Finansutskottets betänkande nr 23 år 1971
FiU 1971:23
Nr 23
Finansutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
1971: 56 angående förbättrad samhällsinformation jämte motioner.
Propositionen
Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1971: 1 (bilaga 9, punkt E 16) beräknat
medel till Kostnader för viss statlig annonsering har Kungl. Maj:t
i propositionen 1971: 56 under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 12 mars 1971 föreslagit riksdagen att
1. godkänna i statsrådsprotokollet förordade riktlinjer för dagspressannonsering,
2. godkänna att en nämnd för samhällsinformation med de uppgifter
som angetts i statsrådsprotokollet inrättas den 1 juli 1971,
3. till Viss informationsverksamhet för budgetåret 1971/72 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.
Motionerna
I motionen 1971: 1280 av herr Stjernström m. fl. (c) har hemställts att
riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att ett informationsprogram
utarbetas om förutsättningarna för industrietablering inom stödområdet
i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1971: 1311 av herr Norrby i Åkersberga m. fl. (fp, c, m)
har hemställts att riksdagen måtte besluta att den i propositionen föreslagna
nämnden kompletteras med en allsidig parlamentarisk representation.
Utskottet
Utskottet delar den grundläggande syn på samhällsinformationen
som framfördes av Informationsutredningen (SOU 1969: 48) och som
även departementschefen ansluter sig till. Myndigheternas informationsverksamhet
skall vara ett medel att uppnå de mål som satts upp för
respektive myndighets verksamhet. Inte bara på så sätt, menar utskottet,
att en informationsverksamhet är nödvändig för att myndigheterna
skall nå medborgarna med sina tjänster eller anvisningar och sålunda
1 Riksdagen 1971. 5 sami. Nr 23
FiU 1971:23
2
är en förutsättning för en effektiv myndighetsutövning utan också —
och framför allt — därför att medborgarna har rätt att kräva att bli
informerade om lagar, förordningar, möjligheter och förmåner på rimliga
villkor. Den utökade verksamheten hos stat och kommun och den
enskildes ökade rörlighet i det moderna samhället medför långt fler
tillfällen då medborgaren behöver vara informerad om av det allmänna
påbjudna bestämmelser och erbjudna förmåner. En särskilt viktig aspekt
här är som utredningen påpekar att samhällsinformationen behövs
för att möjliggöra för medborgarna att hävda sina idéer och intressen
i den demokratiska processen och därmed påverka samhällsutvecklingen.
I vissa situationer måste samhället vidare förlita sig på en frivillig
medverkan från medborgarnas sida för att klara ett tillfälligt bristläge
utan alltför svåra återverkningar. Utredningen nämner t. ex. information
om försämrade framkomstmöjligheter på en viss vägsträcka eller
en minskning av vattentillgången. En väl utvecklad rutin för samhällsinformation
krävs i sådana lägen.
I propositionen föreslås att en särskild nämnd för samhällsinformation
inrättas. Den skall bl. a. verka för en samordning av samhällsinformationen
och för att samhällets resurser för informationsverksamhet
utnyttjas rationellt. I den mån statliga myndigheter väljer dagspressannonsering
som ett medel att nå alla medborgare eller befolkningen
i ett visst område förordar departementschefen att annonserna i regel
skall vara av samma innehåll och format och införas i samtliga dagstidningar.
Statligt organ för samhällsinformation. Utskottet ansluter sig till departementschefens
uppfattning att ett centralt statligt organ för samordning
av samhällets olika informationsinsatser bör komma till stånd samt
att det bör ha formen av en nämnd och inte av ett bolag. Departementschefen
anför att i nämnden bör ingå representanter för myndigheter
som har en omfattande informationsverksamhet och att de kommunala
och landstingskommunala sektorerna likaledes bör vara representerade.
I motionen 1971: 1311 begärs att nämnden kompletteras med en allsidig
parlamentarisk representation med tanke på att den enligt motionärernas
uppfattning får en mycket utsatt och ansvarsfull ställning.
Enligt utskottets uppfattning kommer nämnden i första hand att ha
en rådgivande och tekniskt samordnande funktion på området för samhällsinformation.
Som redan framhållits skall informationsverksamheten
betraktas som integrerande delar av myndighetsutövningen och avvägningen
mellan skilda informationsbehov skall sålunda i huvudsak
ske vid den normala budgetbedömningen och anslagsprioriteringen. Detta
utesluter emellertid inte att nämnden särskilt i det tidigare skedet
kommer att ha viktiga analysuppgifter och kan väntas dra upp principiella
riktlinjer för samhällets informationsverksamhet. Departementschefen
anför att i nämnden bör ingå representanter för myndigheter
FiU 1971:23
3
som har en omfattande och för den övriga förvaltningen intressant informationsverksamhet
och att vidare representanter för de kommunala
och landstingskommunal a sektorerna bör ingå. Utskottet förutsätter därvid
att personer med erfarenhet av arbete med massmedia kommer att
bli representerade och att nämnden kommer att kompletteras med parlamentariskt
inslag så att skilda opinioner kan komma till uttryck.
Vidgade medel för informationsverksamhet. Att närmare bestämma
behovet av samhällsinformation av detta slag möter stora svårigheter.
Utskottet delar departementschefens bedömning att det begärda beloppet
om 15 milj. kr. får betraktas som tillräckligt. Härvid har då räknats
in myndigheternas merutgifter som följd av de nya principerna för
viss samhällsinformation i dagspressen. Anslaget bör som Kungl. Maj:t
begärt ställas till förfogande i form av ett reservationsanslag.
Utskottet vill understryka att den särskilda informationsverksamhet
som kan komma till stånd på grundval av dessa medel är att betrakta
som försöksverksamhet där åtgärdernas verkan noga bör studeras och
ge underlag för en kontinuerlig bedömning av samhällsinformationens
former och omfattning.
Beträffande prioriteringen av olika informationsprojekt instämmer
utskottet i att förtur bör ges sådana projekt som syftar till information
om medborgarnas rättigheter och skyldigheter samt projekt där behovet
av en samordning av myndigheters information är angelägen. Största
vikt bör redan i inledningsskedet ges också sådana särskilda informationsprojekt
som kan medverka till att viktiga av regering och riksdag
uppsatta mål nås. Dit hör — i anledning av vad som framhålls i motionen
1971: 1280 — självfallet också de regionalpolitiska målsättningarna.
Någon särskild framställning till Kungl. Maj:t härom är enligt
utskottets mening inte erforderlig.
Ambitionsnivå för samhällsinformation. I propositionen refereras vissa
synpunkter på ambitionsnivå när det gäller att nå ut med information
till medborgarna. I fråga om sådan information från samhällets sida som
mera allmänt syftar till att vinna flertalet eller en stor grupp medborgares
medverkan i en viss fråga — t. ex. att minska strömförbrukningen
i ett visst läge — kan det inte betraktas som nödvändigt att nå varje
enskild medborgare.
Högst bör kraven ställas när syftet är att sprida kunskap om grundläggande
rättigheter och skyldigheter, i propositionen exemplifierade
med sociala förmåner, rätt att delta i allmänna val och skyldighet att
avge självdeklaration. Utskottet delar denna syn. Det är en viktig princip
att här sträva efter att inom möjligheternas gräns söka nå varje
medborgare. I den mån dagspressannonsering kommer i fråga bör därför
som anförs i propositionen annonsering ske i samtliga dagstidningar.
Vad sedan gäller att varje annons i princip bör vara av samma format
i samtliga dagstidningar bör enligt utskottets mening denna huvud
-
FiU 1971:23
4
regel inte tolkas bokstavligt. Annonsens storlek bör stå i rimlig proportion
till tidningsformat och observationsvärde. Det bör ankomma på
nämnden att här söka sig fram till en rimlig avvägning. Tidningens
upplagestorlek bör inte påverka bedömningen.
Pressombudsmannafunktionen m. m. Departementschefen framhåller
i anslutning till utredningens förslag om inrättande av ett tiotal nya
tjänster som pressombudsman att ett mycket stort antal myndigheter
redan har sådana tjänster och att en betydande utbyggnad ägt rum sedan
utredningen bedömde behovet av nya funktioner. Departementschefen
anser det därför inte nödvändigt att i detta sammanhang ta upp
frågan om inrättande av tjänster som pressombudsmän. Utskottet delar
hans uppfattning på denna punkt och vill peka på att riksdagen nyligen
beslutat om avsevärt vidgade medel vid länsstyrelserna för att
bl. a. tillgodose en förbättrad informationsverksamhet.
Till sist vill utskottet understryka betydelsen av att man inom den
offentliga förvaltningen verkligen strävar efter att ge massmedia och
allmänheten en klargörande och serviceinriktad information. I längden
är detta enligt utskottets uppfattning en av förutsättningarna för en
ytterligare fördjupad demokrati i vårt allt mer komplicerade samhälle.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen godkänner de i statsrådsprotokollet förordade riktlinjerna
för dagspressannonsering,
2. att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och i anledning
av motionen 1971: 1311 godkänner att en nämnd för samhällsinformation
med de uppgifter som angetts i statsrådsprotokollet
inrättas den 1 juli 1971,
3. att riksdagen till Viss informationsverksamhet för budgetåret
1971/72 på driftbudgeten under sjunde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr.,
4. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
i övrigt anfört i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen 1971: 1280.
Stockholm den 29 april 1971
På finansutskottets vägnar
SVEN EKSTRÖM
Närvarande: herrar Ekström (s), Knut Johansson i Stockholm (s), Franzén
(s), Burenstam Linder (m), Larsson i Karlskoga (s), Kristiansson
i Harplinge (c), Jansson (s), Löfgren (fp), Josefsson i Halmstad (s),
Gadd (s), Pettersson i Kvänum (c) och Möller i Göteborg (fp).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71 0025