Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild
varuskatt, m. m.; given Stockholms slott den
23 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt
å vissa varor,

3) förordning om ändring i förordningen (1968:361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk,

dels bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, att den särskilda varuskatten på choklad- och
konfektyrvaror läggs om från nuvarande värdebeskattning till en viktbeskattning
med en enhetlig skattesats om 2 kr. 20 öre per kg av varans vikt
inklusive detaljhandelsemballage. Vidare föreslås vissa ändringar i beskattningsområdet
och som följd härav även vissa ändringar i utjämningsskatten,
förordningen om avgift vid införsel av vissa bakverk och tulltaxan. Ändringarna
är avsedda att gälla från den 1 januari 1971.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

1) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1941: 251) om särskild varuskatt

Härigenom förordnas, att 3, 6 och 8 §§ förordningen (1941: 251) om särskild
varuskatt samt bilagan till förordningen skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

l1. Skatten utgår med femtio procent
av varans beskattningsvärde.

22. Beskattningsvärdet är för vara
hänförlig till tulltaxenummer 33.06
eller 38.19, lika med det pris, som
den skattskyldige i allmänhet betingar
sig vid försäljning av varan till
detaljhandlare, och för annan vara
lika med det lägsta pris, som den
skattskyldige betingar sig vid försäljning
av varan i större poster till
återförsäljare, allt under förutsättning
att försäljningen sker till någon
med vilken den skattskyldige icke
står i intressegemenskap.

I fall där försäljning som avses i
första stycket icke bedrives, är beskattningsvärdet
lika med det pris
den skattskyldige kan antagas hava
betingat sig vid sådan försäljning.

I pris, som i första eller andra
styckena sägs, skall icke inräknas
beloppet av den särskilda varuskatten.
Såsom beskattningsvärde må
icke angivas pris, som gäller allenast

1 Senaste lydelse 1965: 76.

a Senaste lydelse 1962: 31.

(Föreslagen lydelse)

§•

1. För vara, hänförlig till tulltaxenummer
17 .Oj-, 18.06, 19.08 eller
21.07, utgår skatten med två kronor
tjugo öre för kilogram av varans
vikt (beskattningsvikt) och för vara,
hänförlig till tulltaxenummer 33.06
eller 38.19, med femtio procent av
varans beskattningsvärde.

2. 1 beskattningsvikt inräknas sådant
förefintligt emballage med vilket
varor av ifrågavarande slag försäljas
i detaljhandeln.

Beskattningsvärde är lika med
det pris, som den skattskyldige i allmänhet
betingar sig för varan vid
försäljning till detaljhandlare eller,
om försäljning till detaljhandlare
icke bedrives, det pris den skattskyldige
kan antagas hava betingat sig
vid sådan försäljning. Skattens belopp
skall ej inräknas i priset. Såsom
beskattningsvärde må icke angivas
pris, som gäller allenast för en mindre
betydande del av den skattepliktiga
försäljningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

för en mindre betydande del av den
skattepliktiga försäljningen.

För vara----------i förvärvssyfte.

Det ankommer ■—-------givna stadganden.

6§.

I1. Deklaration skall insändas till
kontrollstyrelsen senast å femtonde
dagen i andra månaden efter varje
kalendermånads utgång och innehålla
uppgift om beskattningsvärdet av
den skattepliktiga omsättningen.

Om särskilda — —

2. I deklaration
Avdrag som nyss sagts skall avse
beskattningsvärdet. 2

På särskild

8 §i.

1. Införes skattepliktig vara till
riket av annan än registrerad importör,
skall den skattskyldige, där
ej annat nedan stadgas, i samband
med tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten
i införselorten i två
exemplar avlämna en på heder och
samvete avgiven deklaration angående
varans beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande
sådan skattepliktig vara,
som avses i 3 § 2 mom. fjärde stycket.
Beträffande sådan vara skall
den skattskyldige till tullmyndigheten
avlämna skriftlig försäkran i
två exemplar rörande ändamålet med
införseln; dock att sådan försäkran
icke erfordras därest det är uppen 1

Senaste lydelse 1965: 76.

1. Deklaration skall insändas till
kontrollstyrelsen senast å femtonde
dagen i andra månaden efter varje
kalendermånads utgång och innehålla
uppgift om beskattningsvikten eller,
i fråga om varor för vilka skatten
utgår i förhållande till varuvärdet,
beskattningsvärdet för de varor
för vilka skattskyldighet inträtt under
den kalendermånad deklarationen
avser.

--kvartal deklarationen avser.

svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagts skall avse
beskattningsvikten i fråga om varor
för vilka skatten utgår efter vikt och
beskattningsvärdet i fråga om varor
för vilka skatten utgår i förhållande
till varuvärdet.
från köparen.

1. Införes skattepliktig vara till riket
av annan än registrerad importör,
skall den skattskyldige, där ej
annat nedan stadgas, i samband med
tulltaxeringen av varan till tullmyndigheten
i införselorten i två exemplar
avlämna en på heder och samvete
avgiven deklaration angående varans
beskattningsvikt eller, i fråga
om vara för vilken skatten utgår i
förhållande till varuvärdet, varans
beskattningsvärde.

2. Deklaration erfordras icke beträffande
sådan skattepliktig vara,
som avses i 3 § 2 mom. tredje stycket.
Beträffande sådan vara skall
den skattskyldige till tullmyndigheten
avlämna skriftlig försäkran i två
exemplar rörande ändamålet med införseln;
dock att sådan försäkran
icke erfordras därest det är uppen -

lj- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 178

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

(Nuvarande lydelse)

bart att varan införes för annat ändamål
än försäljning eller användning
i förvärvssyfte.

(Föreslagen lydelse)

bart att varan införes för annat ändamål
än försäljning eller användning
i förvärvssyfte.

Bilaga

Förteckning över varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas1

Tulltaxe- Varuslag
nummer

ur 17.04

ur 18.06

ur 19.08
ur 21.07

Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao, med undantag av
fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat
i bulk.

Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen innehållande
kakao, med undantag av glass, glassjulver, glasspasta (glassmassa)
och puddingpulver samt pulver, flingor, pastor och flytande
beredningar för framställning av dryck.

Biscuits och wafers med mellanlägg av kräm e. d. till övervägande
delen överdragna med choklad.

Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer, med undantag av
massor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1967: 242.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

2) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1960:258) om utjämningsskatt
å vissa varor skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

2 §x.

Utjämningsskatt skall utgå för

a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förordningen
den 25 maj 1941 (nr 251) om
särskild varuskatt, med undantag för
pulver och tabletter som försatts med
socker eller sötningsmedel och äro
avsedda för beredning av läskedrycker; b)

fondantmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat, innehållande
mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,
i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04, samt s. k.
fastlagsmassa, hänförlig till samma
tulltaxenummer ;

c) wafers och

(Föreslagen lydelse)

Utjämningsskatt skall utgå för
a) choklad- och konfektyrvaror,
som äro skattepliktiga enligt förordningen
den 25 maj 1941 (nr 251) om
särskild varuskatt;

b) fondantmassor, pastor och andra
liknande halvfabrikat, innehållande
mindre än 80 viktprocent sötningsmedel,
i bulk, i tulltaxan den
12 januari 1968 (nr 25) hänförliga
till tulltaxenummer 17.04;

och starköl.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande i fråga om förhållande som hänför sig till tiden för ikraftträdandet.
1

1 Senaste lydelse 1968: 360.

Kungi. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

3) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel av

vissa bakverk

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

1§.

För wafers —

— — vid införsel.

Första stycket gäller ej vara som
är skattepliktig enligt förordningen
den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild
varuskatt.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 23 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal,
Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson, Feldt.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av vissa
punktskatter och anför.

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 mars 1969 tillkallade jag
den 20 maj samma år tre sakkunniga1 med uppdrag att se över gällande bestämmelser
på punktskatteområdet i de delar som inte ses över i annat
sammanhang eller som inte nyligen varit föremål för översyn.

Utredningen, som antagit benämningen 1969 års punktskatteutredning,
har den 2 juli 1970 avgivit ett betänkande Översyn av vissa punktskatter —
De materiella reglerna (SOU 1970: 37). Däri redovisas resultatet av en teknisk
översyn av bestämmelserna beträffande den särskilda varuskatten, utjämningsskatten,
försäljningsskatten, pälsvaruskatten, skatten på malt- och
läskedrycker, omsättningsskatten på motorfordon, energiskatten samt skatterna
på bensin, brännolja och gasol. Utredningen har i princip utgått från
att de nuvarande punktskatterna skall behållas och att de skall ge i stort
sett oförändrade intäkter för staten.

Över betänkandet har efter remiss yttranden avgetts av generaltullstyrelsen,
kommerskollegium, kontrollstyrelsen, statens trafiksäkerhetsverk, statens
vattenfallsverk, Dagligvaruleverantörers förbund, Guldsmedsbranschens
Samorganisation, Guldsmedsmästarnas riksförbund, Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet,
Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Marabou, Motorbranschens
Riksförbund, Svensk Industriförening, Svenska Bryggareföreningen,
Svenska Busstrafikförbundet, Svenska Cellulosa- och Pappers 1

Departementsrådet Hans Fridolin (tillika ordförande), byråchefen Einar E:son Thulin och
departementssekreteraren Bo Willart.

If-f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 17S

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

braksföreningen, Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen,
Svenska Elverksföreningen, Svenska gasföreningen, Svenska kommunförbundet,
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Lokaltrafikföreningen,
Svenska Petroleum Institutet, Svenska pälsbranschens centralkommitté,
Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Bilindustri- och Bilgrossistförening,
Sveriges Grossistförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation,
Sveriges Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges Lantbruksförbund
och Sveriges Parfymhandlares Riksförbund. Härjämte har
yttranden över betänkandet avgetts av Sveriges Kemiska Industrikontor och
Svenska Teknologföreningen. Kommerskollegium har därjämte överlämnat
yttranden från flertalet handelskammare i landet.

Utredningen konstaterar inledningsvis att dess uppgift inte varit att behandla
de olika punktskatternas vara eller icke vara i skattesystemet eller
att göra några bedömningar beträffande avvägningen av de i sammanhanget
aktuella punktskatterna. Utredningsuppdraget har gällt en teknisk översyn
av bestämmelserna i syfte att undanröja oklarheter och underlätta tillämpningen
och kontrollen av skatterna. I detta primära syfte föreslås ett flertal
ändringar i samtliga de behandlade skatterna. Vissa av dessa ändringsförslag
återverkar även på skatteutfallet, men, framhåller utredningen, detta
kan inte betraktas som annat än av främst tekniska skäl motiverade jämkningar
i punktbeskattningen.

I remissyttrandena har man i ett flertal fall inte nöjt sig med att behandla
enbart de av utredningen föreslagna tekniska ändringarna utan även tagit
upp den principiella frågan om punktskatternas framtida ställning i skattesystemet.
Från företrädare för de av skatterna berörda branscherna har man
allmänt framfört önskemålet om en avveckling av skatterna. Man har i sammanhanget
erinrat om den punktskatteavveckling som förordades av allmänna
skatteberedningen i dess betänkande Nytt skattesystem (SOU 1964:
25) samt om den av årets vårriksdag beslutade allmänna höjningen av mervärdeskatten
till 15 % från den 1 januari 1971.

Med anledning av dessa vid remissbehandlingen framförda önskemål om
en punktskatteavveckling kan jag hänvisa till mina uttalanden i denna fråga
i prop. 1968: 100, i vilken förslaget om eu omläggning av den allmänna varuskatten
till en mervärdeskatt lades fram. Jag framhöll då, att det inkomstbortfall
på ca 500 milj. kr. som en punktskatteavveckling vid den tiden beräknades
medföra måste kompenseras genom andra skatteåtgärder och den
enda möjligheten som härvid stod till buds var att höja den generella indirekta
beskattningen. I valet mellan att höja mervärdeskatten med inemot en
procentenhet, som skulle erfordras, och att bibehålla en i princip oförändrad
punktbeskattning ansåg jag avgörande skäl tala för den sistnämnda lösningen.
Även om skäl kunde åberopas för en avveckling eller modifiering av
vissa punktskatter måste frågan skjutas på framtiden.

Detta uttalande i mervärdeskattepropositionen har alltjämt giltighet. Nå -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

gon punktskatteavveckling kan i dagens läge inte komma i fråga. Även beträffande
punktskatter, som utredningen funnit vara behäftade med särskilda
olägenheter och problem, måste alltjämt frågan om en avveckling anstå.

Vad nu anförts gör att jag i nuläget ansett mig böra endast ta upp sådana
av utredningen framlagda förslag vars genomförande framstår som särskilt
angelägna från skattetekniska synpunkter. Övriga av utredningen framförda
förslag är det min avsikt att återkomma till senare.

I enlighet härmed tar jag i det följande endast upp frågan om den särskilda
varuskattens utformning beträffande beskattningen av choklad- och
konfektyrvaror. Förslagen härom berör även den s. k. utjämningsskatten
och tullarna på dessa varor.

Den särskilda varuskatten

Gällande ordning m. m.

Skatt enligt förordningen (1941:251) om särskild varuskatt (omtryckt
1960:612; senast ändrad 1969:467) utgår, såvitt gäller choklad- och konfektyrvaror,
på följande varor.

Tulltaxe- Varuslag
nummer

ur 17.04 Choklad- och konfektyrvaror, hänförliga till följande varugrupur
18.06 per:

ur 20.04 choklad, med eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel,
ur 21.07 karameller, praliner, konfekt, dragéer, kola, pastiller, tabletter,
tuggummi, skumstrutar, kokosbollar och dylika sötsaker, ävensom
sötsaker helt eller delvis utgörande eller innehållande kanderade
eller glaserade frukter, fruktskal eller andra växtdelar
ävensom ersättningsmedel härför, lakrits, innehållande mer än
10 % socker eller med tillsats av annat sötnings- eller smaksättningsmedel
eller föreliggande i utformade figurer, stänger eller
stycken, marsipan, mandelmassa, nougatmassa, s. k. vit choklad
och andra liknande produkter i utformade figurer, stänger eller
stycken,

marmelad och ersättningsmedel härför i utformade figurer,
stänger eller stycken.

Anm. Skatt skall icke utgå för kakao i form av pulver, flingor eller pasta, med
eller utan tillsats av socker eller sötningsmedel, ej heller för s.k. fastlagsmassa.

ur 17.05 Med socker eller sötningsmedel försatta pulver och tabletter,
ur 21.07 avsedda för beredning av läskedrycker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Skyldighet att erlägga särskild varuskatt åvilar den som inom landet
yrkesmässigt tillverkar skattepliktig vara för avsalu eller för vidare bearbetning
och den som inför skattepliktig vara till landet. Som tillverkning anses
även omformning, omarbetning och i vissa fall förpackning av skattepliktig
vara, när varan är avsedd att saluhållas i sålunda förändrat skick.

För skattskyldig tillverkare föreligger obligatorisk registreringsplikt hos
beskattningsmyndigheten kontrollstyrelsen, efter årsskiftet 1970/71 riksskatteverket.
Importör kan i särskild ordning bli registrerad som skattskyldig
hos kontrollstyrelsen. För registrerad skattskyldig inträder skattskyldigheten,
när skattepliktig vara levereras till köpare här i landet eller
tas i anspråk för vidare bearbetning. Skatten redovisas och erläggs till kontrollstyrelsen
enligt ett deklarationsförfarande. Vid införsel av annan än
registrerad importör erläggs skatten till tullverket i den ordning som gäller
för tull. Även vid sådan import är dock kontrollstyrelsen slutlig beskattningsmyndighet.
Visar det sig vid granskning att för låg skatt uttagits av
tullverket, kan kontrollstyrelsen påföra den ytterligare skatt som skall utgå Skatten

utgår fr. o. m. den 1 juli 1965 med 50 % av beskattningsvärdet.
Detta värde är för choklad- och konfektyrvaror varans pris vid försäljning
i större poster till grossist. I beskattningsvärdet inräknas inte den särskilda
varuskatten och inte heller utjämningsskatt eller mervärdeskatt. Ett undantag
från dessa allmänna regler gäller, då annan än registrerad importör inför
skattepliktig vara för omformning, förpackning eller tillverkning av
annan vara eller eljest för annat ändamål än försäljning. Beskattningsvärdet
är då varans tullvärde med tillägg av tull.

För registrerad skattskyldig gäller som huvudregel, att skatt skall redovisas
fortlöpande i deklarationer för varje kalendermånad. Deklaration
skall inges till kontrollstyrelsen inom 45 dagar efter kalendermånadens
utgång. Enligt deklarationen upplupen skatt skall erläggas inom samma
tid som gäller för deklarationsskyldighetens fullgörande. Kontrollstyrelsen
kan dock föreskriva att deklaration skall avse kalenderkvartal. Styrelsen
kan också föreskriva kortare eller längre respittid för skatteredovisningen
(lägst 15 dagar och högst 2 månader).

Även när skatt skall utgå vid införsel tillämpas ett deklarationsförfarande.
Importören skall till tullmyndigheten avge deklaration beträffande importvarans
beskattningsvärde. Vid införsel av vara för omformning eller annan
med tillverkning jämställd åtgärd eller för annat ändamål än försäljning
skall importören i stället för deklaration avge särskild försäkran rörande
ändamålet med införseln.

Förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
är tillämplig på den särskilda varuskatten.

Intäkten av den särskilda varuskatten uppgick för budgetåret 1968/69

Kungl. Maj.ts proposition nr 178 år 1970

till 267 milj. kr. Härav utgjorde 254 milj. kr. kontrollstyrelsens andel och
13 milj. kr. tullverkets. Av kontrollstyrelsens uppbörd föll 155 milj. kr. på
choklad- och konfektyrvaror och 99 milj. kr. på tekniska preparat. För
budgetåret 1969/70 beräknas inkomsten av den särskilda varuskatten till
275 milj. kr. och för budgetåret 1970/71 till 285 milj. kr. I beloppen ingår
inte utjämningsskatt.

Vidare utgår en särskild utjämningsskatt på choklad- och konfektyrvaror.

Slutligen kan nämnas att fr. o. in. den 1 juli 1968 en särskild avgift tas
ut vid import av biscuits och wafers som innehåller choklad (SFS 1968:
361). Avgiften, som utgår med 2 kr. per kg chokladinnehåll, är avsedd att
motsvara den skattebelastning som den särskilda varuskatten medför på
inhemska sådana varor.

Utredningen

Varuområdet

Utredningen har övervägt endast sådana ändringar av beskattningsområdet
som framstått som särskilt motiverade av rent skattetekniska skäl.

Utredningen diskuterar ett slopande av den nuvarande skattefriheten för
bakverk hänförliga till tulltaxenr 19.08 bl. a. för att åstadkomma större
neutralitet i konkurrensen mellan sötvaror och bakverk. Utredningen finner
dock att detta skulle medföra andra gränsdragningsproblem än de som för
närvarande föreligger och en väsentlig ökning av antalet skattskyldiga. Utredningen
föreslår därför inte någon ändring i detta avseende.

Utredningen anser att fastlagsmassa, som nu är skattefri, bör inrymmas
under beskattningen. Mandelmassor i bulk anses alltjämt böra vara skattefria.
Med bulk avses förpackningar om 1 kg eller mer.

För närvarande gäller undantag från skatteplikt för kakao i form av pulver,
flingor eller pasta. Utredningen föreslår att pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck skall vara skattefria, men
inte när sådana varor är avsedda för annat ändamål.

Enligt nuvarande bestämmelser föreligger skatteplikt för sötsaker som
utgörs av eller innehåller kanderade eller glaserade frukter, fruktskal eller
andra växtdelar och ersättningsmedel för sådana varor. Vidare föreligger
skatteplikt för sådana med socker eller sötningsmedel försatta pulver och
tabletter som är avsedda för beredning av läskedrycker. Utredningen anser
att angivna varor kan undantas från beskattning med hänsyn till varornas
ringa betydelse.

Utredningen menar att skatteplikten generellt skall gälla varor som är hänförliga
till tulltaxenr 17.04 och 18.06 med exklusivt angivna undantag.
Detta innebär att t. ex. dekorationsblommor och liknande till tårtor, druvsockertabletter
utan smaktillsats, kross av karameller o. d. samt vissa typer

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

av strössel hänförliga till statnr 17.04.907 och 18.06.905 blir skattepliktiga.
Utredningen motiverar utvidgningen av beskattningsområdet med att man
därigenom vinner större enkelhet och klarhet i fråga om avgränsningen av
det skattepliktiga varuområdet.

Utredningen behandlar även frågan om beskattning av sockerfria konfektyrer.
Dessa träffas, på grund av högre råvarupriser än på socker, av en
högre skatt än sockerkonfektyrer och har därför ett sämre konkurrensläge.
Utredningen anser att dessa varor, med hänsyn till att utredningens förslag
om övergång till viktbeskattning minskar de nuvarande nackdelarna, alltjämt
bör omfattas av beskattningen.

Skattef ormen

Utredningen diskuterar utförligt den nuvarande värdeskatten på sötvaror.
Utredningen konstaterar, att värdebeskattningen, trots att kontrollstyrelsen
meddelat kompletterande regler och anvisningar för skattens beräknande,
medför ojämnheter i beskatttningen bl. a. därigenom att den animerar
köpare och säljare till samverkan i syfte att ernå låga beskattningsvärden,
att den på grund av anknytningen till priset vid försäljning till
grossist orsakar svårigheter vid tillämpningen i de fall sådan försäljning
inte förekommer samt att den lett till förändringar av marknadsförhållandena
i branschen. Utredningen kommer till den slutsatsen att en tillfredsställande
lösning av sötvarubeskattningen inte kan åstadkommas med bibehållande
av värdeskatteprincipen. I stället bör enligt utredningen en övergång
ske till en specifik viktskatt. Fördelarna med en sådan beskattning
anses stora. Den möjliggör bättre kontroll, den tar bort möjligheterna att
genom prissättningen nå en lägre skattebelastning och den innebär att en
och samma vara beskattas lika oberoende av produktionsförhållanden, distributionssätt,
integrationsförhållanden etc.

Beskattningsvikten föreslås utgöra varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.
Utredningen har därvid framhållit att en till nettovikten anknuten
skatt måste sättas högre än om även detaljhandelsemballaget inräknas i
beskattningsvikten och att även utjämningsskatten beräknas på varans vikt
inklusive detaljhandelsemballage.

Med ledning av vissa undersökningar kommer utredningen fram till
att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle ge en i stort sett oförändrad
skatteintäkt för staten. Utredningen framhåller att den nuvarande
värdeskatteprincipen innebär, att chokladvarorna, som genomsnittligt är dyrare
än sockerkonfektyrvarorna, drabbas av en hårdare skattebelastning än
de sistnämnda. Utredningen har därför övervägt en differentierad viktskatt,
därvid det enda enligt utredningen realistiska alternativet skulle vara två
skattesatser, en för chokladvaror och en för sockerkonfektyrvaror. Skattesatserna
per kg borde därvid kunna bestämmas till 2 kr. 70 öre för de förstnämnda
och till 1 kr. 80 öre för de sistnämnda. Utredningen förordar dock
främst av skattetekniska skäl en enhetlig viktskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Utredningens beräkningar är grundade på statistiskt material angående
produktion, konsumtion m. m. av choklad- och konfektyrvaror samt på en
bearbetning av inhämtat prismaterial rörande dessa varor. Beträffande underlaget
för beräkningarna torde jag få hänvisa till betänkandet varför jag
här endast vill framhålla följande.

Den svenska produktionen av choklad- och konfektyrvaror har under
tiden 1960—1969 ökat från 48 000 ton till 65 700 ton. Endast en mindre del
av produktionen exporteras. Exportandelen har dock stigit från ca 3,5 % år
1960 till ca 7 % år 1968. Av exporten sistnämnda år på ca 4 700 ton gick ca
60 % till EFTA-länder.

Importen har ökat mycket kraftigare än den inhemska produktionen och
har sedan år 1960 mer än tredubblats. Särskilt markant är importökningen
för chokladvaror, från 650 ton år 1960 till ca 5 000 ton år 1968. Detta innebär
att importvarornas andel av konsumtionen av chokladvaror stigit från
2,6 % till 13,6 %. Beträffande sockerkonfektyrer, som svarar för över två
tredjedelar av den samlade importen av choklad- och konfektyrvaror, var
den kvantitativa importandelen redan år 1960 så hög som 15,1 % av konsumtionen
och har därefter stigit till 26,6 %. För hela choklad- och konfeklyrvaruområdet
tillhopa steg importandelen från 9 % till 20,3 % under
perioden. Importen kommer i huvudsak från EFTA-länder.

Konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror har ökat från 50 800 ton
år 1960 till ca 76 500 ton år 1968, dvs. en ökning med 50 %. För första
gången sedan år 1963 kan viss konsumtionsminskning konstateras för år
1968. Den faller helt på chokladvaruområdet, medan konsumtionen av sockerkonfektyrer
närmast visar en stagnation.

Av den totala konsumtionen av skattebelagda sötsaker faller ca 51 % på
sockerkonfektyrer och 49 % på chokladvaror. Andelen sockerkonfektyrer
är relativt hög i Sverige jämfört med förhållandena i flertalet övriga västeuropeiska
länder.

Restitution av skatt vid export

Enligt gällande regler får särskild varuskatt som erlagts för råvaror och
halvfabrikat som ingår i varuskattebelagda färdigvaror dras av i skatteredovisningen
till kontrollstyrelsen. Ingår råvara eller halvfabrikat i en icke
skattebelagd färdigvara saknas denna avdragsmöjlighet. För att åstadkomma
samma skattebelastning på importerade varor som på varor tillverkade
inom landet utgår en särskild avgift om 2 kr. per kg chokladinnehåll på
biscuits och wafers hänförliga till tulltaxenr 19.08. Utredningen anser det
skäligt att särskild varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat som ingår
i skattefria varor som exporteras skall kunna restitueras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Prover och gåvor m. m.

För närvarande utgår inte skatt när vara som tillverkats inom landet eller
införts till landet av registrerad importör tas i anspråk utan vederlag som
gratisprov, gåva eller för privat bruk av den skattskyldige. Däremot föreligger
skattskyldighet även för prover och gåvor när skatten skall erläggas
vid import.

Utredningen föreslår att gratisprover, gåvor och privat utnyttjade varor
skall beskattas med hänsyn dels till de svårigheter som föreligger att hålla
utlämningen av prover och gåvor under kontroll, dels till att det är angeläget
att jämställa skattebeläggningen vid import och vid leverans från tillverkare
och registrerad importör i detta hänseende.

Beskattningen i andra nordiska länder

Utredningen har undersökt beskattningen av sötvaror i Danmark, Finland,
Norge och Island.

I Danmark är choklad- och konfektyrvaror belagda med särskild skatt.
Denna lades om den 1 februari 1969 från en kombinerad vikt- och värdeskatt
till en ren viktskatt. Skattesatsen är 6 dkr. per kg och utgår på varans nettovikt.
Vid sidan av denna skatt utgår en råvaruskatt på kakaobönor, mandel,
nötter in. fl. varor vid införsel för annat ändamål än tillverkning av skattepliktiga
choklad- och konfektyrvaror. Vid import av biscuits, wafers och liknande
varor utgår en ”daekningsafgift” för i varan ingående choklad.

Branschen hade förordat en övergång till en ren viktbeskattning. I regeringsförslaget
avvisades eu differentierad viktbeskattning med hänsyn till
svårigheterna att avgränsa olika skattepliktiga varor. Det ansågs även rimligt
att mildra den höga beskattningen av de relativt dyrare chokladvarorna.
Därmed skulle också önskemål från utvecklingsländerna bil tillgodosedda.

I Finland utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är
utformad som en viktskatt, baserad på varans nettovikt, och utgår med differentierade
skattesatser. Skatten tas ut i producent- och importörledet. Vid
skatteredovisningen får inhemsk producent dra av ett belopp motsvarande
skillnaden mellan inhemskt pris och världsmarknadspris på för tillverkningen
av skattepliktiga varor använda jordbruksvaror. Denna avdragsrätt
utgör en motsvarighet till det svenska systemet med råvaruprisutjämning.

I Norge utgår punktskatt på choklad- och konfektyrvaror. Vid ingången
av 1970 lades skatten om till en viktskatt med enhetlig skattesats om 5 nkr.
per kg, räknat på nettovikten. Omläggningen innebar totalt sett viss skattesänkning
i förhållande till tidigare värdeskatt. En enhetlig viktskatt beräknades
medföra eu höjd beskattning av sockerkonfektyrerna, men det ansågs
inte möjligt att finna entydiga och praktiskt tillämpliga kriterier för att
skilja dessa varor från chokladvarorna.

Utöver nämnda skatt utgår i Norge en särskild skatt på chokladinnehållet
i importerade biscuits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

1 Island utgår särskild skatt på choklad- och konfektyrvaror. Skatten är
utformad som en ren viktskatt.

Remissyttrandena

Varuområdet

Den av utredningen föreslagna utformningen av varuområdet har i allmänhet
godtagits av remissinstanserna.

Generaltullstyrelsen framhåller, att enligt utredningens förslag kommer
chokladpuddingar, chokladsås, chokladpasta och flytande chokladberedningar
att vara skattepliktiga, de två sistnämnda varorna när de inte är avsedda
för framställning av dryck. Styrelsen anser att matvaror principiellt
bör vara skattefria och föreslår därför att chokladsås och chokladpuddingar
i likhet med övriga efterrätter undantas från skatteplikt. För skattefrihet för
övriga varor som innehåller choklad talar enligt styrelsen att behovet av
chokladutjämningsavgift på biscuits och wafers som innehåller choklad
därvid kan bortfalla. Som en förutsättning härför gäller dock enligt styrelsen
att även blockchoklad i förpackningar över 1 kg undantas från skatteplikt.
Denna vara används i huvudsak för tillverkning av andra varor. Är
dessa skattepliktiga kommer de att träffas av den särskilda varuskatten. Är
de däremot skattefria bör de enligt styrelsens mening inte heller träffas av
den skatt som för närvarande belastar i slutprodukten ingående råvaror eller
halvfabrikat. Avslutningsvis framhåller styrelsen att biscuits och wafers
med heltäckande chokladöverdrag och med mellanlägg av kräm eller dylikt
tulltaxeras enligt nr 18.06 och därmed är skattepliktiga. Enligt vad som numera
har framkommit efter överläggningar vid tullsamarbetsrådet i Bryssel
synes sådana varor med tunnare chokladöverdrag böra hänföras till nr
19.08, varigenom de skulle bli skattefria. Styrelsen finner det lämpligt att i
detta sammanhang överföra dessa varor till tulltaxenr 19.08.

Kontrollstyrelsen godtar utredningens förslag i fråga om det skattepliktiga
varuområdet med endast den ändringen att chokladpuddingar bör vara
skattefria.

Svenska Choklad- och Iionf ektyr fabrikant föreningen godtar också utredningens
förslag utom i fråga om strössel. Denna vara är huvudsakligen en
hushållsartikel och bör därför inte beläggas med särskild varuskatt.

Skattef ormen

Den av utredningen föreslagna övergången från värdebeskattning till viktbeskattning
har med ett undantag vunnit anslutning hos remissinstanserna.
Däremot går meningarna isär beträffande förslagets utformning med en
enhetlig skattesats för alla varor. Dessutom anförs olika meningar om storleken
av skattesatsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Kommerskollegium ifrågasätter, om fördelarna med en övergång till viktbeskattning
är så stora att de uppväger nackdelarna i form av troliga omstruktureringar
av försäljningens sammansättning med därav följande effekter
i produktionsledet. Kollegiet menar att alternativet med en värdeskatt
i detaljhandelsledet borde utredas närmare. Eftersom skatten därvid
skulle utgå på priset vid försäljning till konsument skulle varornas relativa
priser inte förändras. En sådan utformning av beskattningen skulle alltså
lämna konsumtionens sammansättning opåverkad.

Av övriga remissinstanser uttalar sig generaltullstgrelsen, Dagligvaruleverantörers
förbund, Aktiebolaget Marabou, Skånes handelskammare samt
Sveriges Kemiska Industrikontor för en enhetlig viktskatt liksom kommerskollegium,
för det fall viktbeskattning införs. Kontrollstyr elsen anför att en
övergång till en enhetlig viktskatt gynnar chokladvarorna på sockerkonfektyrernas
bekostnad. Detta medför dock endast att den gynnade position
sockerkonfektyrerna haft vid värdebeskattningen går förlorad. Något rationellt
skäl för att beskattningen på sötvaruområdet bör vara anordnad så att
den gynnar någon av huvudgrupperna inom området torde inte föreligga.
Vägande skäl bör därför inte kunna anföras mot att beskattningen på området
ges den i konknrrenshänseende mera neutrala verkan som en enhetlig
viktskatt har. Det är dessutom uppenbart, menar styrelsen, att en differentierad
viktskatt skulle bli väsentligt svårare att administrera och kontrollera
än en enhetlig viktskatt.

Enligt Skånes handelskammare talar såväl praktiska som internationella
aspekter för införande av en enhetlig viktskatt.

Kooperativa förbundet och Svenska Choklad- och Konfektyrfabrikantföreningen
förklarar sig kunna godtaga en enhetlig viktskatt endast om skattesatsen
bestäms till högst 1 kr. 80 öre per kg. Svensk Industriförening redovisar
samma ståndpunkt men sätter gränsen för en acceptabel skattesats
vid 1 kr. 50 öre per kg. Som skäl härför anförs bl. a. att sockerkonfektyrer
tillverkas inom landet av ett större antal huvudsakligen mindre företag, som
endast undantagsvis tillverkar även chokladvaror, under det att chokladvaror
tillverkas av ett mindre antal huvudsakligen större företag, vilka också
tillverkar sockerkonfektyrer. En enhetlig viktskatt med en skattesats enligt
utredningens förslag skulle medföra svårigheter för de mindre företag
som tillverkar endast eller huvudsakligen sockerkonfektyrer.

Sveriges Grossistförbund och handelskamrarna i Göteborg, Borås och
Karlstad uttalar sig för en differentierad viktskatt. I likhet med övriga remissinstanser
har man därvid utgått från att den differentiering som kan
komma i fråga är en uppdelning på två skattesatser, en högre för chokladvaror
och en lägre för sockerkonfektyrer. Grossistförbundet anser att skattesatserna
bör bestämmas till 2 kr. 50 öre per kg för chokladvaror och 1 kr.
50 öre per kg för sockerkonfektyrer. Som skäl härför anförs att en enhetlig
viktskatt skulle medföra en omstrukturering av marknaden, medan de av

Kungl. May.ts proposition nr 178 år 1970

förbundet föreslagna skattesatserna skulle åstadkomma mycket få förändringar
i marknadsstrukturen. Handelskamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad
anför att en enhetlig viktskatt om 2 kr. 20 öre per kg skulle få en i hög
grad konsumtions- och produktionsstyrande effekt. Prisskillnaden mellan
chokladvaror och sockerkonfektyrer är för stor för att det skall vara möjligt
att med en enhetlig viktskatt undvika en sådan styrande effekt.

Endast kontrollstyrelsen accepterar utredningens förslag om en enhetlig
skattesats av storleken 2 kr. 20 öre per kg. Generaltullstyrelsen föreslår att
skattesatsen bestäms till 2 kr. per kg under det att Dagligvaruleverantörers
förbund och Skånes handelskammare förordar skattesatsen 1 kr. 80 öre
per kg. Generaltullstyrelsen motiverar sitt ställningstagande med att den
särskilda utjämningsskatten på wafers och biscuits enligt tulltaxenr 19.08
utgår med 2 kr. per kg. Eftersom skatten vid tillverkning inom landet och
vid import bör vara lika stor får en anpassning ske av utjämningsskatten
eller den särskilda varuskatten. Styrelsen ifrågasätter om det inte är lämpligare
att avrunda den särskilda varuskatten nedåt till 2 kr. per kg.

Utredningens förslag, att som beskattningsvikt skall räknas varans vikt
inklusive konsumentförpackning eller annat motsvarande emballage accepteras
av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen. Praktiska skäl åberopas
för detta ställningstagande. Kontrollstyrelsen pekar härvid på att utjämningsskatten
utgår på varans vikt inklusive detaljhandelsemballage.

Övriga remissinstanser är kritiska mot utredningens förslag på denna
punkt. Som skäl mot utredningens förslag anförs bl. a., att enligt förslag till
ny livsmedelsstadga nettovikt skall anges på förpackningen i det fall nettovikten
uppgår till 25 g, att betydande kvantiteter varor fortfarande förpackas
i sitt slutliga emballage i detaljhandeln, att betydande kvantiteter varor
importeras i bulk och förpackas inom landet, att skatten bör träffa chokladoch
konfektyrvarorna och inte presentförpackningar och liknande, att man
för statistiska ändamål använder nettovikten samt att skatten utgår på varans
nettovikt i Danmark, Norge och Finland. Av nämnda skäl förordas en
skatt efter nettovikt.

Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen anför att det av utredningens
författningsförslag använda uttrycket ”konsumentförpackning eller annat
motsvarande emballage” kan missförstås. I stället föreslås, att sådant emballage
med vilket vara säljes eller brukar saluföras i detaljhandeln skall inräknas
i beskattningsvikten.

Restitution av skatt vid export

Utredningens förslag i detta avseende accepteras av remissinstanserna.
Generaltullstyrelsen och Sveriges Kemiska Industrikontor ifrågasätter dock
om särskild varuskatt över huvud skall belasta skattefria varor som innehåller
skattebelagda råvaror eller halvfabrikat. Som skäl för uppfattningen
att den särskilda varuskatten inte bör träffa sådana varor anförs att skatte -

Kungl. Maj. ts proposition nr 178 år 1970

belastning i detta fall rubbar konkurrensneutraliteten i förhållande till importen
om man inte vidtar särskilda anordningar i form av utjämningsavgifter
eller dylikt. Sådana anordningar kan dock enligt generaltullstyrelsen
inte göras så omfattande och utförliga att snedvridning helt undanröjs.

Prover och gåvor

Utredningens förslag att prover och gåvor skali beskattas avvisas i allmänhet.
Kontrollstgrelsen anför att utlämnande av prover och gåvor av
choklad- och konfektyrvaror torde förekomma i ringa omfattning och att
riksskattenämnden i fråga om mervärdeskatt funnit att sådan skatt inte
skall redovisas för varor som utdelas i reklam- eller demonstrationssyfte
eller som i vissa fall överlämnas som gåvor. Den särskilda varuskatten är till
sin natur i likhet med mervärdeskatten en omsättningsskatt. I den mån
principiella beskattningsfrågor av likartad karaktär uppkommer inom de
båda beskattningsområdena synes frågorna böra bedömas lika.

Även Skånes handelskammare, Kooperativa förbundet, Aktiebolaget Marabou,
Svenska Choklad- och Konfektgrfabrikantföreningen och Sveriges
Grossistförbund motsätter sig att prover och gåvor beskattas.

Handels kamrarna i Göteborg, Borås och Karlstad förklarar däremot att
de i princip inte har någon invändning mot att prover och gåvor beskattas.

Utjämningsskatten

Gällande ordning

Enligt förordningen (1960:258) om utjämningsskatt (senast ändrad
1969: 716) utgår särskild skatt på sådana choklad- och konfektyrvaror som
är belagda med särskild varuskatt med undantag dock för pulver och tabletter
för framställning av läskedrycker. Vidare utgår utjämningsskatt på
fondantmassor och liknande halvfabrikat med mindre än 80 % sötningsmedel,
s. k. fastlagsmassa, biscuits, wafers, mellanöl (Öl av typ B) och starköl.
Denna skatt har tillkommit av speciella skäl som huvudsakligen sammanhänger
med vår anslutning till EFTA. De varor som omfattas av utjämningsskatten
räknas samtliga som industrivaror i EFTA-hänseende.
Detta innebär att tullarna på dessa varor gradvis avvecklats i fråga om
handelsutbytet mellan EFTA-länderna. Däremot ingår de vid tillverkningen
använda jordbruksråvarorna inte i EFTA:s tullavvecklingsprogram. Eftersom
priserna på dessa jordbruksvaror är olika i olika EFT A-länder, skulle tillverkarna
av ifrågavarande färdigvaror i länder med en hög prisnivå, t. ex.
Sverige, komma i ett sämre konkurrensläge än tillverkare i länder med lägre
råvarupriser. Med anledning härav infördes i Sverige samtidigt med att tullavvecklingen
i EFTA påbörjades ett system med råvaruprisutjämning. Sy -

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

stemet går ut på att tillverkarna av bl. a. de nu aktuella färdigvarorna får
sina viktigaste jordbruksvaror till världsmarknadspris.

Tekniskt sker prisutjämningen på så sätt att tillverkarna, som köper sina
råvaror till ordinarie priser, vid redovisningen av utjämningsskatt till staten
får dra av ett belopp beräknat på den faktiska råvaruförbrukningen enligt
av jordbruksnämnden fastställda prisutjämningsbelopp per 100 kg. I princip
motsvarar utjämningsbeloppen införselavgiften. För mellanöl och starköl
har dock avdraget fastställts till visst belopp per liter färdigvara, eftersom
råvaruförbrukningen är tämligen konstant för dessa varor.

I fråga om skattskyldighet, uppbörd m. m. gäller i stort sett samma bestämmelser
för utjämningsskatten som för den särskilda varuskatten. Beträffande
mellanöl och starköl som införs till riket uppbärs skatten dock
alltid av tullverket.

Skattesatserna är för choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och
wafers 60 öre per kg, för fondantmassor och liknande samt fastlagsmassa
35 öre per kg, för mellanöl 5 öre per liter och för starköl 6 öre per liter. I
beskattningsvikten ingår även vikten av det emballage i vilket varan saluhålls
(detaljhandelsemballaget).

Intäkten av utjämningsskatten uppgick budgetåret 1968/69 till drygt 73
milj. kr. Härav föll inemot 62 milj. kr. på choklad- och konfektyrvaror samt
biscuits och wafers, drygt 2 milj. kr. på fondantmassor o. d. och inemot 10
milj. kr. på mellanöl och starköl. Prisutjämningsbidragen uppgick samma
budgetår till drygt 76 milj. kr.

Utredningens överväganden och förslag

Utjämningsskatten på choklad- och konfektyrvaror är i princip anknuten
till skatteplikten enligt förordningen om särskild varuskatt. Utredningen förutsätter
att anknytningen bibehålls. Härav följer att den föreslagna utvidgningen
av beskattningsområdet för den särskilda varuskatten till att omfatta
även varor med stat. nr 17.04.907 och 18.06.905 medför att dessa varor även
beläggs med utjämningsskatt och att råvaruprisutjämning bör ges för dessa
varor. Det motsatta gäller de sötsaker under tulltaxenr 20.04 som utredningen
föreslår skall undantas från särskild varuskatt. De föreslagna undantagen
från särskild varuskatt för pulver och tabletter för framställning av läskedrycker
gäller varor som redan är undantagna från utjämningsskatt.

Fastlagsmassa är belagd med utjämningsskatt enligt den lägre skattesats
som gäller för halvfabrikat i bulk under tulltaxenr 17.04. Skattsatsen för
dessa varor är 35 öre per kg. Som en följd av den föreslagna beskattningen
av fastlagsmassa enligt förordningen om särskild varuskatt bör denna vara
i förpackningar under 1 kg beläggas med samma utjämningsskatt som varuskattebelagda
sötsaker i allmänhet, dvs. med 60 öre per kg.

Utredningen har övervägt att låta utjämningsskatten ingå i den särskilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

varuskatten. Med hänsyn till att utjämningsskatt utgår även på andra varor
än sådana som omfattas av den särskilda varuskatten, t. ex. wafers, bisquits
och Öl, skulle en sådan lösning inte ge några praktiska fördelar, särskilt som
ändringar i utjämningsskattens storlek inte har något samband med uttaget
av särskild varuskatt. Övervägande skäl talar därför enligt utredningen för
att utjämningsskatten för samtliga varor alltjämt regleras i en särskild författning.
Härav följer att förordningen om utjämningsskatt vid ett genomförande
av förslagen beträffande den särskilda varuskatten behöver ändras
på några punkter.

Ändringarna i det skattepliktiga varuområdet föranleder även vissa konsekvensändringar
i tulltaxan (1968:25) beträffande tulltaxenr 17.04 och
18.06 där f. n. varor för vilka utjämningsskatt inte utgår är belagda med
högre tull. Sålunda bör uppdelningen i underpositionerna 17.04 B på varor belagda
med utjämningsskatt och andra varor kunna slopas, enär samtliga till
denna position hänförliga varor föreslås bli beskattade. Vad gäller underpositionerna
18.06 B 1—2 föreslår utredningen, att de varor som undantas
från beskattning (pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framställning
av dryck) specificeras under position 18.06 B och att en ny underposition
18.06 C får omfatta utjämningsskattebelagda varor.

Remissyttrandena

Utredningens förslag beträffande utj ämningsskatten godtas av remissinstanserna.
Kontrollstgrelsen föreslår dock i likhet med vad styrelsen anfört
beträffande den särskilda varuskatten att någon ändring beträffande definitionen
av beskattningsvikten inte genomförs.

Departementschefen

Den särskilda varuskatten

Punktskatteutredningen har beträffande den här behandlade beskattningen
av choklad- och konfektyrvaror inom den särskilda varuskattens ram föreslagit
vissa ändringar i beskattningsområdet, en omläggning av beskattningsformen
till en beskattning efter vikt och en utvidgad beskattning av skattepliktiga
varor som används för prover och gåvor. Vidare har utredningen
uttalat sig för en möjlighet till restitution av särskild varuskatt som belastar
ej varuskattebelagda exportvaror.

Varuområdet

Utredningen föreslår att beskattningsområdet begränsas till konfektyrer,
choklad och chokladvaror hänförliga till tulltaxenr 17.04, 18.06 och 21.07

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

med för varje varuslag specifikt angivna undantag. I jämförelse med nuvarande
beskattningsområde innebär förslaget, att skatteplikten slopas för pulver
och tabletter för beredning av läskedrycker (ur tulltaxenr 17.05 och
21.07) och för kanderade frukter o. likn. (ur tulltaxenr 20.04), medan skatteplikt
införs för bl. a. dekorationsblommor o. likn. för tårtor, vissa druvsockertabletter,
vissa typer av strössel, kross av karameller samt s. k. fastlagsmassa.
Nuvarande undantag för mandelmassa och annan jämförlig massa i
bulk, d. v. s. i förpackning över 1 kg. föreslås bibehållen. En utvidgning av
undantaget till att omfatta även massor med chokladinnehåll i bulk avvisas
av utredningen, bl. a. med hänsyn till att blockchoklad anses böra omfattas
av beskattningen.

Mot förslagen i denna del har vid remissbehandlingen framförts endast de
invändningarna, att skattefrihet alltjämt bör föreligga för strössel och att
undantag från beskattning bör göras för choldadsås, färdiga chokladpuddingar
o. likn. och för blockchoklad. Som skäl härför har framhållits att dessa
varor har karaktär av matvaror eller råvaror för tillverkning av andra varor.

Den av utredningen föreslagna utformningen av beskattningsområdet är
enligt min mening välgrundad. Den erbjuder en klarare avgränsning av det
skattepliktiga varuområdet och samtidigt en markantare begränsning av beskattningen
till konfektyr- och chokladvaruområdet. Jag biträder förslaget.

Som tidigare nämnts har generaltullstyrelsen framhållit att biscuits och
wafers med mellanlägg av kräm eller dylikt bör överföras från tulltaxenr
18.06 till 19.08 även om varorna har tunnare chokladöverdrag. Vid en sådan
tulltaxering skulle dessa varor bli skattefria med den nuvarande utformningen
av det skattepliktiga området. Den ändrade klassificeringen i tullhänseende
kommer att genomföras den 1 januari 1971. Med hänsyn till att det
här är fråga om varor som direkt konkurrerar med chokladvaror anser jag
emellertid inte att ändrad klassificering skall medföra att varorna blir fria
från särskild varuskatt. Jag förordar därför, att i förteckningen över skattepliktiga
varor inryms nyssnämnda slag av biscuits och wafers hänförliga till
tulltaxenr 19.08. Detta betyder en oförändrad skatteplikt på detta område.
Samtidigt härmed bör dessa varor undantas från avgiftsplikt enligt förordningen
(1968: 361) om avgift vid införsel av vissa bakverk.

Skattef ormen

Den väsentligaste ändringen i fråga om choklad- och konfektyrvarubeskattningen
är utredningens förslag att ersätta den nuvarande värdebeskattningen
med en beskattning efter vikt. Utredningen föreslår härvidlag en enhetlig
viktbeskattning med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg och med varans
vikt inklusive detaljhandelsemballage som beskattningsvikt.

Förslaget om övergång till viktbeskattning har fått allmän anslutning vid
remissbehandlingen, men meningarna är delade beträffande viktskattens utformning.
Kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen biträder förslaget om en

Kangl. Maj:ts proposition nr 17S år 1970

enhetlig viktskatt, varvid dock generaltullstyrelsen förordar att skattesatsen
bestäms till 2 kr. per kg för att inte skatten skall överstiga den särskilda utjämningsavgift
om 2 kr. per kg som utgår på chokladinnehållet i vissa importvaror.
Även vissa företrädare för branschintressena förordar en enhetlig
viktskatt under den bestämda förutsättningen att skattesatsen sätts lägre än
den utredningen beräknat för ett oförändrat skatteutfall. Skattesatser om
1 kr. 50 öre eller 1 kr. 80 öre har därvid förordats. Andra företrädare för
branschintressena förordar däremot en differentierad viktskatt med lägre
skattesats för sockerkonfektyrer än för chokladvaror. Som skäl härför åberopas
att en sådan skattesatsdifferentiering skulle stå i bättre överensstämmelse
med den nuvarande värdeskatten. Vid remissbehandlingen har dessutom
invändningar rests mot förslaget att beskattningsvikten skall utgöras
av varans vikt inklusive detaljhandelsemballage. Skatten anses i stället böra
utgå efter varans nettovikt.

Jag kan helt ansluta mig till utredningens uppfattning att erfarenheterna
från tillämpningen klart visar behovet av en omläggning av sötvarubeskattningen
till en beskattning efter vikt. Jag delar också utredningens uppfattning,
att en enhetlig viktbeskattning erbjuder tekniska fördelar. Mot en enhetlig
viktskatt i enlighet med utredningens förslag har främst anmärkts, att
den gynnar chokladvarorna och missgynnar sockerkonfektyrerna med hänsyn
till att de senare har allmänt sett lägre priser än chokladvarorna och
därför också har lägre skattebelastning i nuvarande värdeskattesystem. Jag
vill dock här peka på att utredningen med stöd av inhämtade prisuppgifter
kunnat visa, att den dominerande delen av inom landet tillverkade chokladvaror
och sockerkonfektyrer faller inom samma prisområde. Detta förhållande
utgör enligt min mening ett starkt skäl för en enhetlig viktskatt
även om en sådan skatt ofrånkomligen leder till en skatteskärpning för de
prisbilligare sockerkonfektyrerna och en skattelindring för de dyrare chokladvarorna.
Sådana verkningar undgår man för övrigt inte heller vid en
differentierad viktbeskattning.

Utredningen har därjämte kunnat hänvisa till att man såväl i Danmark
som Norge gått över till enhetliga viktskatter på choklad- och konfektyrvaror
och att man därvid av skattetekniska skäl avvisat tanken på en skattesatsdifferentiering.
Det bör härvid även beaktas att skattesatserna i dessa
länder är väsentligt högre än den av utredningen med utgångspunkt från
oförändrade skatteintäkter föreslagna skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg.

Med hänsyn till vad nu anförts och med beaktande dessutom av de praktiska
tillämpningsproblem som är förknippade med en differentierad viktskatt
anser jag övervägande skäl talar för en enhetlig viktskatt.

Kvar står emellertid att vissa remissinstanser förordat en enhetlig skatt under
den bestämda förutsättningen att skattesatsen bestäms till lägre belopp
än vad utredningen föreslagit. Som tidigare nämnts har härvid framförts
förslag om skattesatserna 1 kr. 50 öre, 1 kr. 80 öre och 2 kr. En justering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

skattesatsen till något av dessa belopp skulle leda till minskade statsintäkter,
såvida inte den sänkta skatten medför sänkta priser som i sin tur leder
till ökad efterfrågan. Jag ställer mig dock tveksam till en sådan verkan av
en nedjustering av skattesatsen.

Ett annat skäl för en sådan åtgärd skulle vara att man därmed får en
bättre avvägning av skatten på sockerkonfektyrerna till den nuvarande beskattningen
efter värde av dessa varor. Följden skulle emellertid samtidigt
bli en ännu gynnsammare beskattning av de dyrare chokladvarorna. Ett tillgodoseende
av önskemålen att i möjlig mån anpassa viktbeskattningen till
skattebelastningen enligt det gällande värdeskattesystemet borde därför i
stället, vilket också framhållits av vissa remissinstanser, leda fram till en
differentierad beskattning med en högre skattesats för chokladvarorna och
en lägre för konfektyrvarorna. En sådan utformning av viktskatten har jag
dock redan ansett mig böra avvisa.

Mot bakgrund av vad jag nu anfört och eftersom det inte finns något utrymme
för skattesänkningar i nuvarande statsfinansiella läge förordar jag att en
enhetlig viktskatt införs med skattesatsen 2 kr. 20 öre per kg. Detta innebär
också att jag ansluter mig till utredningens förslag att i beskattningsvikten
även skall inräknas detaljhandelsemballaget, varmed avses den konsumentförpackning
eller det motsvarande emballage vari varan av den skattskyldige
tillhandahålls för direkt konsumentförsäljning i detaljhandeln. Beskattningsvikten
blir därmed densamma som för den särskilda utjämningsskatten.
Även det förhållandet att frågan gäller en omläggning från värdeskatt,
enligt vilken emballagekostnaderna ingår som en del i priset och därmed i
beskattningsvärdet, till en viktskatt motiverar enligt min mening att vikten
av detaljhandelsemballaget skall inräknas i beskattningsvikten. I detta sammanhang
vill jag tillägga, att den bestämning av beskattningsvikten som redan
gäller för utjämningsskatten bör tills vidare kunna tillämpas för den
särskilda varuskatten på sötvaror.

Övriga frågor.

Som tidigare nämnts ingår i utredningens förslag även en beskattning av
prover och gåvor. Detta förslag har avvisats av ett flertal remissinstanser.
Med hänsyn härtill och eftersom denna fråga synes ha särskild betydelse i
fråga om den särskilda varuskatten på tekniska preparat, anser jag att ett
ställningstagande i frågan bör anstå. Däremot vill jag redan nu ansluta mig
till utredningens uttalande att restitution bör kunna medges för särskild
varuskatt som belastar råvaror och halvfabrikat för framställning av ej
varuskattepliktiga exportvaror, t. ex. skatt på choklad som använts för tillverkning
av biscuits och wafers för export. Kungl. Maj :t bör bemyndigas att
utfärda föreskrifter härom.

En omläggning av konfektyr- och chokladvarubeskattningen i enlighet
med det anförda bör genomföras utan onödigt dröjsmål. Den lämpligaste

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

tidpunkten bör vara den 1 januari 1971, eftersom en omläggning då skulle
sammanfalla med den allmänna höjning av mervärdeskatten som beslöts
av vårriksdagen. I skrivelse som inkommit till finansdepartementet från
Svensk industriförening har framhållits, att ett beslut av höstriksdagen
om den här behandlade omläggningen av sötvarubeskattningen skulle komma
för sent för ett genomförande redan från instundande årsskifte. Föreningen
framhåller att omläggningen kräver omställningar av produktionen,
anskaffning av nytt emballage o. s. v. Härför behöver producenterna
längre tid på sig och föreningen anser att omläggningen inte kan genomföras
tidigare än den 1 juli 1971.

Jag är medveten om att övergången till en viktbeskattning kräver olika produktionstekniska
åtgärder och att det därför behövs viss förberedelsetid. De
tekniska åtgärderna bör dock kunna lösas under den tid som återstår fram
till årsskiftet och jag har även erfarit att föranstaltningar på sina håll redan
vidtagits för att klara av en övergång till viktbeskattning den 1 januari
1971. Jag förordar därför att den föreslagna omläggningen av sötvarubeskattningen
genomförs med verkan fr. o. m. nämnda dag.

Utjämningsskatten

I fråga om den särskilda utjämningsavgiften, som utgår på bl. a. varuskattebelagda
choklad- och konfektyrvaror, föreslår utredningen samma
ändringar i beskattningsområdet som i den särskilda varuskatten och i
samband härmed anpassning av råvaruprisutjämningen till de nya förhållandena.
Vidare bör en anpassning av skattesatsen för fastlagsmassa i förpackningar
under 1 kg genomföras till den skattesats som gäller för sötsaker
i allmänhet. Utredningens förslag i denna del har allmänt accepterats vid
remissbehandlingen. Jag ansluter mig också till förslaget och förordar härav
betingade ändringar i utjämningsskatten med verkan fr. o. in. den 1 januari
1971. Som jag redan framhållit har jag funnit det i detta sammanhang
onödigt att ändra den för beskattningen gällande definitionen av beskattningsvikten.
Vidare förordar jag att råvaruprisutjämning ges i enlighet med
utredningens förslag.

Som utredningen påpekat medför ändringarna i beskattningsområdet
vissa konsekvensändringar i tulltaxan. Jag förordar att dessa ändringar genomförs
och att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande att ändra tulltaxan i
enlighet med utredningens förslag med verkan fr. o. m. den 1 januari 1971.

Kungl. Maj:ts proposition nr 178 år 1970

Hemställan

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (19M: 251) om särskild varuskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:258) om utjämningsskatt
å vissa varor,

3) förordning om ändring i förordningen (1968: 361) om avgift vid införsel
av vissa bakverk,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga förordade ändringar i tulltaxan
(1968: 25) och att utfärda föreskrifter för förordad restitution av särskild
varuskatt i fråga om viss export,

dels medge att ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
utbetalas bidrag till täckande av kostnaderna för det utökade prisutjämningsförfarande
som förordats.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 7 0 0 5 7 2