Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
1
Nr 148
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring
i kyrkomötesförordningen (1949:174), m.m.; given Stockholms
slott den 9 oktober 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag samt Kungl. Maj:ts och kyrkomötets
däri angivna skrivelser, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen föreslå riksdagen
antaga härvid fogade förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),
2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Alva Myrdal
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att representationen för de teologiska fakulteterna i kyrkomötet
och vissa domkapitel skall avskaffas. Vidare föreslås att kyrkoherde skall
ha rätt att söka tjänst i högre lönegrad, även om han inte innehaft sin hittillsvarande
tjänst i fem år. Slutligen föreslås att domkapitlet skall få rätt att besluta om
hur man skall förfara i vissa tillsättningsärenden, där ingen behörig sökande anmält
sig.
1970 års kyrkomöte har för sin del godkänt lagförslagen.
1 - Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 148
2
Kimgl. Maj.ts proposition nr 148 år 1970
1) Förslag
till
Lag
om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)
Härigenom förordnas, att 2—4 §§, 5 § 1 mom. samt 9 a och 11 §§ kyrkomötesförordningen
(1949: 174) skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §.
Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,
nämligen fyrtiotre prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara:
1) samtliga biskopar i stiften eller,
där någon biskop har förfall, den bland
stiftets präster, som domkapitlet utser
i hans ställe;
2) ombud för teologiska fakulteterna,
nämligen två från vartdera av rikets
universitet, vilka ombud professorerna
vid vardera fakulteten utse bland
sig på sätt de överenskomma; samt
3) tjugosex valda ombud för stiften,
nämligen tre för Lunds stift, ett för
Visby stift och två för vart och ett av
de övriga stiften.
Lekmannaombuden väljas---
För de ovan under 3) nämnda prästerliga
ombuden och för lekmannaombuden
skola, till samma antal och i
samma ordning som stadgas beträffande
ombuden, utses suppleanter att, i
händelse ombud avgå eller få förfall,
inträda i deras ställe.
Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,
nämligen trettionio prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara
dels samtliga biskopar i stiften eller,
där någon biskop har förfall, den bland
stiftets präster, som domkapitlet utser
i hans ställe, dels tjugusex valda ombud
för stiften, nämligen tre för Lunds
stift, ett för Visby stift och två för vart
och ett av de övriga stiften.
------6—8 §§.
För de valda prästerliga ombuden
och för lekmannaombuden skola, till
samma antal och i samma ordning som
stadgas beträffande ombuden, utses
suppleanter att, i händelse ombud avgå
eller få förfall, inträda i deras ställe.
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Ej må någon, som icke tillhör svenska
kyrkan eller eljest saknar rösträtt
å kyrkostämma eller som är i konkurstillstånd,
vara kyrkans ombud vid
kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara prästerligt ombud,
varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller
må den, som äger utöva detta ämbete,
vara lekmannaombud.
Vad i-------—--
Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet.
1 m o m. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud, varom förmäles i
2 § under 3), och suppleant för sådant
ombud tillkommer envar inom stiftet
kyrkoskriven prästman, som äger utöva
prästämbetet.
§•
Ej må någon, som icke tillhör svenska
kyrkan eller eljest saknar rösträtt å
kyrkostämma, vara kyrkans ombud
vid kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara sådant prästerligt ombud
som enligt 2 § skall väljas för stift.
Ej heller må den, som äger utöva detta
ämbete, vara lekmannaombud.
--om suppleant.
§■
Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet.
1 mom. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud och suppleant för
sådant ombud tillkommer envar inom
stiftet kyrkoskriven prästman, som
äger utöva prästämbetet.
9 a §.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet eller, i fråga om
ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.
Fullmakten skall innehålla, förutom
den valdes namn och hemvist,
uppgift åt det kyrkomöte för vilket han
valts och det stift eller den fakultet
som han företräder samt utvisa, om
han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom
ombud i stället för annan, skall detta
förhållande jämte skälet därtill angivas
i fullmakten.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet. Fullmakten
skall innehålla, förutom den valdes
namn och hemvist, uppgift å det kyrkomöte
för vilket han valts och det stift
som han företräder samt utvisa, om
han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom
ombud i stället för annan, skall detta
förhållande jämte skälet därtill angivas
i fullmakten.
1 Införd genom 1952:47.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet och
det andra ofördröj ligen insändes till
ecklesiastikdepartementet.
Ordförande vid-------
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde
granska de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till
ecklesiastikdepartementet tillhandahållas.
Vid granskningen föres protokoll,
vari anmärkningar mot ombuds behörighet
antecknas.
På kyrkomötet-------
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet och
det andra ofördröjligen insändes till
utbildningsdepartementet.
11 §.x
- övriga biskoparna.
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde
granska de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till utbildningsdepartementet
tillhandahållas.
Vid granskningen föres protokoll, vari
anmärkningar mot ombuds behörighet
antecknas.
--beslut härom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
1 Senaste lydelse 1958: 59.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
5
2) Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,
dels att 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 § 1 inom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
2 §.
1 m o m.1 Domkapitel består--— — kyrkliga församlingslivet;
två av Konungen efter förslag av
domkapitlet för sex år i sänder förordnade,
i allmänna värv förfarna lekmän;
-
två av Konungen efter förslag av
domkapitlet för sex år i sänder förordnade,
i allmänna värv förfarna lekmän.
ävensom, i stift varest teologisk fakultet
finnes, två av fakulteten inom
denna valda professorer.
1 m o m.2 Över val av ledamöter
och suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka, ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den
dag, då valet avslutades, ingivas till
domkapitlet, som efter inhämtande av
vederbörandes förklaringar samt efter
infordrande av valsedlar och övriga
valhandlingar i den mån de ej äro för
domkapitlet tillgängliga, har att med
eget yttrande till Konungen insända
besvären jämte de förklaringar, som
1 mom. Över val av ledamöter
och suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka, ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den dag,
då valet avslutades, ingivas till domkapitlet,
som efter inhämtande av vederbörandes
förklaringar samt efter infordrande
av valsedlar och övriga valhandlingar,
i den mån de ej äro för
domkapitlet tillgängliga, har att med
eget yttrande till Konungen insända besvären
jämte de förklaringar, som in
-
1 Senaste lydelse 1968:496.
2 Senaste lydelse 1957:578.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
inkommit, ävensom protokoll, valsedlar
och övriga handlingar rörande valet.
Om besvär över val, som förrättats
av teologisk fakultet, gälle dock vad
särskilt är stadgat.
Till ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den förordnas eller
väljas, som är svensk medborgare, tillhör
svenska kyrkan, uppnått tjugufem
års ålder och är boende inom stiftet.
Ej må den vara ledamot eller suppleant,
som är omyndig eller försatt i
konkurstillstånd.
kommit, ävensom protokoll, valsedlar
och övriga handlingar rörande valet.
§d
Ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den vara, som är svensk
medborgare, är myndig, tillhör svenska
kyrkan och är boende inom stiftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår
som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts. 1
1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel
har upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942:157) om upphörande av det särskilda
domkapitlet för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942:158) angående ändring i
rikets indelning i stift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
7
3) Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1957: 577) om prästva!
Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval
skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
Domprost eller kyrkoherde, som ej
under minst fem år innehaft den tjänst
till vilken han senast blivit utnämnd,
må ej utan Konungens tillstånd på
grund av egen ansökan komma i fråga
till annan prästerlig tjänst.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
(Föreslagen lydelse)
11 §d
Domprost, som ej under minst fem
år innehaft den tjänst till vilken han
senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens
tillstånd på grund av egen ansökan
komma i fråga till annan prästerlig
tjänst.
Vad i första stycket sägs skall även
gälla kyrkoherde, utom när fråga är
om tillsättning av prästerlig tjänst i
högre lönegrad.
tre år.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
19 §.
Har sökande---------på förslaget.
Kvarstår på------röstberättigade härom. 1
1 Senaste lydelse 1964:782.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Finnes efter avgång från förslag
ingen behörig sökande och är ej fall,
som i andra stycket sägs, skall tjänsten
ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen
behörig sökande, förordnar Konungen,
huru med tjänsten skall förfaras.
I övrigt
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
Finnes efter avgång från förslag
ingen behörig sökande och är ej fall,
som i andra stycket sägs, skall tjänsten
ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen
behörig sökande, förordnar Konungen
eller, enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru
med tjänsten skall förfaras.
från förslag.
33 §.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
9
Bilaga
Nr 3
Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet med förslag till lag om ändring
i kyrkomötesförordningen (1949:174), m. m.; given
Sofiero den 17 juni 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden och lagrådets protokoll, enligt 87 § 2 mom. regeringsformen
inhämta kyrkomötets yttrande, huruvida kyrkomötet godkänner härvid
fogade förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),
2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.
GUSTAF ADOLF
Alva Myrdal
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Förslag
till
Lag
om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)
Härigenom förordnas, att 2—4 §§, .
mötesförordningen (1949: 174) skall ha
(Nuvarande lydelse)
2
Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,
nämligen fyrtiotre prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara:
1) samtliga biskopar i stiften eller,
där någon biskop har förfall, den bland
stiftets präster, som domkapitlet utser
i hans ställe;
2) ombud för teologiska fakulteterna,
nämligen två från vartdera av rikets
universitet, vilka ombud professorerna
vid vardera fakulteten utse bland
sig på sätt de överenskomma; samt
3) tjugusex valda ombud för stiften,
nämligen tre för Lunds stift, ett för
Visby stift och två för vart och ett av
de övriga stiften.
Lekmannaombuden väljas----
För de ovan under 3) nämnda prästerliga
ombuden och för lekmannaombuden
skola, till samma antal och i
samma ordning som stadgas beträffande
ombuden, utses suppleanter att, i
händelse ombud avgå eller få förfall,
inträda i deras ställe.
5 § 1 mom. samt 9 a och 11 § § kyrkonedan
angivna lydelse.
(Föreslagen lydelse)
§•
Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,
nämligen trettionio prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara
dels samtliga biskopar i stiften eller,
där någon biskop har förfall, den bland
stiftets präster, som domkapitlet utser
i hans ställe, dels tjugusex valda ombud
för stiften, nämligen tre för Lunds
stift, ett för Visby stift och två för vart
och ett av de övriga stiften.
------6—8 §§.
För de valda prästerliga ombuden
och för lekmannaombuden skola, till
samma antal och i samma ordning som
stadgas beträffande ombuden, utses
suppleanter att, i händelse ombud avgå
eller få förfall, inträda i deras ställe.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Ej må någon, som icke tillhör svenska
kyrkan eller eljest saknar rösträtt
å kyrkostämma eller som är i konkurstillstånd,
vara kyrkans ombud vid
kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara prästerligt ombud,
varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller
må den, som äger utöva detta ämbete,
vara lekmannaombud.
Vad i---------
§•
Ej må någon, som icke tillhör svenska
kyrkan eller eljest saknar rösträtt å
kyrkostämma, vara kyrkans ombud
vid kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara sådant prästerligt ombud
som enligt 2 § skall väljas för stift.
Ej heller må den, som äger utöva detta
ämbete, vara lekmannaombud.
— om suppleant.
Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet. 1 2
1 m o m. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud, varom förmäles i
2 § under 3), och suppleant för sådant
ombud tillkommer envar inom stiftet
kyrkoskriven prästman, som äger utöva
prästämbetet.
9 a §.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet eller, i fråga om
ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.
Fullmakten skall innehålla, förutom
den valdes namn och hemvist,
uppgift å det kyrkomöte för vilket han
valts och det stift eller den fakultet
som han företräder samt utvisa, om
han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom
ombud i stället för annan, skall detta
förhållande jämte skälet därtill angivas
i fullmakten.
4 §■
Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet.
5 §•
1 m o m. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud och suppleant för
sådant ombud tillkommer envar inom
stiftet kyrkoskriven prästman, som
äger utöva prästämbetet.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet. Fullmakten
skall innehålla, förutom den valdes
namn och hemvist, uppgift å det kyrkomöte
för vilket han valts och det stift
som han företräder samt utvisa, om han
är prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom ombud
i stället för annan, skall detta förhållande
jämte skälet därtill angivas i
fullmakten.
1 Införd genom 1952: 47.
12
Kungl. Ma]:ts proposition nr 148 år 1970
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet och
det andra ofördröjligen insändes till
ecklesiastikdepartementet.
Ordförande vid------
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde
granska de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till
ecklesiastikdepartementet tillhandahållas.
Vid granskningen föres protokoll,
vari anmärkningar mot ombuds behörighet
antecknas.
På kyrkomötet-------
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet och
det andra ofördröjligen insändes till
utbildningsdepartementet.
§•*
övriga biskoparna.
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde
granska de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till utbildningsdepartementet
tillhandahållas.
Vid granskningen föres protokoll, vari
anmärkningar mot ombuds behörighet
antecknas.
— beslut härom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
1 Senaste lydelse 1958: 59.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
13
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,
dels att 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 § 1 mom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §.
1 mom.1 Domkapitel består---kyrkliga församlingslivet;
två av Konungen efter förslag av två av Konungen efter förslag av
domkapitlet för sex år i sänder förord- domkapitlet för sex år i sänder förordnade,
i allmänna värv förfarna lekmän; nade, i allmänna värv förfarna lekmän.
ävensom, i stift varest teologisk fakultet
finnes, två av fakulteten inom
denna valda professorer.
1 m o m.2 Över val av ledamöter
och suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka, ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den
dag, då valet avslutades, ingivas till
domkapitlet, som efter inhämtande av
vederbörandes förklaringar samt efter
infordrande av valsedlar och övriga
valhandlingar i den mån de ej äro för
domkapitlet tillgängliga, har att med
eget yttrande till Konungen insända
besvären jämte de förklaringar, som
1 mom. Över val av ledamöter
och suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka, ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den dag,
då valet avslutades, ingivas till domkapitlet,
som efter inhämtande av vederbörandes
förklaringar samt efter infordrande
av valsedlar och övriga valhandlingar,
i den mån de ej äro för
domkapitlet tillgängliga, har att med
eget yttrande till Konungen insända besvären
jämte de förklaringar, som in
-
1 Senaste lydelse 1968: 496.
a Senaste lydelse 1957:578.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
inkommit, ävensom protokoll, valsedlar
och övriga handlingar rörande valet.
Om besvär över val, som förrättats
av teologisk fakultet, gälle dock vad
särskilt är stadgat.
Till ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den förordnas eller
väljas, som är svensk medborgare, tillhör
svenska kyrkan, uppnått tjugufem
års ålder och är boende inom stiftet.
Ej må den vara ledamot eller suppleant,
som är omyndig eller försatt i
konkurstillstånd.
kommit, ävensom protokoll, valsedlar
och övriga handlingar rörande valet.
8 §.J
Ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den vara, som är svensk
medborgare, är myndig, tillhör svenska
kyrkan och är boende inom stiftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår
som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts. 1
1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel har
upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942: 157) om upphörande av det särskilda domkapitlet
för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942: 158) angående ändring i rikets
indelning i stift.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
15
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1957: 577) om prästval
Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval
skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
Domprost eller kyrkoherde, som ej
under minst fem år innehaft den tjänst
till vilken han senast blivit utnämnd,
må ej utan Konungens tillstånd på
grund av egen ansökan komma i fråga
till annan prästerlig tjänst.
Vad i
(Föreslagen lydelse)
§.J
Domprost, som ej under minst fem
år innehaft den tjänst till vilken han
senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens
tillstånd på grund av egen ansökan
komma i fråga till annan prästerlig
tjänst.
Vad i första stycket sägs skall även
gälla kyrkoherde, utom när fråga är
om tillsättning av prästerlig tjänst i
högre lönegrad.
■ — tre år.
15 §.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
19 §.
Har sökande---------på förslaget.
Kvarstår på------röstberättigade härom. 1
1 Senaste lydelse 1964: 782.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Finnes efter avgång från förslag
ingen behörig sökande och är ej fall,
som i andra stycket sägs, skall tjänsten
ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen
behörig sökande, förordnar Konungen,
huru med tjänsten skall förfaras.
I övrigt
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
Finnes efter avgång från förslag
ingen behörig sökande och är ej fall,
som i andra stycket sägs, skall tjänsten
ånyo förklaras ledig. Kommer då ingen
behörig sökande, förordnar Konungen
eller, enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru
med tjänsten skall förfaras,
från förslag.
33 §.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
17
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 6
mars 1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,
Andersson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,
Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom.
T. f. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om avskaffande av
representationen för de teologiska fakulteterna i kyrkomötet och vissa domkapitel,
m.m. och anför.
1. Inledning
De teologiska fakulteterna utser enligt kyrkomötesförordningen (1949: 174) och
lagen (1936: 567) om domkapitel vissa ledamöter i kyrkomötet samt i domkapitlen
i Uppsala och Lund. I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria
(Stencil U 1969: 3) föreslås att denna representation skall avskaffas. I promemorian
väcks även förslag om ändrade valbarhetsvillkor för ledamöter och
suppleanter i kyrkomöte och domkapitel. Slutligen föreslås vissa ändringar i
nämnda författningar av formell natur.
över promemorian har, efter remiss, yttranden avgetts av universitetskanslersämbetet
(UKÄ), efter hörande av de teologiska fakulteterna, ärkebiskopen, efter
hörande av övriga biskopar, och samtliga domkapitel.
1968 års kyrkomöte har hemställt, att lagen (1957: 577) om prästval ändras så,
att kyrkoherde alltid har rätt att söka tjänst i högre lönegrad (kskr 18). över
kyrkomötets skrivelse har, efter remiss, yttranden avgetts av kammarkollegiet,
domkapitlen i Göteborg och Luleå samt av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Enligt 11 § lagen om prästval ankommer det på Kungl. Maj:t att besluta om hur
man skall förfara med kyrkoherde- eller komministertjänst som ledigförklarats två
gånger utan att någon behörig sökande anmält sig. Departementsutredningen (riksdagsberättelsen
1970: Ju 22) har i en promemoria (nr 100) föreslagit att beslutanderätten
i sådana ärenden skall delegeras till domkapitlen. Över promemorian har,
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 148
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
efter remiss, yttranden avgetts av kammarkollegiet, statskontoret, UKÄ, statens
avtalsverk, samtliga domkapitel, ärkebiskopen, Svenska prästförbundet och Svenska
kyrkans församlings- och pastoratsförbund. UKÄ har bifogat yttranden från
de teologiska fakulteterna.
2. Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och
vissa domkapitel m. m.
2.1 Gällande bestämmelser
Enligt 2 § kyrkomötesförordningen består kyrkomötet av 100 ledamöter, av
vilka 43 är prästerliga ombud och 57 lekmannaombud. De prästerliga ombuden
utgörs av samtliga biskopar, fyra ombud för de teologiska fakulteterna och 26
valda ombud för stiften. I vart och ett av domkapitlen i Uppsala och Lund ingår
enligt 2 § 1 mom. lagen om domkapitel två ledamöter som är professorer vid den
teologiska fakulteten där. Dessa ledamöter utses av fakulteten.
Som villkor för valbarhet gäller bl. a. att ledamot eller suppleant i kyrkomöte
eller domkapitel inte får vara i konkurstillstånd (3 § kyrkomötesförordningen och
8 § lagen om domkapitel) samt att ledamot eller suppleant i domkapitel skall vara
minst 25 år gammal (8 § lagen om domkapitel).
2.2 Departementspromemorian
2.2.1 Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och domkapitel
1958 års utredning kyrka — stat har behandlat frågor rörande de teologiska
fakulteterna dels i delbetänkandena »De teologiska fakulteterna» (SOU 1967: 17)
och »Kyrklig organisation och förvaltning» (SOU 1967: 45), dels i sitt slutbetänkande
»Svenska kyrkan och staten» (SOU 1968: 11). I delbetänkandet om de teologiska
fakulteterna sägs att dessa fakulteter i Sverige i ett avseende, nämligen i
fråga om status i konfessionellt hänseende, intar närmast en särställning. De organisatoriska
banden mellan fakultet och kyrka är starkare i praktiskt taget alla
andra länder. Fakulteterna i Uppsala och Lund framstår sålunda vid en internationell
jämförelse numera som några av de minst kyrkobundna teologiska fakulteterna
i hela världen. De enda band som ännu kvarstår i Sverige är fakulteternas
representation i kyrkomötet och i domkapitlen i Uppsala och Lund. Enligt betänkandet
är vidare kyrklig kontroll och kyrkligt inflytande helt främmande för
aktuell svensk universitetsuppfattning och önskemål därom framförs veterligen
inte från något ansvarigt håll (SOU 1967: 17 s. 63 och 149).
I slutbetänkandet anför 1958 års utredning kyrka — stat i huvudsak följande i
fråga om sambandet mellan de teologiska fakulteterna och svenska kyrkan (SOU
1968: Ils. 122). En eventuell ändring av det organisatoriska sambandet mellan
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
19
staten och kyrkan behöver, i avsaknad av kyrkligt organisatoriskt inflytande inom
fakulteterna, ej få som följd någon ändring i fakulteternas egen organisation. En
annan sak är att det indirekta statliga inflytandet i kyrkan genom placering av
professorer i kyrkomöte och domkapitel kan böra upphöra. För bibehållandet av
gällande ordning har anförts att behov föreligger åtminstone i kyrkomötet av sådan
sakkunskap som de teologiska professorerna representerar. Kyrkomötet har emellertid
möjlighet att på annat sätt tillgodogöra sig förefintlig teologisk sakkunskap.
Att fakulteterna skall vara representerade i domkapitlen i Uppsala och Lund, men
inte i övriga domkapitel, synes vara en kvarleva från den tid, då ett nära samband
rådde mellan fakultet och kyrka, och bestämmelsen synes kunna upphävas även
om relationen kyrka — stat ej ändras. Utredningen erinrar vidare (SOU 1968: 11
s. 173) om ett tidigare uttalande av utredningen (SOU 1967: 45 s. 345), nämligen
att — med beaktande av den programmatiska obundenhet av varje konfession,
som de teologiska fakulteterna företräder — ett upphävande av bestämmelserna
om fakulteternas rätt att utse representanter i kyrkomötet (och domkapitlen i Uppsala
och Lund) framstår som en naturlig reform.
I yttrande över delbetänkandet om de teologiska fakulteterna har universitetskanslersämbetet
efter hörande av de teologiska och humanistiska fakulteterna vid
universiteten uttalat bl. a. att ämbetet anser det självklart att kvarvarande formella
band mellan de teologiska fakulteterna och svenska kyrkan upplöses. Detta gäller
enligt ämbetet bl. a. fakulteternas skyldighet att utse ledamöter i kyrkomötet respektive
domkapitel.
Mot denna bakgrund konstateras i promemorian att tiden nu synes vara mogen
för att avskaffa de teologiska fakulteternas representation i kyrkomöte och domkapitel.
Den minskning av antalet prästerliga ombud, som blir följden av att fakultetsrepresentanterna
slopas, bör enligt promemorian inte föranleda motsvarande
ökning av antalet valda stiftsombud eller annan förändring av kyrkomötets sammansättning.
Vad sålunda föreslås föranleder ändringar i 2 §, 5 § 1 mom. och 9 a §
kyrkomötesförordningen samt i 2 § 1 mom. och 7 § 1 mom. lagen om domkapitel.
2.2.2 Valbarhet till kyrkomöte och domkapitel m. m.
Bestämmelserna om valbarhet i kyrkomötesförordningen och lagen om domkapitel
har enligt promemorian visst samband med reglerna om valbarhet till riksdagsmannauppdrag
och kommunala förtroendeuppdrag. Enligt beslutade ändringar
i riksdagsordningen (prop. 1968: 92, KU 1968: 20, KU 1969: 1, rskr
1969: 56) och kommunallagstiftningen (prop. 1968: 27, KU 20, rskr 279) har
åldersgränser i denna lagstiftning ersatts med krav på att den uppdraget avser är
myndig. Dessutom har bestämmelserna om konkurstillstånd som ett hinder för
valbarhet slopats. Motsvarande ändringar har vidare genomförts i fråga om valbarhet
till nämndeman (prop. 1969: 44, 1LU 38, rskr 283). Skäl saknas enligt
promemorian att ha andra valbarhetsvillkor för ledamöter i kyrkomöte och domkapitel
än för riksdagsmän, kommunala förtroendemän och nämndemän. Bestäm
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 148 år 1970
melserna om konkurstillstånd i 3 § kyrkomötesförordningen och 8 § lagen om
domkapitel samt bestämmelsen om åldersgränsen i sistnämnda paragraf bör därför
utgå.
Dessutom föreslås i promemorian, att ordet ecklesiastikdepartementet i 4, 9 a
och 11 § § kyrkomötesförordningen skall bytas ut mot utbildningsdepartementet.
De föreslagna ändringarna i kyrkomötesförordningen och lagen om domkapitel
bör enligt promemorian träda i kraft den 1 januari 1971. Ledamot eller suppleant
i domkapitel som valts av teologisk fakultet bör dock kvarstå i denna egenskap
under den tid för vilken han valts.
2.3 Remissyttrandena
Förslaget att avskaffa den representation i kyrkomöte och domkapitel som f. n.
tillkommer de teologiska fakulteterna tillstyrks eller lämnas utan erinran av i det
närmaste samtliga remissinstanser. Teologiska fakulteten i Uppsala framhåller att
av de gamla, intima förbindelserna mellan fakulteter och kyrka kvarstår f. n. endast
fakulteternas representation i kyrkomötet och två domkapitel. Att denna förbindelse
nu upplöses synes fakulteten vara den naturliga följden av en redan fullbordad
historisk utveckling. Teologiska fakulteten i Lund finner det vara en följd
av de teologiska fakulteternas konfessionella obundenhet att de sista resterna av
det organisatoriska sambandet mellan kyrkan och fakulteterna helt bringas att
upphöra.
Ärkebiskopen anför bl. a. att teologisk sakkunskap torde kunna tillförsäkras
kyrkomötet och domkapitlen i annan ordning än genom den nuvarande representationen
för de teologiska fakulteterna. Han framhåller vidare att det för att bibehålla
det nuvarande antalet ledamöter i kyrkomötet skulle kunna övervägas att
öka den prästerliga representationen. En närmare prövning visar emellertid att
en sådan ökning skapar stora fördelningsproblem. Någon olägenhet av att den
föreslagna minskningen av ledamöternas antal medför att proportionen mellan
präster och lekmän något förändras synes enligt ärkebiskopen inte föreligga.
Kritik mot förslaget att avskaffa representationen för de teologiska fakulteterna
i kyrkomötet anförs av domkapitlen i Visby, Karlstad och Strängnäs. Domkapitlet
i Visby avstyrker att representationen i kyrkomötet skall upphöra. Enligt domkapitlet
är nämligen tillgången på kvalificerad sakkunskap i kyrkomötet värdefull.
Ett slopande av representationen skulle även ha den nackdelen att antalet
prästerliga ledamöter i kyrkomötet minskar. Domkapitlet i Karlstad anser att en
ändring bör ske först sedan garantier skapats för att kyrkomötet på annat sätt får
god teologisk sakkunskap till sitt förfogande. Den prästerliga representationen i
kyrkomötet bör enligt domkapitlet i Strängnäs ökas med fyra präster om förslaget
genomförs.
Från bl. a. domkapitlet i Lund framhålls att den fasta tillgången på särskild
teologisk sakkunskap i ett par domkapitel är av så stort värde att en möjlighet
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
21
därtill borde kunna hållas öppen i de fall då lämpliga personer är villiga att på
domkapitlets anmodan såsom enskilda ställa sig till förfogande.
Övriga förslag i promemorian har inte föranlett någon erinran från remissinstanserna.
2.4 Departementschefen
De teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund utser sedan gammalt vissa ledamöter
och suppleanter i kyrkomötet och i domkapitlet i respektive stift.
I en inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria har föreslagits att
denna rätt att utse ledamöter och suppleanter i kyrkomöte och domkapitel skall
avskaffas. I promemorian hänvisas därvid bl. a. till uttalanden av 1958 års utredning
kyrka — stat av innebörd dels att de teologiska fakulteterna i Sverige är några
av de minst kyrkobundna teologiska fakulteterna i världen, dels att det, med
beaktande av den programmatiska obundenhet av varje konfession som de teologiska
fakulteterna företräder, framstår som en naturlig reform att upphäva bestämmelserna
om dessa fakulteters rätt att utse representanter i kyrkomötet och
i domkapitlen i Uppsala och Lund.
Nästan samtliga remissinstanser har tillstyrkt promemorieförslaget eller lämnat
det utan erinran.
Som 1958 års utredning kyrka — stat anfört är de teologiska fakulteterna vid
universiteten i Uppsala och Lund programmatiskt obundna av varje konfession.
Med hänsyn härtill finner jag, efter samråd med chefen för justitiedepartementet,
det vara en självklar reform att avskaffa den rätt till representation i kyrkomöte
och domkapitel som f. n. tillkommer de teologiska fakulteterna. Av ärkebiskopens
remissyttrande framgår att kyrkomötets och domkapitlens behov av teologisk sakkunskap
kan tillgodoses i annan ordning.
Mot denna bakgrund förordar jag att de teologiska fakulteternas rätt att utse
ledamöter och suppleanter i kyrkomöte och domkapitel skall upphöra. Det synes
inte finnas tillräckliga skäl för att i kyrkomötet ersätta de ledamöter som f. n.
utses av de teologiska fakulteterna med ledamöter utsedda i annan ordning. Genomförandet
av mitt förslag kommer därför att medföra att antalet ledamöter i
kyrkomötet minskar med fyra till 96.
Mina förslag bör genomföras utan hinder av det pågående utredningsarbetet i
fråga om förhållandet mellan stat och kyrka. De föranleder ändringar i 2 §, 5 §
1 mom. och 9 a § kyrkomötesförordningen samt i 2 § 1 mom. och 7 § 1 mom.
lagen om domkapitel. Härjämte bör 5 § sistnämnda lag upphöra att gälla.
I departementspromemorian har även behandlats vissa valbarhetsvillkor m. m.
Förslagen härom har inte föranlett någon erinran från remissinstanserna. Efter samråd
med chefen för justitiedepartementet ansluter jag mig till förslaget i promemorian
som innebär att — med undantag av kravet på medlemskap i svenska kyrkan
— andra valbarhetsvillkor inte skall gälla för ledamöter och suppleanter i kyrko
-
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
möte och domkapitel än för riksdagsmän och kommunala förtroendemän. Villkoren
för valbarhet bör också — i likhet med vad som redan gäller för bl. a. riksdagsmän
och kommunala förtroendemän — gälla som villkor för innehav av ledamotskap
eller suppleantskap. Vad jag här föreslagit föranleder ändringar i 3 § kyrkomötesförordningen
och 8 § lagen om domkapitel.
I likhet med vad som föreslås i promemorian förordar jag att benämningen utbildningsdepartementet
förs in i 4, 9 a och 11 § § kyrkomötesförordningen.
Samtliga ändringar som jag har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1971.
Dock bör ledamot eller suppleant i domkapitel som har valts av teologisk fakultet
kvarstå i denna egenskap under den tid för vilken han har valts.
3. Ändring av reglerna om transportspärr vid tillsättning av prästerlig
tjänst
3.1 Gällande bestämmelser och tidigare behandling
Enligt 11 § lagen om prästval kan domprost eller kyrkoherde, som ej under
minst fem år innehaft den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, inte utan
Kungl. Maj:ts tillstånd på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig
tjänst.
Gällande lag om prästval ersatte lagen (1934: 573) om tillsättning av prästerliga
tjänster. Även i 1934 års lag fanns en regel om transportspärr. Den gällde för
kyrkoherde under en femårsperiod; någon befogenhet för Kungl. Maj:t att medge
dispens fanns inte. Som motiv för den nuvarande dispensbestämmelsen uttalade
prästvalskommittén (SOU 1956: 30) följande.
Undantagsvis kan en kyrkoherdes personliga förhållanden eller tjänstgöringsförhållanden
vara sådana att det framstår som obilligt att han inte före utgången av
femårstiden på grund av egen ansökan får uppföras på förslag till viss annan tjänst.
Vidare må erinras att han är oförhindrad att mottaga kallelse till annan kyrkoherdetjänst.
Slutligen kan framhållas att nuvarande ovillkorliga förbud inte skulle
stå i god inre överensstämmelse med prästs skyldighet att underkasta sig transport
till annan tjänst. Kommittén förutsätter, att dispens endast medges på grund av
vägande skäl.
Kommitténs förslag biträddes av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
och föranledde inte något uttalande av riksdagen eller 1957 års kyrkomöte (prop.
1957: 152, 1LU 34, rskr 328, kskr 29).
I en motion till 1963 års kyrkomöte föreslogs att 11 § lagen om prästval skulle
upphävas. Särskilda utskottet (betänkande nr 4) uttalade i anledning därav bl. a.
följande. Inom förvaltningen finns normalt inget hinder för tjänsteman att söka och
erhålla en verklig befordringstjänst, dvs. i regel en tjänst i högre lönegrad eller
tjänstegrad. Ett i viss mån annat betraktelsesätt har ansetts påkallat i fråga om
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
23
prästerliga tjänster, vilket föranlett att i själva lagen införts särskilda spärregler
för såväl transport som befordran. En prästs uppgifter är nämligen av sådant slag
att församlingen har ett berättigat intresse av att tjänsterna inte alltför ofta växlar
innehavare, och tjänsteinnehavarens egna önskemål bör i detta avseende skäligen
avvägas mot församlingsintresset. Utskottet ansåg därför inte att 11 § borde upphävas
men underströk betydelsen av att Kungl. Maj:t meddelade dispens då vägande
skäl förelåg. Viss ändring av 11 § var dock enligt utskottet befogad beträffande
komministertjänster. Kyrkomötet följde utskottets förslag (kskr 8).
I proposition till 1964 års riksdag (prop. 180) om ändring i prästvalslagstiftningen
tog dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet upp kyrkomötets skrivelse
och anförde i fråga om kyrkoherdetjänsterna, att dessa är sluttjänster och
att församlingarnas intresse av att tjänstebyten inte äger rum med alltför korta
mellanrum har ansetts så starkt, att det inte nu bör komma i fråga att ändra den
gällande regeln om fem års transportspärr. Departementschefen erinrade dock om
dispensmöjligheterna samt tilläde att utvecklingen torde få utvisa, om det kan
finnas anledning att i en framtid överväga en ändring av den ifrågavarande regeln.
3.2 1968 års kyrkomöte
I motion (nr 34) till 1968 års kyrkomöte föreslogs att kyrkomötet måtte besluta
att hos Kungl. Maj:t hemställa om sådan ändring av 11 §, att kyrkoherde får möjlighet
att utan särskilt dispensförfarande söka tjänst i högre lönegrad än den han
innehar. Motionärerna angav bl. a. att det syntes rimligt att välmeriterad präst
inte genom spärregler av gällande slag frånhändes möjligheten att söka befordran.
Paralleller till de för prästerna gällande restriktionerna torde vidare, enligt motionärerna,
knappast föreligga inom andra förvaltningsgrenar.
Kyrkolagsutskottet (betänkande nr 15) fann i likhet med motionärerna att tillräckliga
skäl att behålla ett i lag angett hinder för kyrkoherde att inom viss tid
ansöka om befordran inte längre kan anses föreligga. Ett särskilt skäl mot spärrregeln
är att den kan tänkas avskräcka präster med högre utbildning från att söka
kyrkoherdetjänst med hänsyn till att de därigenom kan avstängas från möjligheten
att komma i fråga för t. ex. domprosttjänst. Även om möjlighet till dispens finns
kan det ju, enligt utskottet, för vederbörande framstå som ovisst, om en sådan i
ett framtida läge kommer att beviljas. Utskottet tillstyrkte därför det i motionen
väckta förslaget.
Tre av utskottets tio ledamöter reserverade sig. De åberopade vad särskilda
utskottet anfört i sitt nyss återgivna utlåtande till 1963 års kyrkomöte samt angav,
att de av utskottet sålunda upptagna skälen, som väsentligen anknyter till vad som
anfördes under förarbetena till 1957 års lag om prästval, alltjämt synes äga en
betydande bärkraft. Visserligen kan, enligt reservanterna, i åtskilliga fall vägande
skäl för undantag anses föreligga, men för sådana fall finns dispensmöjligheten
öppen, och det kan påräknas att dispens i sådana fall också kommer att meddelas.
Kyrkomötet följde kyrkolagsutskottets förslag (kskr 18).
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
3.3 Remissyttrandena
Kyrkomötets framställning tillstyrks av kammarkollegiet och de två hörda domkapitlen.
Kammarkollegiet framhåller att för framställningen talar såväl tjänsteinnehavarens
intresse av rättvis befordran som församlingarnas intresse av att vid
tillsättande av kyrkoherde- och domprosttjänst få största möjliga rekryteringsunderlag.
Domkapitlet i Göteborg anger att spärregeln i 11 § motverkar intresset
av att församlingen erhåller den till tjänsten mest lämplige prästen. Med nuvarande
ordning kan det nämligen inte sällan inträffa att en präst som kunde varit lämplig
för tjänsten avhåller sig från att söka därför att han binds vid tjänsten i fem år.
Domkapitlet i Luleå pekar på det kyrkliga rekryteringsintresset och anser, att man
inte genom en befordringshindrande regel bör försvåra rekryteringen till prästbanan.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund delar den uppfattning som
framfördes av reservanterna i kyrkolagsutskottet.
3.4 Departementschefen
Det är f. n. inte möjligt för kyrkoherde, som inte under minst fem år har innehaft
den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, att, utan särskilt tillstånd av
Kungl. Maj:t, på egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst.
1968 års kyrkomöte har föreslagit att kyrkoherde alltid skall ha rätt att söka
tjänst i högre lönegrad. Framställningen har biträtts av tre av de fyra remissinstanserna.
Som framgått av den tidigare redogörelsen har den gällande begränsningen i
rätten till befordran främst motiverats av församlingsintresset av att en kyrkoherdetjänst
inte alltför ofta växlar innehavare. Emellertid är det även ett församlingsintresse
att den till en kyrkoherdetjänst mest lämpade prästen söker denna.
Med hänsyn härtill och med beaktande av att rekryteringen till prästbanan
inte onödigtvis bör försvåras av befordringshinder finner jag den av kyrkomötet
föreslagna ändringen böra genomföras. Bestämmelserna i 11 § lagen om prästval
bör således ändras i enlighet därmed. Lagändringen bör träda i kraft den 1 januari
1971.
4. Handläggningen av tillsättningsärende, då ingen behörig sökande
anmält sig
4.1 Gällande rätt
Kyrkoherde- och komministertjänst som skall tillsättas efter val eller utan val —
när det inte är fråga om att till tjänsten förflytta präst som innehar annan prästerlig
tjänst — sökes hos domkapitlet (13, 32 och 38 §§ lagen om prästval). Anmäler
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
25
sig ingen behörig sökande skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid (15 och 33 §§
samma lag). Kommer inte heller då någon behörig sökande förordnar Kungl. Maj:t
hur med tjänsten skall förfaras (15 och 33 §§). Om till följd av avgång från förslag
som domkapitlet gjort upp vid tillsättning efter val ingen behörig sökande
kvarstår och inte heller på förslaget finns präst som kallats, skall tjänsten ånyo
ledigförklaras. Kommer då ingen behörig sökande, skall Kungl. Maj:t förordna
hur med tjänsten skall förfaras (19 § tredje stycket).
4.2 Departementsutredningen
Utredningen föreslår att domkapitlet skall få rätt att besluta i de tillsättningsärenden
som enligt vad nyss har sagts f. n. skall underställas Kungl. Maj:t.
Under budgetåret 1966/67 prövade Kungl. Maj:t enligt utredningen sammanlagt
45 sådana ärenden, vilka samtliga avsåg tillämpning av 15 eller 33 § lagen
om prästval på komministertjänst som hade ledigförklarats två (eller flera) gånger
utan att någon behörig sökande hade anmält sig. Besluten gällde sammanlagt 63
komministertjänster. I 34 av de 45 besluten förordnade Kungl. Maj:t att tjänsten
eller tjänsterna skulle få uppehållas med vikarie, varvid tiden för vikariatet i allmänhet
begränsades till mellan 12 och 18 månader. Domkapitlet befriades samtidigt
från skyldigheten att ledigkungöra förordnande om uppehållandet. I 10 av besluten
föreskrevs att tjänsten ånyo skulle ledigförklaras. I det återstående beslutet förordnades,
för en tjänst om nytt ledigkungörande och för tre tjänster att dessa skulle
få uppehållas med vikarie under viss tid.
Föreskrift om underställning i sådana fall av ledigkungörande som det här är
fråga om har enligt utredningen funnits i den prästerliga lagstiftningen sedan
gammalt. Det ursprungliga syftet är oklart. En viss anknytning till stiftsbandet kan
dock spåras. Det framgår sålunda av förarbetena till 1910 års lag om tillsättning
av prästerliga tjänster att Kungl. Maj:t i äldre tider understundom förklarade att
tjänst, som ledigförklarats två gånger utan att någon behörig sökande hade anmält
sig, skulle stå öppen för hela rikets prästerskap.
Utredningen konstaterar att, oavsett vilka motiv som ligger bakom, ärendena
numera underkastas en rent formell prövning. Genomgående beslutas i praxis
antingen att tjänsten ånyo skall ledigförklaras eller att den får uppehållas med
vikarie.
Utredningen anför vidare att Kungl. Maj:t i praxis beslutar i enlighet med domkapitlets
förslag samt att medgivande för domkapitlet att uppehålla tjänsten med
vikarie tidsbegränsas, i regel till ett år. Längre tid förekommer dock, ibland ända
upp till två år.
Någon motsvarighet till 15 och 33 §§ lagen om prästval finns enligt utredningen
inte inom statsförvaltningen i övrigt utom på försvarsdepartementets verksamhetsområde
där särskilda anställningsförhållanden råder. Huvudregeln inom statsförvaltningen
är i stället att den myndighet som har ledigkungjort en tjänst och som
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 148
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
har att tillsätta den eller avge förslag, även tar ställning till om tjänsten skall ledigförklaras
på nytt eller uppehållas av vikarie, om inte någon sökande anmält sig.
Detsamma gäller om det anses att ingen av sökandena bör komma i fråga. Utredningen
föreslår att samma regler bör gälla vid ledigkungörande av kyrkoherde- och
komministertjänst i sådana fall som avses i 15 och 33 §§ lagen om prästval samt
19 § tredje stycket samma lag.
För kyrkoherde- eller komministertjänst bör enligt utredningen gälla att sådan
tjänst efter två ledigkungöranden, utan att någon behörig sökande anmält sig, får
uppehållas med vikarie under en sammanhängande tid av längst 18 månader.
Omläggningen förutsätter enligt utredningen att lagen om prästval ändras. Utredningen
föreslår att i berörda paragrafer tas in en möjlighet för Kungl. Maj:t
att delegera beslutanderätten till myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Föreskrifter
om det närmare förfarandet bör enligt utredningen utfärdas i administrativ
ordning.
4.3 Remissyttrandena
Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser.
4.4 Departementschefen
Det ankommer på domkapitlet att underställa Kungl. Maj:t fråga om hur man
skall förfara med kyrkoherde- eller komministertjänst, som har ledigförklarats två
gånger och till vilken ingen behörig sökande har anmält sig. Denna underställningsskyldighet
avviker från vad som i regel gäller inom statsförvaltningen.
Departementsutredningen har föreslagit att domkapitlets underställningsskyldighet
skall upphöra och att domkapitlet skall ha rätt att besluta hur man skall förfara
med tjänsten. Närmare föreskrifter härom bör enligt utredningen meddelas av
Kungl. Maj:t. Utredningens förslag har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
samtliga remissinstanser.
Skäl saknas att behålla gällande underställningsskyldighet. Jag föreslår därför att
Kungl. Maj:t får möjlighet att överlåta åt domkapitel att besluta i fråga om hur
man i dessa fall skall förfara med tjänsterna. Detta föranleder ändringar i 15, 19
och 33 §§ lagen om prästval. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
närmare föreskrifter om domkapitlets handläggning av ärendena. Lagändringen
bör träda i kraft den 1 januari 1971.
5. Hemställan
I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag
till
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
1) lag om ändring i kyrkomötes]örordningen (1949:174),
2) lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.
Förslagen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga1.
Jag hemställer, att lagrådets utlåtande över förslagen inhämtas enligt 87 § regeringsformen
genom utdrag av protokollet.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
1 Bilagan har uteslutits här. Förslagen i bilagan är likalydande med de förslag som är fogade
vid kyrkomötesskrivelsen.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 2 april 1970.
Närvarande:
f. d. justitierådet Regner,
regeringsrådet Martenius,
justitierådet Bernhard,
justitierådet Hesser.
Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över utbildningsärenden,
hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 6 mars 1970, hade
Kungl. Maj:t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen lagrådets utlåtande skulle
inhämtas över upprättade förslag till 1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen,
2) lag om ändring i lagen om domkapitel, 3) lag om ändring i lagen om prästval.
Förslagen, som finns bilagda detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av hovrättsassessorn
Arvid Sanmark.
Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.
Ur protokollet:
Aino Olsson
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
29
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Sofiero den 17 juni 1970.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Carlsson.
Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter lagrådets utlåtande över förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174),
2) lag om ändring i lagen (1936:567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.
Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat lagförslagen utan erinran, och hemställer,
att från kyrkomötet inhämtas yttrande enligt 87 § 2 mom. regeringsformen,
huruvida kyrkomötet godkänner lagförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till kyrkomötet skall avlåtas skrivelse
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Bilaga
Nr 5
Kyrkomötets underdåniga skrivelse i anledning av Kungl. Maj:ts skrivelse
med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen,
m. m.
(Kyrkolagsutskottets betänkande nr 7)
Till KONUNGEN
I skrivelse till kyrkomötet den 17 juni 1970, nr 3, har Eders Kungl. Maj:t,
under åberopande av skrivelsen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över utbildningsärenden
och lagrådets protokoll, förklarat Sig vilja inhämta kyrkomötets yttrande,
huruvida kyrkomötet godkände vid skrivelsen jämväl fogade förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),
2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel och
3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.
I samband med skrivelsen har kyrkomötet till behandling förehaft en motion,
nr 1, vilken i avtryck närslutes.
Med överlämnande av ett tryckt exemplar av kyrkolagsutskottets i ärendet angivna
betänkande, nr 7, får kyrkomötet i underdånighet
dels anmäla, att kyrkomötet godkänt ifrågavarande lagförslag,
dels ock anhålla, att i 2, 3 och 4 §§ instruktionen för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd
(1951: 505) ordet »ecklesiastikdepartementet» måtte utbytas mot »utbildningsdepartementet».
Underdånigst
RUBEN JOSEFSON
Sune K. Johansson
Stockholm den 22 september 1970.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
31
Bilaga
Nr 7
Kyrkolagsutskottets betänkande i anledning dels av Kungl.
Maj:ts skrivelse med förslag till lag om ändring i kyrkomötesförordningen
m.m., dels ock i anslutning därtill
väckt motion.
I en den 17 juni 1970 dagtecknad, till kyrkolagsutskottet hänvisad skrivelse,
nr 3, har Kungl. Maj:t förklarat sig vilja, under åberopande av skrivelsen bilagda
utdrag av statrådsprotokollet över utbildningsärenden och lagrådets protokoll, inhämta
kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet godkänner vid skrivelsen jämväl
fogade förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174),
2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957: 577) om prästval.
Ifrågavarande förslag är av följande lydelse:
Förslag
till
Lag
om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)
Härigenom förordnas, att 2—4 §§, 5 § 1 mom. samt 9 a och 11 §§ kyrkomötesförordningen
(1949: 174) skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §.
Kyrkomötet består av ett hundra ledamöter,
nämligen fyrtiotre prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara:
1) samtliga biskopar i stiften eller,
där någon biskop har förfall, den bland
Kyrkomötet består av nittiosex ledamöter,
nämligen trettionio prästerliga
ombud och femtiosju lekmannaombud.
De prästerliga ombuden skola vara
dels samtliga biskopar i stiften, eller,
där någon biskop har förfall, den bland
stiftets präster, som domkapitlet utser
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
stiftets präster, som domkapitlet utser
i hans ställe;
2) ombud för teologiska fakulteterna,
nämligen två från vartdera av rikets
universitet, vilka ombud professorerna
vid vardera fakulteten utse
bland sig på sätt de överenskomma;
samt
3) tjugusex valda ombud för stiften,
nämligen tre för Lunds stift, ett för
Visby stift och två för vart och ett av
de övriga stiften.
Lekmannaombuden väljas----
För de ovan under 3) nämnda prästerliga
ombuden och för lekmannaombuden
skola, till samma antal och i
samma ordning som stadgas beträffande
ombuden, utses suppleanter att,
i händelse ombud avgå eller få förfall,
inträda i deras ställe.
i hans ställe, dels tjugusex valda ombud
för stiften, nämligen tre för Lunds
stift, ett för Visby stift och två för vart
och ett av de övriga stiften.
-----6—8 §§.
För de valda prästerliga ombuden
och för lekmannaombuden skola, till
samma antal och i samma ordning som
stadgas beträffande ombuden, utses
suppleanter att, i händelse ombud avgå
eller få förfall, inträda i deras
ställe.
Ej må någon, som icke tillhör
svenska kyrkan eller eljest saknar rösträtt
å kyrkostämma eller som är i
konkurstillstånd, vara kyrkans ombud
vid kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara prästerligt ombud,
varom förmäles i 2 § under 3). Ej heller
må den, som äger utöva detta ämbete,
vara lekmannaombud.
Vadi
§•
Ej må någon, som icke tillhör
svenska kyrkan eller eljest saknar
rösträtt å kyrkostämma, vara kyrkans
ombud vid kyrkomöte.
Den, som icke äger utöva prästämbetet,
må ej vara sådant prästerligt
ombud, som enligt 2 § skall väljas för
stift. Ej heller må den, som äger utöva
detta ämbete, vara lekmannaombud.
om suppleant
4 §.
Cheferna för justitie- och ecklesiastikdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet.
Cheferna för justitie- och utbildningsdepartementen
må vid kyrkomöte
närvara och deltaga i överläggningarna,
men i besluten endast om de äro
ombud vid mötet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
33
(Nuvarande lydelse)
1 mom. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud, varom jörmäles i
2 § under 3), och suppleant för sådant
ombud tillkommer envar inom stiftet
kyrkoskriven prästman, som äger utöva
prästämbetet.
9 a §.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet eller, i fråga om
ombud för teologisk fakultet, av fakulteten.
Fullmakten skall innehålla,
förutom den valdes namn och hemvist,
uppgift å det kyrkomöte för vilket han
valts och det stift eller den fakultet
som han företräder samt utvisa, om
han är prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom
ombud i stället för annan, skall detta
förhållande jämte skälet därtill angivas
i fullmakten.
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet
och det andra ofördröjligen insändes
till ecklesiastikdepartementet.
(Föreslagen lydelse)
1 mom. Rätt att deltaga i val av
prästerligt ombud och suppleant för
sådant ombud tillkommer envar inom
stiftet kyrkoskriven prästman, som
äger utöva prästämbetet.
För valt ombud skall fullmakt utfärdas
av domkapitlet. Fullmakten skall
innehålla, förutom den valdes namn
och hemvist, uppgift å det kyrkomöte
för vilket han valts och det stift som
han företräder samt utvisa, om han är
prästerligt ombud eller lekmannaombud.
Har någon inträtt såsom ombud
i stället för annan, skall detta förhållande
jämte skälet därtill angivas i fullmakten.
Fullmakt upprättas i två exemplar,
av vilka det ena tillställes ombudet och
det andra ofördröjligen insändes till
utbildningsdepartementet.
11 §.2
Ordförande vid — — —---övriga biskoparna.
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde granska
de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till ecklesiastikdepartementet
tillhandahållas. Vid
granskningen föres protokoll, vari anmärkningar
mot ombuds behörighet
antecknas.
På kyrkomötet------beslut härom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. * 1
Ordföranden och två av honom tillkallade
självskrivna ombud skola före
kyrkomötets första sammanträde granska
de valda ombudens fullmakter.
För detta ändamål skola de fullmaktsexemplar
som inkommit till utbildningsdepartementet
tillhandahållas. Vid
granskningen föres protokoll, vari anmärkningar
mot ombuds behörighet
antecknas.
1 Införd genom 1952: 47.
1 Senaste lydelse 1958: 59.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel
Härigenom förordnas i fråga om lagen (1936: 567) om domkapitel,
dels att 5 § skall upphöra att gälla,
dels att 2 § 1 mom., 7 § 1 mom. och 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §•
1 m o m.1 Domkapitel består---kyrkliga församlingslivet;
två av Konungen efter förslag av
domkapitlet för sex år i sänder förordnade,
i allmänna värv förfarna lekmän;
ävensom,
i stift varest teologisk fakultet
finnes, tvä av fakulteten inom
denna valda professorer.
1 mom.2 Över val av ledamöter
och suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den dag, då
valet avslutades, ingivas till domkapitlet,
som efter inhämtande av vederbörandes
förklaringar samt efter infordrande
av valsedlar och övriga valhandlingar
i den mån de ej äro för domkapitlet
tillgängliga, har att med eget
yttrande till Konungen insända besvären
jämte de förklaringar, som inkommit,
ävensom protokoll, valsedlar och
övriga handlingar rörande valet. Om
besvär över val, som förrättas av teologisk
fakultet, gälle dock vad särskilt
är stadgat.
1 Senaste lydelse 1968: 496.
2 Senaste lydelse 1957: 578.
två av Konungen efter förslag av
domkapitlet för sex år i sänder förordnade,
i allmänna värv förfarna lekmän.
§•
1 m o m. Över val av ledamöter och
suppleanter i domkapitel må anföras
besvär, vilka, ställda till Konungen,
skola inom tre veckor från den dag, då
valet avslutades, ingivas till domkapitlet,
som efter inhämtande av vederbörades
förklaringar samt efter infordrande
av valsedlar och övriga valhandlingar,
i den mån de ej äro för domkapitlet
tillgängliga, har att med eget
yttrande till Konungen insända besvären
jämte de förklaringar, som inkommit,
ävensom protokoll, valsedlar och
övriga handlingar rörande valet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
35
(Nuvarande lydelse)
Till ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den förordnas eller
väljas, som är svensk medborgare, tillhör
svenska kyrkan, uppnått tjugofem
års ålder och är boende inom stiftet.
Ej må den vara ledamot eller suppleant,
som är omyndig eller försatt i
konkurstillstånd.
(Föreslagen lydelse)
§.x
Ledamot eller suppleant i domkapitel
må allenast den vara, som är
svensk medborgare, är myndig, tillhör
svenska kyrkan och är boende inom
stiftet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
Ledamot eller suppleant i domkapitel som valts av teologisk fakultet kvarstår
som ledamot eller suppleant under den tid för vilken han valts.
Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1957: 577) om prästval
Härigenom förordnas, att 11, 15, 19 och 33 §§ lagen (1957: 577) om prästval
skall ha nedan angivna lydelse.
(Nuvarande lydelse)
Domprost eller kyrkoherde, som ej
under minst fem år innehaft den tjänst
till vilken han senast blivit utnämnd,
må ej utan Konungens tillstånd på
grund av egen ansökan komma i fråga
till annan prästerlig tjänst.
(Föreslagen lydelse)
11 §-1 2
Domprost, som ej under minst fem
år innehaft den tjänst till vilken han
senast blivit utnämnd, må ej utan Konungens
tillstånd på grund av egen
ansökan komma i fråga till annan
prästerlig tjänst.
1 Bestämmelserna om det särskilda domkapitlet för Stockholms stad i lagen om domkapitel har
upphört att gälla den 1 juli 1942 enligt lagen (1942: 157) om upphörande av det särskilda domkapitlet
för Stockholms stad jämförd med kungörelsen (1942: 158) angående ändring i rikets
indelning i stift.
2 Senaste lydelse 1964:782.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
Vad i första stycket sägs skall även
gälla kyrkoherde, utom när fråga är
om tillsättning av prästerlig tjänst i
högre lönegrad.
Val i------------tre år.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
15 §.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
19 §.
Har sökande--—-----
Kvarstår på--------
Finnes efter avgång från förslag ingen
behörig sökande och är ej fall, som
i andra stycket sägs, skall tjänsten ånyo
förklaras ledig. Kommer då ingen behörig
sökande, förordnar Konungen,
huru med tjänsten skall förfaras.
I övrigt
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen, huru
med tjänsten skall förfaras.
- på förslaget,
röstberättigade härom.
Finnes efter avgång från förslag ingen
behörig sökande och är ej fall, som
i andra stycket sägs, skall tjänsten ånyo
förklaras ledig. Kommer då ingen behörig
sökande, förordnar Konungen
eller, enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru
med tjänsten skall förfaras.
Anmäler sig ingen behörig sökande,
skall domkapitlet utsätta ny ansökningstid.
Kommer ej heller då behörig
sökande, förordnar Konungen eller,
enligt bestämmelser som Konungen
meddelar, domkapitlet, huru med
tjänsten skall förfaras.
från förslag.
33 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971.
I en likaledes till kyrkolagsutskottet hänvisad motion,
nr 1, har herr Bälter hemställt
1) att kyrkomötet beslutar den ändringen i sin arbetsordning, att det i 25 § 4.
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
37
förekommande ordet »ecklesiastikdepartementet» utbytes mot »utbildningsdepartementet»;
2)
att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller, att det i 2, 3 och 4 §§
Kungl. Maj:ts instruktion för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd (1951:505)
använda ordet »ecklesiastikdepartementet» ersättes med »utbildningsdepartementet».
Beträffande motiveringen till förslagen får utskottet hänvisa till de vid skrivelsen
fogade handlingarna.
I. Representation för de teologiska fakulteterna i kyrkomöte och vissa domkapitel
in. m.
De teologiska fakulteterna utser enligt kyrkomötesförordningen och lagen om
domkapitel vissa ledamöter i kyrkomötet samt i domkapitlen i Uppsala och Lund.
Denna representation föreslås avskaffad utan att — såvitt gäller kyrkomötet —
den minskning av antalet prästerliga ombud, som blir följden härav, föranleder motsvarande
ökning av antalet valda stiftsombud eller annan förändring av kyrkomötets
sammansättning.
I bestämmelserna om valbarhet till kyrkomöte och domkapitel föreslås vidare
sådan ändring att föreskriften om konkurstillstånd som hinder för valbarhet avskaffas
samt 25-årsgränsen för valbarhet till ledamot i domkapitel ersätts med krav
på att den uppdraget avser är myndig. Motsvarande ändringar av valbarhetsvillkoren
har tidigare genomförts beträffande riksdagsmän, kommunala förtroendemän
och nämndemän.
I samband med övriga ändringar har det i vissa paragrafer i kyrkomötesförordningen
förekommande ordet ecklesiastikdepartementet utbytts mot utbildningsdepartementet.
I motionen nr 1 har föreslagits, att motsvarande formella ändringar
göres även i kyrkomötets arbetsordning och i instruktionen för allmänt kyrkomötes
utredningsnämnd.
II. Ändring av reglerna om transportspärr vid tillsättning av prästerlig tjänst.
Enligt 11 § lagen om prästval kan domprost eller kyrkoherde, som ej under minst
fem år innehaft den tjänst till vilken han senast blivit utnämnd, inte utan Kungl.
Maj:ts tillstånd på grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig
tjänst. Sedan 1968 års kyrkomöte, med anledning av väckt motion, i underdånig
skrivelse till Konungen hemställt om sådan ändring av anförda bestämmelse att
kyrkoherde fick möjlighet att utan särskilt dispensförfarande söka tjänst i högre
lönegrad, har i förevarande skrivelse upptagits förslag till lagändring i begärt hänseende.
III. Handläggningen av tillsättningsärende då ingen behörig sökande anmält sig
Kyrkoherde- och komministertjänst, som skall tillsättas efter val eller utan val,
sökes i regel hos domkapitlet. Anmäler sig ingen behörig sökande, skall domkapitlet
utsätta ny ansökningstid. Kommer inte heller då någon behörig sökande,
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
förordnar Kungl. Maj:t hur med tjänsten skall förfaras. Om till följd av avgång
från förslag, som domkapitlet gjort upp vid tillsättning efter val, ingen behörig
sökande kvarstår och inte heller på förslaget finns präst som kallats, skall tjänsten
ånyo ledigförklaras. Kommer då ingen behörig sökande, skall Kungl. Maj:t
förordna hur med tjänsten skall förfaras. Kungl. Maj:t, som i praxis beslutar i
enlighet med domkapitlets förslag, brukar förordna antingen att tjänsten skall få
uppehållas med vikarie under begränsad tid eller att tjänsten ånyo skall ledigförklaras.
Det framlagda förslaget innebär, att Kungl. Maj:t får möjlighet att överlåta
åt domkapitel att besluta om hur man i förevarande fall skall förfara.
Utskottet
Ändringsförslaget i fråga om de teologiska fakulteterna har tillstyrkts av en
överväldigande majoritet av remissorganen, däribland fakulteterna själva, universitetskanslersämbetet
och ärkebiskopen. Utskottet — som noterat att ändringen
medför en proportionsförskjutning mellan präster och lekmän i kyrkomötet —
finner dock ej anledning föreligga för kyrkomötet att motsätta sig förslaget. De
i skrivelsen och motion nr 1 föreslagna formella ändringarna tillstyrkes. Uppmjukningen
av transportspärren för kyrkoherdar begärdes av 1968 års kyrkomöte
och tillstyrkes av utskottet. Decentraliseringen av tillsättningsärenden synes ägnad
att förenkla handläggningen av dessa och innebär enligt utskottets mening
en förbättring.
Utskottet hemställer alltså,
A) att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anmäla,
att kyrkomötet godkänner de vid skrivelsen nr 3 fogade förslagen
till lagar om ändring i kyrkomötesförordningen (1949: 174), i lagen
om domkapitel (1936: 567) och i lagen om prästval (1957:
577);
B) att kyrkomötet med bifall till motionen nr 1 måtte i skrivelse
till Kungl. Maj:t anhålla, att i 2, 3 och 4 §§ instruktionen
för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd (1951: 505) ordet »ecklesiastikdepartementet»
måtte utbytas mot »utbildningsdepartementet»;
C)
att kyrkomötet, likaledes med bifall till motionen nr 1, måtte
besluta den ändringen i sin arbetsordning, att det i 25 § 4. förekommande
ordet »ecklesiastikdepartementet» utbytes mot »utbildningsdepartementet
».
Stockholm den 9 september 1970
På kyrkolagutskottets vägnar:
NILS RAPPE
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
39
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit:
herr Rappe, herr biskop Lundström*, herrar David Svenungsson, Elving, Magnusson,
Giimelius, Strandberg, Lagerberg, Linneil, Klason, Lassinantti*, Balter,
fru Österlind samt herr Jönsson.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 148 år 1970
Utdrag av protokollet över utbildningsårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 oktober
1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,
Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Geijer,
Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg,
Carlsson.
Statsrådet Myrdal anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter kyrkomötets skrivelse den 22 september 1970, nr 5, i anledning av
Kungl. Maj:ts skrivelse till kyrkomötet den 17 juni 1970, nr 3, med förslag till
1) lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174),
2) lag om ändring i lagen (1936: 567) om domkapitel,
3) lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.
Föredraganden upplyser, att kyrkomötet för sin del godkänt lagförslagen, och
hemställer, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga förslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄOGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1970