Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1970

Nr 8

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,
m. m.; given Stockholms slott den 2 januari
1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1961: 394) om tobaksskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker,

3) förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),

dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I enlighet med vad som anmälts i årets finansplan föreslås i propositionen,
att tobaksskatten på cigarrer, cigariller, cigarretter och röktobak samt
maltdrycksskatten på Öl och starköl höjs den 1 februari 1970. Härigenom
beräknas statens inkomster öka med ca 100 milj. kr. under innevarande
budgetår och med ca 330 milj. kr. under budgetåret 1970/71.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

1) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1961:394) om tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 2 § förordningen (1961:394) om tobaksskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

2 §d

För tobaksvara —--belopp, nämligen

Varuslag

Cigarrer och cigariller grupp I

* II

* III
»> IV

Cigarretter » I

* II
» III

* IV

» V

Röktobak

Vikt''för 1 st. gram	Belopp för
	1 st. öre	1 kg kr.
t. o. m. 1,7	12,0
över 1,7 t. o. m. 3,0	15,7
» 3,0 » 5,0	18.6
» 5,0	26,0
t. o. in. 0,85	11,9
över 0,85 t. o. in. 1,20	16,9
» 1,20 » 1,55	21,4
» 1,55 » 1,90	25,4
* 1,90	29,4
—	64: —
	— — —	—

För cigarrettpapper---en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

Senaste lydelse 1968:3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

2) Förslag
till

Förordning

om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker

Härigenom förordnas, att 7 § förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7 §d

För lagrat lättöl, Öl, starköl och
läskedrycker skall tillverkare, där ej
annat följer av 8 §, erlägga skatt.
Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
fyrtioåtta öre för Öl av typ A,
nittiosex öre för Öl av typ B,
en krona fyrtioett öre för starköl,
och

trettiotre öre för läskedrycker.
Skattskyldigheten inträder,---

För lagrat lättöl, Öl, starköl och
läskedrycker skall tillverkare, där ej
annat följer av 8 §, erlägga skatt.
Skatten utgår för liter med
tolv öre för lagrat lättöl,
sextio öre för Öl av typ A,
en krona trettio öre för Öl av typ
B,

två kronor för starköl, och
trettiotre öre för läskedrycker,
där förtäres.

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

1 Senaste lydelse 1965:286.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

3) Förslag
till

Förordning

om ändring i tulltaxan (1968:25)

Härigenom förordnas, att tulltaxenr 22.03 och Anm. efter tulltaxenr

24.02 tulltaxan (1968:25) skall ha nedan angivna lydelse. Till följd härav
kommer 22 och 24 kap. tulltaxan att ha följande lydelse från och med den
dag då denna förordning träder i kraft.

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

22 kap. Drycker, alkohol och ättika1

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr
28.58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr
29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där
alkoholhalt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid +15° C.

22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten 100 1 33: —

B. andra slag ...................................... fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag
av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker .......................... 1001 33: —

B. andra slag ...................................... fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl) ...... 1001 22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A) ............................ 1001 72:—-

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B) ............................ 1001 142:—

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl) ........ 1001 214: —

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits
på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter ............ 1001 35: —

B. på andra kärl .............................. 1001 14: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits
genom tillsats av alkohol:

A. musserande ................................ 1001 140: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter.......... 1001 35: —

b. på andra kärl.......................... 100 1 14: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter........ 1001 94: 50

b. på andra kärl ........................ 1001 70: —

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar
eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 1001 35: —

1 Omtryckt 1969: 634.

Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1970

2. på andra kärl............................ 100 1

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl............................ 100 1

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin)

och mjöd:

A. musserande, andra än cider ................ 1001

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter........ 100 1

b. på andra kärl ......................... 100 1

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter........ 100 1

b. på andra kärl ........................ 1001

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etyialkohol),
denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling
............................................

B. andra ..........................................

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och
andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar
(s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker ............ 100 1

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt
av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen: 1.

på kärl rymmande högst 10 liter .......... 100 1

2. på andra kärl .... 100 1 av 50 % alkoholhalt vid

+ 15° C......................................

C. alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt)
för framställning av drycker ..............

22.10 Ättika..............................................

14: —

94: 50
70: —

140: —

35: —
14: —

94: 50
70: —

fri

8,4 %

129:50

94: 50

24: 50

7 %
8,4 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom.
c) rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,
tull med följande belopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac.................................................................. 49: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ................................ 42: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ...................... 35: —

Vin:

musserande:

champagne.......................................................... 19: —

annat .............................................................. 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent ........................................ 12: —

icke överstigande 14 volymprocent.................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h)
rusdrycksförsäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker
fastställt belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt
på sprit och vin; samt

3) mervärdeskatt enligt förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om sådan skatt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 8 år 1970

24 kap. Tobak1

24.01 Råtobak samt avfall av tobak ........................ fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g............ 100 st. 2: 34

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer

än 3 g ................................ 100 st. 4: 48

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer

än 5 g ................................ 100 st. 9: 20

4. vägande per styck mer än 5 g............ 100 st. 12: 42

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g.......... 100 st. 0: 84

2. vägande per styck mer än 0,85 g........ 100 st. 1:50

C. röktobak ................................ 100 kg 682: 50

D. andra tobaksvaror................................ fri

E. tobaksextrakt .................................... fri

Anm. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966
(nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet
ej åtnjutes, tull med följande belopp:

Varuslag	Vikt för 1 st. gram	Belopp för
1 st. öre 1 kg kr.
	högst 3 mer än 3 högst 0,85 över 0,85 t. o. m. 1,20 » 1,20	20 40 U 20 28 78: —

Andra slag av färdiga tobaksvaror

Denna förordning träder i kraft den 1 februari 1970.

1 Omtryckt 1969: 634.

Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
2 januari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjd beskattning
av tobaksvaror och maltdrycker, in. m., och anför.

I årets finansplan har anmälts, att regeringen vid sidan av de åtgärder
som faller inom ramen för den aviserade skattereformen ämnar föreslå höjningar
av tobaksskatten och av skatten på maltdrycker i en omfattning som
kan beräknas ge staten en inkomstförstärkning på ca 330 milj. kr. för nästa
budgetår. Järnte dessa frågor tas i det följande upp några andra frågor som
aktualiserats i sammanhanget.

Tobaksskatten

Enligt förordningen (1961:394) om tobaksskatt utgår skatt på cigarrer,
cigariller, cigarretter, röktobak, tuggtobak, snus, cigarrettpapper och cigarretthylsor.
I fråga om tobak och snus utgår skatten med visst belopp per
kilogram och i fråga om övriga varor med visst belopp per styck. Cigarrer
och cigariller indelas i fyra och cigarretter i fem skatteklasser efter varans
vikt. För cigarrettpapper och cigarretthylsor gäller en enhetlig skattesats
per blad eller hylsa för framställning av en cigarrett.

Skatten på tuggtobak och snus har varit oförändrad sedan den 1 januari
1960. För övriga varor har skatten höjts vid olika tillfällen under 1960-talet,
senast genom en allmän höjning av skattesatserna den 1 mars 1967
enligt förslag i prop. 1967:7. Med anledning av vissa uttalanden av bevillningsutskottet
i sitt av riksdagen godkända betänkande över förslaget
(BeU 1967:2, rskr 51) fick kontrollstyrelsen i uppdrag att verkställa en
översyn av tobaksbeskattningen. I september 1967 redovisade styrelsen resultatet
härav. Därvid framlagda förslag gick bl. a. ut på att ersätta viktbe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

skattningen av cigarretter med en volymbeskattning och att genom införande
av ytterligare skatteklasser få till stånd en likvärdigare beskattning av de
cigarretter i större format som börjat saluföras i Sverige och som, enligt
vad bevillningsutskottet särskilt framhållit, kunde anses gynnade genom
skattesystemets utformning.

Kontrollstyrelsens förslag stötte på invändningar vid remissbehandlingen.
Speciellt gällde detta förslaget om en övergång från vikt- till volymbeskattning
av cigarretter. Med hänsyn härtill föreslog jag i prop. 1968: 12 en begränsad
ändring av skatten på cigarretter i avvaktan på en mera genomgripande
översyn av tobaksbeskattningen. Förslaget tog sikte på att undanröja
de stora cigarretternas gynnade ställning i skattehänseende. I detta
syfte föreslogs i propositionen en ytterligare differentiering av cigarrettbeskattningen
genom att antalet skatteklasser, som då var två, utökades med
tre nya för cigarretter med en vikt över 1,20 g. För sådana tyngre cigarretter
höjdes skatten enligt en skala som innebar en ökning av styckeskatten med
4 öre för varje klass. I fråga om cigarretter i klass I (vikt ej över 0,85 g)
och i den ändrade klass II (vikt över 0,85 men ej över 1,20 g) ändrades inte
skattesatserna. Eftersom sortimentet alltjämt dominerades av cigarretter i
dessa två klasser, innebar åtgärden endast en begränsad höjning av cigarrettbeskattningen.

Även vid behandlingen av denna skattefråga anlade bevillningsutskottet
(BeU 1968: 1) vissa principiella synpunkter på tobaksbeskattningen, bl. a.
mot bakgrund av motionsyrkanden i frågan. Utskottet förordade att tobaksbeskattningen
i dess helhet gjordes till föremål för förnyade överväganden
och i avvaktan härpå tillstyrktes förslaget om en ytterligare differentiering
av cigarrettbeskattningen som en provisorisk åtgärd. Riksdagen godkände
utskottets betänkande (rskr 1968: 50).

I överensstämmelse med riksdagens beslut uppdrog jag med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 mars 1968 åt särskilda sakkunniga att
utreda frågan om utformningen av tobaksbeskattningen. De sakkunniga,
som antog benämningen tobaksskatteutredningen, avlämnade i november
1968 sitt betänkande angående tobaksbeskattningen (Stencil Fi 1968: 12).
Betänkandet gjordes till föremål för sedvanlig remissbehandling.

Tobaksskatteutredningen kom till den uppfattningen, att beskattningen
av de olika varuslagen var i stort sett väl avvägd, och föreslog därför en i
princip oförändrad fördelning av skattetrycket. Framtida ändringar i beskattningen
borde inte rubba den rådande avvägningen, om inte utvecklingen
i fråga om konsumtionsinriktning, marknadsförhållanden eller andra särskilda
faktorer kunde utgöra motiv härför.

Utredningen ansåg vidare, att skatten även i fortsättningen borde vara
utformad som en specifik skatt och att en differentiering av skatten på
cigarrer, cigariller och cigarretter genom ett system med skatteklasser borde
bibehållas. I fråga om cigarretterna förordades en omläggning från skatt

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

efter vikt till skatt efter volym och en utökning av antalet skatteklasser för
att åstadkomma en likformigare beskattning. De föreslagna skattesatserna
betydde en höjd skatt för cigarretter i grupp I enligt viktskattesystemet.
För cigarretter i viktgrupp II innebar förslaget både sänkt och höjd skatt.
I detta sammanhang kan också nämnas att utredningen inte fann anledning
att särskilt gynna filtercigarretterna i skattehänseende. Förslaget innebar
därmed att cigarrettens hela volym skulle bestämma skatteklasstillhörigheten.

I fråga om cigarrer och cigariller föreslog utredningen endast den ändringen,
att de cigarrettliknande cigarillerna skulle få en höjd skatt genom
att de i skattehänseende likställdes med cigariller i grupp II. Detta skulle
betyda en skattehöjning med 3 öre per styck. Smärre uppjusteringar föreslogs
därjämte av skatten på tuggtobak och snus. Slutligen föreslogs viss
teknisk ändring i fråga om beskattningen av cigarrettpapper och cigarretthylsor
samt en förenkling av de schablontullar som utgår vid privatimport
av tobaksvaror.

Vid remissbehandlingen rönte främst förslaget om en volymbeskattning
av cigarretterna ett blandat mottagande. En sådan omläggning avvisades av
generaltullstyrelsen och kommerskollegium. I yttranden, som företrädde
fabrikant- och importörintressena, biträddes visserligen allmänt en beskattning
av cigarretter efter volym, men i fråga om utformningen i övrigt var
meningarna delade. Svenska Tobaks Aktiebolaget och företrädare för vissa
utländska tillverkare förordade en helt annan utformning med färre skatteklasser
och en annan avvägning av skattesatserna. Beträffande utredningens
övriga förslag framfördes erinringar främst beträffande skärpningen
av skatten på cigarrettliknande cigariller.

Remissbehandlingen av utredningens förslag gav enligt min mening belägg
för utredningens uppfattning, att tobaksskatten var i stort sett väl avvägd.
Problemet med beskattningen av cigarretter med större vikt och format
hade fallit bort. Den år 1968 utvidgade skattedifferentieringen i syfte
att åstadkomma en rättvisare beskattning av dessa cigarretter fick till följd,
att de mera extrema typerna försvann från den svenska marknaden och att
i övrigt en anpassning av vikterna skedde så att cigarretterna kom att ligga
under övre viktgränsen för grupp II. Med hänsyn härtill ansåg jag, att frågan
om en omläggning av tobaksbeskattningen kunde anstå.

Utvecklingen i den nyss antydda riktningen har fortsatt. F. n. förekommer
en mycket begränsad marknadsföring av cigarretter i skattegrupp III
eller högre. Även om tobaksskatteutredningen anförde starka skäl för övergång
till en volymbeskattning av cigarretter finner jag en sådan omläggning
onödig i dagens läge. Utvecklingen har också gjort att behovet av en
ytterligare uppdelning i skatteklasser för att få en likformigare beskattning
av cigarretter av olika format nu ter sig mindre påkallad. Jag anser därför

Kungl. Maj.ts proposition nr 8 år 1970

att den gällande klassindelningen för cigarretter kan bestå fortsättningsvis.
Detsamma gäller klassindelningen för cigarrer och cigariller.

Utvecklingen på cigarrettsidan har emellertid även ett annat markant
inslag, som också uppmärksammades av tobaksskatteutredningen. Vad jag
här åsyftar är den mycket starka utvecklingen för cigarretter i grupp I,
dvs. cigarretter med en vikt ej över 0,85 g. Sedan år 1966 har konsumtionen
av sådana cigarretter femdubblats. Parallellt härmed kan man
konstatera en nedgång i konsumtionen av större cigarretter under senare
år. Inom ramen för en i stort sett stagnerad cigarrettkonsumtion har de små
cigarretternas marknadsandel ökat från ca 5 % till ca 25 %. Tobaksskatteutredningen
ansåg, att en gynnsam beskattning av dessa cigarretter
jämfört med beskattningen av cigarretter i grupp II verksamt bidragit till
denna utveckling. Skatten för cigarretter i grupp I är 9,9 öre per styck mot
15,4 öre för cigarretter i grupp II. Skillnaden är väsentligt större än vad
som svarar mot både vikt- och volymskillnaden.

Jag delar utredningens uppfattning och jag anser därför att förhållandet
bör beaktas vid den nu aktuella höjningen av tobaksbeskattningen. Jag ansluter
mig också till utredningens uppfattning att en höjning inte bör begränsas
till enbart cigarretter utan även omfatta andra tobaksvaror. Dock
anser jag att snus och tuggtobak även denna gång bör undantas. Någon
höjning av skatten på cigarrettpapper och cigarretthylsor anser jag inte
heller motiverad. Höjningen bör i enlighet härmed omfatta cigarrer, cigariller,
cigarretter och röktobak och den bör utformas så att effekten i prishänseende
blir någorlunda likvärdig genomsnittligt sett.

I enlighet härmed förordar jag att skatten höjs för cigarretter i grupp I
med 2 öre per styck, för cigarretter i grupp II med 1,5 öre per styck och
för övriga cigarretter med 2 öre per styck samt att skattesatserna för cigarrer,
cigariller och röktobak höjs i proportion härtill. De av mig förordade
nya skattesatserna framgår av följande sammanställning.

Varuslag in. m.

Cigarrer och cigariller
Grupp I vikt tom. 1,7 gram

» II » över 1,7 tom. 3,0 gram

» III » över 3,0 tom. 5,0 gram

» IV » över 5,0 gram

Skattesats

nuvarande

föreslagen

öre/st

10.5

13.5
15,4
20,8

12,0

15,7

18,6

26,0

Cigarretter

Grupp I vikt tom. 0,85 gram öre/st

» II » över 0,85 tom. 1,20 gram »

» III » över 1,20 tom. 1,55 gram »

» IV » över 1,55 tom. 1,90 gram »

» V » över 1,90 gram »

9,9

15.4

19.4

23.4

27.4

11.9

16.9

21.4

25.4

29.4

kr/kg

58:—

64:—

Röktobak

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

De förordade ändringarna av skattesatserna bör föranleda däremot svarande
ändringar i tulltaxan av schablontullarna för tobaksvaror. Antalet
tullklasser för cigarretter bör i samband därmed kunna reduceras från nuvarande
fem till tre.

Förslaget kan beräknas medföra en inkomstökning för staten för helt
år av ca 190 milj. kr. Som jag framhållit i finansplanen bör ändringarna
genomföras med verkan fr. o. in. den 1 februari 1970. Härigenom kan en
merinkomst av ca 60 milj. kr. beräknas uppkomma under innevarande budgetår.

I detta sammanhang vill jag också ta upp ett av kontrollstyrelsen påtalat
problem med avseende på tillämpningen av den till styckevikter anknutna
tobaksbeskattningen. Styrelsen framhåller att de maskiner som används
för tillverkning av cigarretter inte fungerar med sådan precision att
alla cigarretter av viss typ får exakt samma vikt. En viktawikelse av upp
till 10 % är inte ovanlig. Likartade förhållanden råder beträffande cigarrer
och cigariller. Vid en beskattning anknuten till styckevarans vikt bör man
enligt styrelsens mening kunna bortse från sådana viktdifferenser som innebär,
att någon eller några cigarretter av viss typ på grund av tillverlcningsmässiga
förhållanden kan komma att få eu vikt över en viss skatteklassgräns.
Styrelsen föreslår därför att klasstillhörigheten och därmed
skatten skall grundas på genomsnittsvikten för en cigarr, cigarill eller
cigarrett och har hemställt att bestämmelser härom tas in i kungörelsen
(1961: 395) med tillämpningsföreskrifter till förordningen om tobaksskatt.
Därvid bör även anges hur bestämningen och kontroll av klasstillhörigheten
skall ske. Styrelsen föreslår att genomsnittsvikten skall bestämmas genom
vägning av ett bestämt antal, slumpmässigt uttagna rökverk, förslagsvis 100
cigarrer eller cigariller och 1 000 cigarretter. Vid remissbehandling av förslaget
har detta allmänt biträtts och enligt min mening bör det omsättas i
praktiken. Det kan diskuteras om bestämmelser härom inte borde tas in i
tobaksskatteförordningen. Jag anser dock att frågan, om riksdagen inte anför
någon erinran däremot, bör kunna lösas genom ändring i kungörelsen
(1961: 395) med tillämpningsföreskrifter till förordningen om tobaksskatt.

Enligt förordningen (1960: 253) om tillverkning och beskattning av maltoch
läskedrycker utgår skatt på läskedrycker samt på lagrat lättöl, Öl och
starköl. Sedan den 1 oktober 1965, då tillverkning och försäljning av s. k.
mellanöl blev tillåten enligt beslut av 1965 års vårriksdag, indelas maltdryckerna
efter alkoholstyrkan i fyra skatteklasser enligt följande.

Maltdrycksskatten

Varuslag

Viktprocent alkohol

Skatt öre/l

Lättöl
Öl av typ A
Öl av typ B
Starköl

Över 1.8 men icke över 2,8
Över 2,8 men icke över 3,6
Över 3,6 men icke över 4,5

Ej över 1,8

141

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

Vid införsel av skattepliktig maltdryck utgår tull som avpassats med hänsyn
till skatten på inhemsk vara av motsvarande slag.

Skattesatsen för Öl av typ B (mellanöl) har gällt sedan den 1 oktober 1965
och skattesatserna för övriga öltyper sedan den 20 mars 1958. På inhemskt
mellanöl och starköl utgår därjämte sedan den 1 januari 1967 en
särskild utjämningsskatt enligt förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt
å vissa varor. Utjämningsskatt utgår fr. o. m. den 1 januari 1970 med
5 öre per liter för mellanöl och 6 öre per liter för starköl.

Ölkonsumtionen har under senare år ökat kraftigt, vilket också återspeglas
i ökade intäkter från maltdrycksbeskattningen. Från år 1965 till år
1968 utvisar kontrollstyrelsens uppbörd av maltdrycksskatt en ökning från
knappt 150 milj. kr. till i det närmaste 300 milj. kr. Ökningen har fortsatt
och för budgetåret 1970/71 beräknas intäkten av skatten på maltdrycker
till i runt tal 400 milj. kr. Denna uppgång faller helt på mellanölet och
starkölet. Den kraftiga ökningen för dessa drycker markeras ytterligare av
en betydande tillbakagång för Öl av typ A. Enligt kontrollstyrelsens statistik
svarade mellanölet år 1968 för mer än två tredjedelar av den totala
uppbörden av maltdrycksskatt. För samma år redovisas en mer än fördubblad
uppbörd av skatt på starköl. Även om denna stora uppgång får ses
i samband med den försöksverksamhet med fri starkölsförsäljning som
fram till mitten av år 1968 bedrevs i Göteborgs och Bohus län och i Värmlands
län, föreligger det en klar uppgång i konsumtionen även av starköl.

Mot denna bakgrund har regeringen ansett befogat, att maltdrycksskatten
höjs i en omfattning som kan beräknas ge en intäktsökning för staten under
budgetåret 1970/71 med ca 140 milj. kr. Höjningen bör göras progressiv
i den meningen, att skatten på mellanöl och starköl höjs procentuellt
mer än skatten på Öl av typ A. Någon höjning av skatten på lagrat lättöl bör
ej ske. I enlighet härmed förordar jag, att skatten per liter räknat höjs med
12 öre för Öl av typ A, med 34 öre för Öl av typ B (mellanöl) och med 59
öre för starköl. De nya skattesatserna skulle därmed bli respektive 60 öre,
1 kr. 30 öre och 2 kr. för de nämnda öltyperna.

Höjningarna av skattesatserna för Öl och starköl föranleder motsvarande
justeringar i tulltaxan av tullsatserna för dessa maltdrycker.

Som tidigare framhållits bör skattehöjningen träda i kraft den 1 februari
1970. Härigenom tillförs staten en inkomstökning under innevarande budgetår
av ca 40 milj. kr.

Övriga frågor

I det föregående behandlade skattefrågor föranleder vissa ändringar i
tulltaxan. Jag vill därför i detta sammanhang ta upp ytterligare en tullfråga.
Det gäller importen från EFTA-länder av vävnader och andra varor

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970

framställda av texturerat syntetiskt garn. Med textnrering avses en behandling
varigenom garnet bl. a. blir mera elastiskt.

Från svensk sida har vi i EFTA-rådet arbetat för att få de s. k. bearbetningsreglerna
i konventionen ändrade så att även varor framställda av
garn som textnrerats inom EFTA-området skall ges EFTA-behandling,
d. v. s. få tullfrihet, även i fall då det ursprungliga garnet importerats från
exempelvis EEC. Bakgrunden härtill är bl. a. att textureringen är en mera
kostnadskrävande process än exempelvis spinning. Sålunda beräknas texturerat
garn vara omkring 50 % dyrare än motsvarande icke-texturerat garn.
Vidare finns en viss brist på texturerat garn av EFT A-ursprung.

De svenska fabrikanterna av färdiga varor skulle vidare vinna vissa förenklingar
från administrativ synpunkt genom de föreslagna bestämmelserna,
eftersom de inte skulle behöva särskilja garn som berättigar till tullfrihet
vid export till annat EFTA-land från garn som inte kan ges samma förmån.

Det svenska förslaget har stötts av samtliga nordiska länder. Det har
också accepterats av flertalet övriga EFTA-länder. Storbritannien har dock
helt tagit avstånd från förslaget. Någon ändring av bearbetsningsreglerna har
därför inte kunnat genomföras.

För de nordiska länderna har det ansetts vara av stort intresse att i
största möjliga utsträckning ändå få förenklingen och den därmed förenade
tullförmånen till stånd. De har därför uttalat sig för att ensidigt genomföra
åtgärden utan dröjsmål. Härvid skulle uppnås, att åtminstone vid export
till de nordiska länderna de eftersträvade förmånerna kunde vinnas.

Även enligt min mening bör liberalare bearbetningsregler genomföras för
vävnader och andra varor framställda av texturerat syntetiskt garn. Jag
förordar därför, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att införa sådana bestämmelser att områdesbehandling enligt EFTA-konventionen
ges för nu aktuella varor och att göra motsvarande ändring av
bestämmelserna beträffande export till sådant EFTA-land som har vidtagit
åtgärder av samma innebörd som de nu föreslagna. Självfallet bör bemyndigandet
utnyttjas endast i den utsträckning de övriga nordiska länderna vidtar
motsvarande åtgärd.

Hemställan

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att Kungl.
Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

dels antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändring i förordningen (1961: 39b) om tobaksskatt,

2) förordning om ändring i förordningen (1960:253) om tillverkning
och beskattning av malt- och läskedrycker,

Kungl. Maj:ts proposition nr 8 år 1970 15

3) förordning om ändring i tulltaxan (1968: 25),

dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de av mig förordade åtgärderna i
fråga om behandlingen av texturerat syntetiskt garn.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

KUNGL. BOKTR. STHLM 1970 690762