Finansutskottets betänkande nr 43 år 1971
FiU 1971:43
Nr 43
Finansutskottets betänkande i anledning av motion om en utredning
angående tvångssparande.
Motionen
I motionen 1971:573 av herr Sundkvist (c) hemställs att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Majit anhåller om utredning om de allmänna
förutsättningarna för att använda sparande av mer tvingande karaktär
som ett medel i den ekonomiska politiken.
Tidigare väckta förslag om obligatoriskt sparande
Ett förslag till obligatoriskt sparande utarbetades i mars 1955 inom
finansdepartementet och framlades i en ”PM om sparande i syfte att
begränsa konsumtionsökningen”. Förslagets bakgrund var att det rådande
ekonomiska läget kännetecknades av tendenser till en kraftigt stegrad
efterfrågan från konsumenternas sida till följd av de löneökningar vari
årets avtalsrörelse utmynnade. Motiveringen var sålunda rent stabiliseringspolitisk.
Det obligatoriska sparandet var avsett att ersätta en allmän
omsättningsskatt, som skulle kunna tjäna motsvarande syfte. I promemorian
diskuterades bl. a. i vilken mån ett obligatoriskt sparande kunde beräknas
minska det frivilliga sparandet.
Det i promemorian behandlade systemet för obligatoriskt sparande var
anknutet till den allmänna skatteuppbörden och avsåg i första hand
uttagande av sparbelopp genom en tioprocentig höjning av det preliminära
skatteuttaget. Slutgiltigt skulle sparbeloppen bestämmas i samband
med slutskattedebiteringen. Det obligatoriska sparandet skulle pågå
under ett och ett halvt år och omfatta såväl löntagare som andra
skattskyldiga, även juridiska personer. På sparbeloppen skulle utfärdas
räntebärande sparbevis. inlösningen efter sparperiodens slut skulle ske
med statsobligationer.
Vid remissbehandlingen kom starkt delade meningar om förslaget till
uttryck. Kungl. Majit beslöt sedermera att promemorian skulle läggas till
handlingarna. Någon proposition i ämnet blev alltså icke förelagd riksdagen.
1 motioner till 1967 års riksdag föreslogs att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Majit skulle hemställa om en utredning angående möjligheterna
till ett väsentligt ökat lönsparande bland ungdom, varvid också frågan om
ett obligatoriskt lönsparande skulle bli föremål för beaktande av utredningen.
Bankoutskottet delade i sitt utlåtande (1967:48) inte motionärernas
sympatier för ett obligatoriskt sparande och hemställde att motionerna
Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 43
FiU 1971:43
2
inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd. De avslogs av riksdagen.
Utskottet
Motionären anför i första hand stabiliseringspolitiska motiv för sitt
förslag. Sparande av mer tvingande karaktär skulle, vid tillfällen av
överefterfrågan och tendenser till pris- och lönestegringar, kunna få
samma effekt i stabiliserande syfte som skatter och avgifter. Genom att
sparandet i banker och kreditinstitutioner skulle kunna styras över till
angelägna produktionsbefrämjande investeringar och via ökad varumängd
begränsa efterfrågan är enligt mångas mening ett tvångssparande överlägset
ett ökat skatteuttag, anför motionären. För den enskilde skulle
tvångssparande vara mera lockande än skatter genom att sparandet
sedermera ställs till förfogande för den enskilde och dessutom är
räntebärande under sparperioden.
Motionären synes åberopa en situation där den genom det obligatoriska
sparandet indragna köpkraften skulle kunna direkt föras åter till
marknaden i form av ökad efterfrågan på investeringsresurser. I den
skildrade situationen med överefterfrågan samt pris- och lönestegringar
torde emellertid regelmässigt även de reala resurser som erfordras för
ökade investeringar vara hårt ansträngda. 1 vissa lägen torde rentav
riskerna för destabiliseringstendenser i samhällsekonomin öka om efterfrågan
i stället riktas mot resurser som finns tillgängliga endast inom
landet och som redan är fullt ianspråktagna.
Motionären anför inte exempel på hur ett sparande i mer tvingande
former skulle kunna ske. I det föregående har anförts några sådana
möjliga tillvägagångssätt. Dessa har emellertid inte kommit till användning.
Motionären synes vilja förbehålla ett sparande i mer tvingande former
speciella situationer med rubbningar av den samhällsekonomiska balansen.
Utskottet vill inte utesluta att åtgärder av ifrågavarande slag kan vara
befogade i ett sådant läge. Motionärens synpunkter torde därvid förtjäna
att beaktas. Någon särskild utredning torde emellertid inte erfordras utan
frågan får ytterligare övervägas i anslutning till att förslag framläggs om
lönsparande m. m.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1971:573.
Stockholm den 9 november 1971
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Franze'n
(s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson i Harplinge
(c), Jansson (s), Löfgren (fp), Brundin (m), Arne Pettersson i Malmö
(s), Åsling (c), Gadd (s), Möller i Göteborg (fp) och Rask (s).
Göteborgs Offsettryckeri AB, Sthlm 71.524 S