. Det konsta -

JoU 1971: 43

terades också att de flesta kapitalistiska länder, däribland medlemmarna
i EEC, tillämpade högprissystemet. Departementschefen betonade emellertid
att en lågprislinje rent principiellt hade avsevärda fördelar framför
en högprislinje, inte minst med hänsyn till att de lägre inkomsttagarna
vid en lågprislinje får bära en mindre del av kostnaderna för jordbruksstödet.
Departementschefen underströk därför angelägenheten av
att frågan om möjligheterna att övergå till en lågprislinje efter en tid
ånyo prövades. Högprislinjen borde liksom dittills kunna modifieras genom
att bl. a. införselavgiftsmedel användes för att sänka prisnivån. Mot
vad departementschefen anfört hade riksdagen inte något att erinra. I
motionen 1971: 1486 framhålls att prisutvecklingen i fråga om livsmedel
under de senaste åren ytterligare förstärkt skälen för en övergång till
lågprislinje för jordbruksstödet. Enligt motionärernas mening bör riksdagen
begära en utredning om detta. Utskottet kan för sin del ansluta
sig till detta förslag och tillstyrker därför motionsyrkandet. Likaså finner
utskottet sig böra biträda det i samma motion framförda förslaget
om vissa undersökningar beträffande distributionskostnaderna för livsmedel.
Utskottet anser det i likhet med motionärerna angeläget att utredningar
avseende prisutvecklingen och bakomliggande orsaker till prisoch
marginalförändringar på livsmedelsprodukter fortsätts och utvidgas
så att de kan läggas till grund för förslag om åtgärder för att nedbringa
den prisfördyring av livsmedlen som sker på vägen från jordbrukaren till
konsumenten.

Departementschefen har i förevarande sammanhang framfört tanken
på att, i syfte att begränsa nedgången av mjölkproduktionen, en översyn
bör göras av rationaliseringsstödet för att möjliggöra att stöd övergångsvis
skall kunna utgå även till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter.
Departementschefen avser därför att återkomma till Kungl.
Majit med förslag till uppdrag åt lantbruksstyrelsen att utreda och lägga
fram förslag till de ändringar i nuvarande föreskrifter för rationaliseringsstödet
som kan behövas för detta ändamål. Utskottet finner i nuvarande
läge välmotiverat att olika vägar prövas i syfte att bryta den
nedåtgående trenden i utvecklingen av mjölkproduktionen och utskottet
kan för sin del tillstyrka departementschefens förslag att i sammanhanget
jämväl prövas möjligheterna att utvidga stödet för rationaliseringsändamål
till att övergångsvis kunna omfatta även jordbruk med begränsade
utvecklingsmöjligheter. Det långsiktiga målet för rationaliseringsverksamheten
bör självfallet alltjämt vara att skapa rationella jordbruksföretag,
som har möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig
produktion. Mot bakgrund härav finner utskottet inte anledning tillstyrka
förslaget i motionen 1971: 1482, att lantbruksstyrelsens aviserade
översyn av reglerna för rationaliseringsstödet bör inriktas på ett stöd av
mera långsiktig karaktär. De i motionen 1971: 1481 framförda önskemålen
beträffande utformningen av direktiven för nyssnämnda översyn på -

JoU 1971:43

kallar enligt utskottets mening ingen särskild åtgärd från riksdagens sida.
Syftet med motionen synes nämligen tillgodosett redan med Kungl.
Majrts förslag.”

dels det stycke av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”augusti 1971” bort ha följande lydelse.

”Utskottet vill (lika med utskottet) juli 1971. För

de norra delarna av landet tillkommer då det särskilda pristillägg på kött
som nyligen beslutats av riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
i prop. 1971: 74 (JoU 1971: 33). Enligt vad (lika med utskottet)
augusti 1971.”

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”1. i anledning av motionen 1971: 1486, såvitt avser grunderna för
reglering av priserna m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden
den 1 juli 1971—den 30 juni 1974, m. m., avslår Kungl. Maj:ts
proposition 1971: 116,

2. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag rörande
övergång till lågprislinje för jordbruksprodukter,

3. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört rörande
behovet av undersökningar rörande distributionskostnaderna för
livsmedel, m. m.,

4. med bifall till motionen 1971: 1486, såvitt den ej behandlats i det
föregående, och i anledning av motionen 1971: 1487 i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller att Kungl. Maj:t förelägger höstriksdagen
nytt förslag till reglering av priserna på jordbruksprodukter,
grundat på konsumentdelegationens beräkningar,

5.—8. = 12.—15. i utskottets hemställan,

9.—10. = 17.—18. i utskottets hemställan.”

Särskilt yttrande

angående rationaliseringsstöd till jordbruk med begränsade utvecklingsmöjligheter
av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m),
Kronmark (m), Larsson i Borrby (c), Johansson i Holmgården (c) och
Berndtsson i Bokenäs (fp) som anför:

”Departementschefens förslag att lantbruksstyrelsen ges uppdrag att
utreda och framlägga förslag till rationaliseringsstöd även till jordbruk
med begränsade utvecklingsmöjligheter är enligt vår mening att hälsa
med tillfredsställelse. Vi vill i förevarande sammanhang framhålla angelägenheten
av att det fortsatta arbetet med jordbrukets rationalisering
inriktas på att av mindre och medelstora enheter successivt åstadkomma
bärkraftiga och effektiva familjejordbruk. Möjligheter bör även finnas

JoU 1971:43

att i vissa fall lämna rationaliseringsstöd till enheter som inte bedöms
kunna utvecklas till helt fullständiga företag. Likaså bör man överväga
att lämna rationaliseringsstöd till enheter där det kombinerade jord- och
skogsbruket ger tillfredsställande lönsamhet. Det kan exempelvis vara
motiverat att av arbetsmarknadsskäl stödja vissa temporära förbättringar
av produktionsbetingelserna. Sådant stöd bör också kunna anpassas till
de speciella förhållanden som råder i olika regioner. Mot bakgrund av
det anförda förutsätter vi att det i propositionen använda uttrycket
”övergångsvis” i anslutning till det föreslagna rationaliseringsstödet kommer
att ges en förhållandevis vid tolkning.”

MARCUS BOKTR. STHLM 1971 7 1 0 0 42