Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

1

Nr 53

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående riksinternatskolor;
given Stockholms slott den 13 mars 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksinternatskolor inrättas för att skolgången för dels
utlandssvenska elever, dels elever som har styrkt behov av miljöbyte eller är från
glesbygd skall underlättas. Högst 60 % av internatkapaciteten bör få tas i anspråk
för utlandssvenska elever. Undervisningen skall motsvara undervisningen i grundskolan
och i gymnasieskolan. Riksinternatskola avses samverka med det allmänna
skolväsendet i orten.

Intagningen av intematelever föreslås ske genom en för riksintematskolorna gemensam
nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Skolorna avses även ta emot externatelever
från kommun där skola finns och från närliggande kommuner.

Huvudman för riksinternatskola kan vara förening, stiftelse, aktiebolag eller
kommun. Hälften av antalet ledamöter i styrelsen för sådan skola skall liksom
ordföranden tillsättas av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t.

Privatskolstadgan skall gälla i tillämpliga delar. För skolledare och lärare skal!
gälla det statliga lönesystemet och bestämmelserna om statlig personalpensionering.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola skall statsbidrag utgå enligt samma
grunder som till kommunal gymnasieskola samt för utlandssvenska elever statsbidrag
motsvarande interkommunal ersättning enligt 46 § skollagen. Vidare skall
statsbidrag utgå för elevhemsföreståndare, fritidsledare och skolhälsovård.

Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan —-samt under vissa förutsättningar Viggbyholmsskolan — föreslås skola inrättas som
riksinternatskolor vid ingången av läsåret 1970/71.

1 •— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 sand. Nr 53

0

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:l
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 mars

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om riksinternatskolor och
anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 212) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1970/71 beräkna

a) till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor ett förslagsanslag av
23 335 000 kr.,

b) till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. ett förslagsanslag av
1 150 000 kr.

Beredningen av dessa frågor är nu avslutad och jag anhåller att få redogöra för
dem närmare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

3

1. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1964 tillkallade dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet sakkunniga1 för att utreda frågan
om de utlandssvenska barnens skolgång m. m. (direktiv se 1965 års riksdagsberättelse
s. 274). De sakkunniga antog benämningen 1964 års utlands- och internatskoleutredning.

Utredningen har i augusti 1966 överlämnat betänkandet Skolgång borta och
hemma (SOU 1966: 55).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av skolöverstyrelsen
— efter hörande av samtliga länsskolnämnder, ett antal av förslaget närmare berörda
kommuner samt huvudmän för internatskolor och svenska utlandsskolor —
och av styrelsen för internationell utveckling (SIDA), dåvarande socialstyrelsen,
dåvarande medicinalstyrelsen, statskontoret, byggnadsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), centrala studiehjälpsnämnden, statens ungdomsråd, svenska institutet
för kulturellt utbyte med utlandet, yrkesutbildningsberedningen, utredningen rörande
lärarnas arbetsförhållanden, dåvarande arbetsgruppen för invandrarfrågor, dåvarande
Svenska stadsförbundet, dåvarande Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet samt — i gemensamt yttrande — Sveriges allmänna exportförening
(Exportföreningen), Sveriges industriförbund (Industriförbundet) och
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), vidare Landsorganisationen i Sverige (LO),
Statstjänstemannens riksförbund (SR), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO) — som överlämnat yttrande från Lärarnas riksförbund (LR) —, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), dåvarande Målsmännens riksförbund (MR),
Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Utlandssvenskarnas förening,
De enskilda läroverkens förbund, Svenska privatskolors riksförbund, Centralförbundet
för finska föreningar i Sverige, Estniska kommittén, Esternas representation
i Sverige, Mosaiska församlingarnas centralråd — som bifogat yttrande från
Hillelskolans i Stockholm ledning —, Katolska biskopsämbetet, Stiftelsen Skolsystrar
de Notre Dame, Hermods korrespondensinstituts stiftelse (Hermods-NKI) och
Kristendomslärarnas förening.

Styrelsen för Estniska gymnasiet i Stockholm, styrelsen för Sigtunaskolans aktiebolag,
Osby samskolas föräldraförening, Osby Handels- & Industriförening och
Skånes handelskammare har dessutom inkommit med skrivelser.

I samband med behandlingen av frågan om anslag till bidrag till vissa privatskolor
för budgetåret 1968/69 uttalade föredraganden att han f. n. inte kunde till 1

Den 25 februari 1964 tillkallades som sakkunniga riksdagsmannen Gunnar Helén, ordförande,
undervisningsrådet Åke Fältheim, redaktören Bengt Gustafsson, rektorn Rolf Hillman, numera
statsrådet Alva Myrdal och direktören Per Zethelius. Den 18 mars 1965 tillkallades även
professorn Sten Karling som sakkunnig.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

styrka utredningens förslag om fyra riksinternatskolor (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 197,
SU 8, rskr 8).

På grundval av betänkandet avgavs proposition till 1968 års riksdag angående
undervisning för utlandssvenska barn samt för vissa minoriteter i Sverige (prop.
67, SU 129, rskr 303).

I propositionen lade dåvarande departementschefen fram förslag om statligt stöd
till svensk undervisning i utlandet. Han föreslog vidare åtgärder för att underlätta
skolgången i Sverige för dels utlandssvenska elever och andra elever i behov av
skolinackordering, dels barn och ungdom som tillhör inflyttade språkliga minoriteter.
För att underlätta skolgången för den förstnämnda gruppen av elever föreslogs
bl. a. att vissa elevhem knutna till det allmänna skolväsendet skall ta emot även
utlandssvenska elever och förses med särskilda personella resurser. Dåvarande
departementschefen föreslog även att ett särskilt studiestöd skall kunna utgå till
utlandssvenska elever som önskar utbildning i Sverige. I det följande redovisar jag
endast utredningens förslag om statsbidrag m. m. till riksinternatskolor samt remissyttranden
över förslaget.

Föredraganden uttalade i prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) att det vad angår formen
för omhändertagandet av eleverna enligt hans mening ej finns anledning att
se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat. Han framhöll bl. a. att
såväl alternativet med elevhem — allt efter olika elevgruppers behov mer eller
mindre anknutna till skolenheter — som alternativet med renodlade internatskolor
tills vidare synes böra finnas. I vilken form sistnämnda typ av skolor skall drivas
i framtiden borde enligt hans mening närmare övervägas (SU 35, rskr 103).

I anledning bl. a. av detta uttalande har Kungl. Maj:t den 29 maj 1969 uppdragit
åt skolöverstyrelsen att skyndsamt inkomma med förslag till förläggning
av elevhem av rikskaraktär.

I ärendet om riksinternatskolor har inkommit flera skrivelser. Överenskommelse
har träffats med resp. huvudman för Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk om att utnyttja dessa skolor för att tillgodose inackorderingsbehovet
för utlandssvenska elever liksom för elever med behov av miljöbyte
eller som är från glesbygd. F. n. pågår förhandlingar med huvudmannen för
Viggbyholmsskolan.

I det följande redovisas för sammanhangets skull på vissa punkter förslag, som
inte kräver beslut av riksdagen.

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper

2.1 Nuvarande omfattning in. m.

Enligt uppgifter, som utredningen inhämtat från länsskolnämnderna och landstingen,
fanns höstterminen 1965 664 platser vid elevhem avsedda för elever vid
obligatoriska skolor, 614 platser vid elevhem avsedda för elever vid gymnasier och
11 438 platser vid elevhem avsedda för elever vid yrkesskolor. I dessa siffror

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 5

ingår inte platser vid elevhem knutna till internatskolor. Elevhemmen för elever
på grundskolestadiets åldrar är huvudsakligen lokaliserade till glesbygder.

Vid internatskolorna fanns läsåret 1965/66 1 257 internatelever på grundskolestadiet
och 1 043 elever på gymnasiestadiet. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen
uppgick läsåret 1968/69 antalet internatelever vid de statsunderstödda internatskolorna
till 910 resp. 942.

Centrala studiehjälpsnämnden har räknat med att ca 35 000 elever i gymnasiala
skolor var inackorderade läsåret 1965/66. Omkring 22 000 elever vid gymnasiala
skolor skulle alltså enligt dessa uppgifter vid denna tid ha varit inackorderade i
privatfamiljer eller bott självständigt i uthyrningsrum eller i egna lägenheter på
annan ort än föräldrarna.

Elevhem för elever vid det allmänna skolväsendet drivs i Sverige dels av kommuner
(framför allt elevhem vid det obligatoriska skolväsendet), dels av landsting
(framför allt elevhem vid gymnasiala skolor), dels i mindre utsträckning av stiftelser.
I det senare fallet är hemmet framför allt avsett för särskilda grupper av ungdomar
eller har till ändamål att fostra ungdomen i en viss riktning

Ett stort antal elevhem finns vid yrkesskolor. Dessa hem är av delvis annan
karaktär än elevhemmen för motsvarande stadier av den allmänna skolan i övrigt.
De drivs främst av landstingen i anslutning till centrala yrkesskolor eller andra
yrkesskolor, men också i anslutning till enskilda yrkesskolor (företagsskolor) finns
elevhem inrättade. Även staten driver elevhem i anslutning till vissa statliga yrkesutbildningsanstalter.
Ett fåtal elevhem finns i anslutning till yrkesskolor med hushållningssällskap
som huvudman.

Till kostnaderna för uppförande av elevhem utgår statsbidrag enligt kungörelsen
(1936: 202) angående statsbidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning, kungörelsen
(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre
skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem (ändrad senast
1967: 471) samt kungörelsen (1957: 480) om statsbidrag till yrkesskolor (ändrad
senast 1967: 822). Statsbidrag utgår för uppförande av såväl elevhem för elever
vid kommunala skolor som elevhem knutna till privata internatskolor. Gäller det
elevhem för det obligatoriska skolväsendet eller elevhem vid internatskola bestäms
bidraget från fall till fall. För uppförande av elevhem vid yrkesskola utgår statsbidrag
med hälften av kostnaderna. Bidraget till övriga elevhem utgår med 75 %
av de verkliga kostnaderna med möjlighet för Kungl. Maj:t att, om särskilda skäl
föreligger, höja bidraget till 90 %.

Enligt kungörelsen (1958: 665) om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna
skolväsendet (omtryckt 1962: 478, ändrad senast 1968: 644) samt kungörelsen
(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre
skolor och till avlöning av föreståndare vid dylikt skolhem utgår även statsbidrag
till kostnader för avlönande av föreståndare vid sådant skolhem.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, för vilka privatskolstadgan
(1967: 270) gäller, utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag
till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag,
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 53

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 53 år 1970

omfattande kostnader för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt
pensionsavgifter till SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Efter ansökan
hos Kungl. Maj:t kan skola erhålla ytterligare statsbidrag. Bidragen till samtliga
här avsedda privatskolor fick dock enligt tidigare gällande bestämmelser i statsbidragskungörelsen
sammanlagt inte överstiga 78 % av skolornas sammanlagda
bidragsunderlag. Kungl. Maj:t har med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil.
10 s. 198, SU 8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till varje
bidragsberättigad skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget
i förhållande till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår
till i genomsnitt 81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till
hälsovården vid skolorna.

Till vissa andra internatskolor utgår statsbidrag med 6:50 kr. per elev och dag
av läsåret. Till Grännaskolan utgår statsbidrag med ett av riksdagen för budgetåret
1969/70 beslutat totalbelopp av 350 000 kr.

2.2 Utredningens förslag

2.2.1 Behov av skolinackordering

Utredningens överväganden begränsar sig i enlighet med direktiven till att avse
utlandssvenska barn, elever med behov av miljöbyte och glesbygdsungdom. De
utlandssvenska barnens möjligheter till skolgång i Sverige har särskilt beaktats.

Utredningen har funnit att privat inackordering oftast är en god lösning för mellanstadiebarn
och i synnerhet för lågstadiebarn. Så snart eleverna nått högstadieåldern
anses dock inackordering i elevhem eller i en internatskola vara likvärdiga
alternativ. Utredningens förslag avser åtgärder beträffande elevhem och internatskolor.
Några direkta åtgärder för att förbättra eller standardisera inackorderingen
i privata familjer förslås däremot ej.

Utredningen föreslår att ett särskilt organ, utlandsskolnämnden, inrättas
för ledning och tillsyn av undervisningen för utlandssvenskars barn. Nämnden
bör bl. a. upprätta en översikt av antalet på skolorter tillgängliga privata inackorderingsplatser.
En sådan inventering skulle göra det möjligt för utlandsskolnämnden
att tjäna som förmedlingsbyrå. Dessutom erhålls en överblick över hur stor del
av inackorderingsbehovet som lämpligen kan tillgodoses genom privat inackordering.

Utlandsskolnämnden föreslås i samarbete med berörda organ svara för planeringen
av den nödvändiga utbyggnaden av internatskole- och elevhemsväsendet till
den del den avser att tillgodose de utlandssvenska elevernas behov samt även delta
i den regionala planeringen för elevhem, avsedda för glesbygds- och miljöelever
i gymnasiala skolformer. Avsikten är att de utlandssvenska barnens intressen skall
bli beaktade även i dessa sammanhang, dels genom att de regionala hemmen om
möjligt placeras på orter som är lättillgängliga för utlandssvenska föräldrar, dels
genom att hemmen dimensioneras för att även kunna ta emot ett inslag av utlandssvenska
barn.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Glesbygdselever bör enligt utredningen fullgöra skolgången i den skola, till vilkens
elevområde de hör, samt inackorderas privat eller i elevhem. Utlandssvenska
elever, som saknar regional anknytning, anser utredningen som regel bör placeras
i internatskolor eller i elevhem av rikskaraktär. I fråga om elever med dokumenterat
behov av miljöbyte måste valet mellan placering i den regionala skolan med
dess elevhem, i en internatskola eller i ett elevhem av rikskaraktär bero på de omständigheter
som konstituerar inackorderingsbehovet.

Elevhemmen vid internatskolorna har genomgående en högre personaltäthet än
elevhem knutna till det allmänna skolväsendet. Lokalmässigt är de sistnämnda
elevhemmen däremot i allmänhet mycket väl utrustade medan standarden i detta
avseende är mycket varierande vid internatskolorna. För att utjämna kvaliteten
mellan dessa båda skol- och inackorderingsformer finner utredningen att

a) statsbidraget för både skol- och elevhemsverksamheten vid de internatskolor
som erfordras för att tillgodose ett verkligt behov av skolinackordering måste höjas
så att det kommer i nivå med statsbidraget till de allmänna skolorna och till dessa
knutna elevhem,

b) bidrag måste utgå till erforderliga reparationer och nybyggnader av internatskolornas
undervisningslokaler och internatlokaler,

c) bidragen till nybyggnad och utvidgning måste väsentligen syfta till att alla
statsunderstödda internatskolor på något längre sikt skall kunna ta emot lika
många pojkar som flickor,

d) statsbidrag måste utgå till elevhemspersonal enligt samma principer vare sig
elevhemmet är knutet till en internatskola, till en allmän skola eller till en yrkesskola,

e) personaltätheten måste vara densamma vid internatskolor och därmed jämförbara
elevhem och att

f) likformiga bestämmelser måste gälla beträffande storleken av elevhemmen
vid de olika skolformerna.

Utredningen har gjort vissa beräkningar angående det väntade behovet av inackorderingsplatser
på olika skolstadier. Med hänsyn till de många osäkra faktorer
som ingår i beräkningarna anser emellertid utredningen att de inte kan läggas till
grund för förslag om den framtida dimensioneringen av internatskolorna. Utredningen
anser också att beslut angående den framtida omfattningen av internatskolorganisationen
bör anstå till dess erfarenheter vunnits under en period då internatskolor
och elevhem framstått som jämbördiga alternativ. Utredningen framhåller
emellertid att det ej finns anledning att inrätta någon ny internatskola på något
skolstadium.

Enligt samstämmiga uppgifter från internatskolrektorer bör internatdelen av en
internatskola inte omfatta mer än 300—400 elever. Om denna gräns
överskrids kan rektor inte längre överblicka organisationen och ha den personliga
kontakt med varje elev som är betydelsefull. Eftersom på högstadiet en organisation
med tre paralleller är den minsta som utredningen finner acceptabel med hänsyn
till elevernas möjligheter till fritt val mellan olika ämnen och kurser måste ett

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

internathögstadium vara dimensionerat för minst 225 elever. Om man vill bredda
internatskolans åldersregister till att omfatta mer än tre årskullar av elever, ligger
det därför närmast till hands att komplettera högstadiet med ett enkelt mellanstadium
dvs. 90 elever. Däremot kan ett högstadium vid internatskola normalt inte
samorganiseras med ett gymnasium utan att skolan uppnår ett totalt elevantal som
överskrider vad som anses lämpligt för en internatskola. För att en internatskola
med såväl högstadium som gymnasium skall kunna fungera tillfredsställande finner
utredningen att ett samarbete måste organiseras med en skola utanför internatskolan.
Detta samarbete kan ske med den obligatoriska skolan i den kommun i vilken
internatskolan är belägen eller med en närliggande internatskola genom att
den ena skolan tillhandahåller vissa valmöjligheter medan den andra svarar för de
återstående. Undantag från eljest gällande minimiantal elever som villkor för inrättande
av klass eller undervisningsgrupp finner utredningen bör kunna beviljas
men föreslår dock inga generellt giltiga undantagsbestämmelser härvidlag utan
förordar, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom i varje särskilt
fall.

Beträffande det gymnasiala stadiet finner utredningen att varje internatskola bör
kunna erbjuda gymnasial skolgång på de olika linjerna såväl inom gymnasiet som
inom fackskolan och yrkesskolan. Om man vill undvika att öka elevantalet utöver
vad som kan anses lämpligt, kan tillfredsställande valmöjligheter på det gymnasiala
stadiet blott åstadkommas genom samverkan på sätt som föreslagits beträffande
högstadiet.

Utredningen anser, att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och
Sigtunaskolan har möjlighet att uppnå en sådan skolorganisation beträffande elevernas
valmöjligheter, geografiskt läge m. m. som motsvarar utredningens krav.
Nära dessa kommer Viggbyholmsskolan och Grännaskolan. Nämnda skolor föreslås
i första hand skola tas i anspråk för att tillgodose behovet av internatplatser
för utlandssvenska elever och andra elever med behov av inackordering. Skolorna
kan erbjuda sammanlagt 969 platser. Om detta platsantal visar sig för litet skall
även andra skolor kunna tas i anspråk. I första hand finner utredningen att skolorna
i Lundsberg och Solbacka då kan komma i fråga.

För att tillgodose särskilt utlandssvenska elevers behov av valmöjligheter mellan
internatskola och elevhem knutna till det allmänna skolväsendet föreslår utredningen,
att tre elevhemsanläggningar med sammanlagt 180 platser uppförs. Dessa
elevhem för ett riksklientel föreslås få sådana personella resurser
att de kan betraktas som likvärdiga alternativ till internatskolor när det gäller att
tillgodose inackorderingsbehovet för sådana elever som mera permanent har sin
bostad i elevhemmet. Varje hem om 30—40 elever föreslås förutom ekonomipersonal
ha en föreståndare och en biträdande föreståndare med en veckotjänstgöring
av 40 timmar vardera. Som chef för en hel elevhemsanläggning bör enligt
utredningen även anställas en förste föreståndare. Vid större anläggningar räknar
utredningen med att även heltidsanställd arbetsledare och viss deltidsanställd personal
skall erfordras.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

Elevhemmen skall i första hand ta emot utlandssvenska elever i gymnasial skola
och på högstadiet men även stå öppna för ett lokalt klientel av glesbygdselever och
elever med dokumenterat behov av miljöbyte. För utlandssvenskarnas del anses
det vara av betydelse att hemmen är belägna på inte alltför stort avstånd från internationella
flygplatser, dvs. i trakten av Stockholm, Malmö och Göteborg. Vidare
finner utredningen det angeläget att de inte förläggs till alltför små städer där
skolorganisationen är ofullständig särskilt vad beträffar fack- och yrkesskola och
inte heller till städer som redan har stark press på utbildningsväsendet. Hemmen
bör dock förläggas till städer som enligt nuvarande planering kommer att ha goda
valmöjligheter inom de gymnasiala skolorna, helst även med årskurs 4 av
teknisk linje.

Beträffande lokaliseringen av de tre elevhemmen anser utredningen, att det bör
ankomma på skolöverstyrelsen att avgöra till vilka orter elevhemmen skall förläggas.
Utredningen föreslår, att ett av dem skall förläggas till stockholmsregionen,
ett till göteborgsregionen och slutligen det tredje till Skånes västkust. Elevhemmens
kapacitet föreslås bli 30 elever, 90 elever resp. 60 elever.

Kostnaden för att uppföra de av utredningen föreslagna tre elevhemmen beräknas
till 5,8 milj. kr. Kostnaderna för statsbidrag beräknas i enlighet med gällande
grunder för statsbidrag till uppförande av elevhem till 4,5 milj. kr.

2.2.2 Intagning av elever

Utredningen förklarar, att åtgärder av såväl organisatorisk och ekonomisk som
pedagogisk art fordras för de utlandssvenska barn som av föräldrarna sänds hem
till Sverige för skolgång. Utredningen framhåller behovet av information rörande
möjligheterna till skolgång och inackordering samt föreslår att utlandsskolnämnden
skall utarbeta informationsmaterial med allmänna upplysningar om de möjligheter
till skolgång som står de utlandssvenska eleverna till buds liksom om de ekonomiska
villkor som är förknippade med de olika alternativen. Utlandsskolnämnden
föreslås dessutom stå till tjänst med enskild upplysning och rådgivning.

I fråga om intagning av utlandssvenska elever i svenska skolor anser utredningen,
att de utlandssvenska eleverna, även om de gått i en svensk utlandsskola, inte kan
behandlas på riktigt samma sätt som ungdomar som gått i skola i Sverige. De har
ofta bakom sig en varierande skolgång och har kanske flyttat mellan olika länder,
talat olika språk osv., vilket kan ha satt dem i en ogynnsammare studiesituation.
Utredningen framhåller vidare, att den grupp det är fråga om är så liten att en
tillämpning av en procentsats inom densamma kan medföra stora orättvisor. Utredningen
föreslår därför, att elev som tillbringat de två senaste skolåren i svensk
utlandsskola och där genomgått årskurs 9 skall tas in i gymnasium resp. fackskola
om han uppfyller gällande behörighetskrav. Har eleven tillbringat något av de två
senaste åren i utländsk eller internationell skola, som inte direkt kan jämföras med
svensk utlandsskola, bör han enligt utredningen antas som extra elev på lämplig
utbildningslinje. Intagningen bör således i detta fall inte göras definitiv på grund
av osäkerheten angående elevens förkunskaper. Inom ett läsår skall dock kollegiet

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 53 år 1970

ta ställning till om han skall tas in i gymnasiet antingen i den önskade årskursen
eller i klass av annan årskurs.

De utlandssvenska elever som har bristfälliga kunskaper i svenska eller andra
ämnen föreslås få stödundervisning. Särskilda preparandkurser bör enligt utredningen
även kunna anordnas. Utredningen anser vidare att som en förberedelse
för övergången till svensk skola särskilda korrespondenskurser bör kunna komma
till användning redan under utlandsvistelsen.

Det gymnasium som utlandssvensk elev sökt inträde vid föreslås i princip vara
skyldigt att motta eleven. Ett mera betydande inslag av utlandssvenska gymnasiesökande
vid ett gymnasium förutsätts kunna motivera att en extra klassavdelning
inrättas.

Utredningen anser, att som allmänt villkor för att en internatskola på längre
sikt skall vara berättigad att erhålla statsbidrag bör gälla att intagningen av elever
i skolan sker enligt följande principer. Vid skolan bör i första hand tas in utlandssvenska
elever till ett antal motsvarande upp till 60 % av skolans totala intematkapacitet.
I andra hand bör elever med behov av miljöbyte tas in till ett sådant antal
att de tillsammans med de utlandssvenska eleverna utgör minst 90 % av skolans
internatkapacitet. Högst 10 % av eleverna skall få tas in såsom internatelever av
internatskolans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat
behov av skolinackordering. För att tas in i gymnasium eller fackskola skall
de dock uppfylla gällande minimikrav för sådan intagning.

I fråga om barn med behov av miljöbyte föreslår utredningen att särskilt intyg
rörande elevens behov av inackordering, utfärdat av psykiater eller behörig psykolog,
skall bifogas ansökan om intagning.

Om 90 % av platserna i en internatskola inte tas i anspråk för utlandssvenska
elever och elever med behov av miljöbyte bör enligt utredningen återstående platser
beläggas med glesbygdselever, som tas in efter betygspoäng.

Intagningen av utlandssvenska elever i internatskolor och elevhem föreslås skola
ombesörjas av en central intagningsnämnd. Någon anledning att centralisera intagningen
av hemmasvenska elever med behov av skolinackordering anser utredningen
däremot inte föreligga.

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång

Utredningen konstaterar, att det råder stora skillnader mellan kostnaderna för
inackordering i familj, inackordering i elevhem och skolgång i internatskola. Enligt
utredningens mening bör det ske en normalisering av kostnaderna för skolinackordering.
I de fall då det föreligger ett verkligt behov av skolinackordering bör elevernas
avgifter för skolinackordering i elevhem eller i internatskola endast uppgå till
ett belopp motsvarande kostnaderna för inackordering i familj. De kostnader som
inte täcks av elevavgifter bör enligt utredningen i princip fördelas mellan stat och
kommun.

I fråga om statsbidrag till skolinackordering föreslår utredningen,
att till elevhem av rikskaraktär skall, oavsett om elevhemmet är knutet till

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

det allmänna skolväsendet eller till internatskola, statsbidrag utgå med belopp motsvarande
lönen för dels en tjänst som förste föreståndare, dels en tjänst som föreståndare
och en tjänst som biträdande föreståndare för varje fullt 30-tal elever,
dels en tjänst som föreståndare om överskjutande elevantal är minst 15. Till
internatskola föreslås statsbidrag dessutom utgå med belopp motsvarande kostnaderna
för skolläkare, skolsköterska och fritidsledare. Finns vid elevhemmet elever,
som ej är utlandssvenskar eller i behov av miljöbyte, eller i fråga om internatskola
elever som intagits enligt styrelsens bestämmande, skall enligt utredningen statsbidraget
minskas i förhållande till antalet sådana elever.

Kostnaderna för statsbidrag till driftkostnader för de av utredningen föreslagna
tre elevhemmen beräknas till ca 260 000 kr. per år.

I fråga om kostnaderna för skolinackordering på gymnasiestadiet anser utredningen,
att det allmänna bör bidra till de kostnader som är nödvändiga för att eleverna
skall få den utbildning deras allmänna studieförutsättningar lämpar dem för.
Eftersom kommunen normalt skall svara för de kostnader som dess invånare har
för skolgång, antingen genom utgifter för det egna skolväsendet eller genom ersättning
till annan kommun dit en elev är hänvisad för skolgång, finner utredningen
det naturligt att kommun även skall bidra till de kostnader som av en eller annan
anledning är ett nödvändigt villkor för skolgången. För elever som har lång skolväg
eller som saknar önskad utbildningslinje i hemortens skola samt för elever som på
grund av dokumenterat behov av miljöbyte är hänvisade till inackordering bör därför
enligt utredningen hemkommunen lämna ekonomiskt bidrag inte bara till skolgång
utan även till inackordering.

Föräldrarna — dock ej föräldrar till glesbygdselever i den obligatoriska skolan
— beräknas av egna medel bidra med ett schablonbelopp som är så avpassat att
det ungefär svarar mot kostnaden för barnen om de bor hemma. Det ekonomiska
ansvaret för elevhemmen åvilar huvudmannen som måste bära de eventuella kostnader
som inte täcks av bidrag och avgifter.

Beträffande kostnaderna för skolgång föreslår utredningen, att
hemkommunen skall vara skyldig att för elev som går i internatskola på grund
av dokumenterat behov av skolinackordering betala ett belopp motsvarande den
kommunala ersättning som betalas för elev som går i annan kommuns skolväsen.
För undervisning av utlandssvensk elev i internatskola eller i kommunal gymnasial
skola föreslås statsbidrag utgå med belopp motsvarande den interkommunala ersättningen
för skolgång i annan kommun. Kostnaderna för detta statsbidrag uppskattas
till något över 1 milj. kr. för budgetåret 1970/71.

Till skolverksamheten vid de internatskolor, som tas i anspråk för utlandssvenska
elever och elever med behov av miljöbyte, föreslås statsbidrag kunna utgå med
100 % av kostnaderna för löner till rektor, skolledare och lärare med avdrag för
det belopp som motsvarar inslaget av elever utan dokumenterat behov av skolinackordering.
Till internatverksamheten vid dessa skolor föreslås statsbidrag utgå
enligt samma principer som till elevhem av rikskaraktär. Bidrag föreslås, som tidi -

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

gare redovisats, kunna utgå även till kostnader för läkare, skolsköterska och fritidsledare.

Statsbidrag enligt dessa grunder föreslås utgå till Sigtunastiftelsens humanistiska
läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt 1964 års kungörelse om
statsbidrag till vissa privatskolor, föreslås i avvaktan på erfarenheter rörande behovet
av internatskolplatser för nämnda elevkategorier få bibehållas vid oförändrad
bidragsnivå under en övergångstid fram till den 1 juli 1972. De skolor som då ej
överförs till det föreslagna nya statsbidragssystemet bör enligt utredningen ej längre
få statsbidrag som internatskolor. Utredningen tar däremot ej ställning till frågan
om statsbidrag bör utgå till skolorna som till externatskolor.

Utredningen föreslår, att övergången till de nya statsbidragsbestämmelsema skall
ske, i fråga om statsbidrag till lärarlöner samt till kostnader för läkare, sjuksköterskor
och fritidsledare på en gång fr. o. m. det första läsår då skolan i fråga tillämpar
de föreslagna intagningsbestämmelserna, och i fråga om bidrag till elevhem
successivt årskurs för årskurs.

2.3 Remissyttranden

Flera remissinstanser framhåller att det internationella samarbetet i högre grad
än tidigare kräver personliga insatser i utlandet från svenska medborgares sida.
AMS understryker bl. a. att problemen i samband med barnens skolgång för många
utgör ett av de svåraste hindren för utlandstjänstgöring. LO instämmer i utredningens
allmänna synpunkter på behovet av att de utlandssvenska barnens skolgång
underlättas i största möjliga utsträckning. Socialstyrelsen vitsordar behovet
av ökade placeringsmöjligheter för barn som av sociala, psykologiska eller pedagogiska
skäl behöver få sin utbildning förlagd till annan ort än hemorten. Dåvarande
Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet anser i likhet med utredningen
att det med hänsyn till utlandssvenska barn och till elever
med behov av miljöbyte finns ett bestående behov av internatskolor.
Svenska privatskolors riksförbund framhåller att ytterligare en elevgrupp med
inackorderingsbehov utgörs av barn till föräldrar, som av olika anledningar ej kan
eller önskar få behovet dokumenterat.

Flera remissinstanser anser att elever vid internatskolor bör med avseende på
undervisningens innehåll och inriktning få samma valmöjligheter som
elever vid andra motsvarande skolor. Skolöverstyrelsen konstaterar att ingen av
existerande internatskolor har möjlighet att ensam fylla kravet på rimliga valmöjligheter
i fråga om utbildningsvägar. Överstyrelsen räknar inte heller med att någon
av dessa skolor i framtiden kommer att erbjuda ett mera fullständigt antal valmöjligheter.
LR understryker nödvändigheten av ett samarbete mellan internatskola
och det allmänna skolväsendet i kommunen för att skapa något så när fullständiga
valmöjligheter för eleverna vid internatskolor. De enskilda läroverkens

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

förbund framhåller att den närmast tillhands liggande lösningen är att internatskolan
samverkar med ortens skolväsen och/eller med annan internatskola.

Skolöverstyrelsen understryker att internatskolorna främst bör koncentrera sig
på högstadiet och det gymnasiala stadiet. Undervisning på mellanstadiet bör enligt
överstyrelsen normalt endast förekomma i undantagsfall och får inte medges om
valmöjligheterna för övriga stadier därigenom starkt begränsas.

Utredningens bedömningar angående internatskolväsendets framtida
organisation kan enligt skolöverstyrelsen ligga till grund för beslut
om hur organisationen inledningsvis kan ordnas. Överstyrelsen finner att Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk, Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan har goda
förutsättningar att infogas i den nya ordningen för riksinternatskolor. Med tvekan
ansluter sig överstyrelsen till utredningens förslag även beträffande Grännaskolan.
Statskontoret finner inte att utredningen på ett tillfredsställande sätt analyserat föroch
nackdelar med alternativen internatskola eller elevhem. Ämbetsverket avstyrker
utredningens förslag och förordar i stället en kompletterande översyn, lämpligen
inom skolöverstyrelsen, av frågan.

De remissinstanser som yttrat sig angående utredningens förslag rörande elevsammansättningen
vid internatskolorna har i allmänhet uttalat farhågor
beträffande inslaget av elever med behov av miljöbyte. Skolöverstyrelsen anser att
det skulle vara olyckligt om internatskolorna nästan helt skulle bli belagda med
utlandssvenska elever och elever med behov av miljöbyte. Överstyrelsen och SIDA
understryker starkt nödvändigheten av att inackorderingen i hemlandet av de utlandssvenska
barnen inte utformas så att de isoleras från de hemmasvenska barnen.
Enligt skolöverstyrelsen bör skolorna vara skyldiga att ta emot även externatelever
för att klientelet inte skall bli för ensidigt sammansatt. De av utredningen
angivna procenttalen finner överstyrelsen tills vidare kunna godtas som ej alltför
bindande i avvaktan på närmare erfarenheter. Socialstyrelsen förklarar att inslaget
av elever med behov av miljöbyte ej får bli alltför stort då internatskolans huvuduppgift
att ge undervisning, vård m. m. för utlandssvenska barn därigenom försvåras.
Styrelsen anser att en mera differentierad elevsammansättning är önskvärd
från flera synpunkter.

Även dåvarande medicinalstyrelsen, yrkesutbildningsberedningen, LR och Utlandssvenskarnas
förening uttrycker farhågor beträffande inslaget av elever med
dokumenterat behov av miljöbyte. Vad gäller fritidsverksamheten för internateleverna
anser dåvarande MR det betydelsefullt att samarbete kommer till stånd med
olika organisationer på skolorten. Det är också enligt MR angeläget att externateleverna
deltar i fritidsverksamheten. SAF, Industriförbundet, Exportföreningen,
Utlandssvenskarnas förening och De enskilda läroverkens förbund förordar större
frihet för internatskolorna att bestämma elevsammansättning.

Intagning av elever i internatskola bör enligt SO samordnas med
det intagningsförfarande som gäller för övriga skolor. På det gymnasiala stadiet
innebär detta att intagning till internatskola sker genom intagningsnämnden för den
gymnasieregion i vilken skolan är belägen. SR och Utlandssvenskarnas förening

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

tillstyrker utredningens förslag om en central intagningsnämnd för de utlandssvenska
eleverna.

Skolöverstyrelsen tillstyrker att statsbidrag till internatskolor skall kunna
utgå till internatverksamheten enligt samma principer som till elevhem vid det allmänna
skolväsendet och till skolverksamheten efter i huvudsak samma principer
som gäller för kommunala skolor. Med hänsyn till internatskolornas speciella
karaktär finner överstyrelsen det motiverat att statsbidrag utgår även till kostnader
för lön till fritidsledare. Skolöverstyrelsen utgår ifrån att hemkommunen kommer
att till internatskola för elever som hänvisats dit erlägga den kommunala ersättning,
som enligt särskild kungörelse skall betalas för elev som går i annan kommuns
skolväsende. Överstyrelsen tillstyrker också förslaget att Solbacka läroverk skall
få statsbidrag enligt samma grunder, som de skolor på vilka privatskolstadgan är
tillämplig. Skolöverstyrelsen understryker att statsbidrag till Lundsbergs skola,
Solbacka läroverk och Fjellstedtska skolan bör utgå enligt dessa grunder så länge
skolorna rekryterar tillräckligt antal elever. Exportföreningen, Industriförbundet
och SAF framhåller att Lundsberg, Solbacka och Fjellstedtska skolan tills vidare
bör ges lika gynnsamma ekonomiska förutsättningar som de s. k. riksinternatskolorna.

Beträffande finansieringen av elevhem anser dåvarande Svenska stadsförbundet
och Svenska kommunförbundet att såväl anläggnings- som driftkostnader i huvudsak
bör bäras av staten.

2.4 Departementschefen

Det allmänna skolväsendet har under 1960-talet byggts ut för att tillgodose de
kvantitativa och kvalitativa anspråk som i starkt ökad omfattning har rests från
de utbildningssökandes sida. Inom kort får alla barn och ungdomar en nioårig
utbildning. En dominerande del av ungdomarna i en årskull söker sig vidare till
de frivilliga skolformerna ovanför grundskolan. Efter beslut av 1968 års riksdag
sker fr. o. m. läsåret 1970/71 en successiv övergång till en ny läroplan för grundskolan
(prop. 129, SU 179, rskr 366). Härigenom kommer den obligatoriska
skolan att ge alla barn och ungdomar en i huvudsak gemensam utbildning. 1968
års riksdag har vidare fattat beslut om sammanförande av yrkesskola, fackskola
och gymnasium till en organisatoriskt sammanhållen skolform och om reformering
av yrkesutbildningen (prop. 140, SU 195, rskr 404). Jag har för avsikt föreslå
Kungl. Maj:t att denna skolform erhåller namnet gymnasieskolan. Den nya yrkesutbildningen
kommer pedagogiskt att närmas till utbildningen inom övriga delar
av gymnasieskolan.

Jag har som bakgrund till vad jag i det följande kommer att anföra rörande
1964 års utlands- och internatskoleutrednings förslag om riksinternatskolor velat
erinra om den kraftiga utbyggnad av det allmänna skolväsendet i
både kvantitativt och kvalitativt hänseende som ägt rum och som kommer att fullföljas
under de närmaste åren. Jag vill dessutom framhålla att planeringen av ut -

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

bildningsväsendet liksom av all annan samhällelig verksamhet sker under beaktande
av kravet på hushållning med resurserna. Mot denna bakgrund måste särskilda
motiv finnas för att statsbidrag skall kunna utgå till en vid sidan av den samhälleliga
utbildningsorganisationen etablerad enskild utbildning (jämför prop. 1969: 1
bil. 10 s. 237 och 246 samt prop. 1970: 1 bil. 10 s. 221).

Bedömningen av 1964 års utlands- och intematskoleutrednings förslag om riksintematskolor
gäller enligt min mening bl. a. frågan hur man på bästa sätt skall
tillgodose behovet av inackordering och undervisning för barn och
ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller
är från glesbygd. Utredningen har föreslagit dels inrättande av ett antal riksinternatskolor,
dels uppförande av tre s. k. rikselevhem. Föredraganden anförde i prop.
1969: 1 (bil. 10 s. 238) vad angår formen för omhändertagandet av eleverna att
det ej finns anledning att se någon avgörande skillnad mellan elevhem och internat.
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1968: 67, SU 129, rskr 303) har
skolöverstyrelsen fått i uppdrag att inkomma med bl. a. förslag om förläggning
av dessa elevhem. Enligt vad jag inhämtat kommer överstyrelsen att under hösten
1970 redovisa resultatet av detta utredningsuppdrag för Kungl. Maj:t. I uppdraget
ingick även frågan om uppförande av elevhem för studerande vid statens
skolor för vuxna. Enligt vad jag erfarit har planerna på ett elevhem vid vuxenskolan
i Norrköping avancerat mycket långt. Vid sidan av rikselevhemmen finns
det behov av särskilda anordningar i form av längre gående integrering av internat
och skola för att de tidigare nämnda gruppernas behov skall kunna tillgodoses.
I prop. 1969: 1 (bil. 10 s. 238) framhöll föredraganden att man närmare borde
överväga i vilken form som internatskolor bör drivas i framtiden. Enligt min mening
bör under vissa bestämda förutsättningar, som jag presenterar i det följande,
behovet av internatskolor kunna tillgodoses genom att ett väsentligt ökat statligt
stöd utgår till några av de nuvarande internatskolorna. Jag förordar att riksinternatskola
bör kunna anordnas av enskild huvudman (förening, stiftelse, aktiebolag)
eller av kommun.

Det växande internationella samarbetet liksom expansionen av biståndsverksamheten
kommer att medföra en ökning av antalet svenskar som engageras utomlands.
Detta kan väntas leda till ökad efterfrågan på elevhemsplatser. F. n.
utnyttjas internatskolor i viss utsträckning av barnavårdsmyndigheterna, framför
allt i Stockholms stad, för att placera barn som av sociala, psykologiska och/eller
pedagogiska skäl anses vara i behov av miljöbyte. Jag räknar med att denna möjlighet
i ökad utsträckning kommer att utnyttjas av kommunerna. Vidare bör glesbygdselever,
som ej kan beredas tillfredsställande inackordering inom sitt gymnasieområde,
kunna placeras på internatskola. 1964 års utredning föreslog att
minst 90 % av internatkapaciteten vid en skola borde tas i anspråk för utlandssvenska
elever, för elever i behov av miljöbyte samt för glesbygdselever för att
internatskolan på längre sikt skulle vara berättigad att erhålla statsbidrag. Högst
10 % av eleverna skall enligt utredningen få tas in som internatelever av sko -

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

lans ledning efter eget bedömande bland elever med eller utan dokumenterat
behov av skolinackordering. Enligt min mening bör som internatelever vid de skolor,
vilka jag i det följande föreslår skall bli riksintematskolor, antas endast barn
och ungdom med ett direkt behov av denna form av skolgång. Internatkapaciteten
vid dessa skolor bör sålunda helt och hållet ställas till förfogande för barn och
ungdom, som har utlandssvenska föräldrar eller har styrkt behov av miljöbyte eller
är från glesbygd. Målet bör som utredningen föreslagit vara att högst 60 % av
platserna förbehålls utlandssvenskars barn. Intagning av internatelever
kommer på grund av de sökandes skiftande bakgrund att medföra vissa svårigheter.
Enligt min mening bör därför intagningen av internatelever beslutas av en för
riksinternatskolorna gemensam nämnd knuten till skolöverstyrelsen. Ledamöter
av nämnden bör utses av Kungl. Maj:t. Vid intagning av elever i viss riksinternatskola
bör rektor för skolan ingå som ledamot i nämnden.

Flera remissinstanser understryker starkt nödvändigheten av att inackorderingen
av de utlandssvenska barnen inte utformas så att de isoleras från barn med
hem i Sverige. Skolöverstyrelsen anser bl. a. att internatskolorna bör vara skyldiga
att ta emot även externatelever för att elevsammansättningen inte
skall bli alltför ensidig. För att främja elevernas sociala utveckling bör enligt min
mening riksinternatskola stå öppen för externatelever från den kommun där skolan
finns och från närliggande kommuner. Målet måste naturligtvis vara att skolan
får en så allsidig social sammansättning som möjligt. Jag finner det angeläget
att i detta sammanhang poängtera nödvändigheten av att antalet internatplatser
för kvinnliga elever ökas. Ungefär lika många platser bör anordnas för flickor
som för pojkar. Vid intagning av externatelever på gymnasieskolstadiet bör tillämpas
samma regler som gäller för intagning vid kommunal skola. Intagningsnämnden
för det verksamhetsområde inom vilket riksintematskolan är belägen bör besluta
om intagningen. Intagning av externatelever vid riksinternatskolas grundskola
bör ske genom avtal mellan skolan och berörda kommuner.

En av de ledande tankarna i skolreformerna under 1960-talet har varit att varje
elev skall ha möjlighet att i största möjliga utsträckning välja den studiegång
som passar bäst och som ger de största möjligheterna att utveckla anlag och intressen.
Nuvarande internatskolor kan endast i begränsad utsträckning tillgodose
detta önskemål. Enligt min mening bör vid riksinternatskola meddelas undervisning
som motsvarar undervisningen vid grundskolan och gymnasieskolan. Jag räknar
emellertid inte med att sådan skola skall kunna erbjuda skolgång på samtliga linjer
i gymnasieskolan. I likhet med utredningen förordar jag därför att valmöjligheterna
för internatelever vid riksinternatskola ökas genom samverkan
med det allmänna skolväsendet i den kommun i vilken skolan är belägen eller med
en närliggande internatskola. Elev som intagits i riksinternatskolas elevhem skall
således vid behov kunna beredas skolgång i kommunal skola.

I samband med skolornas ombildning till riksintematskolor torde vissa övergångsanordningar
erfordras. Jag förutsätter att Kungl. Maj:t kan vidta sådana anordningar
om ej riksdagen framställer erinran häremot.

Jag har i det föregående förordat åtgärder, som medför ett nära samarbete mel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

17

lan de internatskolor, vilka jag i det följande kommer att föreslå som riksinternatskolor,
och det allmänna skolväsendet. Jag kommer vidare att föreslå att statsbidrag
till skolverksamheten vid dessa skolor skall utgå enligt samma grunder
som till kommunal gymnasieskola. Mitt förslag medför dessutom en betydande
ökning av statsbidraget till bl. a. elevhemsverksamheten vid ifrågavarande internatskolor.
Mot denna bakgrund är det naturligt att det allmänna får ett avgörande inflytande
över ledningen av de blivande riksinternatskolorna. Detta bör åstadkommas
genom att hälften av antalet ledamöter i styrelsen för resp. riksinternatskola
tillsätts av eller utses på förslag av Kungl. Maj:t. Vidare bör ordföranden
utses i samma ordning bland ledamöterna i styrelsen.

Utredningen föreslår att i första hand Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk,
Sigtunaslcolan, Viggbyholmsskolan samt Grännaskolan tas i anspråk för att tillgodose
behovet av internatplatser för utlandssvenska elever och andra elever med behov
av inackordering. Om antalet internatplatser vid dessa skolor visar sig för litet
bör enligt utredningen skolorna i Lundsberg och Solbacka komma i fråga. Som jag
framhållit i det föregående finns anledning räkna med att behovet av utbildningsplatser
för de aktuella elevkategorierna kommer att öka i framtiden. Hur stort
detta framtida behov kommer att vara är inte möjligt att bedöma med större säkerhet.
Det åligger skolöverstyrelsen såsom ansvarig för den centrala skolplaneringen
att följa denna fråga. Mot denna bakgrund förordar jag att fyra av de nuvarande
internatskolorna under de villkor, som jag har angett i det föregående, ges
karaktär av riksinternatskolor. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag
att de båda internatskolorna i Sigtuna har goda förutsättningar att fungera som
riksinternatskolor. En väsentlig förutsättning för att statsbidrag till Sigtunaskolan
som riksinternatskola skall utgå är emellertid enligt min mening att fr. o. m. läsåret
1971/72 ett nära samarbete inleds mellan de båda skolorna i Sigtuna. Jag tillstyrker
vidare att Grännaskolan ges ställning som riksinternatskola. Jag har härvid
bedömt det som möjligt för Grännaskolan att vid behov samarbeta med skolväsendet
i Jönköping/Huskvarna. Med huvudmännen för dessa tre skolor har under
förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffats avtal om att skolorna skall
inrättas som riksinternatskolor den 1 juli 1970. Huvudmännen ställer därvid mark
och lokaler m. m. till skolornas disposition mot en viss årlig avgift. Staten förbinder
sig att ge statsbidrag i enlighet med vad jag i det följande föreslår. Avtalen
har ingåtts för en period av fem år. Om avtalen ej sägs upp, förlängs de på ytterligare
fem år. Kungl. Maj:t bör inhämta riksdagens godkännande av att de båda
Sigtuna-skolorna och Grännaskolan inrättas som riksinternatskolor. Även Viggbyholmsskolan
bör kunna fungera som riksinternatskola. Det har emellertid ännu
inte varit möjligt att träffa avtal med huvudmannen för Viggbyholmsskolan. Under
förutsättning att godtagbart avtal kan träffas med huvudmannen enligt väsentligen
samma grunder som för de tre tidigare berörda skolorna förordar jag att
även Viggbyholmsskolan i fortsättningen skall drivas som riksinternatskola. Kungl.
Maj:t bör inhämta riksdagens bemyndigande att sluta avtal i detta hänseende.

Till skolverksamheten vid riksinternatskola bör statsbidrag utgå enligt samma

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

grunder som till kommunal gymnasieskola. Detta bör gälla även den del av verksamheten
som avser grundskolan. För denna bör även utgå de speciella statsbidrag
som kan utgå för fritt valt arbete och s. k. resurstimmar. På detta bidrag bör beräknas
lönekostnadspålägg med f. n. 23 %. Från detta belopp avräknas dock kostnader
för avgifter till socialförsäkring m. m. som i annan ordning täcks av statsmedel.

Enligt riksdagens beslut utgår f. n. statsbidrag för undervisning av utlandssvensk
elev i kommunal grundskola eller gymnasieskola med belopp motsvarande den interkommunala
ersättning som utgår vid skolgång i annan kommun än hemkommun.
I likhet med utredningen förordar jag att sådant statsbidrag skall utgå även till riksinternatskola.
Det bör enligt min mening motsvara den interkommunala ersättningen
för skolgång och skolmåltider. Jag utgår ifrån att hemkommun betalar lägst
motsvarande belopp för elev som går i internatskola på grund av styrkt behov av
miljöbyte eller på grund av att vederbörande är från glesbygd. Överläggningar härom
har ägt rum med företrädare för Svenska kommunförbundet vilka anslutit sig
till denna uppläggning.

Vid riksinternatskola med minst 60 internatplatser bör statsbidrag utgå med årligt
belopp motsvarande årslönebeloppet i löneklass A 19 för en tjänst som
förste föreståndare. Vidare bör för varje fullt 30-tal internatplatser statsbidrag utgå
för en tjänst som föreståndare och en tjänst som biträdande föreståndare med
årliga belopp som motsvarar årslönebeloppet i löneklass A 17 resp. A 15. På
dessa belopp bör dessutom beräknas lönekostnadspålägg. Mitt förslag i detta avseende
innebär en väsentlig förstärkning av personalresurserna vid elevhemmen.
Med hänsyn till det särskilda behov av omvårdnad, som bl. a. elever med behov
av miljöbyte har, är det angeläget att den elevvårdande verksamheten vid riksinternatskolorna
får goda resurser. Statsbidrag bör därför utgå för fritidsledare
och för skolhälsovården. Det årliga bidraget bör motsvara årslönebeloppet för en
tjänst i löneklass A 18 resp. A 15. På dessa bidrag bör också beräknas lönekostnadspålägg.
Jag räknar dessutom med att det vid varje skola skall finnas en
kurator.

I den mån driftkostnaderna inte täcks av statsbidrag, nämnda bidrag från kommuner
eller bidrag från annat håll avses dessa bli täckta genom elevavgifter. Till
elevhemsbyggnader vid riksinternatskolor bör kunna utgå statsbidrag enligt kungörelsen
(1945: 594) angående statsbidrag till skolhem för lärjungar vid högre
skolor m. m.

Övriga internatskolor, som nu får statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om
statsbidrag till vissa privatskolor (ändrad senast 1968: 646) bör i avvaktan på erfarenheter
rörande behovet av internatplatser tills vidare få behållas vid oförändrad
bidragsnivå. Av samma skäl bör statsbidrag tills vidare utgå till de övriga internatskolor
som nu får statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade
bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967).

De nya statsbidragsbestämmelser, som skall gälla för riksinternatskolorna, bör
träda i kraft den 1 juli 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

19

Om riksintematskola inrättas av enskild huvudman, bör privatskolstadgan eller
de bestämmelser som kan komma att ersätta denna stadga äga tillämpning, dock
med de jämkningar som kan föranledas av skolans karaktär av riksintematskola.
Om kommun blir huvudman, bör för skoldelen i allt väsentligt tillämpas de bestämmelser
som eljest gäller för kommunal gymnasieskola och grundskola. För
skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintematskola kommer sålunda
anställnings- och arbetsvillkor, som får bestämmas genom avtal, att fastställas under
medverkan av Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer.

Jag utgår från att skolledare, biträdande skolledare och lärare vid riksintematskolor
skall erhålla pensionsrätt enligt de statliga pensionsbestämmelserna. Denna
fråga kommer senare att anmälas för riksdagen.

3. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

1. godkänna av mig förordade grunder och riktlinjer för riksintematskolor,

2. godkänna av mig förordade grunder för statsbidrag till
riksintematskolor,

3. godkänna att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk, Sigtunaskolan
och Grännaskolan inrättas som riksintematskolor och
att bidrag av statsmedel utgår till skolorna enligt villkoren i de
avtal som träffats med huvudmännen för skolorna,

4. bemyndiga Kungl. Maj:t att — under förutsättning att godtagbart
avtal kan träffas — inrätta Viggbyholmsskolan som riksinternatskola.

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71

D 17. Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor

1968/69 Utgift ...... 18 371 130

1969/70 Anslag ..... 21 655 000

1970/71 Förslag..... 27 685 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag till vissa av Kungl. Maj:t i skilda beslut angivna
privatskolor. För skolorna i fråga gäller privatskolstadgan (1967: 270). Statsbidrag
utgår enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor
(ändrad senast 1968: 646) med 60 % av ett bidragsunderlag, omfattande kostnader
för avlöning, sjukförsäkrings- och arbetsgivaravgifter samt pensionsavgifter till

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

SPV och ATP för rektor, studierektor och lärare. Kungl. Maj:t kan på ansökan
av skola besluta om högre statsbidrag. Sedan vissa privatskolor kommunaliserats
har Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 198, SU
8, rskr 8) föreskrivit, att statsbidrag för budgetåret 1969/70 till envar bidragsberättigad
skola skall utgå med oförändrat procenttal av bidragsunderlaget i förhållande
till budgetåret 1968/69. Detta innebär att statsbidraget f. n. uppgår till i genomsnitt
81 % av skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till hälsovården
vid skolorna. Utöver statsbidrag enligt nu angivna bestämmelser utgår
ur anslaget ett belopp av 30 000 kr. till beredande av friplatser åt stipendiater vid
Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk. Till Grännaskolan utgår bidrag ur detta
anslag med ett totalbelopp av 350 000 kr.

Skolöverstyrelsen

Innevarande budgetår erhåller 15 skolor statsbidrag enligt kungörelsen 1964:137.
För bidrag till vissa privatskolor beräknar skolöverstyrelsen ett medelsbehov
av 25 827 000 kr., vilket innebär en ökning med 4 172 000 kr. Den av överstyrelsen
föreslagna anslagsberäkningen framgår av följande sammanställning:

1. Statsbidrag enligt kungörelsen 1964: 137 ................... 19 470 000

2. Tre riksinternatskolor .................................. 6 327 000

3. Övrigt .............................................. 30 000

25 827 000

1. För löneomräkning m. m. beräknar överstyrelsen 803 000 kr.

Skolöverstyrelsen föreslår att Solbacka läroverk, som f. n. åtnjuter statsbidrag

ur anslaget Bidrag till vissa internatskolor m. m., får statsbidrag enligt kungörelsen
1964: 137.

2. 1964 års utlands- och internatskoleutredning föreslog i sitt betänkande Skolgång
borta och hemma (SOU 1966: 55) bl. a. att de fyra internatskolorna Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk, Sigtunaskolan, Viggbyholmsskolan och Grännaskolan
skulle få karaktär av riksinternatskolor med i huvudsak samma statsbidrag
som nu utgår till kommunala gymnasiala skolor. Utredningen beräknade att kostnaderna
för statsbidrag härigenom skulle öka med ca 3,7 milj. kr. I yttrande över
nämnda betänkande tillstyrkte skolöverstyrelsen detta förslag. 1968 års riksdagsbeslut
(prop. 67, SU 129, rskr 303) angående statligt stöd till undervisning för utlandssvenka
barn samt för vissa minoriteter i Sverige innefattade dock inte beslut
om inrättande av riksinternatskolor.

Skolöverstyrelsen upprepar nu — med undantag för Viggbyholmsskolan — sin
i anslagsframställningarna för 1968/69 och 1969/70 gjorda hemställan om inrättande
av riksinternatskolor.

Innevarande budgetår utgår statsbidrag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk
enligt kungörelsen 1964: 137, till Sigtunaskolan och Viggbyholmsskolan

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 21

med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret samt till Grännaskolan med ett belopp
av 350 000 kr.

Med utgångspunkt i skolornas omfattning läsåret 1969/70 uppskattar överstyrelsen
omfattningen av de tre föreslagna riksintematskolorna 1970/71 till totalt ca
48 klasser, varav 4 på mellanstadiet, 14 på högstadiet och 30 på gymnasiet. Detta
skulle innebära ett elevantal av ca 1 440, varav ca 240 beräknas vara externatelever.
Överstyrelsen beräknar att av antalet internatplatser skall ca 720 platser
reserveras för utlandssvenska barn, ca 360 platser reserveras för i Sverige bosatta
barn med behov av miljöbyte samt återstående 120 platser fritt disponeras av skolorna.

I sin kostnadsberäkning utgår överstyrelsen från att varje skola skall ha en rektor
och en studierektor, att statsbidrag skall utgå till pedagogisk stödpersonal enligt
samma grunder som gäller för kommunalt gymnasium, att statsbidraget skall
täcka hela kostnaden för pensions- och sjukförsäkringsavgifter, att staten skall betala
belopp motsvarande de interkommunala eleversättningarna för utlandssvenska
elever samt att 10 % av intemateleverna kommer att utgöras av elever för vilkas
undervisning statsbidrag inte utgår.

Departementschefen

I det föregående har jag förordat att Grännaskolan, Sigtunaskolan och Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk fr. o. m. läsåret 1970/71 skall drivas som riksinternatskolor
enligt av mig förordade riktlinjer. Under förutsättning att godtagbart
avtal kan träffas med huvudmannen har jag vidare föreslagit att även Viggbyholmsskolan
ges ställning som riksinternatskola. Jag beräknar medel enligt av mig tidigare
förordade grunder för dessa skolor under förevarande anslag. Om avtal inte
kommer till stånd med huvudmannen för Viggbyholmsskolan bör statsbidrag utgå
enligt oförändrade grunder under anslaget D 18.

I samband med att Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk blir riksinternatskola
bör enligt min mening nuvarande statsbidrag om 30 000 kr. för beredande av friplatser
åt stipendiater vid skolan successivt avvecklas. För nästa budgetår beräknar
jag 20 000 kr. för ändamålet.

Med hänvisning till vad jag förut anfört är jag f. n. inte beredd att tillstyrka att
Solbacka läroverk skall få statsbidrag enligt kungörelsen (1964: 137) om statsbidrag
till vissa privatskolor.

Under anslaget Bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor i prop.
1970: 1 (bil. 10 s. 207) har jag föreslagit en minskning med fem intagningsklasser
vid de privata extematgymnasierna. I enlighet härmed beräknar jag en minskning
av medelsbehovet under detta anslag med 400 000 kr. Jag räknar med att avgifterna
till statens personalpensionsverk bortfaller och att lönekostnadspålägget höjs i
motsvarande mån. Jag räknar i övrigt med oförändrade bidragsgrunder för dessa
skolor.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

I likhet med skolöverstyrelsen beräknar jag 803 000 kr. för löneomräkning m. m.
för befintliga skolor.

Med beaktande av anslagsbelastningen för budgetåret 1968/69 beräknar jag
medelsbehovet under detta anslag till 27 685 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor för budgetåret
1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 27 685 000 kr.

D 18. Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m.

1968/69 Utgift ....... 2 225 686

1969/70 Anslag ...... 2 500 000

1970/71 Förslag...... 1 150 000

Ur detta anslag utgår statsbidrag enligt av Kungl. Maj:t den 5 juni 1953 meddelade
bestämmelser (ändrade senast den 9 juni 1967) till Sigtunaskolan i vad avser
grundskolans årskurs 5—9 och gymnasium, till Viggbyholmsskolan i Täby
köping och Solbacka läroverk i Daga kommun i vad avser grundskolans högstadium,
fackskola och gymnasium, till Restenässkolan i Ljungskile kommun och
Mariannelundsskolan i vad avser grundskolans högstadium samt därutöver till
kvarvarande klasser av tre- och fyraårig realskola vid ifrågavarande internatskolor.
Bidraget utgår med 6:50 kr. per elev och dag av läsåret.

Statsbidrag utgår vidare till Estniska gymnasiet med 50 000 kr. Bidraget avser
den sista årskursen enligt fattat beslut om avveckling av statsbidraget till denna
skola (prop. 1968: 1 bil. 10 s. 199, SU 8, rskr 8).

Skolöverstyrelsen

Överstyrelsen utgår från ett oförändrat bidrag av 6:50 kr. per elev och dag av
läsåret till Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Viggbyholmsskolan. Medelsbehovet
för dessa skolor beräknas till 801 000 kr. Beträffande Estniska gymnasiet
utgår överstyrelsen från att statsbidragsgivningen avvecklas med utgången av innevarande
budgetår.

Som framgår av redovisningen under föregående anslag föreslår överstyrelsen
att Sigtunaskolan och Solbacka läroverk fr. o. m. nästa budgetår skall få statsbidrag
enligt förbättrade bidragsgrunder. Överstyrelsens förslag innebär, att 1 155 000
kr. — motsvarande nuvarande bidrag till dessa två skolor — förs över från förevarande
anslag till anslaget Privatskolor: Bidrag till vissa privatskolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970 23

Departementschefen

Som en följd av vad jag nyss anfört beräknar jag under detta anslag medel för
Mariannelundsskolan, Restenässkolan och Solbacka läroverk. I likhet med skolöverstyrelsen
anser jag att statsbidraget till Estniska gymnasiet skall avvecklas
läsåret 1970/71.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Privatskolor: Bidrag till vissa internatskolor m. m. för
budgetåret 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 150 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 53 år 1970

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Inackordering i Sverige av vissa elevgrupper...................... 4

2.1 Nuvarande omfattning m. m............................... 4

2.2 Utredningens förslag ..................................... 6

2.2.1 Behov av skolinackordering .......................... 6

2.2.2 Intagning av elever.................................. 9

2.2.3 Fördelningen av kostnaderna för skolinackordering och skolgång
............................................. 10

2.3 Remissyttranden......................................... 12

2.4 Departementschefen ...................................... 14

3. Hemställan ................................................. 19

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1970/71 ...................... 19

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EG G STRÖM AB. STOCKHOLM 1970