Jordbruksutskottets betänkande nr 1 år 1971 JolJ 1971:1

Nr 1

Jordbruksutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna på
driftbudgeten för budgetåret 1971/72 inom jordbruksdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner.

DRIFTBUDGETEN

NIONDE HUVUDTITELN

JORDBRUKSDEPARTEMENTET M. M.

1. Jordbruksdepartementet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen
nr 1, bilaga 11, framlagda förslag (punkten A 1, s. 9—10 i utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 4 januari
1971) och hemställer

att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 5 699 000 kr.

2. Lantbruksrepresentanter. Kungl. Maj:t har (punkten A 2, s. 10) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72
anvisa ett förslagsanslag av 653 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 488 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1015 av
herr Johansson i Holmgården m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhåller att en tjänst som lantbruksrepresentant
med öststaterna som verksamhetsområde snarast måtte inrättas.

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från lantbruksstyrelsen
och Lantbrukarnas riksförbund. Se bilaga till detta utlåtande.

Utskottet. I motionen 1971: 1015 har väckts förslag om att förstärka
den svenska utlandsrepresentationen med en representant för fackbevakning
av frågor främst på jordbrukets område av vetenskaplig-teknisk
och marknadsmässig art inom de s. k. öststaterna. Motionärerna framhåller
att jordbrukets ställning i dessa länder är en central politisk och
ekonomisk fråga och att utvecklingen av jordbruksproduktionen där ur
jordbruksteknisk synpunkt har många intressanta aspekter även för vårt
land. Enligt motionärernas mening har den ordinarie utlandsrepresentationen
begränsade möjligheter att bevaka dessa frågor. De synpunkter
som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande delas av de i ärendet
hörda remissinstanserna. Lantbruksstyrelsen anser sålunda att det med

Riksdagen 1971.16 sami. Nr 1

JoU 1971:1

2

hänsyn till de alltjämt bristfälliga kunskaperna om den intressanta utveckling,
som pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska staternas
jordbruk, onekligen vore av värde med en fortlöpande metodisk bevakning.
En dylik bevakningsuppgift tillgodoses enligt styrelsens mening
bäst genom en på platsen stationerad, kvalificerad fackman. Huruvida
detta bör föranleda inrättandet av en ny tjänst som lantbruksrepresentant
eller kan lösas genom omdisponering av befintliga resurser på området
undandrar sig dock styrelsens bedömande. Lantbrukarnas riksförbund
framhåller att den omvandling och expansion, som präglar jordbruket
i åtskilliga länder, inte minst i öststaterna, motiverar ytterligare
förstärkning av lantbrukets utlandsrepresentation, öststaterna ej undantagna.
Förbundet tillstyrker därför motionärernas förslag om en tjänst
som lantbruksrepresentant med sistnämnda stater som verksamhetsområde.

Utskottet vill erinra om att inom den svenska utlandsrepresentationen
f. n. finns tre speciella lantbruksrepresentanter, placerade i resp. Bonn,
Bryssel och Washington. Dessa lantbruksrepresentanter har till uppgift
att inhämta och förmedla kunskaper om jordbruket, skogsbruket och
fisket samt därmed sammanhängande näringar i de länder eller internationella
organisationer som ingår i deras verksamhetsområden. Enligt
utskottets mening är den specialbevakning av hithörande frågor som utförs
av nämnda lantbruksrepresentanter av stort gagn och fyller alltjämt
ett angeläget syfte. Behovet av att vidga marknaden för bl. a.
svenska jordbruksprodukter talar emellertid enligt utskottets uppfattning
för att jämväl utvecklingen inom de östeuropeiska staternas jordbruk
noga följs från svenskt håll. En förstärkning av den svenska utlandsrepresentationen
på jordbrukets område därstädes bedömer utskottet
sålunda vara väl motiverad, men det torde böra få ankomma på Kungl.
Maj:t att närmare pröva hur denna fråga lämpligen bör lösas samt att
vidtaga de åtgärder som kan befinnas erforderliga i sammanhanget.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag under förevarande punkt, hemställer
att riksdagen

1. i anledning av motionen 1971: 1015 som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad utskottet i det föregående anfört beträffande
utlandsrepresentationen på jordbrukets område,

2. till Lantbruksrepresentanter för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 653 000 kr.

3. Kommittéer m. m. och Extra utgifter. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna A 3—A 4, s. 11) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

2. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 300 000 kr.

JoU 1971:1

3

JORDBRUKETS RATIONALISERING M. M.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 3, s. 17) och hemställer

att riksdagen till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
3 195 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Kungl. Majit har (punkten
B 4, s. 18—19) föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret
1971/72 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering intill ett
belopp av 15 000 000 kr., dels till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 505 av
herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att
statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga
bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationalisering
gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av
landet där sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 7).

Utskottet. Enligt de riktlinjer som fastställdes för jordbrukspolitiken
av 1967 års riksdag borde en begränsning ske av bidragsgivningen till
åtgärder för inre rationalisering. Riksdagens beslut innebar att bidrag
skulle kunna utgå till investeringar vid brukningsenheter, som till följd
av genomgripande och kapitalkrävande yttre rationalisering eller fastighetsreglering
hade ett speciellt och i tiden koncentrerat investeringsbehov,
som kunde antas medföra likviditetssvårigheter. Bidrag avsågs
också kunna utgå till vissa större torrläggningsföretag. Enligt uttalande
av jordbruksutskottet (JoU 1967: 25) utesluter angivna riktlinjer ej att
bidrag, då särskilda omständigheter talar härför, lämnas även till investeringar
av i och för sig begränsad omfattning. Bidrag som beräknas
till högst 25 procent av godkänd kostnad för investeringen bör i regel
ej lämnas, när bidraget skulle bli lägre än 5 000 kr. Om lantbruksnämnd
finner åtgärd vara av särskild betydelse för ett företags uppbyggnad
till en rationell enhet, bör nyssnämnda nedre gräns vara 3 000
kr. Vid tillämpningen av regeln angående lägsta bidragsgräns bör rationaliseringsföretag
som berör flera jordbruksföretag, exempelvis torrläggningsföretag,
betraktas som en enhet.

I motionen 1971: 505 understryks att en fullgod dränering är en
grundläggande förutsättning för en effektiv växtodling. Enligt motionä -

JoU 1971:1

4

rernas mening föreligger för närvarande stora brister i detta avseende.
Motionärerna framhåller att den restriktivitet som gäller i fråga om
statligt stöd till dikning lett till en radikal minskning av ifrågavarande
verksamhet. Enligt motionärernas mening bör den form av grundförbättring
som dikning utgör frikopplas från åtgärder för yttre rationalisering.
Stöd i form av bidrag bör kunna lämnas för täckdikning av all åker
som bedöms bli bestående på längre sikt. Vidare anser motionärerna att
inom de delar av landet där stöd utgår till särskild rationalisering statsbidrag
bör kunna utgå enligt de regler som gäller för sagda verksamhet.

Utskottet vill erinra om att syftet med nuvarande bidragsregler är att
stimulera till en önskvärd strukturrationalisering inom jordbruket. Ett
oreserverat bifall till motionärernas förslag skulle otvivelaktigt kunna
leda till att åtskilligt av den avsedda stimulansverkan gick förlorad. Utskottet
anser dock, mot bakgrund av erfarenheterna från hittillsvarande
tillämpning av de år 1967 fastställda reglerna för rationaliseringsverksamheten
att det kan ifrågasättas om inte bestämmelserna givits en
alltför snäv utformning, när det gäller minimibeloppet för bidrag till
inre rationalisering. Gällande bidragsgräns av 5 000 kr. svarar mot en
investeringskostnad av 20 000 kr. Med nuvarande kostnader för exempelvis
täckdikning krävs att den areal som skall dikas uppgår till 8 å 10
ha. Även med de undantagsregler som nu finns torde det inte ha kunnat
undvikas att i åtskilliga fall angelägna rationaliseringsåtgärder försvårats
eller förhindrats därigenom att berörda areal i förekommande fall
inte uppgått till nämnda storlek. Enligt utskottets mening talar starka
skäl för att reglerna angående lägsta bidragsgräns ändras så att densamma
fastställs till 2 500 kr. Med undantag för vad här förordats
synes motionen 1971: 505 inte böra föranleda någon vidare åtgärd.

Vad gäller anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m.
tillstyrker utskottet Kungl. Maj-.ts förslag att detsamma för nästa budgetår
upptas till 14 milj. kr. Likaså tillstyrker utskottet en oförändrad
bidragsram av 15 000 000 kr. för ändamålet. Av sistnämnda belopp bör
10 milj. kr. avse yttre rationalisering och 5 milj. kr. inre rationalisering.
Kungl. Maj:t bör liksom hittills kunna jämka fördelningen mellan angivna
ändamål.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. i anledning av motionen 1971: 505, såvitt nu är i fråga, godkänner
vad utskottet anfört i fråga om lägsta gräns för bidrag till
inre rationalisering,

2. a. medger att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till
jordbrukets rationalisering intill ett belopp av 15 000 000 kr.,

b. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 14 000 000 kr.

JoU 1971:1

5

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten B 5, s. 19—20) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

7. Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. Kungl.
Maj:t har (punkten B 7, s. 24—25) föreslagit riksdagen att dels medge
att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till särskild rationalisering
intill ett belopp av 17 000 000 kr., dels till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder
i Norrland, m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 10 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 505 av
herr Johansson i Holmgården m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts
att riksdagen beslutar om sådan ändring i gällande bestämmelser att
statsbidrag för täckdikning kan utgå i samtliga fall då åkerjorden i fråga
bedöms bli bestående på längre sikt och att den för s. k. särskild rationalisering
gällande högre bidragsprocenten skall tillämpas inom de delar av
landet där sådan verksamhet bedrivs. (Se även B 4).

Utskottet. Beträffande yrkandet i motionen 1971: 505 får utskottet
hänvisa till vad utskottet i det föregående anfört under punkten 5 (B 4).

Kungl. Maj:ts förslag rörande nu ifrågavarande anslag kan utskottet
tillstyrka.

Utskottet hemställer i enlighet med det anförda
att riksdagen

1. lämnar motionen 1971: 505, såvitt nu är i fråga, utan åtgärd,

2. a. medger att under budgetåret 1971/72 statsbidrag beviljas till
särskild rationalisering intill ett belopp av 17 000 000 kr.,

b. till Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland,
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
10 000 000 kr.

8. Befrämjande av husdjursaveln m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna B 9—B 13, s. 26—30) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Befrämjande av husdjursaveln m. m. ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.,

2. till Statens hingstdepå och stuteri ett förslagsanslag av 1 528 000
kr.,

3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag
av 96 000 kr.,

lf Riksdagen 1971. 16 sami. Nr 1

JoU 1971:1

6

4. till Bidrag till Svensk matpotatiskontroll ett reservationsanslag av
110 000 kr.,

5. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag av
500 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JORDBRUKSPRISREGLERING

9. Statens jordbruksnämnd. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten C 1, s. 31—33) och hemställer

att riksdagen till Statens jordbruksnämnd för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 9 156 000 kr.

10. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten C 3, s. 34—35) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 34 300 000 kr.

11. Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket och Bidrag till
permanent skördeskadeskydd. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna C 5—C 6, s. 35—36) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket ett reservationsanslag
av 1 218 000 kr.,

2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd ett anslag av
30 000 000 kr.

12. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Kungl. Majit
har (punkten C 7, s. 37—38) föreslagit riksdagen att till Administration
av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett
förslagsanslag av 12 453 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 10 400 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 213 av herr Larsson i Öskevik m. fl. vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär skyndsam översyn
av jordbrukets skördeskadeskydd genom skördestatistiska nämnden eller
på annat sätt, främst avseende

1. sänkt självrisk,

2. indelning i mindre skördeuppskattningsområden, som är geogra -

JoU 1971:1

7

fiskt och odlingsmässigt enhetligare, så att en rättvisare skördeskadeersättning
kan uppnås,

3. infogande i skördeskadesystemet av grödor, som hittills lämnats
utanför, t. ex. yrkesfruktodlingen samt

4. möjligheter till tidigare utbetalning av skördeskadeersättningarna,
dels motionen 1971: 271 av herrar Persson i Heden och Jonasson vari

hemställts att riksdagen i fråga om skördeskadeskyddet medger, att ramen
för de behovsprövade bidragen fastställs till två procent av de utgående
allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador eller, om beräkning
enligt denna regel ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000
kr.,

dels motionen 1971: 420 av herr Kronmark m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t uppdrager åt Kungl. Maj:t att genom
skördestatistiska nämnden utreda förutsättningarna för sådana ändringar
i skördeskadeskyddet att, enligt vad som anförts i motionen, utbetalningen
av ersättningarna kan ske samma år som skördeskadan uppstått
samt att riksdagen beslutar att, med verkan redan i fråga om skador
på 1971 års skörd, höja den för behovsprövade bidrag avsedda andelen
av skördeskademedlen från en till två procent,

dels motionen 1971: 977 av herr Adolfsson m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att skördestatistiska
nämnden ges i uppdrag att utreda möjligheterna till en säkrare bedömning
av skördeskador,

dels motionen 1971: 996 av herr Gustafsson i Stenkyrka vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om översyn av det
obligatoriska skördeskadeskyddet, varvid bör övervägas en bättre samstämmighet
mellan landets olika delar samt en lägre självrisk, behovet av
ökade resurser och förbättrad teknisk utformning liksom en större andel
för de individuella ersättningsbehoven i form av behovsprövad bidragsgivning
varjämte dessutom bör eftersträvas ett system som gör det möjligt
att utbetala eller i varje fall beskatta ersättningsbeloppen inom samma
år som skadan sker,

dels motionen 1971: 1023 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari
hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit begär att en utredning
tillsätts med uppgift att i samråd med skördestatistiska nämnden
skyndsamt göra en översyn av skördeskadeskyddet i syfte att öka dess
effektivitet,

dels motionen 1971: 1043 av herrar Rimås och Berndtsson i Bokenäs
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om en
översyn av skördeskadeskyddet i enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag att för nästa budgetår anvisas
12 453 000 kr. till administration av permanent skördeskadeskydd kan
utskottet biträda.

JoU 1971:1

8

Liksom tidigare år har i ett antal motioner framlagts förslag om utredningar
och åtgärder i syfte att förbättra skördeskadeskyddet. De yrkanden
som framförts överensstämmer i stor utsträckning med dem som
tidigare behandlats av riksdagen. Bland förslagen kan sålunda nämnas
åtgärder syftande till en tidigareläggning av tidpunkten för utbetalande
av skördeskadeersättningar, tillskapande av mindre och mera likvärdiga
skördeuppskattningsområden, en utökning av antalet provytor och provytegårdar,
en minskning av den i skördeskadeskyddet ingående självriskens
storlek samt en höjning av den för behovsprövade bidrag avsedda
andelen av skördeskademedlen från en till två procent av utgående
allmänna ersättningar.

Jordbruksutskottet har i tidigare sammanhang, senast i utlåtande
1970: 11, utförligt redovisat sina synpunkter på föreliggande förslag.
Utskottet har därvid erinrat om den översyn av metodiken för skördeuppskattning
och ersättningsberäkning som fortlöpande sker på förevarande
område genom skördestatistiska nämndens försorg. Mot bakgrund
av att åtskilliga förbättringar under årens lopp vidtagits i fråga
om skördeskadeskyddet på grundval av nämndens arbete och med hänsyn
till den kontinuerliga uppmärksamhet som nämnden ägnar möjligheterna
att ytterligare finslipa systemet finner utskottet nu liksom tidigare
inte anledning föreslå någon särskild åtgärd från riksdagens sida i
anledning av de framförda önskemålen om särskild översyn av metodiken
vid skördeuppskattningen samt skördeskadeskyddets tekniska utformning.
Såsom hittills bör det ankomma på skördestatistiska nämnden
att pröva hithörande frågor och framlägga de förslag, vartill dess överväganden
i olika hänseenden kan föranleda. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att nämnden med de resurser som den enligt
Kungl. Maj:ts förslag kommer att disponera skall kunna genomföra erforderliga
förbättringar av skördeskadeskyddet.

Förslag om sänkning av den självrisk som ingår i försäkringssystemet
har tidigare avvisats av riksdagen under hänvisning till att en dylik
sänkning leder till sådana ökade krav på precision i skadeberäkningen att
den inte kan åstadkommas utan betydligt stegrade administrationskostnader.
Vid en sänkning av den genomsnittliga självrisknivån från nuvarande
15,5 °/o till exempelvis 12 °/o skulle det årliga medelsbehovet för
bidrag ur skördeskadefonden stiga med i runt tal 25 milj. kr. Genom
beslut av 1969 års riksdag (prop. 1969: 107, JoU 1969: 24, rskr. 1969:
204) höjdes statens årliga bidrag från 15 till nuvarande 30 milj. kr., medan
jordbrukets tillskott bibehölls vid tidigare belopp av 15 milj. kr. Utskottet
har under nästföregående punkt tillstyrkt en oförändrad medelsanvisning
för statens bidrag till skördeskadefonden för nästa budgetår.
Någon anledning att göra frågan om en ytterligare höjning av det statliga
bidraget till föremål för prövning finner utskottet alltjämt inte föreligga
och avstyrker således motionsyrkandena härom. Som jordbruksut -

JoU 1971:1

9

skottet förra året framhöll kan, om jordbrukarna så önskar, en minskning
givetvis åstadkommas genom att jordbrukarna tillför skördeskadefonden
ett större belopp av egna medel än som hittills skett.

Yrkanden om ökning av den för behovsprövade bidrag avsedda delen
av skördeskademedlen har tidigare upprepade gånger avslagits av riksdagen
under hänvisning till att sträng restriktivitet enligt av riksdagen
godtagna riktlinjer skall tillämpas vid förevarande bidragsgivning. Några
omständigheter som talar för att riksdagen i år bör ändra sin ståndpunkt
i nämnda hänseende har enligt utskottets mening inte förebragts,
varför utskottet avstyrker de nu framförda motionsyrkandena i ämnet.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar utan åtgärd motionerna 1971:213, 1971:977, 1971:
996, 1971: 1023 och 1971: 1043 samt, såvitt däri hemställts om
översyn av det obligatoriska skördeskadeskyddet, motionen 1971:
420,

2. lämnar motionen 1971: 271 och, såvitt i övrigt är i fråga, motionen
1971: 420 utan åtgärd,

3. till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 12 453 000 kr.

SKOGSBRUK

13. Skogsstyrelsen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna D 1—D 3, s. 39—47) och hemställer

att riksdagen

1. till Skogsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 6 504 000 kr.,

2 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas statlig kreditgaranti
för lån till skoglig plantskoleverksamhet intill ett belopp av
1 000 000 kr.,

b. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 33 432 000 kr.,

3 a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas statsbidrag med
högst 8 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på sämre jordbruksmark
och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

b. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 8 000 000 kr.

14. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Kungl. Maj:t har (punkten
D 4, s. 47—49) föreslagit riksdagen att dels under budgetåret 1971/72
bevilja dels statsbidrag med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på
skogar i enskild ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till

JoU 1971:1

10

skogshuvudvägar av särskild betydelse ur fritidssynpunkt, dels till Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 14 400 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1020 av
herr Karlsson i Malung m. fl. vari hemställts att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om sådan ändring i reglerna för anslaget till Vägbyggnader
på skogar i enskild ägo att anslagets medel också kan användas för
upprättande av regionala vägnätsplaner.

Utskottet. I motionen 1971: 1020 erinras om att skogsstyrelsen beträffande
anslaget Bidrag till skogsvårdsstyrelserna hemställt om medelsförstärkning
motsvarande en ökning av den offentliga verksamheten
med 5 000 dagar i syfte att bl. a. möjliggöra ökade insatser i fråga om
revidering av de översiktliga planerna för skogsvägnätets utbyggnad och
förbättring. Departementschefen har dock inte ansett sig böra biträda
skogsstyrelsens förslag om uppräkning av anslaget för ifrågavarande
ändamål. Motionärerna, som instämmer i skogsstyrelsens uppfattning
om nödvändigheten av en reviderad vägnätsplanläggning, framhåller att
en intensifiering av nämnda verksamhet med nuvarande bestämmelser
kommer att medföra att andra för landet nödvändiga insatser av skogsvårdsstyrelserna
får ställas åt sidan. I syfte att motverka detta föreslår
motionärerna att bestämmelserna för anslaget Vägbyggnader på skogar
i enskild ägo ändras så att ifrågavarande anslagsmedel i fortsättningen
även kan användas för upprättande av regionala vägnätsplaner.

Utskottet, som i det föregående under punkten 13. 2 a och b (D 2)
tillstyrkt vad Kungl. Maj:t föreslagit under skogsvårdsstyrelsernas bidragsanslag,
vill erinra om att skogsbruksutredningen i ett betänkande
(SOU 1968: 8) behandlat skogsbrukets planläggningsfrågor. I sagda betänkande
underströk utredningen nödvändigheten av en intensifiering
av den redan förekommande inventerings- och planläggningsverksamheten
inom skogsbruket. Utredningen ansåg det emellertid angeläget med
fastare riktlinjer för verksamheten och föreslog att med statens stöd och
medverkan särskilda planer, av utredningen benämnda skogsproduktionsplaner,
skulle upprättas såväl länssom områdesvis. Skogsbruksutredningens
betänkande har av Kungl. Maj:t överlämnats till skogspolitiska
utredningen för att tagas under övervägande i dess arbete. Denna
utredning kan förväntas inom en snar framtid avlämna sitt slutbetänkande.
Det synes i avvaktan härpå inte påkallat att föreslå någon särskild
åtgärd från riksdagens sida i anledning av motionen 1971: 1020.

Mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande nu ifrågavarande anslag har
utskottet inte någon erinran.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. anser motionen 1971: 1020 besvarad med vad utskottet anfört,

JoU 1971:1

11

2. a. medger att under budgetåret 1971/72 beviljas dels statsbidrag
med högst 14 500 000 kr. till vägbyggnader på skogar i enskild
ägo, dels förhöjt statsbidrag med högst 500 000 kr. till skogshuvudvägar
av särskild betydelse ur fritidssynpunkt,
b. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1971/
72 anvisar ett förslagsanslag av 14 400 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

15. Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland ni. m. och Kursverksamhet
för skogsbrukets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna D 5—D 6, s. 49—51) och hemställer

att riksdagen

la.medger att under budgetåret 1971/72 utfästs statsbidrag med
högst 10 900 000 kr. till skogliga åtgärder inom samverkansområden
i de fyra nordligaste länen och för att fullfölja skogsvårdsföretag
i lappmarken,

b. till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.,

2. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 385 000 kr.

FISKE

16. Fiskeristyrelsen. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten
E 1, s. 52—53) och hemställer

att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 5 870 000 kr.

17. Fiskeriintendenter m. m. Kungl. Maj:t har (punkten E 2, s. 51—54)
föreslagit riksdagen att till Fiskeriintendenter m. m. anvisa ett förslagsanslag
av 894 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 875 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1056 av
herr Åberg m. fl. vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställer att Kungl. Maj:t uppdrar åt fiskeriadministrationsutredningen
att särskilt uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst
såsom biträde åt fiskeriintendenterna i nedre södra och västerhavets distrikt.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt innebär att anslaget
till fiskeriintendenter m. m. för nästa budgetår uppräknas med
19 000 kr. till 894 000 kr. Anslagshöjningen motiveras av löne- och prisomräkning
m. m. av i huvudsak automatisk karaktär. Ett av fiskeri -

JoU 1971:1

12

styrelsen framlagt förslag om medelsanvisning för förstärkning av den
lokala fiskeriadministrationen i Nedre södra distriktet och Västerhavets
distrikt med en fiskerikonsulentbefattning har ej biträtts av departementschefen.

I motionen 1971: 1056 framhålls att fiskeriintendenten som chef för
sitt distrikt har att bl. a. verka för fiskets utveckling och för god fiskevård,
vilket innebär att han skall tillvarataga fiskets intresse såsom sakkunnig
i vattenmål, i yttranden till länsstyrelserna och till fiskeristyrelsen.
Bland uppgifterna ingår vidare att utarbeta remissvar i dispensärenden
enligt miljöskyddslagen och miljöskyddskungörelsen. Därjämte har
han bl. a. att som ledamot i lantbruksnämndernas fiskerinämnder lämna
anvisningar för fiskerikonsultenternas och fiskerinämndernas arbete.
Enligt motionärernas mening har den ökade arbetsbelastningen i nu
nämnda hänseenden medfört, att det ej längre är möjligt för fiskeriintendenterna
i de förenämnda distrikten att utan ytterligare arbetshjälp
fullgöra sina arbetsuppgifter i den utsträckning som erfordras. Mot bakgrund
av det anförda föreslår motionärerna att riksdagen anhåller att
Kungl. Maj:t ger fiskeriadministrationsutredningen i uppdrag att särskilt
uppmärksamma behovet av en fiskerikonsulenttjänst för biträde
åt fiskeriintendenterna i Nedre södra distriktet och Västerhavets distrikt.

Utskottet vill erinra om att fiskeadministrativa utredningen, som tillsattes
år 1969, enligt sina direktiv har att se över organisationen av de
statliga regionala och lokala insatserna på fiskets område. Huvudsyftet
med översynen är att anpassa fiskeadministrationens uppgifter och organisation
till utvecklingens krav. Tyngdpunkten i de sakkunnigas arbete
skall ligga på att åstadkomma en rationellt utformad organisation
som är väl ägnad att tillgodose fiskets skiftande behov inom landets
olika delar. Till de organisatoriska spörsmål som utredningen bör ägna
särskild uppmärksamhet hör om det är lämpligt att ha fiskeripersonal
anställd vid statliga organ — såsom är fallet med fiskerikonsulenterna
hos lantbruksnämnderna — som inte lyder under fiskerimyndigheterna
eller om man hellre bör inrikta sig på att utforma en helt fristående
regional fiskeriadministration som under fiskeristyrelsen handlägger
alla frågor på fiskeområdet. Vidare bör det framtida personalbehovet
inom den regionala fiskeriadministrationen klarläggas. Mot bakgrund
av det anförda finner utskottet föreliggande motion inte påkalla något
särskilt uttalande från riksdagens sida. Utskottet har dock inte något att
invända mot att motionen överlämnas till fiskeadministrativa utredningen.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet biträder Kungl. Majus
förslag under punkten, hemställer utskottet

att riksdagen

1. anhåller att Kungl. Maj:t överlämnar motionen 1971: 1056 till
fiskeadministrativa utredningen,

JoU 1971:1

13

2. till Fiskeriintendenter m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett
förslagsanslag av 894 000 kr.

18. Kursverksamhet på fiskets område m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 4—E 7, s. 56—64) och hemställer

att riksdagen

1. till Kursverksamhet på fiskets område för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 285 000 kr.,

2 a. godkänner vad som i statsrådsprotokollet förordats beträffande
statligt stöd till fiskehamnar,

b. till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

3. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 20 000 kr.,

4. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 151 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

19. Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna E 10—E 13, s. 66—
69) och hemställer

att riksdagen

1. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 1 750 000 kr.,

3. till Fiskeriundersökningsfartyg för budgetåret 1971/72 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 kr.,

4 a. godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats i fråga om bidrag
till fiskare vid annan förorening av fisk än genom kvicksilver,
b. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.

SERVICE OCH KONTROLL

20. Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 2—G 4, s. 71—73)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m. ett reservationsanslag
av 50 000 kr.,

2f Riksdagen 1971.16 sami. Nr 1

JoU 1971:1

14

2. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 20 088 000 kr.,

3. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
ett förslagsanslag av 7 483 000 kr.

21. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten G 6, s. 76) och hemställer

att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.

22. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Kungl. Maj:t har (punkten G 7,
s. 76) föreslagit riksdagen att till Bidrag till djursjukvård i vissa fall anvisa
ett förslagsanslag av 600 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 400 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 992 av
herr Eriksson i Bäckmora m. fl. vari hemställts att riksdagen beslutar att
statsbidrag till mindre bemedlade för djursjukvård m. m. må åtnjutas av
djurägare, vars inkomst inte överstiger 10 000 kr.

Utskottet. Enligt gällande lydelse av kungörelsen (1946: 164) angående
statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård
må sådant bidrag åtnjutas av djurägare, vilkens till statlig inkomstskatt
taxerade inkomst ej överstiger 5 000 kr. och som ej heller
påförts statlig förmögenhetsskatt. Veterinär får i dylika fall inte av
djurägaren uppbära högre belopp än 17 kr. vid sjukbesök.

I motionen 1971: 992 föreslås att förenämnda inkomstgräns höjs till
10 000 kr. Motionärerna framhåller att nuvarande gräns varit oförändrad
under en lång följd av år och med dagens pris- och kostnadsförhållanden
innebär att ingen i praktiken kan utnyttja statsbidraget.

Utskottet vill nämna att nu berörda bidragsbestämmelse varit gällande
från och med den 1 juli 1958. Med hänsyn till den förändring av
penningvärdet som inträtt under tiden därefter kan i och för sig en
justering av gällande inkomstgräns förefalla motiverad. En omprövning
av bestämmelserna torde dock inte kunna inskränkas därtill utan torde
även få omfatta bl. a. frågan om storleken av det belopp, som veterinär
högst äger uttaga av bidragsberättigad djurägare. Utskottet får emellertid
erinra om att veterinärväsendeutredningen, som haft att utreda veterinärväsendets
uppgifter och organisation, i dagarna avlämnat sitt slutbetänkande
(SOU 1971: 3). I avvaktan på ställningstagandet till utredningens
förslag synes nu behandlade motionsyrkande inte böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Med hänsyn till det anförda och då utskottet i övrigt inte finner an -

JoU 1971:1

15

ledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag beträffande förevarande
bidragsanslag, hemställer utskottet

att riksdagen

1. lämnar motionen 1971: 992 utan åtgärd,

2. till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 600 000 kr.

23. Veterinärinrättningen i Skara m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 8—G 10, s. 76—79) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Veterinärinrättningen i Skara ett förslagsanslag av 477 000 kr.,

2. till Statens centrala frökontrollanstalt: Förvaltningskostnader ett
förslagsanslag av 8 192 000 kr.,

3. till Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning ett reservationsanslag
av 50 000 kr.

24. Statens växtskyddsanstait. Kungl. Maj:t har (punkten G 11, s. 79—
81) föreslagit riksdagen att till Statens växtskyddsanstait för budgetåret
1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 6 081 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 989 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 989 av
herr Börjesson i Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen beslutar att till Statens växtskyddsanstait (bil. 11, p. G 11) för
budgetåret 1971/72 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
med 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag om 6 281 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:t har föreslagit en uppräkning av förevarande
anslag med 92 000 kr. för täckande av vissa utgiftsökningar av i huvudsak
automatisk karaktär. Enligt motionen 1971: 989 bör anslaget höjas
med ytterligare 200 000 kr. för att möjliggöra en utvidgning av växtskyddsanstaltens
resistensbiologiska forskningsverksamhet och av den
därtill knutna upplysningsverksamheten. I motionen framhålls att den
tilltagande miljöförstöringen bl. a. gjort det nödvändigt att införa förbud
eller inskränkningar i rätten att använda vissa kemiska ämnen och
preparat som växtskyddsmedel. Enligt motionärerna är det angeläget att
finna alternativa lösningar på problemet att skydda växtodlingen från
sjukdomar och skadedjur. Den resistensbiologiska forskningen erbjuder
därvid stora möjligheter.

Utskottet vill i anslutning härtill nämna att Kungl. Maj:ts förslag
bl. a. innebär att ca 570 000 kr. anvisas till växtskyddsanstaltens särskilda
undersökningar. Som även anförts vid behandlingen av förevarande
anslag tidigare år torde finnas möjlighet för anstalten, om den
finner vissa undersökningar på det resistensbiologiska området särskilt

JoU 1971:1

16

angelägna, att inom ramen för sagda medel bestrida kostnaderna härför.
Vidare må framhållas att verksamheten vid anstaltens resistensbiologiska
laboratorium till förhållandevis stor del sker med tillhjälp av
forskningsrådsmedel o. d. Utskottet vill erinra om utskottets uttalande
förra året (JoU 1970: 1, p. 22) att det kan ifrågasättas om inte forskningsuppgifterna
på förevarande område i stor utsträckning är av sådan
karaktär att de jämväl i fortsättningen bör finansieras med särskilda
forskningsmedel. Med hänsyn till det anförda och med beaktande av att
anstaltens egna äskanden på förevarande område är av betydligt mindre
omfattning än vad som föreslås i motionen och dessutom har givits förhållandevis
låg prioritet finner utskottet motionen inte böra föranleda
någon riksdagens vidare åtgärd.

Då utskottet ej heller i övrigt har något att invända mot Kungl.
Maj:ts förslag under punkten, hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av
6 081 000 kr.

25. Bekämpande av växtsjukdomar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna G 12—G 14, s. 81—84) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 150 000
kr.,

2. till Statens lantbrukskemiska laboratorium ett förslagsanslag av
2 664 000 kr.,

3. till Statens maskinprovningar ett förslagsanslag av 2 227 000 kr.
UTBILDNING OCH FORSKNING

26. Lantbrukshögskolan: Driftkostnader och Lantbrukshögskolan: Bokinköp
m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 2—
H 3, s. 89—90) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Lantbrukshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
8 527 000 kr.,

2. till Lantbrukshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 627 000 kr.

27. Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten H 5, s. 92) och hemställer -

JoU 1971:1

17

att riksdagen till Lantbrukshögskolan: Lantbruksdriften vid försöksstationerna
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

28. Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 6—H 10, s. 92—96) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Veterinärhögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag
av 12 743 000 kr.,

2. till Veterinärhögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
6 023 000 kr.,

3. till Veterinärhögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag
av 136 000 kr.,

4. till Veterinärhögskolan: Försöksverksamhet ett reservationsanslag
av 300 000 kr.,

5. till Veterinärhögskolan: Lantbruksdriften vid försöksgården ett
förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Skogshögskolan: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 11—H 13, s. 96—100) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Skogshögskolan: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
13 237 000 kr.,

2. till Skogshögskolan: Driftkostnader ett reservationsanslag av
10 106 000 kr.,

3. till Skogshögskolan: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av
148 000 kr.

30. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.
och Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna H 14—H 15, s. 100—105)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor
m. m. ett reservationsanslag av 5 800 000 kr.,

2. till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. ett
förslagsanslag av 130 000 kr.

31. Jordbruksforskning. Kungl. Maj:t har (punkten H 16, s. 106) föreslagit
riksdagen att till Jordbruksforskning för budgetåret 1971/72 anvisa
ett reservationsanslag av 7 245 000 kr.

JoU 1971:1

18

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 760 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 989 av
herr Börjesson i Falköping m. fl. vari, såvitt nu är i fråga, hemställts att
riksdagen beslutar att till Jordbruksforskning (bil. 11, p. H 16) för budgetåret
1971/72 anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med
300 000 kr. förhöjt reservationsanslag om 7 545 000 kr.

Utskottet. Anslaget bör enligt Kungl. Maj:ts förslag ökas med 485 000
kr. till 7 245 000 kr. för nästa budgetår. Utskottet har för sin del inte
funnit något att invända mot medelsberäkningen. Detta innebär bl. a.
att utskottet ej biträder det i motionen 1971: 989 framförda förslaget
om ytterligare uppräkning av anslaget med 300 000 kr. för forskning
rörande giftfri odling. Enligt utskottets uppfattning har statens råd för
skogs- och jordbruksforskning redan möjligheter att inom ramen för det
i propositionen angivna beloppet anvisa medel till forskningsprojekt på
förevarande område.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Jordbruksforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
7 245 000 kr.

32. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning och Bidrag till Sveriges
utsädesförening. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
H 17—H 18, s. 106—107) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning ett reservationsanslag
av 935 000 kr.,

2. till Bidrag till Sveriges utsädesförening ett förslagsanslag av
4 892 000 kr.

33. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t
har (punkten H 19, s. 107—108) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisa
ett anslag av 255 000 kr., vilket innebär samma belopp som för innevarande
budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 1014 av
herr Håkansson m. fl. vari hemställts att riksdagen vid sin behandling av
statsverkspropositionen till den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid
Weibullsholms växtförädiingsanstalt för budgetåret 1971/72 anvisar
305 000 kr.

JoU 1971:1

19

Utskottet. Kungl. Maj-.ts förslag under denna punkt innebär bl. a.
att bidrag utgår med oförändrat 225 000 kr. till W. Weibull AB för
den praktiskt vetenskapliga verksamheten vid Weibullsholm. Företaget
har för sin del begärt en höjning av statsbidraget med 215 000 kr. för
täckande av vissa kostnadsökningar för löner och sociala utgifter. I
motionen 1971: 1014 framhålls att det är ett samhällsintresse att
växtförädlingsarbetet vid förevarande anstalt kan uppehållas i full omfattning
även i nuvarande läge med starkt ökade kostnader. Motionärerna
anser att bidrag bör utgå till anstalten för att täcka åtminstone
en del av de kostnadsökningar som kan emotses under det kommande
budgetåret och föreslår att till anstalten anvisas ett sammanlagt belopp
av 305 000 kr.

Utskottet vill såsom tidigare år, då frågan om uppräkning av motsvarande
anslag under nionde huvudtiteln aktualiserats, erinra om att
växtförädlarna erhåller ej obetydliga bidrag till sin verksamhet av
växtförädlingsavgifter. Vidare har anstalten möjlighet att erhålla bidrag
till forskningsprojekt från statens råd för skogs- och jordbruksforskning.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda inte anledning tillstyrka
det framförda motionsyrkandet om höjning av nu ifrågavarande
anslagspost.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 1014 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig
växtförädling för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av
255 000 kr.

34. Skoglig forskning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkterna H 20—H 27, s. 108—115) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av 3 165 000 kr.,

2. till Bidrag till Institutet för skogsförbättring ett förslagsanslag av
836 000 kr.,

3. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag
av 251 000 kr.,

4. till Alnarpsinstitutet: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av
2 905 000 kr.,

5. till Alnarpsinstitutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av
330 000 kr.,

6. till Statens skogsmästarskola ett förslagsanslag av 1 145 000 kr.,

7. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av
39 000 kr.,

8. till Bidrag till viss ungdomsverksamhet ett anslag av 500 000 kr.

JoU 1971:1

20

MILJÖVÅRD M. M.

35. Statens naturvårdsverk. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkten 11, s. 116—118) och hemställer

att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 13 360 000 kr.

36. Koncessionsnämnden för miljöskydd. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkten I 2, s. 118—119) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar Kungl. Maj:t att vid koncessionsnämnden för miljöskydd
inrätta en tjänst som ställföreträdande ordförande i Ce 2
och en tjänst som överingenjör i Ce 1,

2. till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 1 086 000 kr.

37. Miljövårdsinformation. Kungl. Maj:t har (punkten I 3, s. 120—121)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med samma belopp.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971:427 av
herrar Svanström och Tobé vari hemställts att till Miljövårdsinformation
för budgetåret 1971/72 anvisas ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.,
varvid förutsätts att ökning av bidraget till ideella organisationer för naturvårdsupplysning
sker.

Utskottet. Kungl. Maj:t förordar i överensstämmelse med förslag
av statens naturvårdsverk ett oförändrat anslag till miljövårdsinformation
för nästa budgetår. Yrkandet i motionen 1971: 427 ansluter sig
till ett i naturvårdsverkets anslagsäskanden framfört förslag om höjning
av bidragen till Svenska naturskyddsföreningen och Samfundet
för hembygdsvård med 30 000 respektive 20 000 kr.

Bidragen till nämnda organisationer för naturvårdsverksamhet har
under ett flertal år successivt ökats. Sålunda kan nämnas att till Svenska
naturskyddsföreningen budgetåret 1960/61 utgick 55 000 kr. medan
för innevarande budgetår beräknats 310 000 kr. för ändamålet. För
Samfundet för hembygdsvård utgör motsvarande belopp resp. 50 000
kr. och 165 000 kr.

Utskottet vill erinra om att riksdagens förra året fattade beslut beträffande
innevarande budgetårs anslag till miljövårdsinformation innebar
en anslagsuppräkning av 1 milj. kr. för hithörande ändamål. Därvid
uttalades från såväl departementschefens som riksdagens sida, att det
var angeläget att de ideella naturvårdsorganisationerna gavs möjlighet

JoU 1971:1

21

att fortsätta och utveckla sitt arbete. Dessa uttalanden har givetvis
alltjämt sin giltighet. Det ankommer emellertid på Kungl. Maj:t eller
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande statens naturvårdsverk att besluta om
anslagets fördelning på olika ändamål och en ökning av bidragen till
organisationerna förutsätter således i och för sig inte någon anslagshöjning.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag och är således ej berett att tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionen 1971: 427 till Miljövårdsinformation för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 1 650 000 kr.

38. Rikskampanj mot nedskräpning och Ersättningar vid bildande av
naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
I 4—I 5, s. 121—123) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Rikskampanj mot nedskräpning ett reservationsanslag av
500 000 kr.,

2. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.

39. Vård av naturvårdsområden. Kungl. Maj:t har (punkten I 6, s. 123—
126) föreslagit riksdagen att till Vård av naturvårdsområden m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 5 700 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 428 av herr Wirtén m. fl. vari hemställts att anslaget
under punkten I 6 Jordbruksdepartementet måtte utgå med ett i förhållande
till Kungl. Maj:ts förslag med 1 000 000 kr. förhöjt anslag för
försöksverksamhet med landskapsvård om 6 700 000 kr.,

dels motionen 1971: 1006 av herr Hansson i Skegrie m. fl. vari hemställts
att riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln,
punkten I 6 Vård av naturvårdsområden m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 6 700 000 kr., varav
1 000 000 kr. må disponeras för landskapsvård i odlingsbygder enligt
naturvårdsverkets förslag.

LJtskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av nu utgående
anslag med 1 000 000 kr. I motionerna 1971: 428 och 1971: 1006, som
har i sak samstämmiga yrkanden, upptas ett i det av arbetsgruppen för
landskapsvård vid jordbruksrationalisering i betänkandet ”Landskapsvård
i odlingsbygder” framfört förslag om försöksverksamhet med
sådan landskapsvård. Motionärerna förordar en ytterligare höjning av

JoU 1971:1

22

anslaget med 1 000 000 kr., varvid nämnda belopp anses böra få disponeras
för försöksverksamheten.

Av propositionen framgår bl. a. att förenämnda arbetsgrupps förslag
f. n. remissbehandlas och att departementschefen förutsätter att, i avvaktan
på ställningstagande till förslagen, landskapsvårdande åtgärder
liksom hittills kommer att utföras som beredskapsarbeten.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att den slutliga
prövningen av förslaget bör avvaktas och kan därför inte biträda motionsyrkandena.
Inte heller i övrigt finner utskottet anledning till erinran
mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
på motionerna 1971: 428 och 1971: 1006 till Vård av naturvårdsområden
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 5 700 000 kr.

40. Miljövårdsforskning. Kungl. Maj:t har (punkten I 9, s. 130—131)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1971/72
anvisa ett reservationsanslag av 12 160 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 11 000 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1012 av herr Hermansson i Stockholm m. fl. vari
hemställts att riksdagen beviljar naturvårdsverket ett förslagsanslag till
miljöforskning enligt statsverkspropositionen bil. 11, I 9 med sammanlagt
17 500 000 kr.,

dels motionen 1971: 1039 av fröken Pehrsson m. fl. vari hemställts att
riksdagen vid behandling av statsverkspropositionen, jordbrukshuvudtiteln,
punkten I 9. Miljövårdsforskning, till miljövårdsforskning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 13 160 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:t föreslår en uppräkning av anslaget med
1 160 000 kr. eller från 11 000 000 till 12 160 000 kr. Naturvårdsverket
har i sina anslagsäskanden hemställt om en ökning av anslaget med
6 500 000 kr. under hänvisning bl. a. till behoven för fullföljande av
pågående forsknings- och undersökningsverksamhet, för planerade nya
projekt på dessa områden, för anordnande av symposier och konferenser
och för inrättande av stipendier.

I motionerna 1971: 1012 och 1971: 1039 uttalas att naturvårdsverkets
begäran om anslag på 17 500 000 kr. bort biträdas. I motionen 1971:
1012 framställs yrkande i enlighet härmed. I motionen 1971: 1039 föreslås
under hänvisning till det strama budgetläget en höjning av anslaget
med 1 000 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet, som vill erinra om att förevarande anslag förra året höj -

JoU 1971:1

23

des med 1,5 milj. kr., anser att den av Kungl. Maj:t nu föreslagna ytterligare
anslagshöjningen bör godtagas och avstyrker därför motionsförslagen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
på motionerna 1971: 1012 och 1971: 1039 till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av
12 160 000 kr.

41. Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkten I 10, s. 131—132) och
hemställer

att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning på vatten- och luftvårdsområdet
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 1 200 000 kr.

42. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Kungl. Maj:t har
(punkten I 11, s. 132—134) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag
av 84 000 000 kr., vilket är lika med det för innevarande
budgetår anvisade beloppet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 1032 av herrar Mattsson i Skee och Mattsson i
Lane-Herrestad vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhåller om sådana bestämmelser beträffande Bidrag till kommunala avloppsreningsverk
m. m. att statsbidragen samordnas med Naturvårdsverkets
beslut om igångsättningstillstånd,

dels motionen 1971: 1001 av fru Hambraeus m. fl. vari hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t

1. anhåller om en omprövning av statsbidragsbestämmelserna för anläggande
av avloppsreningsverk så, att de metoder främjas som ger till
resultat förutom ett höggradigt renat vatten också ett slam som utan
olägenhet kan återföras till jorden, samt

2. anhåller om att berörda myndigheter ges i uppdrag att lämna upplysningar
och rekommendationer till kommunerna angående individuella
lösningar av de sanitära frågorna i villaområden, företrädesvis genom
Multrum (Clivus).

Utskottet. Under förevarande punkt framhåller departementschefen
bl. a. angelägenheten av att det statliga stödet till byggande av kommunala
avloppsreningsverk ytterligare ökar. Bidragsramen — den har för
de tre senaste budgetåren fastställts till respektive 40, 50 och 60 milj. kr.
— bör enligt departementschefens mening höjas till 80 milj. kr. för
budgetåret 1971/72. Med hänvisning till att det tar viss tid innan vid -

JoU 1971:1

24

gade ramar medför ökat medelsbehov finner dock departementschefen
anslaget kunna föras upp med oförändrat belopp eller med 84 milj. kr.

De i detta sammanhang upptagna motionerna berör inte anslagsbeloppet.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts
förslag och tillstyrker således anslagsäskandet.

I de inledningsvis nämnda motionerna hemställs om en omprövning
av statsbidragsbestämmelsema syftande till att bidragen ”samordnas
med naturvårdsverkets beslut om igångsättningstillstånd” (motion 1971:
1032) och att metoder främjas som ger ett höggradigt renat vatten och
samtidigt ett slam som utan olägenhet kan återföras till jorden ävensom
att åt berörda myndigheter uppdras att lämna kommunerna upplysningar
och rekommendationer angående individuella lösningar av de
sanitära frågorna i villaområden (motion 1971: 1001).

Vad först gäller det i motionen 1971: 1032 framförda önskemålet
om samordning av bidrag och igångsättningstillstånd vill utskottet erinra
om att det ankommer på koncessionsnämnden för miljöskydd att
besluta i tillståndsärenden. Enligt vad utskottet erfarit eftersträvas redan
nu en samordning mellan tillståndsprövningen och naturvårdsverkets
handläggning av bidragsfrågorna. Den eftersläpning som kan förekomma
i fråga om bidragsbesluten torde huvudsakligen sammanhänga
med svårigheterna att tillgodose vissa bidragskrav inom den fastställda
medelsramen.

Utskottet anser det kunna förutsättas att behovet av sådan samordning
som avses i motionen även fortsättningsvis uppmärksammas av
berörda myndigheter och att önskemålen därvidlag kommer att tillgodoses
i den utsträckning som befinns möjlig. Utskottet finner inte att tillräckliga
skäl anförts för att utskottet skulle förorda någon ändring i
gällande bestämmelser beträffande handläggningen av här ifrågavarande
bidragsärenden. Motionen synes sålunda inte böra föranleda något
riksdagens initiativ.

Vad beträffar i motionen 1971: 1001 framställda yrkanden vill utskottet
framhålla att vid 1970 års riksdag behandlades motioner, vari
likaledes hemställdes om en skärpning av bidragsreglerna i syfte att
främja en effektiv rening av vattnet. 1 utlåtande (JoU 1970: 21) över
motionerna underströk jordbruksutskottet angelägenheten av att utsläppet
av närsalter i sjöar och vattendrag reduceras. Utskottet sade sig
med tillfredsställelse hälsa att flera kommuner redan gått i författning
om att anlägga reningsverk med kemisk rening eller vidtagit förberedelser
för att senare kunna vidtaga sådana åtgärder. Det var givetvis angeläget
att man vid den fortsatta utbyggnaden siktade till anläggningar
med så långt gående reningsanordningar som möjligt. Utskottet hänvisade
emellertid till vad som i inhämtade remissyttranden (från statens
naturvårdsverk och Svenska kommunförbundet) anförts beträffande den
faktiska utvecklingen på området och fann inte erforderligt med någon

JoU 1971:1

25

ändring av gällande bestämmelser för att nå nyssnämnda syfte. Riksdagen
biföll utskottets hemställan att motionerna skulle anses besvarade
med vad utskottet anfört.

Utskottet vill med anledning av den nu föreliggande motionen 1971:
1001 framhålla att de allmänna synpunkter i hithörande frågor som
jordbruksutskottet anförde i sitt förenämnda yttrande i princip alltjämt
givetvis motsvarar utskottets uppfattning. Utskottet vill härtill foga följande.

Gällande bidragsbestämmelser är utformade med sikte på att stimulera
kommunerna att bygga effektiva reningsverk. Bidrag utgår med
mellan 30 och 50 procent av kostnaderna beroende på reningsgraden.
Motionärerna förordar bl. a. reningsmetoder som även möjliggör tillvaratagande
av ett för jorden lämpligt slam. Såvitt utskottet kunnat
finna bör olika i motionerna berörda faktorer, t. ex. lämpliga fällningsmedel
och åtgärder för tillvaratagande av slam kunna ägnas uppmärksamhet
vid prövningen av tillståndsärenden och vid den tillsyn över anläggningarna
som sker enligt miljöskyddslagen. Beträffande slamproblemen
pågår ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete genom
naturvårdsverkets försorg och vid bl. a. Institutet för vatten- och luftvårdsforskning.
Det är enligt utskottets mening angeläget att de för bidragsgivningen
ansvariga myndigheterna uppmärksammar föreliggande
och kommande resultat av dessa strävanden, och utskottet förutsätter
att så kommer att ske. Någon ändring av bidragsbestämmelserna synes
utskottet inte erforderlig, och utskottet anser sig därför inte böra biträda
det i motionsyrkandet under punkten 1. framställda yrkandet.

Beträffande motionsyrkandet om uppdrag till berörda myndigheter
att lämna kommunerna upplysningar och rekommendationer i sanitära
frågor vill utskottet erinra om att information till kommunerna om olika
metoder för avloppsrening ges bl. a. genom naturvårdsverkets publikationsverksamhet.
I informationsmaterialet ingår redogörelser för av
verket provade olika typer av reningsverk, lämpade för enstaka fastigheter,
mindre grupper av hus etc. Enligt utskottets mening bör man
kunna räkna med att vederbörande myndigheter är beredda att biträda
kommunerna för åstadkommande av sådana individuella lösningar av
sanitära frågor i villaområden som motionärerna finner önskvärda. Utskottet
finner med hänsyn härtill inte heller den i motionsyrkandet under
punkten 2. gjorda hemställan böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 84 000 000 kr.,

2. lämnar motionen 1971: 1032 utan åtgärd,

3. lämnar motionen 1971: 1001 utan åtgärd.

JoU 1971:1

26

43. Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Kungl.
Maj:t har (punkten I 12, s. 134—135) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret
1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 000 kr., vilket är lika
med det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels motionen 1971: 418 av herr Hedin m. fl. vari hemställts att riksdagen
beslutar att statsbidrag enligt de grunder som gäller för vatten- och
luftvårdande åtgärder inom industrin jämväl skall utgå till jordbruksföretag,

dels motionen 1971: 983 av herr Berndtsson i Bokenäs m. fl. vari hemställts
att riksdagen beslutar att statsbidrag enligt de grunder som tilllämpas
för vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin jämväl
skall kunna utgå till jordbruks- och trädgårdsnäringen,

dels motionen 1971: 1024 av herr Kristiansson i Harplinge m. fl. vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av statsverkspropositionen,
jordbruksdepartementets huvudtitel, punkten I 12, Bidrag till vatten- och
luftvårdande åtgärder inom industrin

1. medger att statsbidrag från anslaget får utgå till vatten- och luftvårdande
åtgärder inom jordbruket och trädgårdsnäringen enligt samma
grunder som enligt 1969 års riksdagsbeslut gäller för industrin, samt

2. beslutar att ifrågavarande reservationsanslag, som i statsverkspropositionen
upptagits till 50 milj. kr., må uppföras under anslagsrubriken
Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket
och trädgårdsnäringen.

Utskottet. Från och med budgetåret 1969/70 utgår från förevarande
anslag till industriföretag direkta bidrag till investeringar för åtgärder
i syfte att minska vatten- och luftföroreningar. För att stödet skulle få
den önskade effekten att stimulera industrin att snabbt vidta reningsåtgärder
beslöt 1969 års riksdag att stödet skulle utgå endast under en
begränsad tidsperiod om fem år. Med utgångspunkt i naturvårdsverkets
beräkningar om ett totalt investeringsbehov av drygt 1 miljard kr. för
ändamålet uppskattades det årliga anslagsbehovet till 50 milj. kr. under
vartdera av budgetåren 1969/70—1973/74. Naturvårdsverket konstaterar
i sina anslagsyrkanden för budgetåret 1971/72 bl. a. att under budgetåret
1969/70 endast en mindre del av anslaget behövt tas i anspråk
men framhåller att antalet ansökningar om bidrag torde komma att öka
väsentligt. Verket förordar en oförändrad anslagstilldelning och Kungl.
Maj:t biträder detta förslag. Enligt utskottets mening bör förenämnda
beräkningsgrunder alltjämt tillämpas. I överensstämmelse härmed tillstyrker
utskottet Kungl. Maj:ts förslag att för nästa budgetår anvisas
ett oförändrat belopp av 50 milj. kr.

I motionerna 1971: 418, 1971: 983 och 1971: 1024 föreslås att bidrag

JoU 1971:1

27

från anslaget skall kunna utgå även till jordbruks- och trädgårdsföretag.
I motion 1971: 1024 hemställs även att anslagets rubricering ändras i
enlighet härmed. Yrkanden med samma innebörd som de här föreliggande
har i anledning av väckta motioner prövats av såväl 1969 som
1970 års riksdag. Jordbruksutskottet hänvisade vid sin behandling av
sistnämnda motioner bl. a. till att statligt stöd till reningsanordningar
inom jordbruket redan lämnas i form av kreditgaranti såväl för anläggning
som för utrustning. Vidare ansåg utskottet att skälen för bidragsgivningen
till industrin hade en sådan tyngd att den borde genomföras
utan inskränkningar. Bidragsgivningen borde således koncentreras till
industrisektorn. I enlighet med utskottets förslag avslogs motionerna
åren 1969 och 1970 av riksdagen.

Som naturvårdsverket anfört i sin tidigare berörda anslagsframställning
torde man få räkna med betydligt ökade krav från industrins sida
på bidrag från förevarande anslag. Med hänsyn härtill och då de skäl
i övrigt som föranlett riksdagens tidigare ställningstaganden i ämnet
fortfarande synes giltiga, anser sig utskottet inte böra tillstyrka motionsyrkandena.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. lämnar motionerna 1971:418, 1971:983 och 1971:1024, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, angående utvidgning av området
för här avsedda stöd till att omfatta även jordbruks- och
trädgårdsföretag, utan åtgärd,

2. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motionen
1971: 1024, såvitt i övrigt är i fråga, till Bidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin för budgetåret 1971/72
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.

44. Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkten I 13, s. 135—138) och hemställer

att riksdagen till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. för
budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 940 000 kr.

DIVERSE

45. Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna J 1—J 6, s. 139—142)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar

1. till Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. ett förslagsanslag
av 273 000 kr.,

JolJ 1971:1

28

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

3. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag
av 3 292 000 kr.,

4. till Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder ett förslagsanslag
av 25 000 kr.,

5. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar ett
förslagsanslag av 5 000 kr.,

6. till Ersättning till domänverkets fond för viss upplåten mark ett
förslagsanslag av 64 000 kr.

UPPSKJUTNA FRÅGOR

46. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
B 1 Lantbruksstyrelsen

B 2 Lantbruksnämnderna

B 6 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti

B 8 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenhe ter

m. m.

C 2 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

C 4 Särskilt stöd åt det mindre jordbruket

E 3 Främjande i allmänhet av fiskerinäringen

E 8 Särskilt omställningsstöd till fiskare

E 9 Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske

F 1 Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande

F 2 Kompensation för bensinskatt till rennäringen

G 1 Veterinärstyrelsen

G 5 Statens veterinärmedicinska anstalt

H 1 Lantbrukshögskolan: Förvaltningskostnader

H 4 Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten

vilket utskottet här anmäler.

Stockholm den 16 mars 1971

På jordbruksutskottets vägnar

NILS G. HANSSON

JoU 1971:1

29

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit herrar Hansson i Skegrie
(c), Mossberger (s), Persson i Skänninge (s), Antby (fp), Johanson i Västervik
(s), Hedin (m), Hedström (s), Jonasson (c), Magnusson i Grebbestad
(s), Wirtén (fp), Augustsson (s), Kronmark (m), fru Lindberg (s),
herrar Larsson i Borrby (c) och Takman (vpk);

dock att vid behandlingen av punkterna

2 fru Thorsson (s) och herrar Johansson i Holmgården (c) och
Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herrar Hedström (s), Jonasson
(c) och Wirtén (fp);

5 och 7 herrar Johansson i Holmgården (c) och Berndtsson i Bokenäs
(fp) deltagit i stället för herrar Larsson i Borrby (c) och Wirtén (fp);

12 herrar Johansson i Holmgården (c), Berndtsson i Bokenäs (fp), fröken
Anderson i Lerum (s), herrar Kristiansson i Harplinge (c) och Leuchovius
(m) deltagit i stället för herrar Hansson i Skegrie (c), Wirtén
(fp), Augustsson (s), Larsson i Borrby (c) och Kronmark (m);

14 herr Berndtsson i Bokenäs (fp) deltagit i stället för herr Wirtén
(fp);

17 och 22 herrar Berndtsson i Bokenäs (fp) och Åberg (fp) deltagit i
stället för herrar Antby (fp) och Wirtén (fp);

24, 31 och 33 herr Leuchovius (m) och fru Anér (fp) deltagit i stället
för herrar Kronmark (m) och Antby (fp);

37, 39 och 40 herrar Wikner (s), Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit
i stället för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp);

42 fru Theorin (s), herr Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i
stället för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp);

43 herrar Wikner (s), Stjernström (c) och fru Anér (fp) deltagit i stället
för fru Lindberg (s), herrar Jonasson (c) och Antby (fp);

vid samtliga övriga punkter fru Thorsson (s), herr Andersson i Storfors
(s), fru Theorin (s) och fru Anér (fp) deltagit i stället för herrar
Persson i Skänninge (s), Johanson i Västervik (s), Augustsson (s) och
Wirtén (fp).

Reservationer

1. vid punkten 12 (Administration av permanent skördeskadeskydd

m. m.)

av herrar Antby (fp), Hedin (m), Jonasson (c), Johansson i Holmgården
(c), Berndtsson i Bokenäs (fp), Kristiansson i Harplinge (c) och
Leuchovius (m) som anser att

dels det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 8 börjar med ”Jordbruksutskottet
har” och som på s. 9 slutar med ”i ämnet” bort utbytas
mot text av följande lydelse:

”Utskottet vill i anledning av förevarande motioner erinra om den
översyn av metodiken för skördeuppskattning och ersättningsberäkning
som fortlöpande sker genom skördestatistiska nämndens försorg. På
grundval av nämndens arbete har under årens lopp åtskilliga förbättringar
vidtagits i fråga om skördeskadeskyddet. Ändringar av områdesindelningen
har sålunda genomförts i syfte att ernå en förbättrad geo -

JoU 1971:1

30

grafisk fördelning av de samlade resurserna för de objektiva skördeuppskattningarna
och skördeskadeskyddets administration. Enligt vad
utskottet erfarit utreds för närvarande inom nämnden möjligheterna att
inordna ytterligare grödor i systemet, såsom kokärter och vallfröer. Vidare
har nämnden igångsatt en allmän och förutsättningslös utredning
av möjligheterna att öka skördeskadeskyddets flexibilitet. Vad gäller
frågan om inordnande av yrkesfruktodlingen i systemet har, såsom redovisats
vid förra årets riksdag (JoU 1970: 11) nämnden undersökt möjligheterna
härtill. Med hänsyn till bl. a. den bristfälliga skördestatistiken
på förevarande område hade dock nämnden inte funnit tillräckliga förutsättningar
föreligga för framläggande av förslag i ämnet. Utskottet, som
givetvis finner det önskvärt att trädgårdsodlingen inordnas i det permanenta
skördeskadeskyddet så snart tekniska förutsättningar härför befinns
föreligga, utgår från att nämnden i sitt fortsatta arbete uppmärksammar
de möjligheter som härvidlag kan komma att erbjudas genom
att trädgårdsföretagen från och med föregående år inordnats i lantbruksregistret.
Tills vidare bör det liksom hittills finnas möjlighet för Kungl.
Majit att, om särskilda skäl föreligger, bevilja skördeskadedrabbade
trädgårdsodlare behovsprövade kontantbidrag med anlitande av det under
nionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Bidrag vid förlust
på grund av naturkatastrof m. m.

De åtgärder som hittills vidtagits i syfte att förbättra metodiken för
skördeuppskattning samt skördeskadeskyddets tekniska utformning och
administration har utan tvivel varit värdefulla. Systemet för skördeskadeskyddet
synes dock alltjämt vara förknippat med vissa brister i nu förevarande
avseende. Utskottet vill härvidlag särskilt peka på den långa
tidsutdräkt som för närvarande uppstår mellan skördeskadans uppkomst
och tidpunkten för utbetalning av skördeskadeersättning. Den omständigheten
att sagda utbetalning sker först under mars månad året efter skördeåret
skapar i åtskilliga fall betydande problem för de skadedrabbade
jordbrukarna. Enligt utskottets mening är det synnerligen önskvärt att
Kungl. Maj :t vidtar åtgärder i syfte att snarast åstadkomma sådana förändringar
i skördeskadeskyddet att utbetalningen av ersättningar kan
ske samma år som skördeskada uppstått. Härvidlag bör bl. a. prövas
möjligheten att undanta vissa senmognande grödor vid den första utbetalningen.
Det synes även kunna ifrågasättas om inte den kvalitetsmässiga
bedömningen av skördeskadorna kan ske på annat sätt än för närvarande
utan att därför säkerheten i fråga om skadeberäkningarna behöver
i märkbar grad påverkas. Härvid bör även kunna övervägas att
medtaga grödor som för närvarande ej blir föremål för kvalitetsbedömning.
Enligt utskottets uppfattning måste fördelarna av en snabb
reglering av skadeersättningsanspråken anses så betydande att de mer
än väl torde komma att uppväga de eventuella merkostnader som kan
uppstå genom en omläggning av systemet i nu antydd riktning.

JoU 1971:1

31

Även om utskottet i förevarande sammanhang funnit sig böra särskilt
framhålla vikten av en förbättring i fråga om utbetalningsrutinen inom
skördeskadeskyddet anser sig utskottet böra understryka, att också de
i nu behandlade motioner i övrigt framförda önskemålen om översyn
av skördeskadeskyddet i olika avseenden framstår som angelägna. Bl. a.
utgör den höga självrisken otvivelaktigt ett svårt problem. Utskottet
ställer sig således bakom de yrkanden som i förevarande sammanhang
framställts om en särskild översyn av skördeskadeskyddet i syfte att
möjliggöra en ytterligare effektivisering av systemet.

I anledning av det i ett par motioner framförda förslaget om ökning
av den för behovsprövade bidrag avsedda delen av skördeskademedlen
vill utskottet erinra om att ifrågavarande bidrag skall kunna utbetalas i
sådana fall då så betydande skördeskador uppenbarligen föreligger att
skadeersättningar bort utgå men detta ej har skett på grund av systemets
allmänna konstruktion eller till följd av oförutsedda brister i
detsamma. Nu gällande regler innebär att för ifrågavarande ändamål
årligen skall stå till förfogande ett belopp motsvarande en procent av de
utgående allmänna kontanta ersättningarna för skördeskador, eller, om
beräkning enligt enprocentregeln ger till resultat ett lägre belopp, högst
400 000 kr. Intill dess systemet för det permanenta skördeskadeskyddet
genom successiva förbättringsåtgärder erhållit en sådan utformning att
de individuella ersättningsbehoven kan tillfredsställande tillgodoses inom
skördeskadeförsäkringens ram är det enligt utskottets mening viktigt att
möjligheterna till behovsprövad bidragsgivning ej blir alltför begränsade.
I det föregående angivna bidragsram, som varit gällande ända sedan
år 1962, får med hänsyn till de föreliggande behoven numera anses helt
otillräcklig. Utskottet får därför så till vida ansluta sig till förevarande
motionsyrkanden att utskottet förordar att ramen för de behovsprövade
bidragen bestäms till två procent av de utgående allmänna kontanta ersättningarna
för skördeskador, eller, om beräkning enligt denna regel
ger till resultat ett lägre belopp, högst 800 000 kr.”

dels utskottets hemställan under 1. och 2. bort ha följande lydelse:
”l.som sin mening ger till känna vad utskottet anfört i anledning
av motionerna 1971: 213, 1971: 977, 1971: 996, 1971: 1023 och
1971: 1043 samt, såvitt däri hemställts om översyn av det obligatoriska
skördeskadeskyddet, motionen 1971: 420,

2. i anledning av motionen 1971: 271 och, såvitt i övrigt är i fråga,
motionen 1971: 420 som sin mening ger till känna vad utskottet
anfört angående ramen för utbetalning av behovsprövade skördeskadebidrag,
”

2. vid punkten 24 (Statens växtskyddsanstalt)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp),
Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att

JoU 1971:1

32

utskottets yttrande fr. o. m. det stycke sorn börjar på s. 15 med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”Utskottet vill i anslutning härtill för sin del framhålla att det moderna
jordbruket och trädgårdsodlingen av rationaliserings- och konkurrenshänsyn
på forskningens nuvarande ståndpunkt är nödsakade att använda
kemiska bekämpningsmedel. Det är emellertid önskvärt att
dessa medel handhas så att skadliga biverkningar i fråga om vår miljö
och hälsa så mycket som möjligt undvikes. 1 strävandena att åstadkomma
en begränsning av bekämpningsmedlens användning erbjuder
som motionärerna anfört den resistensbiologiska forskningen stora möjligheter.
Utskottet vill därför starkt understryka vikten av att behovet
av dylik forskning i möjligaste mån kan tillgodoses. Vid växtskyddsanstaltens
resistensbiologiska laboratorium görs betydande insatser på förevarande
område. Hitintills har dock verksamheten vid laboratoriet i
mycket stor utsträckning finansierats med anslag från forskningsråd,
odlarorganisationer, privata stiftelser o. d. Under hittillsvarande inledande
skede får detta anses ha delvis varit motiverat. Om laboratoriet
i fortsättningen skall kunna tillfredsställande fullgöra de växande forskningsuppgifterna
på förevarande område, erfordras emellertid en betydligt
säkrare grund än för närvarande för planläggningen och genomförandet
av laboratoriets arbete. Mot bakgrund härav finner utskottet
starka skäl tala för att växtskyddsanstalten ges möjlighet att på sätt i
motionerna föreslagits bygga ut sina resurser på det resistensbiologiska
området. Utskottet tillstyrker i enlighet härmed att förevarande anslag
tillförs 200 000 kr. mer än vad Kungl. Maj:t föreslagit.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet i övrigt inte har
något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj-.ts förslag och med bifall
till motionen 1971:989, såvitt nu är i fråga, till Statens växtskyddsanstalt
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 6 281 000 kr.”

3. vid punkten 31 (Jordbruksforskning)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp),
Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

”Beträffande förevarande anslag har statens råd för skogs- och jordbruksforskning
i sin anslagsframställning erinrat om att de förändringar,
som jordbruket f. n. undergår genom bl. a. fortgående rationaliseringar,
omläggningar i växt- och djurproduktionen samt utvecklingen inom livsmedelsindustrin,
ökar behovet av intensifierade undersökningar på
många områden. Bl. a. träder behovet av parasit- och miljökontroll med
biologiska hjälpmedel allt starkare i förgrunden hos både växter och

JoU 1971:1

33

djur. För nästa budgetår krävs enligt rådets mening en uppräkning av
anslaget med 1 milj. kr. från 6 760 000 kr. till 7 760 000 kr. om de olika
angelägna forskningsändamålen skall kunna tillgodoses. Som framgår av
propositionen har departementschefen inskränkt sig till att föreslå en
höjning av anslaget med 485 000 kr. för nästa budgetår. I motionen
1971: 989 påpekas angelägenheten av att ytterligare medel tillförs anslaget
för att tillgodose det ökade behovet av forskning rörande frågan
om giftfri odling. Motionärerna föreslår för sin del en anslagsuppräkning
med 300 000 kr. utöver vad Kungl. Maj:t förordat.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att de icke önskade bieffekterna
av den ökande användningen av bl. a. kemiska bekämpningsmedel
av olika slag inom växtodlingen utgör ett starkt motiv för att
forsknings- och försöksverksamheten på förevarande område intensifieras,
bl. a. beträffande medlens negativa verkningar. Mycket viktigt i
sammanhanget är också att möjligheterna till en alternativ användning
av biologiska hjälpmedel blir närmare klarlagda. Bl. a. mot bakgrund
härav ansluter sig utskottet till det i förevarande motion framlagda
förslaget att anslaget till Jordbruksforskning för nästa budgetår uppförs
med 7 545 000 kr.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1971: 989, såvitt nu är i fråga, till Jordbruksforskning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 545 000 kr.”

4. vid punkten 33 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling) av

herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Jonasson (c), Wirtén (fp),
Larsson i Borrby (c), Leuchovius (m) och fru Anér (fp) som anser att
utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 19 som börjar med ”Utskottet
vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”Sorn framhållits i motionen bedrivs vid förevarande institution ett
växtförädlingsarbete av synnerligen stor betydelse såväl ur den svenska
jordbruksnäringens synpunkt som ur internationella aspekter. Det är
enligt utskottets mening angeläget att bidragsgivningen för nämnda ändamål
blir så avpassad att verksamheten alltfort kan bedrivas effektivt
och på samma kvalificerade nivå som hittills. Det synes finnas anledning
befara att den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen skall visa
sig otillräcklig härför. Utskottet finner därför i likhet med nu förevarande
motionärer att en uppräkning av anslagsposten till Weibullsholm
bör ske för nästa budgetår. Då utskottet därvid finner det i motionen
beräknade beloppet väl avvägt vill utskottet förorda att anslaget
räknas upp med sammanlagt 80 000 kr. utöver vad som föreslagits i
propositionen. Ökningsbeloppet bör i sin helhet hänföras till verksamheten
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.

JoU 1971:1

34

Då utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna
punkt, hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1971: 1014 till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling
för budgetåret 1971/72 anvisar ett anslag av 335 000 kr.”

5. vid punkten 39 (Vård av naturvårdsområden)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Wirtén (fp), Kronmark
(m), Larsson i Borrby (c), Stjernström (c) och fru Anér (fp) som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 22 som börjar med ”Utskottet
anser” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

”Naturvårdsverket har i sin anslagsframställning för budgetåret 1971/
72 äskat 2 milj. kr. för försöksverksamheten. Utskottet finner i likhet
med motionärerna angeläget att snara åtgärder vidtas för att skydda och
bevara sådan landskapsmark inom vikande odlingsbygder som är av betydelse
för friluftslivet eller representerar skönhetsvärden eller som
eljest är av intresse från kulturell eller vetenskaplig synpunkt. Genom
en sådan försöksverksamhet som här är i fråga bör enligt utskottets
mening en god grund kunna erhållas för det fortsatta praktiska arbetet
för dessa syften. I det betänkande, benämnt Landskapsvård i odlingsbygd,
som avlämnats av en arbetsgrupp inom naturvårdsverket, företes
starka motiv för den uppräkning av anslaget som begärts av naturvårdsverket.
Utan denna förstärkning torde inte det program för tillvaratagandet
av ca 20 000 ha nedlagd eller nedläggningshotad mark
kunna förverkligas så som utredningen avsett och som naturvårdsverket
ansett böra genomföras i en första etapp. Med hänsyn till det
ansträngda statsfinansiella läget har utskottet dock inte ansett sig kunna
tillstyrka naturvårdsverkets äskande utan biträder motionärernas förslag
till höjning av anslaget med 1 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit.
Utskottet hemställer alltså

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall
till motionerna 1971: 428 och 1971: 1006 till Värd av naturvårdsområden
m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 6 700 000 kr.”

6. vid punkten 40 (Miljövårdsforskning)

a. av herrar Hansson i Skegrie, Larsson i Borrby och Stjernström
(samtliga c) som anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som
börjar på s. 22 med ”Utskottet, som” och utskottets hemställan i stället
bort ha följande lydelse:

”Utvecklingen på miljöområdet har bl. a. medfört att stora krav måste
ställas på det allmännas insatser i syfte att hindra ytterligare miljöförstöring
och så långt möjligt råda bot på redan inträffade skador. För
dessa strävanden är miljövårdsforskningen av grundläggande betydelse

JoU 1971:1

35

och den bör därför ges goda resurser. Det program, som planerats av
naturvårdsverket och vari bl. a. ingår luftvårdsforskning och fortsatt
internationellt samarbete kring föroreningsproblemen i östersjön, torde
med den starkt begränsade anslagstilldelning som departementschefen
förordat beträffande nu berörda forskningsanslag inte kunnat fullföljas
i avsedd omfattning. Med hänsyn till denna forsknings ökade betydelse
förutsätter utskottet att anslaget framdeles får en sådan omfattning att
angelägna forskningsområden ej behöver eftersättas.

Utskottet beklagar att det statsfinansiella läget ej anses tillåta ett tillgodoseende
i full utsträckning av naturvårdsverkets anslagsäskande.
Emellertid finner utskottet den i motionen 1971: 1039 föreslagna höjningen
av anslaget med 1 milj. kr. utöver Kungl. Maj:ts förslag nödvändig.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
1971: 1012 samt med bifall till motionen 1971: 1039 till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 13 160 000 kr.”

b. av herr Takman (vpk) som anser att utskottets yttrande fr. o. m.
det stycke som på s. 22 börjar med ”Utskottet, som” och utskottets
hemställan bort ha följande lydelse:

”Utskottet anser i likhet med motionärerna att den miljövårdsforskning
som f. n. bedrivs i vårt land är av otillräcklig omfattning. Orsaken
härtill är främst bristande resurser. Forskningens stora betydelse i kampen
mot miljöförstöringen är allmänt erkänd, och det synes nödvändigt,
om forskningen skall kunna effektivt fylla sin uppgift, att den tillåts arbeta
under väsentligt bättre ekonomiska betingelser än nu är fallet. Det
läge forskningen befinner sig i och som framgår av de av naturvårdsverket
redovisade behoven är således djupt otillfredsställande, och det får
ses som en angelägen uppgift för statsmakterna att söka råda bot härpå.
Enligt utskottets mening bör naturvårdsverkets anslagsäskanden till fullo
godtagas.

Under hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen i anledning av Kungl Maj:ts förslag och motionen
1971: 1039 samt med bifall till motionen 1971: 1012 till Miljövårdsforskning
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 17 500 000 kr.”

7. vid punkten 43 (Bidrag till vatten- och luftvårdande åtgärder inom
industrin)

av herrar Hansson i Skegrie (c), Hedin (m), Wirtén (fp), Kronmark
(m), Larsson i Borrby (c), Stjernström (c) och fru Anér (fp), som anser
att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke som på s. 26 börjar med
”1 motionerna” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

JoU 1971:1

36

”1 motionerna (lika med utskottet) i enlighet här med.

Enligt utskottets mening kan vägande skäl anföras för en utvidgning
av området för ifrågavarande bidragsgivning. Vatten- och luftföroreningsproblem
av i princip samma karaktär som inom industrin förekommer
nämligen även inom andra näringar, främst jordbruket och
trädgårdsnäringen. Det kreditstöd, som nu kan utgå till reningsanläggningar
inom jordbruket och trädgårdsnäringen, torde såvitt utskottet
kunnat bedöma inte utgöra tillräcklig stimulans till åtgärder utan bör
vid behov kunna kompletteras med statsbidrag enligt samma regler som
gäller för industrin. Utskottet ansluter sig därför till den uppfattning i
frågan som framförts i förevarande motioner. I överensstämmelse härmed
förordar utskottet att anslagsrubriken ändras till Bidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket och trädgårdsnäringen.
Med hänsyn till föreliggande reservation på anslaget torde någon
uppräkning av detsamma ej vara behövlig.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom med bifall till motionerna
1971:418 och 1971:983 samt 1971:1024, sistnämnda
motion såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t
till känna vad utskottet uttalat angående utvidgning av området
för nu ifrågavarande statliga stöd till att även omfatta jordbruksföretag
m. m.,

2. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till motionen
1971: 1024, såvitt i övrigt är i fråga, till Bidrag till vattenoch
luftvårdande åtgärder inom industrin, jordbruket och trädgårdsnäringen
för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.”

Särskilda yttranden

vid punkten 40 (Miljövårdsforskning)

a. av herrar Hedin och Kronmark (båda m), vilka anfört:
”Miljövårdsforskningen är av utomordentligt stor betydelse för att ge
underlag för åtgärder som kan förhindra fortsatt miljöförstöring och
sanera sådan som redan skett. Forskningen sker inte enbart genom statens
naturvårdsverks försorg utan jämväl genom bl. a. universiteten och
inom industrin. Naturvårdsverkets forskningsinsatser leds genom en särskild
forskningsnämnd inom verket. Genom denna nämnd sker också en
viss samordning med utomstående forskningsinsatser. Man kan emellertid
ifrågasätta om inte samordningen med såväl inhemsk som internationell
forskning liksom fördelningen av tillgängliga resurser mellan
grundforskning och tillämpad forskning bäst skulle ske i en fristående
forskningsnämnd som naturresursutredningen på sin tid förordade. I

JoU 1971:1

37

vart fall torde mycket stå att vinna på att få en avsevärt förbättrad
internationell forskningsplanering och arbetsfördelning än nu. Moderata
samlingspartiet har i en motion till årets riksdag föreslagit att miljövårdsforskningens
organisation, planläggning och prioritering görs till
föremål för utredning varvid särskilt behovet av internationell samordning
beaktas.

Oavsett hur miljövårdsforskningen organiseras behövs en förstärkning
av resurserna för denna forskning. I det bekymmersamma samhällsekonomiska
läge vi i dag befinner oss har vi emellertid ansett oss
böra godtaga den uppräkning av anslaget med ca 10 °/o som departementschefen
föreslagit.”

b. av herr Wirtén och fru Anér (båda fp), vilka anfört:

”1 folkpartiets partimotion angående miljövården (1971: 28) framhålls
i fråga om prioriteringar inom miljövårdsforskningen, att vi i första
hand bör satsa på forskning om biologisk kontroll, förbättrad avfallsbehandling
och åtgärder mot buller. För närvarande kan vi dock i likhet
med utskottets majoritet icke finna statsfinansiellt utrymme för en
höjning av anslaget till Miljövårdsforskning utöver vad Kungl. Maj:t
angivit eller med 1 160 000 kr. Vi vill understryka, att våra prioriteringar
bör tillgodoses inom denna anslagsram.

Vi påpekar dessutom, att vi i andra yrkanden begärt en höjning av
anslaget till statens växtskyddsanstalt och till Jordbruksforskning med
sammanlagt 500 000 kr. liksom en ökning av bidraget till Weibullsholms
växtförädlingsanstalt med 80 000 kr.

Vi har vidare understrukit nämnda krav i ovanstående partimotion i
motioner med yrkanden om utredning angående ett avfallsforskningsinstitut,
om organisation av utvidgad insektspatologisk forskning för att
få fram alternativ till biociderna samt om anslag på 800 000 kr. till
statens naturvetenskapliga forskningsråd för ekologisk forskning av ekosy
stemanalystyp. ’ ’

JoU.1971:1

38

Bilaga

Yttranden över motionen 1971:1015 (p. 2)

Lantbruksstyrelsen (12.2.1971)

Lantbruksstyrelsen anför.

Såsom nämnts i motionen har jordbruket i Sovjetunionen och de övriga
östeuropeiska staterna undergått en intensiv utveckling under de senaste
åren. Denna utveckling har främjats bl. a. genom ökade kapitalinvesteringar,
växande mekanisering samt experiment med gödningsämnen
och nya växtsorter. Jordbruksproduktionen per innevånare ligger för
närvarande nästan 50 °/o över genomsnittet under första hälften av 1950-talet och denna produktionsstegring väntas fortsätta i accelererad grad.
Mycket tyder på att dessa länder i framtiden åter kan bli betydande exportörer
av jordbruksprodukter.

Med hänsyn till de alltjämt bristfälliga kunskaperna om den intressanta
utveckling, som pågår och väntas accelerera i de östeuropeiska
staternas jordbruk, vore en fortlöpande metodisk bevakning onekligen
av värde. En sådan bevakningsuppgift, avseende såväl vetenskaplig-tekniska
landvinningar som organisatoriska problem och marknadsmässiga
konsekvenser, tillgodoses bäst genom en på platsen stationerad, kvalificerad
fackman. Huruvida detta bör föranleda inrättande av en ny tjänst
som lantbruksrepresentant eller kan lösas genom omdisponering av befintliga
resurser på området undandrager sig lantbruksstyrelsens bedömande.

Lantbrukarnas Riksförbund (17.2.1971)

Lantbrukarnas Riksförbund tillstyrker motionärernas förslag om inrättande
av en tjänst som lantbruksrepresentant med öststaterna som
verksamhetsområde och anför därvid.

I likhet med motionärerna vill förbundet uttala som sin mening, att
den ordinarie utrikesrepresentationen i öststaterna har begränsade möjligheter
att bevaka frågor av vetenskaplig, teknisk och marknadsmässig
art och att en särskild fackbevakning på jordbrukets område vore önskvärd
i öststaterna. Den av motionärerna påtalade utvecklingen vad gäller
investeringstakt, vetenskaplig-teknisk utveckling och föränderliga
marknader ger anledning förmoda att en förändrad livsmedelsförsörjningssituation
i öststaterna är att vänta.

Förbundet anser att den omvandling och expansion, som präglar jordbruket
i åtskilliga länder, motiverar ytterligare förstärkning av lantbrukets
utlandsrepresentation, öststaternas ej undantagna. Jordbruket representerar
nämligen ett område av näringslivet såväl vad beträffar vetenskap
och teknik som jordbrukspolitik, som blivit alltmer mångfacetterat
och inom vilket olika åtgärder får konsekvenser långt utanför det
egna landet.

JoU 1971:1

39

Jordbruksnäringen har genom Lantbrukarnas Riksförbund (Sveriges
Lantbruksförbund) i ett flertal skrivelser och remissyttranden till Kungl.
Maj:t och Riksdagens Jordbruksutskott under senaste åren framfört synpunkter
på en förstärkt utrikesrepresentation på lantbrukets område. De
av förbundet framförda önskemålen om tjänsternas prioritering, senast
framförda i skrivelse till Statsrådet och Chefen för Kungl. Jordbruksdepartementet
av den 20.10.1970, äger enligt förbundets mening alltjämt
sitt berättigande och synes i detta sammanhang förtjäna beaktande.

MARCUS BOKTR. STHLM l?7l 710042