Kungl.Maj:ts proposition nr 69 år 1970

1

Nr 69

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning,
m. m.; given Stockholms slott den 27 februari
1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
t) antaga härvid fogat förslag till lag med särskilda bestämmelser om
riksbankens sedelutgivning,

2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att särskilda bestämmelser om undantag från
riksbankslagens föreskrifter beträffande riksbankens sedelutgivningsrätt
skall gälla även för tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1971. Därvid föreslås,
att maximibeloppet för sedelutgivningsrätten höjs från 13 till 13,5 miljarder
kr.

Vidare föreslås att riksbanken under samma tid får fortsatt befrielse från
skyldigheten att vid anfordran inlösa bankens sedlar med guld. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 69

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1970

Förslag

till

Lag

med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning1

Härigenom förordnas, att under tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1971
följande särskilda bestämmelser skall gälla i stället för bestämmelserna i
9 § och 11 § första stycket lagen (1934:437) för Sveriges riksbank.

1 §

Riksbanken får utge sedlar till ett belopp av högst tretton miljarder femhundra
miljoner kronor.

2 §

Under tid då riksdagen ej håller session får Konungen på framställning
av fullmäktige i riksbanken och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret
medge riksbanken att utge sedlar till ett belopp av ytterligare högst
sjuhundra miljoner kronor, om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga
omständigheter. Blir sådant medgivande icke godkänt av riksdagen
inom tjugo dagar från början av nästa session, upphör medgivandet att
gälla vid utgången av nämnda tid.

3 §

Som riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat guld
som tillhör riksbanken. 1

1 Senaste lag 1 ämnet se 1969:195.

Kungl. Maj. ts proposition nr 69 år 1970

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
27 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, j|ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geiter, Odhnoff,

Wickman, Moberg, Löfberg, Lidbom.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om särskilda bestämmelser
om riksbankens sedelutgivning, in. m. och anför.

Riksbankens rätt att ge ut sedlar grundas på 72 § regeringsformen. Enligt
detta lagrum har riksbanken även skyldighet att vid anfordran lösa in
utgivna sedlar med guld efter deras lydelse, om inte Kungl, Maj :t och riksdagen
i viss ordning medger undantag. Närmare föreskrifter om sedelutgivningen
finns i 9—11 §§ lagen (1934:437) för Sveriges riksbank (riksbankslagen),
som innehåller regler om sedeltak, sedeltäckning och riksbankens
metalliska kassa. Riksbankslagens bestämmelser i dessa hänseenden har
emellertid inte ägt tillämpning sedan år 1940. En redogörelse för författningar
i dessa ämnen, utfärdade år 1939 och senare, har lämnats i prop.
1966: 44 s. 4. Enligt lagen (1969: 195) med särskilda bestämmelser om riksbankens
sedelutgivning gäller under tiden den 1 juli 1969—den 30 juni 1970
i stället för 9 § och 11 § första stycket riksbankslagen särskilda bestämmelser.
Riksbanken får enligt dessa ge ut sedlar till ett maximibelopp av 13 miljarder
kr. Därutöver får Kungl. Maj :t under tid när riksdagen inte håller
session på framställning av riksbanksfullmäktige och efter hörande av fullmäktige
i riksgäldskontoret medge riksbanken att ge ut sedlar till ett belopp
av ytterligare högst 700 milj. kr., om det är nödvändigt med hänsyn till utomordentliga
omständigheter. Medgivandet upphör att gälla om riksdagen inte
godkänner det inom 20 dagar från början av nästa riksdagssession. Som
riksbankens metalliska kassa räknas allt guldmynt och omyntat guld som
tillhör riksbanken.

Genom kungörelsen (1969: 196) om befrielse för riksbanken under viss tid
från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar med guld har Kungl.
Maj:t med stöd av riksdagens medgivande befriat riksbanken från denna
skyldighet för tiden t. o. in. den 30 juni 1970. Banken har dock rätt att dessförinnan
åter uppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning
till detta.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1970

Angående utredningar om riksbankens sedelutgivningsrätt samt bankoutskottets
utlåtanden med anledning av den provisoriska lagstiftningen hänvisas
till prop. 1965: 72 s. 6. Vidare kan nämnas att bankoutskottet behandlat
frågan om den provisoriska lagstiftningen senast i BaU 1969: 25.

I skrivelse den 22 januari 1970 har fullmäktige i riksbanken hemställt
att gällande lagstiftning med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivningsrätt
ges förlängd giltighet till utgången av juni 1971 och att
maximibeloppet för sedelutgivningsrätten i samband därmed höjs till 13,5 miljarder
kr. Härjämte har fullmäktige begärt att riksbanken för tiden den 1
juli 1970:—den''30 juni 1971 fritas från skyldigheten att inlösa sina sedlar
med guld, med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna tid
återuppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena ger anledning
till detta.

I skrivelsen har fullmäktige vidare anfört.

Vid utgången av år 1969 utgjorde beloppet utelöpande sedlar 10 962 milj.
kr. Det högsta beloppet under året redovisades emellertid den 23 december och
uppgick till 11 491 milj. kr. När sedelomloppet var som störst under året
förelåg sålunda en marginal för ytterligare sedelutgivning om 1 508 milj. kr.,
motsvarande omkring 13,1 % av den då Utelöpande sedelmängden. Om beloppet
utelöpande sedlar vid de skilda rapportdagarna under år 1969 jämförs
med motsvarande siffror för föregående år, finner man att förändringarna i
sedelomloppets omfattning varierat mellan en ökning på 9,4 % den 7 april
och en höjning på 2,2 % den 23 december. Om sedelomloppet under år 1970
skulle procentuellt öka lika mycket som under år 1969 skulle utelöpande
beloppet sedlar komma att under år 1970 inrymmas under det nuvarande
sedeltaket. Men med hänsyn till den osäkerhet som är förenad med försök
att bedöma sedélomloppets utveckling bl. a. därför att denna vissa rapportdagar
kan påverkas av tillfälliga omständigheter — och till önskvärdheten
åtI hålla eu betryggande säkerhetsmarginal torde maximibeloppet för riksbankens
sedelutgivningsrätt för nästa budgetår böra höjas med förslagsvis
500 milj. kr. till 13,5 miljarder kr.

Över framställningen har efter remiss yttrande avgetts av fullmäktige i
riksgäldskontoret, som inte haft något att erinra mot bifall till riksbanksfullmäktiges
förslag.

Departementschefen. I fråga om riksbankens rätt att ge ut sedlar gäller
f. n. — i stället för riksbankslagens motsvarande bestämmelser — lagen
(1969: 195) med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning.
Dessa bestämmelser innebär bl. a., att riksbanken får ge ut sedlar till ett belopp
av högst 13 miljarder kr. 1969 års lag, som gäller till utgången av juni
1970, har liksom den föregående lagstiftningen på området tillkommit som
ett provisorium.

Riksbanksfullmäktige har hemställt om förlängning av den provisoriska

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1970 5

lagstiftningen under ytterligare ett år. Riksgäldsfullmäktige har inte haft
något att erinra mot detta. Även jag biträder förslaget.

Samtidigt har riksbanksfullmäktige föreslagit en höjning av maximibeloppet
för sedelutgivningen från nuvarande 13 miljarder kr. till 13,5 miljarder
kr.

Riksbanksfullmäktige anser höjningen nödvändig som säkerhetsmarginal
för att kunna täcka oförutsedda ökningar av sedelbehovet. Jag har ingen
erinran mot förslaget och förordar att bestämmelser rörande riksbankens
sedelutgivning under tiden den 1 juli 1970—den 30 juni 1971 meddelas genom
särskild lag i överensstämmelse med 1969 års lag i ämnet men med den
jämkningen att maximibeloppet för sedelutgivningen höjs till 13,5 miljarder
kr.

Vad slutligen angår riksbankens skyldighet att vid anfordran lösa in utgivna
sedlar med guld efter deras lydelse biträder jag riksbanksfullmäktiges
förslag om befrielse från denna skyldighet för tiden den 1 juli 1970—den 30
juni 1971. Banken bör dock liksom nu ha rätt att åter uppta inlösningen av
bankens sedlar före utgången av denna tid, om förhållandena skulle ge anledning
till detta.

T enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till lag med särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att

1) antaga nyssnämnda lagförslag;

2) medge, att riksbanken för tiden den 1 juli 1970—den
30 juni 1971 fritas från skyldigheten att vid anfordran inlösa
av banken utgivna sedlar med guld efter deras lydelse,
med rätt dock för riksbanken att före utgången av denna
tid åter uppta inlösningen av bankens sedlar om förhållandena
ger anledning till detta.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 70Q159