Finansutskottets betänkande nr 4 år 1971
FiU 1971:4
Nr 4
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar om vissa anslag för budgetåret
1971/72 inom finansdepartementets verksamhetsområde jämte
motioner.
DRIFTBUDGETEN
SJUNDE HUVUDTITELN
Finansdepartementet m. m.
1. Finansdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
i propositionen 1971: 1, bilaga 9, framlagda förslag (punkterna Al—
A 5, s. 7—10 i utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
4 januari 1971) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Finansdepartementet ett förslagsanslag av 15 500 000 kr.,
2. till Gemensamma ändamål för statsdepartementen ett förslagsanslag
av 17 196 000 kr.,
3. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av 620 000 kr.,
4. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,
5. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 400 000 kr.
Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
2. Kammarkollegiet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 1, s. 11—12) och hemställer
att riksdagen till Kammarkollegiet för budgetåret 1971/72 anvisar
ett förslagsanslag av 3 965 000 kr.
3. Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet. Konjunkturinstitutet:
Särskilda undersökningar. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
(punkterna B 5—B 6, s. 26—28) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Konjunkturinstitutet: Verksamheten i allmänhet ett förslagsanslag
av 2 245 000 kr.,
2. till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar ett reservationsanslag
av 670 000 kr.
1 Riksdagen 1971.5 sami. Nr 4
FiU 1971: 4
2
4. Statskontoret. Kungl. Maj:t har (punkt B 7, s. 29—33) föreslagit riksdagen
att till Statskontoret för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag
av 25 105 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet behandlat motionen 1971: 571 av
fru Mogård och herr Wennerfors vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Majit måtte anhålla att de synpunkter som i motionen framförts
beaktas.
I motionen har framförts vissa synpunkter på de centrala statliga informationssystem
som håller på att växa fram. Motionärerna anser bl. a.
att det skyndsamt bör utredas i vilken mån centralisering av maskinella
register är tekniskt nödvändig och/eller ekonomiskt motiverad. Vidare
är det enligt motionärerna synnerligen önskvärt att säkerhetskraven i avseende
på såväl individens integritet som datorsystemets funktionsmöjlighet
i händelse av brand, explosion e. d. beaktas.
Utskottet noterar att medel har beräknats för en väsentlig förstärkning
av statskontorets resurser för samordning av statliga informationssystem.
Departementschefen anför i statsrådsprotokollet att han senare för
Kungl. Majit kommer att ta upp frågor som gäller former för och innehåll
i den samordningsverksamhet som bör bedrivas.
De frågor som motionärerna i första hand tar upp, nämligen i vad
mån centralisering av maskinella register är tekniskt nödvändig och/eller
ekonomiskt motiverad samt säkerheten vid brand, explosion m. m., torde
vara centrala frågeställningar vid den samordning av statliga informationssystem
som departementschefen beräknat medel för. Någon riksdagens
framställning i ärendet torde därför inte erfordras. Den av motionärerna
berörda frågan om skydd för individens integritet i de nya informationssystemen
är redan föremål för statsmakternas uppmärksamhet,
bl. a. i offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén. Motioner
i detta ämne till årets riksdag har hänvisats till konstitutionsutskottet,
varför utskottet saknar anledning att här närmare beröra motionen
1971: 571 i denna del.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. till Statskontoret för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 25 105 000 kr.,
2. avslår motionen 1971: 571.
5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Viss försöksverksamhet
inom statsförvaltningen m. m. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna B 8—B 9, s. 33—34) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Datamaskincentralen för administrativ databehandling ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,
FiU 1971: 4
3
2. till F/ss försöksverksamhet inom statsförvaltningen m. m. ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.
6. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkt
B 10, s. 35—40) och hemställer
att riksdagen
1. bemyndigar Kungl. Majit att hos riksrevisionsverket inrätta en
tjänst för avdelningschef i Ce 3 och en tjänst för revisionsdirektör
i Be 6 eller Ce 1,
2. till Riksrevisionsverket för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag
av 20 295 000 kr.
7. Byggnadsstyrelsen. Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. Utskottet
tillstyrker Kungl. Majits förslag (punkterna B 11—B 12, s. 40—
42) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Byggnadsstyrelsen ett förslagsanslag av 23 544 000 kr.,
2. till Utredningar rörande byggnadsföretag m. m. ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.
8. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker
Kungl. Majits förslag (punkt B 13, s. 42—44) och hemställer
att riksdagen
1. medger beställning av utrustning till nybyggnad i kv. Garnisonen
för 9 500 000 kr.,
2. till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för budgetåret
1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 27 400 000 kr.
9. Statens förhandlingsnämnd. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag
(punkt B 14, s. 44—45) och hemställer
att riksdagen till Statens förhandlingsnämnd för budgetåret 1971/72
anvisar ett förslagsanslag av 1 289 000 kr.
Bidrag och ersättningar till kommunerna
10. Ersättning tili Trelleborgs kommun för mistad tolag. Utskottet till
styrker Kungl. Majits förslag (punkt D 1, s. 88) och hemställer
att riksdagen till Ersättning till Trelleborgs kommun för mistad tolag
för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 2 130 000
kr.
FiU 1971: 4
4
Diverse
11. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag (punkterna
E 1—E 3, s. 92—93) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar
1. till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas
delfond ett förslagsanslag av 4 442 000 kr.,
2. till Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m. ett förslagsanslag av 1 020 000 kr.,
3. till Statens krigsförsäkringsnämnd m. m. ett förslagsanslag av
41 000 kr.
12. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag (punkt E 6, s. 94—95) och hemställer
att riksdagen
1. godkänner vad i statsrådsprotokollet förordats om bidrag till Institutet
för storhushållens rationalisering,
2. till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering för budgetåret
1971/72 anvisar ett anslag av 300 000 kr.
KAPITALBUDGETEN
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
13. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag (punkt II: 12, s. 101—103) och hemställer
att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 70 850 000 kr.
14. Inköp av fastigheter m. m. Kungl. Maj:t har (punkt II: 13, s. 103—
104) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
I motionen 1971: 563 av herr Clarkson m. fl. har hemställts att riksdagen
måtte — med hänsyn till att någon redogörelse för hur anslaget
skall användas inte lämnas i propositionen — vid behandlingen avslå
Kungl. Maj:ts begäran om ett investeringsanslag av 5,5 milj. kr. till Inköp
av fastigheter m. m. för budgetåret 1971/72.
FiU 1971: 4
5
Utskottet finner det rimligt att en närmare redogörelse inte kan lämnas
i propositionen för de fastigheter som kan komma i fråga för inköp
under budgetåret 1971/72. Tidpunkten för ett köp är bl. a. beroende av
när den förhandling som förs i ett ärende är slutförd. Medelsanvisningen
bör — tillsammans med föreliggande behållning — ses som ett till
Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande att inom en given medelsram inköpa
sådana fastigheter för statliga ändamål som normalt betalas från
förevarande anslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen 1971: 563 till Inköp av fastigheter m. m. för budgetåret
1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
15. Vissa projekteringskostnader. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag (punkt VII: 1, s. 106) och hemställer
att riksdagen till Vissa projekteringskostnader för budgetåret 1971/
72 anvisar ett investeringanslag av 35 000 000 kr.
DIVERSE KAPITALFONDER
16. Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner. Kungl. Maj:t
har (punkt IX: 4, s. 107—109) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att beställa datamaskinutrustning för 90 000 000 kr., dels
till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för budgetåret
1971/72 anvisa ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
I motionen 1971: 570 av herr Magnusson i Borås m. fl. har hemställts
att riksdagen måtte i avvaktan på en närmare redogörelse avslå Kungl.
Maj:ts hemställan att riksdagen måtte bemyndiga Kungl. Maj:t att beställa
datamaskinutrustning för 90 milj. kr.
Utskottet. Den datamaskinella bearbetningen inom statsförvaltningen
har numera nått sådan omfattning att behovet av ersättningsanskaffning
av maskinutrustning blivit betydande. Vidare pågår och planeras en omfattande
uppbyggnad av statliga datasystem för bl. a. arbetsmarknadspolitiken,
rättsväsendet, den allmänna försäkringen, körkortsregistreringen,
fastighetsregistreringen och inskrivningsväsendet. Denna uppbyggnad
medför behov av datamaskinutrustning i stor omfattning. Mot denna
bakgrund och med hänsyn till de långa leveranstider som är att räkna
med vid anskaffning av datamaskinutrustning är det enligt utskottets me
-
FiU 1971: 4
6
ning angeläget att bemyndigandet att beställa utrustning inte tas till för
snävt.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å motionen
1971: 570 bemyndigar Kungl. Maj:t att beställa datamaskinutrustning
för 90 000 000 kr.,
2. till Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner för
budgetåret 1971/72 anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
UPPSKJUTNA FRÅGOR
17. Uppskjutna frågor. Utskottet kommer senare under sessionen att
yttra sig beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda
förslag, nämligen
D 2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
E 15 Premiering av visst frivilligt sparande
E 16 Kostnader för viss statlig annonsering
vilket utskottet här
anmäler.
Stockholm den 9 mars 1971
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Wedén (fp), Knut Johansson i Stockholm
(s), Franzén (s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s),
Jansson (s), Löfgren (fp), Arne Pettersson i Malmö (s), Åsling (c), fru
Thorsson (s) och herr Gadd (s);
dock att herr Arne Pettersson i Malmö (s) ej deltagit vid behandlingen
av punkt 1 och herr Gadd (s) ej deltagit vid behandlingen av punkt 6.
Reservation
vid punkten 4 (Statskontoret) av herrar Wedén (fp), Burenstam Linder
(m), Löfgren (fp) och Åsling (c), som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”De frågor”
och slutar med ”denna del” bort ersättas av text med följande lydelse:
-
FiU 1971:4
7
”Motionärerna pekar på de risker som kan vara förknippade med en
fortsatt centralisering och sammanknytning av de informationssystem
avseende juridiska och fysiska personer, som för närvarande är under
uppbyggnad inom den statliga förvaltningen. Utskottet noterar att de
problem som i detta sammanhang uppkommer när det gäller personrätten
och därmed sammanhängande integritetsfrågor för närvarande är
föremål för utredning inom bl. a. offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén.
Det torde emellertid komma att dröja innan detta utredningsarbete
blir slutfört. Motionärerna anser det angeläget att med
största skyndsamhet utreda i vilken mån centralisering av maskinella register
är tekniskt nödvändig och/eller ekonomiskt motiverad. Utskottet
delar denna uppfattning och utgår ifrån att säkerhetskraven beträffande
datorsystemens funktionsduglighet i händelse av katastrof genom brand,
explosion e. d. beaktas vid den samordningsverksamhet som bedrivs på
ADB-området.
Utskottet vill understryka att kraven på skydd för individens integritet
särskilt uppmärksammas. Motioner, som tar upp dessa frågor, har
vid årets riksdag hänvisats till konstitutionsutskottet. Utskottet har emellertid
ansett det viktigt att framhålla integritetssynpunktemas betydelse
även i nu förevarande sammanhang.”
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
”2. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i anledning av motionen 1971: 571.”
Särskilt yttrande
vid punkten 16 (Statens datamaskinfond: Anskaffning av datamaskiner)
av herr Burenstam Linder (m) som anfört:
”Statens datamaskinfond inrättades efter riksdagsbeslut år 1968. Redan
i det sammanhanget yppades vissa betänkligheter mot en central anskaffning
av datamaskiner.
Anskaffningsverksamheten har därefter vuxit ut. Fjolårets riksdag bemyndigade
Kungl. Maj:t att anskaffa datamaskiner för 40 milj. kr., nu
begärs ett bemyndigande om hela 90 milj. kr. Till anskaffning av datamaskiner
föreslås ett investeringsanslag av 8 milj. kr. Härtill skall läggas
anslaget till viss försöksverksamhet med automatisk databehandling
(punkt 5 i betänkandet) samt medel som begärs för byggnad för datamaskinanläggning
under statens allmänna fastighetsfond (punkt 13 i betänkandet).
Den utredning om samordning av statliga datasystem som
departementschefen aviserar i statsrådsprotokollet under hemställan om
anslag till statskontoret (punkt 4 i betänkandet) pekar likaså på en snabb
utveckling av de statliga datasystemen.
Utan tvivel är datatekniken av stor betydelse i försöken att rationalisera
den statliga förvaltningen. En centralisering av datasystemen kan
härvid te sig önskvärd. Detta måste emellertid vägas mot de risker som
avtecknar sig i ett längre perspektiv om en sådan total samordning kommer
till stånd. Den uppbyggnad av datakapacitet som det nu ifrågasatta
bemyndigandet gäller kan ges former som enligt min mening på
längre sikt innebär betydande risker för individen och som skulle föregripa
olika utredningar, bl. a. offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén,
som har att utreda dessa frågor. Bemyndigandet förutsätter
enligt min mening att dessa risker analyseras och att åtgärder vidtas för
att undvika dem.”
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710025