Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
1
Nr 78
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående kapitaltillskott
till Norrbottens Järnverk AB; given Stockholms slott
den 13 mars 1970.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Krister Wickman
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås, att Norrbottens Järnverk AB erhåller ett kapitaltillskott
av 100 milj. kr. för att täcka förluster som uppkommit hos bolaget.
Medel för ändamålet begärs på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret
1969/70. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 78
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
13 mars 1970.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson,
Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.
Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om kapitaltUtskott
till Norrbottens Järnverk AB och anför.
Inledning
Frågan om att anlägga ett tackjärnverk i Norrbotten aktualiserades under
1930-talet framför allt för att skapa nya försörjningsmöjligheter i det av arbetslöshet
hårt drabbade länet. Förutom önskan att öka sysselsättningen och
ge länets näringsliv en större mångsidighet var även det utrikespolitiska läget
i slutet av årtiondet ett vägande skäl för att utöka den svenska tackjärnsoch
stålproduktionen.
Genom beslut av 1939 års urtima riksdag (prop. 1939 u: 70, Sä1!) 76, rskr
98) bildades Norrbottens Järnverk AB (NJA) med placering i Luleå. Riksdagen
anvisade 10 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget. 1941 års riksdag
godkände uppbyggnadsplanen för järnverket samt anvisade ytterligare 7
milj. kr. till aktieteckning (prop. 1941: 322, SU 246, rskr 521). Uppbyggnadsskedet
omfattade uppförande av sinterverk, tre elektriska tackjärnsugnar
samt ett elektrostålverk. Sedan de anvisade medlen visat sig otillräckliga för
den beslutade uppbyggnaden, anvisade 1944 års riksdag ytterligare 9,5 milj.
kr. till aktieteckning i bolaget (prop. 1944: 283 och 305, SU 195 och 247, rskr
406 och 503). Under de första åren erhöll bolaget sålunda i olika etapper ett
aktiekapital av 26,5 milj. kr. Vidare erhöll bolaget ett statligt lån på 1,5 milj.
kr.
Järnverkets produktion begränsades i början till i huvudsak tackjärn och
därav framställt elektrostålmaterial för vidare förädling vid andra järnverk.
Tackjärnskapaciteten utgjorde ca 60 000 ton per år. På uppdrag av dåvarande
chefen för handelsdepartementet framlade styrelsen för NJA år 1946 utredning
med förslag om järnverkets vidare utbyggnad. Enligt förslaget skulle
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
3
järnverket kompletteras med en anläggning för framställning av valsade produkter
samtidigt som järnverkets produktionskapacitet skulle utökas i fråga
om tackjärn och göt. Genom utbyggnaden beräknades företaget kunna uppnå
en förbättrad räntabilitet. I en första etapp föreslogs uppförande av en
koksmasugn med en årskapacitet av 200 000 ton tackjärn, ett götvalsverk
och ett grovvalsverk, varjämte vissa andra avdelningar skulle byggas ut. En
andra etapp innebar bl. a. att valsverken skulle kompletteras med fin- och
trådvalsverk.
Utbyggnadsprogrammet, som godkändes av 1946 och 1947 års riksdagar
(prop. 1946: 302, SU 241, rskr 467 och prop. 1947: 267, SU 202, rskr 390),
hade kostnadsberäknats till 150 milj. ler. De båda riksdagarna beviljade sammanlagt
dels ett kapitaltillskott av 55,5 milj. kr. i form av aktiekapital, dels
en lånegaranti genom riksgäldskontoret för 95 milj. kr. Aktiekapitalet i bolaget
nedskrevs samtidigt med 12 milj. kr., i huvudsak för att möjliggöra
vissa avskrivningar och täcka uppkomna förluster. Aktiekapitalet i bolaget
utgjorde därefter 70 milj. kr.
Kostnaderna för utbyggnaden blev närmare 110 milj. kr. högre än beräknat.
Företaget behövde därutöver ytterligare 35 milj. kr. för att täcka anläggningsverksamhetens
indirekta kostnader samt till ränte- och inkörningskostnader
m. m. Med anledning därav beviljade 1951 och 1952 års riksdagar
ett nytt tillskott av 60 milj. kr. till teckning av aktier i bolaget och gav statlig
lånegaranti för ytterligare högst 85 milj. kr. (prop. 1951: 74, SU 104, rskr 189
och prop. 1952: 1 bil. 31, SU 45, rskr 82).
År 1954 hade den år 1946 beslutade utbyggnaden avslutats. Järnverket hade
då kommit upp i en årlig produktion av drygt 200 000 ton valsverksprodukter
och ca 30 000 ton martintackjärn till avsalu. Företagets räntabilitet
var dock inte sådan att det i anläggningarna nedlagda kapitalet kunde förräntas.
För att minska bolagets räntebelastning anvisade 1954 års riksdag
(prop. 1954:51, SU 60, rskr 163) ytterligare 200 milj. kr. till teckning av
aktier i bolaget. Av beloppet användes 180 milj. kr. till återbetalning av lån
som tagits för utbyggnaden. Riksdagen anslog även 30 milj. kr. till avskrivning
av aktier i bolaget för att möjliggöra en utjämning i bolagets räkenskaper
av uppkomna förluster av ungefär samma storlek. Härefter utgjorde
NJA:s aktiekapital 300 milj. kr. Samtidigt beviljades en rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 75 milj. kr. för att täcka bolagets behov av rörelsemedel.
Efter år 1954 fram till år 1962 redovisade NJA i stort sett tillfredsställande
resultat. En viss konsolidering kunde ske och vissa investeringar kunde
delvis finansieras med egna medel, bl. a. ett varm- och kallvalsverk för tillverkning
av tunnplåt. Sistnämnda investering var kostnadsberäknad till 83
milj. kr. och godkändes av 1959 års riksdag (prop. 1959: 1 bil 12, SU 10, rskr
10).
Det prisfall på stål, som började år 1962, medförde emellertid nya förluster
för NJA under de närmast följande åren och år 1966 anvisade riksdagen
lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 78
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1970
(prop. 1966: 48, SU 105, rskr 236) 100 milj. kr. över driftbudgeten såsom ett
aktieägartillskott till bolaget. Beloppet användes till att lösa in kortfristiga
krediter och till att slutföra vissa pågående investeringar. Tillskottet innebar
samtidigt att uppkomna förluster kunde täckas. Vidare beviljades en ökning
av bolagets rörliga kredit hos riksgäldskontoret från 75 milj. kr. till 125 milj.
kr. för att tillgodose det större behov av rörelsemedel som betingades av
järnverksrörelsens ökade omfattning och vidgade produktsortiment.
NJA:s utveckling under senare år
1950-talet kännetecknades av brist på stål, vilket medförde en högkonjunktur
med goda ekonomiska resultat för stålverken.
Efter år 1954, det år då NJA:s stora utbyggnad hade slutförts, redovisade
bolaget i stort sett tillfredsställande rörelseresultat. Överskotten medgav någorlunda
betryggande avskrivningar och vissa år dessutom en konsolidering
i form av avsättning till lagerreserv. Också åren 1960 och 1961 gav i stort
sett tillfredsställande resultat för NJA.
1960-talet i övrigt innebar däremot för NJA en period av stora svårigheter
och påfrestningar. Den goda stålkonjunkturen förbyttes under år 1962 i sin
motsats med internationellt överutbud av stål och ett därav betingat starkt
prisfall på handelsjärn. Lågkonjunkturen varade fram till årsskiftet 1968/69
då åter en period av stor efterfrågan på stål inleddes.
För NJA, som vid 1960-talets början hade sin produktion till hälften inriktad
på halvfabrikat för andra järnverk inom landet och i övrigt på export,
blev konjunkturförsämringen särskilt kännbar. Produkter som tidigare
var lönsamma måste säljas till ogynnsamma priser. Bolaget inriktade sig
därför under 1960-talet på att avveckla tillverkningen av dessa produkter
(under de senaste fem åren har sålunda tillverkning av ämnen, räls och tråd
nedlagts) och att skaffa ersättning för dessa.
Investeringarna under 1960-talet har därför i stor utsträckning inriktats
på att möjliggöra en förändring av sortimentet mot mer manufakturerade
produkter.
Mot bakgrunden av de höga plåtpriserna under 1950-talet beslöt bolaget
år 1958 att installera en anläggning för produktion av tunnplåt. Anläggningen,
som togs i bruk år 1962—63, omfattar i huvudsak ett varmvalsverk
och ett kallvalsverk för valsning av tunnplåt upp till en meters bredd.
Bolaget har haft stora problem med det i varmvalsverksanläggningen ingående
planetvalsverket. Detta har alltifrån installationen, till följd av tekniska
svagheter, försvårat en rationellt utvecklad produktion av varm- och
kallvalsade bandprodukter. Vid en analys av de förluster, som orsakats av
planetvalsverket, går det inte att separera detta från tunnplåtsanläggningen
i sin helhet eftersom varmvalsverket och kallvalsverket utgör integrerade
delar av samma anläggning.
Varmvalsverket hade planerats att tas i bruk sommaren 1961. På grund
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
5
av försening i ritningsleveranser från konstruktören samt bristande tillverkningskapacitet
hos leverantören kunde verket inte tas i drift förrän
sommaren 1962. Olika felaktigheter, bl. a. starka vibrationer i planetvalsverket
måste avhjälpas med nya konstruktioner och nya delar i verket. Fram
till oktober 1963 kan driften i varmvalsverket därför betraktas som en injusterings-
och inkörningsperiod. Ytterligare kompletteringar och förbättringar
har sedan utförts varför man nu kan betrakta varmvalsverket som en
relativt funktionsduglig produktionsenhet. Fortfarande kan dock plåten inte
valsas ned till den tunnhet som utlovats av konstruktören. Ytterligare förbättringar
i detta avseende kommer att göras.
Kostnadsmässigt innebär problemen med planetvalsverket att NJA åsamkats
en merkostnad om ca 50 milj. kr. under perioden 1964—1969. Dessa
kostnader kan hänföras till dålig kvalitet och därigenom låga priser på plåtprodukterna,
låg timproduktion, ökade kostnader i kallvalsverket på grund
av låg kvalitet på det ingående varmvalsade materialet, för stort spill, merbemanning
etc.
Totalt utgör anskaffningskostnaden för hela tunnplåtsanläggningen 107
milj. kr. Anläggningen har avskrivits med 27 milj. kr. varför som oavskrivet
belopp sålunda återstår 80 milj. kr.
Genom att planetvalsverket och därmed hela tunnplåtsanläggningen nu
fungerar tillfredsställande, bedömer man det som en mer ekonomisk lösning
att behålla detta i stället för att ersätta det med ett valsverk av annan typ.
Ett utbyte skulle medföra mycket höga kostnader, eftersom detta skulle återverka
på hela tunnplåtsanläggningen.
Bolagets kaldougn togs i bruk år 1964. Följande år började framställning
av bredflänsbalk och grovt universaljärn i ett nytt universalvalsverk.
En anläggning för grovmanufaktur togs i bruk vid årsskiftet 1965/66. I
denna tillverkas svetsade profiler för varvsindustrin. Anläggningen är utrustad
med aggregat för ytbehandling och grundmålning av profiler samt
anordningar för svetsning av byggnadsbalk.
En anläggning för tunnplåtsmanufaktur togs i drift år 1967. I anläggningen
ingår enheter för elektrolytisk förzinkning, för målning/plastbeläggning
och för profilering av plåt.
De totala investeringarna åren 1961—1968/69, av vilka nu nämnda objekt
har tagit i anspråk huvuddelen, uppgick till 248 milj. kr. Investeringarna
har möjliggjort en successiv förändring av NJA:s produktprogram
under 1960-talet.
NJA:s produktion nådde före stålkrisens inträde i början av 1960-talet
en volym av ca 365 000 ton per år. Större delen av de produkter som då
tillverkades har, som förut framhållits, under 1960-talet efterhand ersatts
med andra produkter. Under det senaste verksamhetsåret har 465 000 ton
producerats, A''arav ca 350 000 ton utgörs av produkter som är nya vid jämförelse
med 1960 års produktsortiment.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Bolagets nuvarande produkter kan uppdelas i följande huvudgrupper.
Fartygsmaterial (manufakturerade och omanufakturerade profiler,
platta produkter m. in.).
Verkstadsmaterial (universalstål, på olika sätt manufakturerad plåt
m. m.).
Stålbyggnadsmaterial (hålbalk, plastbelagd profilerad plåt m. m.) samt
armeringsj ärn.
Av bolagets nuvarande omsättning utgör f. n. fartygsmaterial 47 %, verkstadsmaterial
36 % samt stålbyggnadsmaterial och armeringsstål 17 %.
Tillverkningen av valsade produkter ökade från 363 000 ton år 1962 till
456 000 ton år 1965, dvs. med 25 %. Från sistnämnda år till 1968/69 ökade
tillverkningen till 464 800 ton per år, dvs. med endast 2 %. Dämpningen i
ökningstakten sammanhänger med den successiva övergången till mer manufakturerade
produkter.
Bortsett från armeringsj ärn, som funnits på NJA:s program alltsedan
finvalsverket år 1953 togs i bruk, och fartygsprofiler av klenare dimensioner,
har så gott som alla produkter i nyssnämnda program introducerats
under 1960-talet. Man kan därför ännu inte helt bedöma deras lönsamhet;
tillverkningsteknik och volym befinner sig alltjämt under utveckling.
Antalet anställda ökade från år 1962 till år 1968/69 med 12 %. De timavlönade
ökade mellan åren 1962—1968/69 med 8 %, dvs. från 2 510 till
2 700 personer och antal månadsavlönade från 545 till 737 personer, dvs.
med 35 %. Bidragande orsaker till den relativt starka ökningen av antalet
månadsavlönade är dels den tekniska utvecklingen, som krävt en större
insats av ingenjörspersonal, dels en förstärkning av försäljningsorganisationen.
NJA:s resultatmässiga utveckling har försämrats efter år 1961. Som huvudorsaker
härtill kan anges de omställningskostnader, som den förändrade
inriktningen av produktprogrammet medfört samt sjunkande priser
för bolagets produkter. Som exempel kan nämnas att priserna, enligt Mobil
Bulletin’s notering, för stångstål sjönk med 22 %, för NP-balk med
13.5 % och för universalstål med 13 % från årsskiftet 1960/61 till slutet av
år 1968. Till detta kommer att lönekostnaderna under samma tid stigit
kraftigt. År 1962 var totala lönekostnaden, inklusive lönebikostnader,
58.6 milj. kr. År 1968/69 var totala lönekostnaden 101,7 milj. kr. Detta innebär
en ökning med 73 %.
Sammandrag av resultaträkningar samt balansräkningar för perioden
1962—1968/69 torde fogas till detta protokoll som bilaga 1 och bilaga 2. Till
protokollet torde också få fogas ytterligare uppgifter om bolaget i en bilaga 3.
Av bilagorna framgår att NJA för åren 1962—1964 redovisade varken
vinst eller förlust. Åren 1963 och 1964 var dock avskrivningarna otillräckliga
från företagsekonomisk synpunkt. År 1964 upplöstes dessutom lagerreserven
med 5,6 milj. kr. År 1965 redovisade bolaget en nettoförlust på
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970 7
15,6 milj. kr., samtidigt som en upplösning skedde av lagerreserven med
3,5 milj. kr.
År 1966 erhöll bolaget som nämnts ett vederlagsfritt aktieägartillskott
på 100 milj. kr. Detta möjliggjorde en minskning av de kort- och långfristiga
skulderna med 45,8 milj. kr. Vidare möjliggjordes företagsekonomiskt
motiverade avskrivningar samt en avsättning med 10 milj. kr. till lagerreserven,
som sedan dess uppgår till 20 milj. kr. Den från föregående år
balanserade förlusten på 15,6 milj. kr. eliminerades med hjälp av aktieägartillskottet.
Utan detta tillskott skulle verksamhetsåret 1966/67, som
omfattade 18 månader, ha medfört en förlust av ca 75 milj. kr.
Räkenskapsåren 1967/68 och 1968/69 medförde förluster på 45,5 milj.
kr. resp. 35,7 milj. kr., dvs. med sammanlagt 81,2 milj. kr. i bokförd förlust
vid bokslutet per den 30 juni 1969.
Anledning finns att anta att nettoförlusten för perioden 1 juli 1969—30
juni 1970 kommer att uppgå till ca 20 milj. kr. Ackumulerade bokförda
förluster den 30 juni 1970 beräknas därför uppgå till ca 100 milj. kr.
NJA:s förslag till investeringsprogram
I skrivelse den 29 september 1969 till chefen för industridepartementet har
styrelsen för NJA lagt fram förslag till ett omfattande investeringsprogram,
avsett att genom rationalisering, fortsatt övergång till högre förädlingsgrad
och viss volymökning förbättra rörelsens resultat.
Vad beträffar fartygsprofiler framhåller styrelsen att fartygsproduktionen
under 1970-talet kan väntas bli av fortsatt stor omfattning, även om en viss
dämpning i efterfrågan skulle inträda om några år. NJA anser därtill att antalet
profiltillverkare kommer att förbli starkt begränsat. NJA siktar till att
leverera varvsmaterial i allt mer färdigmanufakturerat skick, vilket förutsätter
ett fördjupat samarbete mellan kund och leverantör.
I fråga om verkstadsmaterial konstaterar styrelsen att verkstadsindustrin
i stigande omfattning konsumerar plåt av olika slag, en omständighet som
redan år 1958 motiverade NJA:s beslut att anlägga ett plåtverk. Bolaget anser
sig jämsides med den konventionella plåten böra inrikta sin tillverkning
på kvaliteter av typ kallpressningsmaterial, på olika sätt ytbehandlad kallvalsad
plåt etc. (I övrigt har NJA att till verkstadsindustrin sälja vissa typer
av valsade profiler i god svetsbarhetsklass.)
NJA:s engagemang i stålbyggnadsbranschen är marknadsmässigt mindre
än två år gammalt. Det tekniska utvecklingsarbetet började emellertid fem
år tidigare. Styrelsen konstaterar i sin skrivelse att vägen till marknadsrepresentation
inom denna produktgrupp har varit lång, och detta inte endast
till följd av att produktområdet varit nytt utan också därför att helt nya
manufakturenheter behövt tillskapas. Stålbyggnadsområdet är för Sverige
relativt nytt och det innebär en stor satsning att gå in på ett sådant område.
8
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
NJA konstaterar att stålet anses vara undervärderat inom svenskt byggande
och att en marknad bör kunna arbetas upp. Den potentiella marknaden anses
vara stor.
NJA:s styrelse anser sålunda, att 1970-talets produktprogram, som det
föreslagna investeringsprogrammet skall möjliggöra, bör ligga inom samma
områden som under 1960-talet. Syftet med investeringsprogrammet är att
möjliggöra tillverkning av större kvantiteter inom de angivna produktområdena
samtidigt som man förbättrar kvaliteterna och tillverkningstekniken.
Kapaciteten inom den metallurgiska sektorn (hytta och stålverk) avses ökas
från ca 600 000 ton till 800 000 ton göt per år. Genom vissa kompletteringsinvesteringar
avses valsverkens kapacitet också öka så att den motsvarar
800 000 ton göt per år. Programmet skall vidare möjliggöra en ökning av det
tillverkade tonnaget med 25 % till 600 000 ton per år. Åtgärderna förväntas
medföra en faktureringsökning med 40 %.
Styrelsen har mer detaljerat beskrivit investeringsprogrammets olika delar
på följande sätt.
Tackjärnstillverkningen. NJA:s tackjärnsproduktion är baserad på sinter
från eget sinterverk som smältes i kokshyttan. För elstålverket erforderligt
martintackjärn framställs i en eltackjärnsugn. De båda övriga eltackjärnsugnarna
kan betraktas som reservenheter, som under en begränsad tidsrymd
dessutom kan användas för kompletterande tackj ärnsproduktion.
Olika alternativ för ökning av tackj ärnsproduktionen har studerats. Detaljproj
ekteringen är ännu inte slutförd men det alternativ som f. n. synes
lämpligast är att uppföra en ny pipa med större diameter, varefter befintliga
cowper-apparater, blästerluftmaskiner och annan utrustning omkopplas till
den nya pipan. Denna pipa beräknas i början ha eu kapacitet, som svarar
mot tackjärnsbehovet för nu föreliggande investeringsprogram, men dess
kapacitet kan i framtiden ökas genom utbyggnad av hjälpmaskineriet. Anslutningen
av hjälpmaskineriet kan göras omkopplingsbar mellan den gamla
och nya pipan vilket kan möjliggöra upprätthållande av tackjärnstillverkningen
även vid ommurningar av hyttan.
Den erforderliga investeringen i kokshyttan har av NJA kostnadsberäknats
till 22 milj. kr.
Sinterverket har en kapacitet, som svarar mot nuvarande tackjärnsproduktion.
NJA har emellertid möjlighet att komplettera sin beskickning med
t. ex. pellets från LKAB, varför någon utbyggnad av sinterkapaciteten inte
erfordras.
Ståltillverkningen. NJA har f. n. i sitt stålverk en kaldougn, tre thomaskonvertrar,
fyra mindre elstålugnar och en stor elugn. Ugnsammansättningen
har sin bakgrund i det successiva sätt varpå NJA uppbyggts. Skötseln av
dessa olika ugnar är dyrbar och en rationalisering bedöms som helt nödvändig,
särskilt med tanke på att thomasprocessen inte i längden är användbar
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
för ett järnverk, som inriktar sig på de högre kvaliteterna av handelsstål.
Dessutom bör beaktas möjligheten av förbud mot luftföroreningar från thomasprocessen.
Att förse befintliga thomaskonvertrar med luftreningsaggregat
anses allmänt som en från ekonomisk synpunkt orimlig åtgärd. Detta
talar således för anskaffande av ytterligare en ugnsenhet av modern typ.
Förslaget innebär installation av en stålugn, som bygger på förutsättningen
att fosforfattig malm används. Härigenom förbättras kvaliteten på
stålet samtidigt som slagghanteringen förenklas.
Kostnaden för stålugnen är kalkylerad till ca 48 milj. kr. I detta belopp ingår,
förutom ugnsanläggningen med chargeringsutrustning och filter, även
tillbyggnad av stripperhallen samt anskaffning av ytterligare en stripper -kran med kringutrustning. I det föreslagna investeringsprogrammet ingår
också uppförandet av en personalbyggnad i stålverket till en beräknad kostnad
av 3 milj. kr.
Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering. I grovverks-, adjustageoch
manufaktureringsavdelningarna ingår i det föreslagna investeringsprogrammet
olika investeringar, bl. a. följande.
I programmet ingår en fjärde omvärmningsugn för ämnen, vilken erfordras
av kvalitets- och planeringsskäl, då s. k. direktvalsning av ämnen utan
ytkonditionering numera endast i begränsad utsträckning är godtagbar.
Inom grovverksadjustaget har de senaste åren avsevärda investeringar
gjorts i nya svalbäddar och hjälpanordningar. Den ökning av produktionen
av höghållfasta stål som planerats kräver ökad normaliseringskapacitet efter
varning. Härtill behövs sålunda en komplettering av befintlig ugnskapacitet.
Större delen av produktionsökningen under de närmaste åren skall enligt
NJA:s planer falla på bandverken. Vad gäller kantskärning, klippning
etc. kommer befintlig utrustning att förstärkas, utökas och eventuellt
omdisponeras.
Glödgningsutrustningen i kallvalsverket utnyttjas f. n. helt. Den nuvarande
utrustningen är av s. k. open-coil-typ. En ny glödgningsutrustning, som
erfordras av kapacitetsskäl, planeras vara av kontinuerlig typ och medge sådan
temperatur, att banden kan normaliseras. En utrustning av denna typ
planeras bli kompletterad med utrustning för varmgalvanisering av banden.
Den med stålhusfabrikationen förknippade manufaktureringen har provisoriskt
måst inrymmas på olika ställen inom verksområdet, vilket icke medger
en rationell drift. En byggnad för stålhusmanufakturering planeras. Avsikten
är att åstadkomma en rationell enhet där balkmaterialet kapas och
borras med moderna metoder. I fråga om stålhusmanufakturen föreslås
också installation av en ny målningsutrustning, som medger såväl rationellare
drift som högre kvalitet.
Investeringarna i sektorn ämnesbehandling, adjustage och manufakturering
har kostnadsmässigt specificerats med normaliseringsugn 15 milj. kr.,
gropugn och omvärmningsugn 9 milj. kr., götverksadjustage 5 milj. kr.,
10
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
byggnad för valsslipning 5 milj. kr., byggmanufaktur 12 milj. kr. samt övriga
investeringar och reserv 11 milj. kr., alltså sammanlagt ca 57 milj. kr.
Totala investeringarna i maskiner och byggnader kan enligt NJA:s beräkningar
kostnadsmässigt sammanfattas på följande sätt:
Milj. kr.
Tackjärnstillverkning ....................................... 22
Ståltillverkning............................................. 51
Ämnesbehandling, adjustage och manufakturering.............. 57
130
Därtill anges ett behov av ökat rörelsekapital med 50 milj. kr. eftersom en
vidgad verksamhet kräver ökning av de i lager och kundkrediter bundna
beloppen.
Styrelsen anser att investeringsprogrammet bör sättas igång under år 1970
och avslutas under år 1972.
Lönsamhet och finansiering. NJA har lönsamhetsbedömt investeringarna
genom en resultatprognos för år 1972/73. Prognosen visar en förbättring av
bruttoresultatet med 40 milj. kr. jämfört med verksamhetsåret 1968/69.
Beträffande finansieringen av programmet har styrelsen hemställt att aktieägaren
tillför bolaget ett kapitaltillskott av 80 milj. kr. Detta belopp
skulle användas till att avföra de per den 30 juni 1969 balanserade förlusterna
av drygt 80 milj. kr. och samtidigt utgöra ett likviditetstillskott för
finansiering av investeringsprogrammet.
NJA har dessutom hos arbetsmarknadsstyrelsen ansökt om lokaliseringsstöd
med 76,6 milj. kr. (varav som bidrag 12,2 milj. kr.). Övriga erforderliga
medel för finansieringen av investeringsprogrammet anser NJA kunna
erhållas genom sedvanlig upplåning.
Statsföretag AB:s skrivelse beträffande NJÅ
NJA:s skrivelse överlämnades av industridepartementet den 23 januari
1970 till Statsföretag AB, med hänsyn till att detta bolag sedan den 1 januari
1970 har det omedelbara ägaransvaret för NJA. I skrivelse den 13 februari
1970 till statsrådet och chefen för industridepartementet hävdar Statsföretag
AB nödvändigheten av en ekonomisk och administrativ rekonstruktion av
NJA samt deklarerar sin ståndpunkt beträffande det föreslagna investeringsprogrammet.
Statsföretag AB beräknar att NJA:s förlust under verksamhetsåret 1969/70
kommer att bli ca 20 milj. kr. Tillsammans med det per den 30 juni 1969
balanserade underskottet av drygt 80 milj. kr. torde därför det sammanlagda
underskottet per den 30 juni 1970 uppgå till ca 100 milj. kr. Statsföretag
AB anser det därför nödvändigt att ekonomiskt rekonstruera företaget och
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
ge den ansvariga ledningen i NJA möjligheter att skapa ett företag med behövlig
grad av ekonomisk stabilitet, framtidspotential och möjligheter att
förhållandevis snabbt göra företaget effektivt och lönsamt.
1 enlighet med de intentioner och synpunkter som framförts beträffande
NJA i prop. 1969: 121 om ett statligt förvaltningsbolag hävdar styrelsen för
Statsföretag AB att det beräknade underskottet på 100 milj. kr. bör täckas
av staten genom ett kapitaltillskott.
Vid sin analys av NJA:s ekonomiska situation bär Statsföretag AB funnit
att vissa tillgångar i företaget är för högt värderade. Vid en balansmässig
rekonstruktion av NJA överväger därför Statsföretag AB att genomföra en
nedsättning av NJA:s aktiekapital med ca 100 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår
i dag till 300 milj. kr., vilket anses för högt med hänsyn till företagets
ekonomiska potential.
Genom angivet kapitaltillskott samt erforderlig nedsättning av NJA:s aktiekapital
anser Statsföretag AB att man erhåller den ekonomiska ”nollställning”
av företaget som kan utgöra en grund för företagets vidare rekonstruktion
och utveckling.
Beträffande det av NJA föreslagna investeringsprogrammet konstaterar
Statsföretag AB att NJA har tillgång till energi samt malm av god kvalitet
till konkurrenskraftiga priser. NJA bör alltså enligt Statsföretag AB:s
mening ha förutsättningar för en effektiv och lönsam tackjärns-, göt- och
stålämnesproduktion. Härav drar Statsföretag AB den slutsatsen att i ett investeringsprogram,
som avser att förbättra förutsättningarna för NJA, bör
satsningarna inom den metallurgiska sektorn, d. v. s. kokshytta och stålugn,
vara särskilt intressanta. Den metallurgiska sektorn måste göras fullt
modern och konkurrenskraftig i framtiden.
Beträffande det produktprogram, som de föreslagna investeringarna syftar
till, anser Statsföretag AB att underliggande utredningar i vissa avseenden
måste kompletteras innan NJA binder sig för ett definitivt produktprogram.
I synnerhet förefaller det Statsföretag AB angeläget att gjorda
marknadsundersökningar och marknadsbedömningar byggs ut och ytterligare
specificeras. Vad ämnesför sälj ning beträffar torde sådana undersökningar
kunna genomföras förhållandevis snabbt.
När det gäller fartygsprofiler konstaterar Statsföretag AB att dessa utgör
ca 75 % av NJA:s orderstock. Beställningar har, vilket synes vara allmänt i
branschen, tagits till fasta priser före nu rådande högkonjunktur på järnoch
stålmarknaden. Statsföretag AB anser det sannolikt att dessa order innehåller
inte oväsentliga förlustrisker, och att rationaliseringsarbetet därför
bör drivas hårt inom just denna sektor. NJA:s fartygsprofiler har ett synnerligen
gott anseende hos kunderna och genom rationaliseringsarbete och fortsatta
och ytterligare kontakter med nuvarande och potentiella kunder bör
marknaden kunna bevaras och vidgas. Då antalet kunder är begränsat bör
man förhållandevis snart kunna få fram ytterligare underlag för profilprogrammets
utformning och de framtida marknadsförutsättningarna.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Läget då det gäller övriga manufakturprodukter är sannolikt ett annat.
För dessa anses längre tid behövlig för att skapa en bild av marknaden.
Statsföretag AB anser det nödvändigt att under en viss tid framöver undersöka
olika alternativ inom den totala investeringsram som angivits, så att,
då beslut om inriktningen i detalj fattats, dessa kan ha rimlig utsikt att bli
definitiva.
Statsföretag AB finner det dessutom angeläget att vidgade kontakter tas
med andra järn- och stålverk inom landet samt att möjligheter till ökat
samarbete inom branschen undersöks.
Beträffande kostnaderna för de av NJA föreslagna investeringsobjekten
anser Statsföretag AB att dessa behöver räknas upp från sammanlagt 130
milj. kr. till 160 milj. kr., räknat i det kostnadsläge som förelåg hösten 1969.
Beträffande den av NJA beräknade nödvändiga ökningen av rörelsekapitalet
med 50 milj. kr. har Statsföretag AB inte funnit skäl att föreslå någon ändring.
Investeringarna i maskiner och fastigheter till de av Statsföretag AB beräknade
kostnaderna kan specificeras på följande sätt.
Milj. kr.
Kokshytta ................................. 35
Stålugn.................................... 48
Varmvalsverk .............................. 30
Kallvalsverk och manufaktur ................ 41
övrigt och reserv............................ 6
160
Sammanfattningsvis anser sålunda Statsföretag AB att krafterna nu bör
koncentreras på investeringar i den metallurgiska sektorn samt i utrustning
för tillverkning av fartygsprofiler. Beträffande förslagen till investeringar
i produktionsapparaten för andra manufakturerade produkter avser
Statsföretag AB att först genomföra kompletterande ekonomiska analyser
och marknadsundersökningar innan slutlig ställning tas.
NJA:s tidsplan för investeringsprogrammet sträcker sig över åren 1970—
1972. I denna plan ligger vissa fortsatta investeringar inom manufaktureringssektorn
med början första halvåret 1970. Dessa investeringar kan därför
komma att förskjutas något i tiden i avvaktan på att de kompletterande
utredningarna skall hinna slutföras.
Statsföretag AB framhåller att investeringarna grundas på såväl ett ekonomiskt
som ett administrativt rekonstruktionsprogram. Statsföretag AB
säger sig i enlighet med sitt ägaransvar vilja verka för att ett företagsprogram
med ett strikt företagsekonomiskt mål utarbetas och fastställs, åtskilt
från eventuella samhällsekonomiska mål, som staten mot särskild ersättning
kan uppställa för NJA, att organisationen görs effektivare, att informa
-
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
tions- och styrsystemen vidareutvecklas, att ökade möjligheter skapas för ett
förtroendefullt samarbete mellan de anställda och företaget, att ansträngningarna
att sänka kostnadsnivån, förbättra kapacitetsutnyttjandet och
höja den totala omsättningen intensifieras samt att system för att skapa
kunskaper om företagets marknad och de olika produkternas marknader
samt för att värdera produkternas lönsamhet vidareutvecklas i syfte att nå
ett mer bestående och säkrare produktsortiment.
Med hänvisning till nödvändigheten av en ekonomisk rekonstruktion av
NJA hemställer styrelsen för Statsföretag AB om ett kapitaltillskott på 100
milj. kr., som ställs till förfogande genom Statsföretag AB, för att täcka det
per den 30 juni 1970 beräknade underskottet för NJA.
Statsföretag AB anser att för finansieringen av investeringsprogrammet
bör kapitaltillskottet till större delen kunna utnyttjas. Därtill har Statsföretag
AB räknat med lokaliseringsstöd i form av lån och bidrag av ca 75 milj.
kr. Kvar att finansiera är alltså 35—40 milj. kr. 1 det läge vari NJA skulle
komma genom av Statsföretag AB föreslagna rekonstruktionsåtgärder anses
det inte möta svårigheter att finansiera detta behov genom sedvanlig upplåning.
Statsföretag AB anser att denna upplåning bör ske genom Statsföretag
AB mot säkerheter som ställs till förfogande av NJA.
Departementschefen
Riksdagsbeslutet år 1939 att bilda NJA grundade sig primärt på samhällsekonomiska
värderingar. Arbetslösheten hade varit stor i Norrbotten under
hela 1930-talet och det framstod som angeläget att skapa ökade sysselsättningsmöjligheter
och ett mer differentierat näringsliv i denna del av landet.
I det spända utrikespolitiska läget var det även ett väsentligt samhällsintresse
att åstadkomma en ökad tackjärns- och stålproduktion inom landet.
NJA:s produktion under de första verksamhetsåren inriktades på stålämnen,
dvs. produkter av låg förädlingsgrad. Under senare delen av 1940-talet och de första åren av 1950-talet vidgades successivt verksamheten inom
företaget bl. a. genom utbyggnad av valsningskapaciteten för olika typer av
tillverkning. En ytterligare betydande kapacitetsutbyggnad genomfördes under
de första åren av 1960-talet då en anläggning för tunnplåtstillverkning
togs i drift. Åren 1964—1965 tillkom den nuvarande manufakturanläggningen
för tillverkning av fartygsprofiler. Produktionsvolymen, som vid mitten
av 1950-talet befann sig på nivån 250 000 ton per år, steg till ca 370 000 ton
år 1960, till drygt 450 000 ton år 1965 och till 465 000 ton år 1968/69. En
övergång till produkter av högre förädlingsgrad har pågått under 1960-talet.
NJA:s verksamhet och utbyggnaden av densamma har vid ett flertal tillfällen
varit föremål för riksdagens prövning. Sammanlagt har bolaget av staten
erhållit 342 milj. kr. i form av aktiekapital, av vilket 42 milj. kr. av
-
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1970
skrivits, och dessutom år 1966 ett vederlagsfritt aktieägartillskott med 100
milj. kr. Vidare disponerar bolaget en rörlig riksgäldskredit på f. n. högst
125 milj. kr., varav vid senaste kalenderårsskifte 100 milj. kr. hade tagits i
anspråk.
Resultatet av NJA:s verksamhet under uppbyggnadsskedet och fram till
och med de första åren av 1950-talet var inte företagsekonomiskt tillfredsställande.
De gjorda investeringarna och den goda stålkonjunkturen under
senare delen av 1950-talet gav emellertid ett sådant resultat att företaget
kunde täcka kvarstående balanserade förluster från 1950-talets böx-jan, till
stor del självfinansiera investeringarna och åstadkomma en viss konsolidering.
Stålkonjunkturen försämrades snabbt åren 1962—1964. Det åtföljande
prisfallet på stålprodukter tillsammans med kostnadsökningarna inom företaget
och de svårigheter som uppstod efter installationen av det nya valsverket
år 1962 medförde en avsevärt försämrad lönsamhet, otillräckliga avskrivningar
och upplösning av tidigare bildade reserver. År 1965 redovisades
en förlust på 15,6 milj. kr. och 1966/67 — då verksamhetsåret omfattade
18 månader — var förlusten före lagerreservering och aktieägartillskott
74,6 milj. kr. Enligt riksdagsbeslut erhöll företaget detta år ett vederlagsfritt
aktieägartillskott på 100 milj. kr. Genom detta tillskott täcktes de uppkomna
förlusterna och avskrivningarna kunde återföras till en mera normal
nivå.
De två senaste verksamhetsåren, 1967/68 och 1968/69, har medfört nya
förluster. De förutnämnda resultatförsämrande faktorerna fortsatte att göra
sig gällande, och effekterna av den allmänna prishöjningen på stål gjorde
sig märkbara endast i ringa grad och med en betydande tidseftersläpning; de
framträder i något ökad grad under nu löpande räkenskapsår. Efter gjorda
avskrivningar på inte fullt 25 milj. kr. vardera året uppgick de redovisade
förlusterna till resp. 45,5 och 35,7 milj. kr. Den vid det senaste bokslutet
balanserade förlusten utgjorde därefter drygt 81 milj. kr.
I NJA:s skrivelse i september 1969 redovisar bolaget huvudresultaten av
ett internt utredningsarbete rörande den framtida inriktningen av NJA:s
verksamhet och hemställer att ägaren överväger ett kapitaltillskott till NJA
på 80 milj. kr. för att täcka de balanserade förlusterna.
Statsföretag AB, som fr. o. in. år 1970 övertagit det direkta ägaransvaret
för NJA, har i skrivelse i februari 1970 uttalat sig om NJA:s situation.
Förvaltningsbolaget anser en ekonomisk rekonstruktion av NJA nödvändig.
Den balanserade förlusten i företaget, som av förvaltningsbolaget beräknas
ha stigit till 100 milj. kr. den 30 juni 1970, bör täckas genom ett
kapitaltillskott från staten. Statsföretag uppger sig även överväga en nedskrivning
av NJA:s aktiekapital från nuvarande 300 till 200 milj. kr. vilket
skulle ge en riktigare värdering av aktiekapitalet i förhållande till företagets
ekonomiska potential och tillgångar.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Det av NJA föreslagna investeringsprogrammet har av Statsföretag AB
kostnadsberäknats till 160 milj. kr., vartill kommer ett behov av 50 milj. kr.
i ökat rörelsekapital. Förvaltningsbolaget anser att den föreslagna satsningen
på den metallurgiska sidan liksom vidareutvecklingen av fartygsprofilsektorn
inom manufaktureringen — vilka delar beloppsmässigt omfattar 120 ä
130 milj. kr. av programmets 160 milj. kr. — bör ges tidsmässig prioritet.
Statsföretag är inte berett att nu ta ställning till den närmare utformningen
av övriga föreslagna investeringar på manufaktureringssidan utan anser att
ytterligare marknadsundersökningar bör göras innan NJA binder sig för det
mer definitiva produktprogrammet. Förvaltningsbolaget finner det vidare
angeläget att prövningen av möjligheterna till ett vidgat samarbete med andra
verk fullföljs. Finansieringen av investeringsprogrammet bör enligt förvaltningsbolaget
ske genom det föreslagna kapitaltillskottet på 100 milj. kr.
Man har vidare räknat med lokaliseringsstöd på ca 75 milj. kr., varom ansökan
redan ingivits av bolaget. Återstående 35 å 40 milj. kr. förutsätts kunna
erhållas genom normal upplåning.
I prop. 1969: 121 angående bildandet av det statliga förvaltningsbolaget
framhöll jag att de särskilda syften som motiverat statens engagemang i
NJA och Uddevallavarvet medför att förluster hos dessa företag bör täckas
i särskild ordning av medel ställda till förfogande genom riksdagsbeslut. Jag
angav att arbetet med planeringen av NJA:s fortsatta verksamhet pågick och
att frågan om kapitaltillskott skulle bli aktuell under budgetåret 1969/70.
Utvecklingen i NJA under de 30 år järnverket existerat har fört fram företaget
till en sådan storlek att det i dag ingår som en betydelsefull del inom
den svenska järnhanteringen. Företaget har därtill under hela denna tid
spelat en väsentlig roll för sysselsättningen i Norrbottens län.
Företagets produktionsinriktning har under denna tid gradvis förändrats.
Särskilt markant har denna utveckling varit under 1960-talet. Större delen
av de produkter som tillverkades i början av 1960-talet har ersatts med andra,
mera manufakturerade produkter. Här må särskilt nämnas NJA:s satsning
på fartygsprofiler som introducerats under denna period. NJA kan på
detta område anses som föregångare.
De senaste årens produktutveckling har ännu inte gett de ekonomiska resultat
som förväntats. Förlusterna i NJA, för vilka en ingående redogörelse
lämnats i det föregående, har varit betydande även om en viss förbättring inträtt
under de två senaste räkenskapsåren. Det är därför nödvändigt att en
fortsatt effektivisering av företagets produktion sker. Det metallurgiska och
produktionstekniska kunnande som finns inom NJA ger härvid ett gott utgångsläge
för den fortsatta utvecklingen.
Som framgår av den lämnade redogörelsen är en finansiell rekonstruktion
av företaget nödvändig. NJA:s resultatrapport för andra halvåret 1969, som
nu föreligger, anger en förlust på drygt 8 milj. kr., vilket ökat den tidigare
redovisade förlusten till närmare 90 milj. kr. Statsföretags bedömning, att
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
den resultatmässiga utvecklingen leder till ett sammanlagt underskott den
30 juni 1970 på ca 100 milj. kr., synes således riktig. För att basera företagets
framtida utveckling på en sanerad ekonomi finner jag därför kapitaltillskottet
böra uppgå till 100 milj. kr. Jag har heller ingen erinran mot Statsföretags
överväganden att genomföra en nedskrivning av aktiekapitalet från nuvarande
300 till 200 milj. kr. vilket skulle ge ett riktigare uttryck för företagets
ekonomiska potential och innebära en mer realistisk värdering av dess
tillgångar.
Det föreslagna investeringsprogrammet innebär bl. a. en betydande effektivisering
av företagets metallurgiska produktion vilken är grundläggande
för hela dess verksamhet och bör således komma till utförande. Beräkningar
visar att investeringarna i hytta och stålverk på sammanlagt 83 milj. kr. kan
väntas medföra en kostnadsbesparing med 30 kr. per ton göt, vilket motsvarar
24 milj. kr. per år. Därigenom skapas en väsentlig förutsättning för lägre
tillverkningskostnader för det totala produktionssortimentet. Jag finner det
vidare angeläget att verkets ansträngningar att vidga manufaktureringen
fullföljs i nära kontakt med verkets kunder och att en fortsatt effektivisering
av försäljningsorganisationen sker. Det är sålunda — vilket även understryks
av Statsföretag — nödvändigt att det definitiva produktprogrammet
fastställs först efter en så långt möjligt säker marknads- och lönsamhetsbedömning.
Det synes mig också viktigt att prövningen av möjligheterna till
vidgat samarbete med andra företag fullföljs.
När den finansiella rekonstruktionen och investeringsprogrammet har genomförts
anser jag att NJA bör ha förutsättningar att uppnå ett mer tillfredsställande
företagsekonomiskt resultat. Jag förutsätter härvid också att
de produktivitetsvinster som bör kunna nås genom en vidare effektivisering
av företagets administrativa och budgetära rutiner till fullo utnyttjas.
Mot bakgrund av vad jag här anfört är jag beredd att tillstyrka ett kapitaltillskott
på 100 milj. kr. till NJA. De behövliga medlen bör efter hand som
behov uppkommer och efter beslut av Statsföretag AB ställas till NJA:s förfogande.
Detta står i överensstämmelse med principerna i prop. 1969: 121,
där jag bland förvaltningsbolagets uppgifter angav att uppställa målen för
koncernföretagen, att följa deras planering, kontrollera att uppställda mål
uppfylls samt vid bristande måluppfyllelse vidta korrigerande åtgärder. De
begärda medlen torde böra lämnas på tilläggsstat III under innevarande budgetår.
Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj :t föreslår riksdagen
att för Kapitaltillskott till Norrbottens Järnverk AB på
tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1969/70 på driftbudgeten
under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Gunnel Anderson
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Bilaga
Sammandrag av vinst- och förlusträkningar 1962—1968/69
Beloppen i 1 000-tal kronor
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
1966/671 |
1967/68 |
1968/6 |
|
Försäljningsintäkter............ |
184 651 |
179 539 |
213 894 |
231 787 |
331 342 |
230 418 |
284 35 |
Avgår kostnader för lev. produkter |
159 032 |
170 542 |
197 217 |
218 730 |
330 042 |
232 845 |
27915 |
Bruttoöverskott .............. Avgår extra kostnader för lager- |
25 619 |
8 997 |
16 677 |
13 057 |
1 300 |
—2 427 |
5 20 |
sanering m. m............... |
— |
— |
— |
— |
22 755 |
6 557 |
|
Tillkommer inkomsträntor m. m. |
1 394 |
1 629 |
3 462 |
2 454 |
3 243 |
2 179 |
1 58 |
Avgår utgiftsräntor, skatter m. m. |
6 598 |
6 287 |
10 997 |
14 265 |
19 763 |
14 274 |
17 83 |
Avgår avskrivningar............ |
20 415 |
4 339 |
13 285 |
20 306 |
36 662 |
24 450 |
24 70 |
Avgår avsättning till lagerreserv |
— |
— |
1 5002 |
— |
10 000 |
— |
|
reserv ...................... |
— |
— |
5 643 |
3 475 |
— |
— |
|
Tillskott från aktieägaren ...... |
— |
— |
— |
— |
100 000 |
— |
|
Nettoresultat.................. |
0 |
0 |
0 |
—15 585 |
15 363 |
—45 529 |
—35 74 |
1 Under 1966 ändrades bolagets räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden 1.7.—30.6. Denn
period omfattar sålunda tiden 1.1.1966—30.6.1967.
2 Avser avsättning till prisfallsreserv.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
19
Bilaga 2
Sammandrag av balansräkningar 1962—1968/69
Beloppen i 1 000-tal kronor
1962 |
1963 |
1964 |
1965 |
1966/67* |
1967/68 |
1968/69 |
|
illgängar assa, bank, postgiro, främmande |
644 |
3 707 |
2 917 |
5 898 |
9 495 |
8 829 |
12 033 |
undfordringar................ |
39 386 |
53 084 |
43 692 |
51 564 |
35 554 |
48 387 |
63 931 |
arulager .................... |
49 583 |
52 472 |
70 538 |
88 731 |
84 690 |
79 320 |
64 795 |
ktier, andelar m. m........... |
1 161 |
1 077 |
995 |
868 |
710 |
577 |
470 |
askiner och inventarier (bokfört |
82106 |
97 749 |
170 078 |
178 887 |
186 201 |
181 358 |
173 852 |
astigheter (bokfört värde efter |
108 824 |
111 589 |
136 821 |
139 446 |
140 284 |
139 624 |
134 943 |
ågående ^anläggningar ...... |
111 033 |
125 119 |
47 999 |
41 069 |
22 273 |
13 968 |
16 588 |
anserad förlust.............. |
— |
— |
— |
— |
15 363 |
— |
45 529 |
ets förlust.................. |
— |
— |
— |
15 585 |
— |
45 529 |
35 746 |
392 737 |
444 797 |
473 040 |
522 048 |
494 570 |
517 592 |
547 877 |
|
kulder och eget kapital |
32 565 |
34 281 |
38 858 |
39 651 |
42 799 |
37 462 |
46 619 |
vriga kortfristiga skulder...... |
126 |
171 |
6 739 |
17 646 |
166 |
5 306 |
3 781 |
ångfristiga skulder............ |
56 824 |
107123 |
124 221 |
161 529 |
133 242 |
171824 |
194 487 |
ekapital .................. |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
300 000 |
eservfond.................... |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
3 000 |
alanserad vinst .............. |
222 |
222 |
222 |
222 |
— |
— |
— |
ets vinst.................... |
— |
— |
— |
—- |
15 363 |
— |
— |
392 737 |
444 797 |
473 040 |
522 048 |
494 570 |
517 592 |
547 877 |
* Under 1966 ändrades bolagets räkenskapsår från kalenderår till att omfatta tiden 1.7.—30.6. Denna
eriod omfattar sålunda tiden 1.1.1966—30.6.1967.
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 78 år 1970
Bilaga
Diverse uppgifter 1962—1968/69
Anskaffningsvärde för maskiner
och inventarier (1 000-tal kr.)..
Anskaffningsvärde för fastigheter
(1 000-tal kronor)............
Antal anställda, timavlönade ....
Antal anställda, månadsavlönade
Totalt antal anställda..........
Utbetalda löner till timavlönade
(1 000-tal kronor)............
Utbetalda löner till månadsavlönade
(1 000-tal kronor)........
Utbetalda löner och arvoden till
styrelse och direktion (1 000-tal
kronor) ....................
Avgifter till ATP etc. (1 000-tal
kronor) ....................
Leveranser av valsade produkter
i ton........................
Tillverkning av valsade produkter
i ton........................
Totala nyinvesteringar (1 000-tal
kronor) ....................
* 18 månader
1962 |
1963 |
1964 |
It |
222 742 |
237 233 |
315 912 |
339 |
145 516 |
152 590 |
182 829 |
190 |
2 511 |
2 605 |
2 688 |
2 |
545 |
622 |
674 |
|
3 056 |
3 227 |
3 362 |
3 |
41 842 |
45 280 |
51 445 |
54 |
12 115 |
14 795 |
16 895 |
18 |
360 |
375 |
400 |
|
4 279 |
4 967 |
6 593 |
7 |
373 719 |
385 600 |
422 600 |
438 |
363 621 |
385 500 |
441 700 |
456 |
57 000 |
37 000 |
33 000 |
25 |
65 |
1966/67* |
1967/68 |
1968/6 |
228 |
363 760 |
376 162 |
378 923 |
783 |
200 183 |
205 380 |
206 377 |
662 |
2 754 |
2 670 |
2 698 |
708 |
740 |
737 |
737 |
370 |
3 494 |
3 407 |
3 435 |
515 |
89 564 |
59 774 |
64 613 |
533 |
32 255 |
23 386 |
24 623 |
473 |
862 |
541 |
621 |
029 |
13 445 |
10 489 |
11 869 |
500 |
618 200 |
424 200 |
476 400 |
000 |
659 100 |
440 100 |
464 800 |
000 |
26 000 |
12 000 |
15 000 |
700187 MARCUS BOKTR. STHLM 1970