Jordbruksutskottets betänkande nr 24 år 1971

JoU 1971:24

Nr 24

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av motioner
angående jordbrukets rationalisering. >

Till jordbruksutskottet har hänvisats följande av utskottet til! behandling
i ett sammanhang upptagna motioner
dels motionen 1971:212 av herr Bohman m. fl. vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts att rationaliseringskungörelsen modifieras för att tillgodose
i motionen framförda synpunkter,
dels motionen 1971:269 av herr Berndtsson i Bokenäs m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om förslag
till sådan ändring i bestämmelserna om kreditgarantierna till jordbrukare
att även deltidsjordbrukare kan komma i åtnjutande av dessa
garantier,

dels motionen 1971:994 av herr Fågelsbo m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om att lantbruksstyrelsen
får i uppdrag att tillsammans med experter från lantbruksnämnderna
och jordbrukets organisationer företaga en översyn av rationaliseringsförordningen
i syfte att åstadkomma en uppmjukning av gällande
bestämmelser angående företagsstorlek samt möjligheter till
rationaliseringsstöd för deltidsjordbrukare,
dels motionen 1971: 1011 av herr Hedlund m. fl. vari, såvitt nu är i
fråga, hemställts

»2. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär sådana ändringar
i bestämmelserna rörande statligt stöd till jordbrukets rationalisering att

a. deltidsjordbruk erhåller möjlighet till rationaliseringsinsatser i likhet
med vad som förekommer för övriga jordbruk,

b. ett successivt uppbyggande av bärkraftiga familjejordbruk i första
hand grundas på åtgärder för förstärkning av de mindre brukningsenheterna,

c. även skogsdelen vid kombinerade brukningsenheter tas i betraktande
vid bedömningen av rationaliseringsåtgärderna,

d. möjligheter öppnas för enskilda personer att få statligt stöd för
förvärv av rena familjeskogsbruk,

4. att riksdagen beslutar att med hänsyn till miljövårdsaspekterna
stödgivning till den utanför det egentliga jordbruket förekommande s. k.
'fabriksmässiga’ produktionen av jordbruksvaror skall upphöra.»,

dels motionen 1971: 1017 av herr Jonasson m. fl. vari hemställts att
riksdagen medger att statlig kreditgaranti i fråga om stöd till jordbru -

Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 24

JoU1971:24

2

kets rationalisering får ges innehavare av deltidsjordbruk, även om
företaget inte ger denne hans huvudsakliga sysselsättning,

dels motionen 1971: 1019 av herr Josefson i Arrie m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kongl. Maj:t uttalar att det fortsätta
arbetet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet bör inriktas
på åstadkommande av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk i
enlighet med vad som i motionen anförts,

dels motionen 1971:1031 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl.
vari hemställts att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning i
syfte att åstadkomma en översyn av bestämmelserna för statlig lånegaranti
vid förvärv av jordbruksfastighet med bostad, även om jordbruket
inte är att betrakta som bärkraftigt jordbruk, och för statliga
bostadslån om den tänkta bostaden ligger utanför planlagt område.

Vidare torde få anmälas, att till jordbruksutskottet i förevarande sammanhang
inkommit en skrift från näringsfrihetsombudsmannen den
31.3.1971.

Utskottet. I ett antal motioner till årets riksdag har framlagts flera
förslag syftande till ändringar i olika avseenden av gällande bestämmelser
i fråga om stödet till jordbrukets rationalisering. Förslagen
överensstämmer i allt väsentligt med motionsyrkanden som tidigare
behandlats av riksdagen såväl år 1967, när riktlinjerna för den
nuvarande jordbrukspolitiken fastställdes, som vid ett flertal senare
tillfällen.

Enligt 1967 års riksdagsbeslut angående jordbrukspolitiken skall en
fortsatt, snabb rationalisering av jordbruket främjas. Det innebär bl. a.
att statens insatser på detta område skall medverka till att göra jordbruksföretagen
så effektiva som möjligt. Uppbyggnaden av effektiva
jordbruksföretag bör i princip ske utan begränsning till någon särskild
företagsform. Vidare bör rationaliseringsarbetet, med hänsyn till de effektiviseringsvinster
som därvid kan åstadkommas, särskilt främja specialisering
och övergång till drift i större skala inom jordbruksprodukr
tionen. Statligt ekonomiskt stöd bör utgå endast till jordbruksföretag
som äger eller kan förutses inom nära framtid få förutsättningar för
rationell jordbruksdrift.

I motionen 1971: 1019, vari erinras om att brukningsenhetema inom
det svenska jordbruket till ca 80 procent består av gårdar med mindre
än 20 ha åker, framhålls att det primära målet för rationaliseringsverksamheten
måste vara att göra sådana enheter bärkraftiga. Enligt motionärerna
ger erfarenheterna av den hittillsvarande tillämpningen av
jordbrukspolitiken vid handen att större enheter ofta ges företräde vid
beviljande av kreditgarantier, medan mindre och ibland även förhållandevis
stora familjejordbruk kan förvägras stöd. Enligt motionärernas
mening ger detta anledning för riksdagen att uttala att det fortsatta ar -

JoU 1971: 24

3 i ' t tv» »1<!

betet för jordbrukets rationalisering i främsta rummet bör inriktas på
åstadkommande av bärkraftiga och effektiva familjejordbruk. Även i
motionen 1971: 1011 framförs ett motsvarande yrkande.

Motionsyrkanden av samma innebörd som de nu föreliggande har
behandlats av riksdagen varje år sedan 1967 utan att föranleda någon
riksdagens åtgärd. Det har därvid bl. a. framhållits att kreditgarantiramarna
för jordbrukets rationalisering varit så stora i förhållande till
behovet av garantier för större företag, att familjejordbuken inte kunde
väntas bli tillbakasätta utan tvärtom fick möjlighet till ökat kreditstöd.

Utvecklingen kan enligt utskottets mening alltjämt inte anses ge belägg
för de i motionerna uttryckta farhågorna för att familjejordbruket
kommer i efterhand i rationaliseringsverksamheten. Enfämiljsjordbruken
dominerar tvärtom starkt bland de företag sorn sedan 1967
erhållit statligt stöd. Stödet har därvid i stor utsträckning inriktats på
en successiv yttre rationalisering av företagen. I detta sammanhang
kan nämnas att under budgetåret 1969/70 kreditgaranti ramarna för
jordbrukets rationalisering endast utnyttjades till ca 50%. Någon
anledning för riksdagen att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt i
förevarande fråga synes under angivna förhållanden inte föreligga.

1967 års riksdag beslöt att tillkomsten och fortvaron av deltidsjordbruk,
vars innehavare har sin huvudsakliga sysselsättning utanför jordoch
skogsbruksnäringen, inte längre skulle främjas genom ekonomiskt
stöd. Flertalet av de i detta utlåtande behandlade motionerna innehåller
yrkanden om att deltidsjordbrukare åter skall kunna få sådant stöd.
Sålunda hemställs i motionerna 1971: 269 och 1971: 1017 att deltidsjordbrukare
skall kunna erhålla stöd i form av kreditgaranti. Även i motionerna
1971:212, 1971:994 och 1971:1011 görs uttalanden till förmån
för införande av rationaliseringsstöd till deltidsjordbruk.

Motionsyrkandena motiveras bl. a. med att kombinationen av arbete
i jordbruk och inom annan verksamhet är värdefull för samhället och
därför bör tas till vara i den utsträckning som är praktiskt och ekonomiskt
möjlig. Enligt motionärernas mening innebär ett upprätthållande
av deltidsjordbruket bl. a. att trycket på bostadsmarknaden avlastas och -att möjligheterna att hålla landskapet öppet ökas, varigenom landsbygdens
rekreations- och trivselvärden bättre kan tillvaratas.

Även motionsyrkanden av nu ifrågavarande innebörd har ett flertal
gånger prövats av riksdagen, senast föregående år. utan att föranleda
någon riksdagens åtgärd. Det har bl. a. uttalats att bärande skäl talar
för att de statliga resurser, som ställs till förfogande för jordbrukets
rationalisering, alltjämt bör inriktas på uppbyggnad av enheter av sådan
storlek, att de har möjligheter att på sikt bedriva en effektiv och konkurrenskraftig
produktion. Dessa företag är nämligen ofta mycket
kapitalkrävande, varför behovet av finansieringsstöd till dem är stort.
Utskottet kan inte finna att i de nu väckta motionerna anförts några
skäl som motiverar att riksdagen ändrar inställning till frågan om stöd

. .

' t'i-t

,r t

■:v

: . i

. (Krtv;

, / v.

.v.

■i :

t " r ro:;

t ■ ».MJ.BS.
• : V v

Y<.

’ i > I--*

; *.;yt
, , y-i: ■ ■ U.

-sO

• v

*: tfir'. *u

V - '•

JoU 1971:24

4

åt deltidsjordbruken. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrks således
av utskottet. I överensstämmelse med det anförda avstyrks även övriga
i motionerna 1971: 212, 1971: 994 och 1971: 1031 framförda förslag om
stöd till mindre och ej bärkraftiga jordbruk m. m.

I motionen 1971: 212 föreslås vidare att rationaliseringsstöd skall utgå
även till kombinerat jord- och skogsbruksföretag. Stödgivning till dylika
företag behandlas även i motionen 1971: 1011, vari framhålls angelägenheten
av att uppspjälkningen av lantbruksföretaget i en skogsdel
och en jordbruksdel vid beslut om statligt rationaliseringsstöd upphör.
Utskottet får härvidlag erinra om att som villkor för statligt ekonomiskt
stöd till kombinerade jord- och skogsbruk gäller att jordbruksdelen har
sådan omfattning och effektivitet att investeringarna i den delen blir
lönsamma. I anledning av motionsyrkanden av i huvudsak samma innehåll
som de nu behandlade uttalade jordbruksutskottet år 1967 att lönsamhetskravet
innebär att i jordbruksdelen insatt arbete och kapital
skall ge full timersättning resp. normal förräntning. Eventuellt bristande
lönsamhet i jordbruksdelen bör inte anses kunna kompenseras genom
förekommande överskott från skogsbruksdelen. Detta skulle givetvis
inte hindra att den som saknar full sysselsättning i jordbruksdelen kan
komplettera med arbete i egen skog, varigenom företaget i dess helhet
kan komma att uppvisa full bärkraft. Nämnda motioner vid 1967 års
riksdag föranledde i övrigt inte någon riksdagens åtgärd.

Av det sagda framgår att rationaliseringsstöd till kombinerade jordoch
skogsbruk kan utgå om bl. a. nyssnämnda lönsamhetskrav är uppfyllt.
Vidare kan, såsom framhölls i jordbruksutskottets utlåtande
1969: 7 över motioner i hithörande ämne, statligt stöd under vissa förutsättningar
utgå vid yttre rationalisering i form av tillskottsförvärv av
skogsmark till brukningsenhet, antingen denna består av enbart jordbruksmark,
enbart skogsmark eller en kombination av båda. Utskottet
finner för sin del inte skäl att föreslå någon ändring av angivna riktlinjer
för stöd till kombinerade jord- och skogsbruk, varför utskottet anser
att föreliggande motionsyrkanden bör lämnas utan åtgärd.

De båda sist behandlade motionerna innehåller även förslag om att
statligt stöd till animalieproduktion utanför jordbruket, dvs. utan samband
med växtodling, inte längre skall utgå. Enligt motionärernas mening
innebär tillkomsten av ytterligare sådan produktion antingen att en
från avsättningssynpunkt ogynnsam ökning av animalieproduktionen
åstadkommes eller att jordbrukare med växtodling måste upphöra med
animalieproduktionen, varigenom jordbruksföretagens möjligheter till
full och jämn sysselsättning försämras. I motionen 1971: 1011 uttalas
även tveksamhet om lämpligheten av statligt stöd för stordrift inom
animalieproduktionen med hänsyn till företagens föroreningseffekt och
miljöförstörande konsekvenser.

Enligt utskottets mening är det alltjämt angeläget att statligt stöd kan
utgå till uppbyggnad av rationella jordbruksföretag utan begränsning

JoU 1971:24

5

till någon särskild företagsform samt att specialisering och drift i större
skala särskilt främjas. En återgång till tidigare system med generella
begränsningar vid stödgivning i fråga om företagsstorlek m. m. vill utskottet
därför inte förorda. Som tidigare anförts av jordbruksutskottet
(1970: 13) vid behandlingen av hithörande frågor bör givetvis frågan
om stöd till uppbyggnad av animalieproducerande företag av stor omfattning
noggrant prövas med hänsyn till bl. a. de sanitära förhållandena
och till marknadssituationen. Enligt utskottets mening har de av lantbruksstyrelsen
utfärdade tillämpningsföreskrifterna utformats på ett
sätt som torde garantera att nu angivna förhållanden tillfredsställände
beaktas vid lantbruksnämndernas prövning av de olika förekommande
fallen. Utskottet finner därför att föreliggande motionsförslag inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

I anledning av ett i motionen 1971: 1011 framlagt förslag om att
öppna möjligheter för enskilda personer att få statligt stöd för förvärv
av rena familjeskogsbruk vill Utskottet erinra om att riksdagen nyligen
på utskottets förslag (JoU 1971:14) beslutat lämna ett motsvarande
yrkande utan åtgärd i avvaktan på skogspolitiska utredningens kommande
betänkande. Utskottet föreslår att nu ifrågavarande yrkande på
enahanda sätt lämnas utan åtgärd av riksdagen.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att riksdagen lämnar utan åtgärd motionerna 1971: 269, 1971: 994,
1971: 1017, 1971: 1019 och 1971: 1031 ävensom motionen 1971:
212, såvitt avser modifieringar i kungörelsen (1967: 453) om statligt
stöd till jordbrukets rationalisering m. m., samt motionen
1971: 1011, såvitt avser punkterna 2. a—d och 4 i motionsyrkandet.

Stockholm den 1 april 1971

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit: herrar Hansson i Skegrie
(c). Mossberger (s), Antby (fp), Johanson i Västervik (s), Hedin (m),
Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad (s), Augustsson (s), Kronmark
(m)*, fru Lindberg (s), herr Takman (vpk), fru Thorsson (s), herrar
Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp) och fru Theorin
(s), dock att vid behandlingen av motionerna 269 och 1017 herr Leuchovius
(m) deltagit i stället för herr Kronmark (m).

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Hansson i Skegrie (c), Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c), '

JoU 1971:24

6

Kronmark (m), Johansson i Holmgården (c) och herr Berndtsson (fp)
som anser att

dels andra stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Enligt 1967 års riksdagsbeslut skall en fortsatt, snabb rationalisering
av jordbruket främjas. Det innebär bl. a. att statens insatser på detta
område skall medverka till att göra jordbruksföretagen så effektiva sorn
möjligt. Samtidigt som rationaliseringsarbetet särskilt skall främja specialisering
och övergång till jordbruksdrift i större skala, skall möjligheterna
till ett successivt uppbyggande av jordbruksföretagen mot allt
effektivare enheter tillvaratas. I anslutning till dessa uttalanden konstaterade
riksdagen att till följd av föreliggande struktur inom jordbruket
rationaliseringsverksamheten under överskådlig tid väntades
komma att domineras av arbetet med att bygga upp bärkraftiga familjejordbruk.
»

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med »Motionsyrkanden
av» och slutar med »inte föreligga» bort ha följande
lydelse:

»Enligt utskottets uppfattning kan det inte bestridas att den hittillsvarande
tillämpningen av 1967 års riktlinjer synes innebära att förhållandevis
stora enheter ges företräde vid beviljandet av kreditgarantier
för jordbrukets rationalisering, medan mindre och medelstora familjejordbruk
vägras sådant stöd. Det finns därför enligt utskottets mening
skäl för riksdagen att närmare än som skedde år 1967 förtydliga sin
ståndpunkt och uttala sig för att det fortsatta arbetet med jordbrukets
rationalisering även bör inriktas på att av mindre och medelstora enheter
successivt åstadkomma bärkraftiga och effektiva familjejordbruk.
Möjligheter bör även finnas att i vissa fall lämna rationaliseringsstöd
till enheter som inte bedöms kunna utvecklas till helt fullständiga företag.
Det kan exempelvis vara motiverat att av arbetsmarknadsskäl
stödja vissa temporära förbättringar av produktionsbetingelserna. Sådant
stöd bör anpassas till de speciella förhållanden som råder i olika
regioner.»

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 3 börjar med »Även
motionsyrkanden» och som på s. 4 slutar med »bärkraftiga jordbruk»
bort ha följande lydelse:

»Enligt 1967 års riksdagsbeslut om riktlinjer för jordbrukspolitiken
bör statligt kreditstöd lämnas endast till jordbruksföretag vars jordbruksdrift
är eller inom nära framtid kan göras effektiv och rationell.
Frånsett denna utgångspunkt finns det enligt utskottets mening starka
skäl för att stöd ges även till deltidsjordbruk, vid vilken företagsform
driften med hjälp av modern teknik lika väl som vid andra jordbruk
kan göras effektiv. Det är även, såsom framhållits i motionerna, från
flera synpunkter av värde att på landsbygden ha kvar nu ifrågavarande
bebyggelse och befolkning. Bl. a. lättar detta trycket på bostadsmark -

JoU 1971:24

7

naden i tätorterna. Genom förbättrade kommunikationsmöjligheter spelar
avståndet mellan exempelvis bostad och arbetsplats allt mindre roll.
Genom kombinationen med jordbruk kan det vidare bli möjligt för
hantverkare och andra yrkesutövare att få en god försörjning. Även
från landskapsvårdssynpunkt är det värdefullt att deltidsjordbruk bevaras.
Dessa jordbruks fortbestånd torde nämligen ofta vara en förutsättning
för att bygden skall kunna hållas levande. Utskottet finner det
således angeläget, att statlig kreditgaranti till de ändamål som anges
i kungörelsen (1967: 453) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering
m.m. kan ges innehavare av deltidsjordbruk, även om företaget
inte ger denne hans huvudsakliga sysselsättning. En ändring av bestämmelserna
i angivna riktning bör därför vidtagas.»

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Av det»
och slutar med »utan åtgärd» bort ha följande lydelse:

»De angivna principerna medger att stöd till rationalisering av kombinerade
jord- och skogsbruksföretag kan utgå, dock endast i vissa
fall. Sådana kombinerade företag utgör emellertid i stora delar av vårt
land den mest rationella företagstypen. Vid lönsamhetsprövningen av
en rationaliseringsåtgärd bör enligt utskottets mening i fortsättningen
inte göras en uppspjälkning i en jordbruks- och en skogsdel, utan företaget
bör betraktas som en enhet och totaleffekten för hela företaget
av rationaliseringsåtgärden bör läggas till grund för bedömningen.»

dels det stycke i utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Enligt
utskottets» och som på s. 5 slutar med »riksdagens sida» bort ha följande
lydelse:

»1967 års riksdagsbeslut innebär att statligt rationaliseringsstöd kan
ges åt specialiserad animalieproduktion utan anknytning till växtodling.
Vid prövning om en investering är önskvärd från allmän synpunkt skall
dock beaktas bl. a. marknadssituationen inom landet för den produkt
investeringen avser. Såsom framhålls i förevarande motioner kan uppbyggandet
av animalieproduktion i stordrift utan samband med växtodling
medföra besvärande överproduktion och avsättningssvårigheter
för ifrågavarande produkt, varav kan följa ökade anpassningssvårigheter
för många egentliga jordbruk. Stordrift inom animalieproduktionen
medför även i många fall betydande sanitära olägenheter. Mot
denna bakgrund vill utskottet uttala att stor återhållsamhet bör iakttagas
vid lämnandet av statligt stöd till nu ifrågavarande specialiserade animalieproduktion.
Prövningen med avseende på miljöeffekterna bör i
vart fall vara mycket noggrann. Vidare bör synnerlig hänsyn tas till
marknadssituationen för den aktuella produkten.»
dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen i anledning av motionerna 1971:269, 1971:994,
1971: 1017, 1971: 1019 och 1971: 1031 ävensom motionen 1971:
212, såvitt avser modifieringar i kungörelsen (1967:453) om

JoU1971: 24

^ > , ?;>v

statligt stöd till jordbrukets rationalisering m. m., samt motionen
1971: 1011, såvitt avser punkterna 2. a—d och 4 i motionsyrkandet,
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet ..' ,<■

anfört beträffande den fortsatta tillämpningen av jordbrukspolitiken
i vad avser stödet till jordbrukets rationalisering.» , ,. , ... ;

v-.- '-.... • .••• V-t. v*;!.*

:■ .■ n ; a : !■ i ■’

-v I . . jin y.h 1 i Mit ■’ i' : Hll

. .. ........ '■* •

.. • •< •; ».Jjji,

sru., .• A ..'C’>7v

. ■ v 'i ' - ,i . .'V"! . .’ ■ !i ■ :tu ', . • 1i

I- . ' , > ■ ... ' 'c;5i ,1

- i,, i *■ ■. r.. .5 ■

... .; . . . v . rV',. V i

, ! . ,1. . J • . . ' ,. ■! V -A f . • ’ ‘I " VV

•i.'*,;- . .... - v :w/ Vt. *. . - ’ '. aVV - v",* ■

• i,", v. ' : i -t '.v ,; - .< t; .-i.

. t >k>. >/../■. .t

'. .i ■< '' V ■>■. •> :;vr IJi-rfV

■.t: ' ,, : ' '.'Vi '.i'.'.

: -T i:...-. , ti..iY

. r- .. ..t.v i.-. t v. .- Vrt rv

. >•,vh'.' ■ :* i ■ ~ • ■ ■ ~ s

v' ‘v.A, ') ’f-.' ..r A .. : 1 . v ‘v • • , v tv.. ; ...ji

- ■ . .■ v ■

' -.v. V .. 'iv„- ' v- vt.s,:- :>/.• ■ . ::V '

■ -jf J' . ■■■.'. ■" .,-r »vftAuiS:

ir, ■ r ~

v....... .. / ■ . , j ... ,v v - :vt-v i... .’.

• t .yr1;).!1.’ 'i>>

'■! \.'<vi

, j; t t: 4>, • •'

. - ;■ ■■. ' - . . . . • .. a U;i r„... ,

; i . , - • ■ v;'- .v ... t ■ -.7< - 1

■; A■ ... . 1 ...... ::. - ' '»•!>»;.. <*KP,

.. t. , v,.A

K L Beckmans Trycktritr AB > Stockholm