Kungl. Maj ris proposition nr 177 år 1970

Nr 177

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680); given Stockholms
slott den 16 oktober 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll samt bilagda
skrivelse från kyrkomötet, föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag
till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Alva Mgrdal

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att religionsfrihetslagen ändras så, att utlänning
som tillhör annat evangeliskt-lutherskt trossamfund skall kunna vinna
inträde i svenska kyrkan utan att behöva personligen inställa sig hos
pastor.

1970 års kyrkomöte har godkänt förslaget.

1-—Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 177

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)

Härigenom förordnas, att 10 § religionsfrihetslagen (1951: 680) skall ha

nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Vill någon---------

Visar sökanden att han är döpt i
svenska kyrkans ordning, skall han
upptagas i kyrkan. Detsamma skall
ock gälla, om sökanden erhållit den
undervisning i kyrkans lära, som
med hänsyn till hans ålder och övriga
omständigheter bör fordras, och
inför pastor avgiver muntlig försäkran
att ansökningen är grundad på
allvarliga religiösa skäl.

(Föreslagen lydelse)

§•

---— är kyrkobokförd.

Visar sökanden att han är döpt i
svenska kyrkans ordning eller att
han tillhör annat evangelisktlutherskt
trossamfund, skall han
upptagas i kyrkan. Detsamma skall
ock gälla, om sökanden erhållit den
undervisning i kyrkans lära, som
med hänsyn till hans ålder och övriga
omständigheter bör fordras, och
inför pastor avgiver muntlig försäkran
att ansökningen är grundad på
allvarliga religiösa skäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.

Kungl. Maj.ts proposition nr 177 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Sofiero den 24 juli 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Holmqvist,

Sven-Eric Nilsson, Myrdal, Odhnoff, Norling, Löfberg.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680) och
anför.

Riksdagen har i skrivelse den 13 maj 1970, nr 159, anhållit om förslag till
ändrad ordning för inträde i svenska kyrkan så att utlänning, som är evangelisk-luthersk
trosbekännare, skall kunna vinna inträde efter skriftlig
ansökan.

Nuvarande ordning

Enligt 6 § religionsfrihetslagen får endast svensk medborgare eller här
i riket bosatt utlänning vara medlem av svenska kyrkan. Den som förvärvar
svenskt medborgarskap skall utan särskild ansökan anses upptagen i kyrkan,
om han är evangelisk-luthersk trosbekännare (9 §). Detta gäller dock
inte, om han hos pastor anmäler att han inte vill inträda i kyrkan. Önskar
utlänning i annat fall än som sägs i 9 § vinna inträde, måste han göra ansökan
därom hos pastor i den församling där han är kyrkobokförd eller
vistas (10 § första stycket och 13 §). Visar sökanden att han är döpt i
svenska kyrkans ordning, skall han tas upp i kyrkan. I annat fall gäller som
villkor för upptagande i kyrkan att sökanden fått den undervisning i kyrkans
lära som med hänsyn till hans ålder och övriga omständigheter bör
fordras och att han inför pastor muntligen försäkrat att ansökningen är
grundad på allvarliga religiösa skäl (10 § andra stycket). Sådan försäkran
får avges endast inför präst och således inte inför någon som har i uppdrag
att biträda pastor i kyrkobokföringsärenden (16 §). De nu angivna förutsättningarna
för inträde i svenska kyrkan innebär att utlänning, som inte är
döpt i svenska kyrkans ordning, inte kan vinna inträde i kyrkan enbart efter
skriftlig ansökan. Kravet på muntlig försäkran enligt 10 § andra stycket
gäller dock inte när ansökan om inträde för den som är under 18 år görs
av vårdnadshavaren (12 §).

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 177

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1910

Ur förarbetena

I fråga om de regler som borde gälla för inträde i svenska kyrkan — utöver
vad som föreskrivits beträffande barns inträde i kyrkan och utländska
evangeliska-lutherska trosbekännares upptagande däri vid förvärv av
svenskt medborgarskap —- framhöll chefen för justitiedepartementet i prop.
1951: 100 med förslag till religionsfrihetslag m. m. (s. 149) bl. a. att dopet
utgjorde den normala förutsättningen för tillhörighet till en kristen kyrka.
Den som ansökt om inträde borde sålunda tas upp i svenska kyrkan, om
det visades att han var döpt i svenska kyrkans ordning. Detta borde dock
inte utgöra den enda möjligheten för inträde. Den som ville inträda kundie
t. ex. redan vara döpt i annat trossamfund. För de fall då det inte visades
att sökanden var döpt i svenska kyrkans ordning, borde gälla att ansökan
om inträde medförde ett upptagande i kyrkan, om det framgick att sökanden
fått undervisning i kyrkans lära och sökanden inför pastor avgav en
muntlig försäkran om allvaret i sitt uppsåt. När inträde begärdes för barn
under 18 år som stod under annans vårdnad borde dock någon sådan försäkran
inte krävas.

Riksdagens framställning

I två likalydande motioner vid årets riksdag (1:832 och 11:981) hemställdes
att riksdagen för sin del skulle besluta om sådan ändring av religionsfrihetslagen
att evangeliska-lutherska invandrares inträde i svenska
kyrkan underlättades. Till stöd för motionerna anfördes i huvudsak följande.

Sedan religionsfrihetslagen trädde i kraft har vårt land mottagit ett ökande
antal invandrare från bl. a. Finland. Tillämpningen av gällande lagstiftning
har beträffande dessa allt oftare visat sig få konsekvenser som inte
torde ha varit lagstiftarens avsikt och som vållar invandrarna olägenheter.
När en invandrare från Finland besöker pastorsexpeditionen för att få
familjen kyrkobokförd är det för medlem av finska evangeliska-lutherska
kyrkan naturligt att tro att kyrkobokföringen också innebär inträde i
svenska kyrkan. Detsamma gäller om motsvarande besök görs hos lokal
skattemyndighet. Från sitt hemland medför han dess system att den som
är registrerad i en församling också tillhör kyrkan. Den som utträtt är
antecknad i civilregistret. Om vederbörande uppmärksammat de mellan
länderna skilda systemen, kan vid besök på pastorsexpeditionen inträde i
svenska kyrkan ordnas endast om församlingspräst är närvarande. Skriftlig
ansökan godtas inte. Särskilt besvärande har det varit när en sådan invandrare
— i tron att kyrkobokföringen inneburit inträde i svenska kyrkan —
beställt kyrkovigsel och denna i sista stund fått skjutas upp, eftersom erhållet
hinderslöshetsintyg saknat anteckning om medlemskap i svenska
kyrkan och varken sådant medlemskap hunnit ordnas eller bevis om medlemskap
i Finlands evangeliska-lutherska kyrka snabbt nog kunnat före -

Kungi. Maj.ts proposition nr 177 år 1970

bringas. Självklart bidrar ofta språksvårigheter till att nu gällande regler
medför nämnda besvär. De nära band som förenar svenska och finska kyrkan
motiverar emellertid att åtgärder vidtas för att undanröja svårigheterna.
När en finsk medborgare ämnar utvandra till annat nordiskt land,
utfärdas hans flyttningsbetyg av myndighet där han är registrerad, för
kyrkomedlem av pastorskansliet och för övriga av civilregistret. Redan av
flyttningsbetyget framgår sålunda om den flyttande är evangelisk-luthersk
trosbekännare. Det synes därför skäligt att ändra gällande lagbestämmelser
så, att sådana invandrare som vid inflyttningen uppvisar flyttningsbetyg
utfärdat av evangelisk-luthersk församling i hemlandet utan ansökan tas
upp i svenska kyrkan. För såväl inträde i som utträde ur kyrkan bör det
räcka med skriftlig anmälan.

Över motionerna avgavs efter remiss yttranden av statens invandrarverk,
Stockholms domkapitel och ärkebiskopen. Samtliga tillstyrkte att inträdet
i svenska kyrkan för invandrande evangeliska-lutherska trosbekännare borde
underlättas genom införande av en regel om att skriftlig ansökan skulle
berättiga till sådant inträde. Däremot avstyrktes förslaget i motionerna om
att sådana trosbekännare skulle tas upp i svenska kyrkan utan ansökan vid
kyrkobokföring här i landet.

I sitt utlåtande med anledning av motionerna uttalade första lagutskottet
(1LU 1970: 37) bl. a. att det av motionärerna väckta spörsmålet inte borde
ses som en principiell fråga utan att det gällde endast de formkrav som
skulle ställas upp för inträde i svenska kyrkan. Den självklara utgångspunkten
vid prövningen härav borde liksom i fråga om utträde ur kyrkan
vara att formkraven begränsades i största möjliga utsträckning. Beträffande
utträdet hade önskemålen att lätta på formerna tillgodosetts genom
en lagändring år 1963, varigenom det tidigare kravet på personlig inställelse
togs bort. Mot denna bakgrund förelåg enligt utskottet starka skäl att söka
eliminera olägenheterna av nuvarande formkrav för inträde och då framför
allt kravet på personlig inställelse för sådana utländska medborgare som är
evangeliska-lutherska trosbekännare men inte döpta i svenska kyrkans ordning.
Utskottet framhöll vidare att språksvårigheter självfallet ofta bidrog
till uppkommande besvär liksom bristande kännedom om reglernas innebörd.
Det var därför viktigt med en effektiv informationsverksamhet. Anledning
syntes emellertid också föreligga att överväga en ändring av bestämmelserna
i religionsfrihetslagen. Visserligen borde den i motionerna
framförda tanken på automatiskt medlemsskap i svenska kyrkan för invandrare
avvisas. En sådan ordning skulle innebära ett icke önskat avsteg
från principen om frivilligt medlemskap i kyrkan. Goda skäl syntes däremot
tala för att helt slopa kravet på personlig inställelse för de invandrare som
är evangeliska-lutherska trosbekännare. En sådan ändring stod i samklang
med 1963 års lagändring och syntes också naturlig med hänsyn till svenska
kyrkans karaktär av folkkyrka. Utskottet förordade därför att en sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr ill år 1970

ändrad ordning för inträde i kyrkan nu genomfördes. Utskottet hemställde
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t anhöll om förslag till ändrad ordning
för inträde i svenska kyrkan i enlighet med vad utskottet anfört.

Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Föredraganden

Som framgår av den lämnade redogörelsen har de formkrav som f. n.
ställs upp i 10 § andra stycket religionsfrihetslagen i fråga om inträde i
svenska kyrkan vållat vissa olägenheter för invandrare som är evangeliskalutherska
trosbekännare. Av de skäl som anförts av första lagutskottet anser
jag att formkraven bör slopas i fråga om sådana trosbekännare. Att
gå över till ett system med automatiskt medlemskap i svenska kyrkan för
utlänning som tillhör ett evangeliskt-lutherskt trossamfund kan dock inte
komma i fråga. Som utskottet framhållit, skulle en sådan ordning innebära
ett icke önskat avsteg från principen om frivilligt medlemskap i kyrkan.
Av den som vill bli medlem av kyrkan måste sålunda i formellt hänseende
krävas att han gör ansökan om inträde.

Den ändring som riksdagen har begärt synes lämpligen kunna ske på
det viset att det i 10 § andra stycket religionsfrihetslagen görs ett tillägg
av innebörd att sökande, som visar att han tillhör annat evangelisktlutherskt
trossamfund, skall tas upp i svenska kyrkan.

Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1971.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende som hilagai.

Jag hemställer att enligt 87 § regeringsformen inhämtas dels lagrådets
yttrande över förslaget, dels kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet
godkänner förslaget.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t
Konungen, som tillika förordnar att till kyrkomötet skall avlåtas
skrivelse av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

1 Bilagan, som är Iikalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 111 år 1910

Bilaga

Nr 2

Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om
ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680); given Sofiero
den 24 juli 1910.

Kungl. Maj :t vill liärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden1, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen inhämta
kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner härvid fogat
förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)2.

GUSTAF ADOLF

Alva Myrdal

1 Det vid skrivelsen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitieärenden för den 24 juli
1970 har uteslutits här.

2 Förslaget, som är likalydande med det vid propositionen fogade förslaget, har uteslutits här.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 28 augusti 1970.

Närvarande:

justitierådet Riben,

regeringsrådet Hjern,

justitierådet Bergsten,

justitierådet Gyllensvärd.

Enligt lagrådet den 21 augusti 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 24
juli 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle enligt
87 § regeringsformen inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring i
religionsfrihetslagen (1951: 680).

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
hovrättsassessorn Trygve Hellners.

Lagrådet lämnade förslaget utan exinran.

Ur protokollet:
Ingrid Hellström

Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1970

Nr 2

Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. Maj. ts
skrivelse med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen
(1951: 680).

(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 2)

Till Konungen

I skrivelse till kyrkomötet den 24 juli 1970, nr 2, har Eders Kungl. Maj :t,
under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
justitieärenden för samma dag, förklarat Sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande,
huruvida kyrkomötet godkände vid skrivelsen fogat förslag till lag
om ändring av religionsfrihetslagen (1951: 680).

Med överlämnande av ett tryckt exemplar av kyrkolagsutskottets i ärendet
avgivna betänkande, nr 2, får kyrkomötet i underdånighet anmäla, alt
kyrkomötet godkänt ifrågavarande lagförslag.

Underdånigst
Ruben Josefson

Sune K. Johansson

Stockholm den 22 september 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Bilaga

Nr 2

Kyrkolagsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
skrivelse med förslag till lag om ändring i religionsfrihetslagen.

I en den 24 juli 1970 daterad, till kyrkolagsutskottet hänvisad skrivelse,
nr 2, har Kungl. Maj :t förklarat sig vilja, under åberopande av skrivelsen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitieärenden, enligt 87 § 2 mom.
regeringsformen inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner
vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändring av religionsfrihetslagen
(1951:680). Enligt till utskottet inkommet protokoll, hållet i lagrådet
den 28 augusti 1970, har lagrådet lämnat förslaget ittan erinran.

Förslaget är av följande lydelse:

Förslag

till

Lag

om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680)

Härigenom förordnas, att 10 § religionsfrihetslagen (1951:680) skall ha
nedan angivna lydelse:

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10 §.

Vil! någon----— ------är kyrkobokförd.

Visar sökanden att han är döpt i
svenska kyrkans ordning, skall han
upptagas i kyrkan. Detsamma skall
ock gälla, om sökande erhållit den
undervisning i kyrkans lära, som
med hänsyn till hans ålder och övriga
omständigheter bör fordras, och
inför pastor avgiver muntlig försäkran
att ansökningen är grundad på
allvarliga religiösa skäl.

Visar sökanden att han är döpt i
svenska kyrkans ordning eller att
han tillhör annat evangeliskt-lutherskt
trossamfund, skall han upptagas
i kyrkan. Detsamma skall ock
gälla, om sökanden erhållit den undervisning
i kyrkans lära, som med
hänsyn till hans ålder och övriga omständigheter
bör fordras, och inför
pastor avgiver muntlig försäkran att
ansökningen är grundad på allvarliga
religiösa skäl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.»

Förslaget har framlagts i anledning av framställning från innevarande
års riksdag. Avsikten med ändringsförslaget är att underlätta evangelisklutherska
invandrares inträde i svenska kyrkan. Hittills gällande regler har
enligt uppgift medfört olägenheter särskilt för det ökande antalet invandrare
från Finland. Lagändring i enlighet med förslaget har tillstyrkts av statens
invandrarverk, Stockholms domkapitel och ärkebiskopen.

Utskottet

Inom utskottet har vitsordats, att nu gällande ordning medfört svårigheter
särskilt i församlingar där talrika finska medborgare bosatt sig. Utskottet
hemställer,

att kyrkomötet måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anmäla,
att kyrkomötet godkänner det i skrivelsen framlagda förslaget
till lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Stockholm den 8 september 1970

På kyrkolagsutskottets vägnar:

NILS RAPPE

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:

herr Rappe, herr biskop Lundström, herrar David Svenungsson, Elvmg
Strandberg, Lindegård, herr biskop Herrlin, herrar Lagerberg, Ivlason, Löfgren*,
Bälter, fru Österlind samt herrar Gustaf Hansson och Sigvard Hansson.

Ej närvarande vid betänkandets justering.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177 år 1970

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 16 oktober 1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Myrdal, Odhnoff,
Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets
övriga ledamöter lagrådets och kyrkomötets yttranden över förslag till lag
om ändring i religionsfrihetslagen (1951: 680).

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran och
att kyrkomötet godkänt detta, och hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition
föreslår riksdagen att antaga lagförslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skal! avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

ESSELTE TRYCK, STHLM 70
014391