Civilutskottets betänkande nr 28 år 1971 CU 1971: 28
Nr 28
Civilutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag om ändring i vattenlagen (1918: 523), m. m.
Propositionen
Genom en den 22 oktober 1971 dagtecknad proposition, 1971: 151,
har Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslagit riksdagen att anta
vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),
2) lag om ändring i lagen (1939: 608) om enskilda vägar,
3) lag om ändring i lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar,
4) lag om ändring i lagen (1904: 48 s. 1) om samäganderätt,
5) lag om ändring i lagen (1925: 334) om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område,
6) lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
7) lag om ändring i lagen (1945: 119) om stängselskyldighet för järnväg
m. m.,
8) lag om ändring i skogsvårdslagen (1948: 237),
9) lag om ändring i lagen (1952: 166) om häradsallmänningar,
10) lag om ändring i lagen (1952: 167) om allmänningsskogar i Norrland
och Dalarna,
11) lag om ändring i jordförvärvslagen (1965: 290),
12) lag om ändring i lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar,
13) lag om ändring i rättegångsbalken,
14) lag om ändring i lagen (1919: 367) om fri rättegång,
15) lag om ändring i lagen (1955: 261) om avstängning av domare,
16) lag om ändring i lagen (1957: 132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
I propositionen behandlas frågan om den närmare samordningen av
fastighetsreglering enligt den nya fastighetsbildningslagen och torrläggningsföretag
enligt vattenlagen, vägföretag enligt lagen om enskilda vägar
eller anläggningsföretag enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.
I dessa lagar föreslås ändringar som gör det möjligt för fastighetsbildningsmyndigheten
att ta initiativ till förrättning. Förslaget är endast
en provisorisk lösning i avvaktan på mera genomgripande reformer
inom de berörda rättsområdena.
1 Riksdagen 1971. 19 sami. Nr 28
CU 1971:28
2
Propositionen innehåller i övrigt förslag till ändringar i ett stort antal
lagar i syfte att uppnå en anpassning till ny lagstiftning, bl. a. fastighetsbildningslagen
och den nya jordabalken, samt till den beslutade fastighetsdomstolsreformen.
Dessa ändringsförslag är i huvudsak av formell
natur.
De föreslagna ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1972.
Utskottet
Utskottet har vid sin behandling av propositionen ej funnit anledning
till erinran mot de framlagda lagförslagen och tillstyrker därför att dessa
antas.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till propositionen 1971: 151 antar de vid
propositionen fogade lagförslagen.
Stockholm den 30 november 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Tobé (fp), Kristiansson i
Örkelljunga (s), Petersson i Nybro (s), Lindkvist (s), Henrikson (s),
Wennerfors (m), Engström (vpk), Karlsson i Mariefred (c), Angström
(fp), Adolfsson (m) och Persson i Karlstad (s).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71004 5
CU 1971: 29
6
av motionen 1971: 1637 — antager 3 kap. 3 §, 4 kap. 15 och
24 §§, 5 kap. 3 § tredje stycket och 15 kap. 7 § jämte ingressen,
i här berörda delar, i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen,
4. att riksdagen antager förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
i vad förslaget ej omfattas av utskottets
hemställan under 2 och 3,
5. att riksdagen antager 18 § andra stycket i förslaget till lag
om ändring i lagen om införande av fastighetsbildningslagen
med följande av utskottet jämkade lydelse
Bestämmelserna i 12 kap. 4 §
första stycket fastighetsbildningslagen
gäller ej i fråga om fastighet
som förvärvats på sådant
sätt att ägaren ej varit skyldig
att söka lagfart.
6. att riksdagen antager förslaget till lag om ändring i lagen om
införande av fastighetsbildningslagen i vad förslaget ej omfattas
av utskottets hemställan under 5 samt
7. att riksdagen antager övriga vid propositionen fogade lagförslag.
Stockholm den 2 december 1971
På civilutskottets vägnar
ERIK GREBÄCK
Närvarande: herrar Grebäck (c), Bergman (s), Almgren (s), Kristiansson
i örkelljunga (s), fröken Ljungberg (m), herrar Petersson i Nybro
(s), Andersson i Knäred (c), Lindkvist (s), Ullsten (fp), Engström
(vpk), Jadestig (s), Karlsson i Mariefred (c), Ångström (fp), Adolfsson
(m) och Persson i Karlstad (s).
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 71004 5
CU 1971: 29
5
FBL innehåller f. n. inga särskilda besvärsbestämmelser i fråga om
beslut av byggnadsnämnd i ovannämnda dispensfrågor. I propositionen
föreslås därför att 3 kap. 2 § FBL kompletteras med en bestämmelse
om att talan mot byggnadsnämnds beslut i fråga som nu sagts föres
hos länsstyrelsen genom besvär. För att också i detta sammanhang
säkerställa det kommunala planmonopolet införs en motsvarighet till
föreskriften i 71 § 1 mom. andra stycket BS att talan inte får föras
mot byggnadsnämnds beslut att vägra medgivande till avvikelse från
fastställd generalplan eller stadsplan. Utskottet har inget att erinra mot
att den föreslagna besvärsbestämmelsen införs i FBL. Med hänsyn till
vad utskottet uttalat i det föregående bör nämnda besvärsregler överses
i samband med den av utskottet ovan förordade översynen av dispensreglerna.
Lagförslagen i övrigt föranleder ingen erinran från utskottets sida.
En redaktionell ändring bör ske i 18 § i förslaget till lag om ändring
i lagen om införande av FBL.
Utskottet vill vidare framhålla följande. Det förslag till lag om ändring
i byggnadslagstiftningen som förelagts riksdagen genom prop.
1971: 118 har tillstyrkts av utskottets majoritet. Förslaget har dock
ännu icke behandlats av riksdagen. I motionen 1971: 1637 yrkas att
riksdagen — därest förslaget i prop. 1971: 118 avslås — måtte avslå
även de föreslagna ändringarna i 3 kap. 3 § och 4 kap. 15 och 24 §§
i förslaget till lag om ändring i FBL. Utskottet har vid prövningen av
nämnda lagändringar haft att utgå från det av utskottet tillstyrkta förslaget
i prop. 1971: 118. Utskottets betänkande avges alltså under den
förutsättning att nämnda förslag genomförs utan ändringar som kan
vara av betydelse för utformningen av nu behandlade lagförslag. Skulle
de i prop. 1971: 118 föreslagna ändringarna i BL och BS avslås bör —
såsom motionärerna framhåller — ändringarna i 3 kap. 3 § och 4 kap.
15 och 24 §§ i FBL inte komma till stånd. Därjämte bör de föreslagna
ändringarna i 5 kap. 3 § tredje stycket och 15 kap. 7 § utgå.
Utskottet hemställer
Latt riksdagen antager det vid propositionen 1971: 180 fogade
förslaget till lag om äganderättsutredning och legalisering,
2. att riksdagen i anledning av propositionen och motionen
1971:1636
a) antager 3 kap. 2 § i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen
och
b) som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört om en översyn av dispensregler och besvärsregler
i fastighetsbildningslagen och i byggnadslagstiftningen,
3. att riksdagen — under förutsättning att de i propositionen
1971: 118 framlagda förslagen till ändring i byggnadslagen
och byggnadsstadgan bifalles av riksdagen och i anledning
CU 1971: 29
4
rätt är inte inskränkt genom byggnadsnämnds rätt till veto. Någon
motsvarande dispensrätt för Kungl. Majit finns inte vid fastighetsbildning.
Detta innebär således att byggnadsnämnd efter den föreslagna
lagändringen kan förhindra fastighetsbildning, som avviker från nämnda
planer, men däremot inte hindra nybyggnad i strid med planerna, om
Kungl. Majit lämnar sitt tillstånd därtill. Enligt utskottets mening bör
denna brist i överensstämmelse mellan dispensreglerna avhjälpas. Förslag
härom bör av Kungl. Majit föreläggas riksdagen.
I motionen 1971: 1636 yrkas att dispensbestämmelserna i 3 kap. 2 §
tredje stycket FBL kompletteras så att byggnadsnämnds vetorätt kommer
att omfatta även fastighetsbildning i strid mot byggnadsplan. Motionären
hänvisar till att det, när den kommunala vetorätten infördes
år 1959, angavs som skäl för åtskillnad mellan stadsplan och byggnadsplan
i nämnt hänseende, att byggnadsplan till övervägande del fanns i
landskommuner, som inte hade någon tradition på planeringsområdet
och ofta saknade bistånd av fackutbildad personal. Enligt motionärens
mening kan efter kommunreformen dessa skäl inte längre anses bärande.
Utskottet anser för sin del att det efter fullbordandet av de pågående
kommunsammanslagningarna inte längre kan anföras vägande skäl
för att bibehålla en ordning, som innebär att byggnadsnämnd har
mindre möjligheter att förhindra avvikelser från byggnadsplan än från
stadsplan och fastställd generalplan. De nuvarande reglerna medför
också, såsom motionären påpekar, att de sammanslagna kommunerna
kan hävda sitt planmonopol i de centrala delarna, där det finns stadsplan,
men inte i de mer glesbefolkade delarna, där man kunnat åtnöjas
med en enklare byggnadsplan. Den bristande överensstämmelsen
i fråga om dispensregler mellan stadsplan och byggnadsplan kan sålunda
få följder, som inte var förutsedda, när den kommunala vetorätten
infördes år 1959.
Enligt utskottets mening är tiden nu inne för en utjämning av skillnaden
mellan stadsplan och byggnadsplan i förevarande avseende. En
sådan lagändring bör emellertid, såsom motionären framhåller, inte
avse endast dispensreglerna i FBL utan den bör omfatta även reglerna
i byggnadslagstiftningen. Härvid måste ändringar komma till stånd såväl
i BL som BS. Mot bakgrund av de betydande ändringar som
måste ske i byggnadslagstiftningen bör enligt utskottets mening någon
ändring inte nu komma till stånd i FBL. I stället bör dispensreglerna
i FBL och i byggnadslagstiftningen samt samordningen mellan dessa
bli föremål för gemensam översyn genom Kungl. Majits försorg. Utskottet
förutsätter att denna översyn påbörjas snarast. Därest utskottets
hemställan i anledning av prop. 1971: 118 — att vissa ändringar
i byggnadslagstiftningen bör komma till stånd — bifalles av riksdagen
synes en samordning av sistnämnda lagstiftningsarbete lämpligen
böra ske med den av utskottet nu förordade översynen.
CU 1971: 29
3
dess användbarhet förbättras. Bl. a. införs möjlighet att i samband med
legaliseringsförrättning verkställa äganderättsutredning som leder till
lagfart. Dessutom öppnas möjligheter att ordna upp tilltrasslade gravationsförhållanden
vid såväl äganderättsutredningssom legaliseringsförrättning.
Enligt utskottets mening synes den föreslagna äganderättsutrednings-
och legaliseringslagen bli ett värdefullt komplement till den omfattande
fastighetslagstiftning, som träder i kraft den 1 januari 1972. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att 1970 års riksdag beslutat
om införande av automatisk databehandling på inskrivningsväsendets
område. En förutsättning för att samtliga fastigheter skall kunna överföras
till den blivande fastighetsdatabanken är att de särskilt i vissa
delar av landet ovissa äganderättsförhållandena klarläggs och att brister
i lagfartsförhållandena avhjälps. Den nu föreslagna lagen om äganderättsutredning
och legalisering torde erbjuda ett effektivt medel att
komma till rätta med angivna olägenheter och att återställa sambandet
mellan den officiella fastighetsindelningen och den civilrättsligt gällande
uppdelningen av marken på olika ägare. Utskottet tillstyrker därför att
lagförslaget antas.
3 kap. 2 § FBL innehåller regler för fastighetsbildning inom område
där fastställd plan finns eller andra bestämmelser för bebyggelse eller
markanvändning gäller. Av tredje stycket framgår att undantag från
planen eller bestämmelserna får medges av länsstyrelsen eller efter dess
förordnande av byggnadsnämnden. I propositionen med förslag till FBL
anslöt sig departementschefen till ett vid remissbehandlingen gjort uttalande
att dispensbefogenheten enligt FBL borde utformas i överensstämmelse
med dispensbestämmelserna i byggnadslagstiftningen (prop. 1969:
128 s. B 120 och B 125). Av 67 § byggnadsstadgan (BS) framgår att
länsstyrelsen får medge avvikelse från fastställd generalplan eller stadsplan
endast om byggnadsnämnden tillstyrkt åtgärden. Byggnadsnämndens
vetorätt avser att säkerställa det kommunala planmonopolet. Något
motsvarande villkor infördes emellertid inte i 3 kap. 2 § tredje stycket
FBL. Meningen synes ha varit att villkoret i stället skulle tas upp i administrativ
föreskrift. Departementschefen framhåller nu att villkoret bör
inskrivas i FBL. I propositionen har 3 kap. 2 § tredje stycket kompletterats
i enlighet härmed.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att dispensbefogenheten
enligt FBL bör utformas i överensstämmelse med dispensbestämmelserna
i byggnadslagstiftningen. Förslaget att motsvarighet till byggnadsnämnds
vetorätt enligt 67 § BS skall införas i FBL tillstyrks därför.
Utskottet vill emellertid understryka att den föreslagna lagändringen
inte innebär att full överensstämmelse uppnås mellan FBL:s och byggnadslagstiftningens
dispensregler. Enligt 13 och 34 §§ byggnadslagen
(BL) har nämligen Kungl. Maj:t rätt att medge undantag från förbudet
mot nybyggnad i strid mot fastställd generalplan och stadsplan. Denna
CU 1971:29
2
lagfart. Dessutom öppnas ökade möjligheter att ordna upp tilltrasslade
gravationsförhållanden vid såväl äganderättsutredningssom legaliseringsförrättning.
Dessutom föreslås ett flertal ändringar av teknisk natur i fastighetsbildningslagen.
Härigenom nås överensstämmelse mellan denna lag
samt bl. a. den slutliga utformningen av nya jordabalken, det vid 1970
års riksdag fattade beslutet om riktlinjer för omorganisation av lantmäteriverksamheten
och det i prop. 1971: 118 framlagda förslaget till
ändring i byggnadslagen (1947: 385).
Lagförslagen avses träda i kraft den 1 januari 1972.
Motioner
Utskottet har i samband med propositionen behandlat följande i anledning
av densamma väckta motioner, nämligen
1. motionen 1971: 1636 av herr Tobé (fp), vari hemställs att riksdagen
måtte besluta
att komplettera de ändringar som föreslagits i 3 kap. 2 § fastighetsbildningslagen
så att byggnadsplan jämställes med stadsplan, samt
att i skrivelse till Kungl. Maj:t föreslå motsvarande ändringar i byggnadsstadgan,
2. motionen 1971: 1637 av herrar Winberg (m) och Turesson (m),
vari hemställs att riksdagen måtte — därest författningsförslagen beträffande
byggnadslagen och byggnadsstadgan i prop. 1971: 118 avslås
— i konsekvens därmed avslå föreslagna ändringar i 3 kap. 3 § samt
4 kap. 15 och 24 §§ i förslaget till lag om ändring i fastighetsbildnings-:
lagen.
Utskottet
I propositionen föreslås viss följdlagstiftning till fastighetsbildningslagen
(FBL), som träder i kraft den 1 januari 1972. Vidare föreslås sådana
ändringar i FBL som är nödvändiga för att anpassa FBL till nya
jordabalken, de av 1970 års riksdag beslutade riktlinjerna för omorganisation
av lantmäteriverksamheten, den av 1971 års riksdag antagna
förvaltningsrättsreformen, lagen (1971: 218) om ändring i rättegångsbalken
samt förslaget till lag om ändring i byggnadslagen m. m. (prop.
1971: 118).
Bland de vid propositionen fogade lagförslagen vill utskottet särskilt
peka på förslaget till lag om äganderättsutredning och legalisering. Den
föreslagna lagen skall ersätta 1962 års lag om äganderättsutredning, lagfart
och sammanläggning av fastigheter i vissa fall samt 1968 års legaliseringslag.
Förslaget innebär att legaliseringsinstitutet utvidgas och att