Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
1
Nr 52
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation m. m.
för högre utbildning och forskning i Linköping; given
Stockholms slott den 27 februari 1970.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de
förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Moberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås på grundval av ett förslag från universitetskanslers ämbetet
att den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten samt universitetsfilialen
i Linköping förs samman till en ny läroanstalt. Resurserna inom
vissa filosofiska ämnesområden avses härvid bilda gemensamma institutioner med
motsvarande tekniska ämnesområden. För övriga filosofiska ämnesområden avses
två nya institutioner bli inrättade.
Den nya läroanstaltens styrelse och förvaltning föreslås tills vidare bli utformad
i huvudsak enligt universitetsstadgans bestämmelser. Ett konsistorium avses sålunda
utgöra läroanstaltens styrelse. Vidare föreslås tre fakulteter, nämligen en
medicinsk, en teknisk och en filosofisk fakultet. För den filosofiska utbildningen
avses en utbildningsnämnd bli inrättad. Vid linköpingsenheten föreslås en tjänst
som byråchef bli inrättad. Byråchefen skall leda förvaltningen, som avses bli organiserad
på två avdelningar, en utbildningsavdelning och en administrativ avdelning.
Vid den nuvarande universitetsfilialen stationerad förvaltningspersonal föreslås
bli överförd till den nya enheten. Kostnaderna för enhetens förvaltning under
budgetåret 1970/71 har härutöver beräknats till 730 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 52
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 27 februari
1970.
Närvarande:
Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,
Lange, Holmqvist, Aspling, Lundqvist, Geijer, Odhnoff, Wickman,
Moberg, Löfberg, Lidbom.
Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga
ledamöter fråga om organisation m. m. för högre utbildning och forskning i Linköping
och anför.
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
3
1. Inledning
På grundval av förslag från 1963 års universitets- och högskolekommitté (U 63)
beslöt statsmakterna hösten 1965 bl. a. att dels en filial till universitetet i Stockholm
för filosofisk utbildning skulle inrättas i Linköping den 1 juli 1967, dels
högre teknisk utbildning och medicinsk propedeutisk och klinisk utbildning skulle
anordnas i Linköping fr. o. m. läsåret 1969/70 (prop. 1965:141, SU 173, rskr
411). Med anledning av detta beslut tillsattes i januari 1966 en organisationskommitté
med uppgift att planera ifrågavarande verksamhet. De förslag som organisationskommittén
lagt fram i skilda betänkanden har sedan legat till grund för
statsmakternas ställningstaganden till den närmare utformningen av utbildningsorganisationen
i Linköping. Sålunda fattades våren 1967 beslut om universitetsfilialens
utformning och organisation (prop. 1 bil. 10 s. 221, SU 40, rskr 113) och
våren 1968 beträffande den medicinska och tekniska utbildningen och forskningen
(prop. 83, SU 119, rskr 273). Uppbyggnaden av enheten för medicinsk och teknisk
utbildning och forskning i Linköping leds sedan januari 1968 av en särskild
av Kungl. Maj:t tillsatt interimsstyrelse.
I betänkandena Linköpings högskola. Teknisk högre utbildning och forskning
i Linköping. Del I och II (SOU 1967:10 och 55) lade organisationskommittén
fram förslag rörande bl. a. den framtida högskoleorganisationen i Linköping. Universitetskanslersämbetet
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71
föreslagit att en mer permanent organisation för enheten i Linköping skall byggas
upp fr. o. m. nämnda budgetår och begärt medel för en förvaltningsorganisation i
Linköping.
Vidare föreslog organisationskommittén att verksamheten vid universitetsfilialen
i Linköping delvis skulle samordnas med den övriga utbildningsorganisationen i
Linköping (SOU 1967:10 s. 22). Universitetskanslersämbetet har, såsom aviserats
i ämbetets remissyttrande över nämnda betänkande, i december 1969 kommit
in med förslag rörande samordning av den medicinska och tekniska utbildningsoch
forskningsenheten i Linköping och universitetsfilialen där. I samordningsfrågan
har vidare kommit in skrivelser från dels Linköpings studentkår, dels universitetslektorn
Ingemar Lind och studentkårens ordförande Ove Karlsson.
Beträffande flertalet av de framförda förslagen fordras inte beslut av riksdagen.
För överblickens och sammanhangets skull redovisas emellertid även vissa av dessa
förslag.
2. Nuvarande organisation vid universitet och högskolor
Den nuvarande organisationen vid universitet och högskolor (jfr prop. 1964:
50, SU 119, rskr 293) regleras av universitetsstadgan (1964:461, ändrad senast
1969:326).
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
Institutionenen är den egentliga arbetsenheten för utbildning och forskning.
Indelningen i institutioner sker i första hand efter ämnesområden genom att
närbesläktade ämnen förs samman. Varje sådan institution förvaltas under konsistoriets
tillsyn i regel av ett institutionskollegium och en prefekt. För gemensamma
angelägenheter kan två eller flera institutioner bilda en institutionsgrupp.
Fakulteten — i förekommande fall uppdelad i sektioner — svarar
bl. a. för planeringsarbete vid utbyggnaden av forskningens och utbildningens resurser,
för avgivandet av förslag till anslagsframställningar till universitetskanslersämbetet
samt för handläggningen av vissa vetenskapliga bedömningsärenden. I fakulteten
ingår alla dess ordinarie lärare. Fakultetens arbete leds av dekanus.
Utbildningsnämnd vid fakultet eller sektion beslutar i frågor rörande
utbildningen och tillsynen över de studerande och avger yttranden till fakultet eller
sektion rörande förslag till anslagsframställningar eller andra framställningar
som bör göras hos nästkommande års riksdag. Utbildningsnämnden består av en
ordförande samt sju andra ledamöter, av vilka tre skall vara lärare, en representant
för assistent- och amanuensgruppen samt tre representanter för de studerande.
Universitetsstyrelsen utgörs av ett konsistorium, som består av rektor,
prorektor, dekanerna vid fakulteter och sektioner samt i vissa fall även av ytterligare
fakultetsrepresentanter. I konsistorierna vid universiteten i Uppsala och Lund
ingår även chefen för resp. universitetsförvaltning (universitetsrådet). Vid handläggningen
av biblioteksärenden ingår vederbörande överbibliotekarie som ledamot
i konsistoriet.
Rektorsämbetet har det närmaste inseendet över verksamheten. Ärende
som skall handläggas av rektorsämbetet avgörs av rektor i närvaro av förvaltningschefen.
Förvaltningen är i princip uppdelad på dels en utbildningsbyrå/avdelning,
dels en administrativ byrå/avdelning som svarar för juridiska och personaladministrativa
ärenden samt planeringsfrågor.
Universitetsfilialerna utgör en del av resp. moderuniversitet (prop.
1967:1 bil. 10 s. 221, SU 40, rskr 113). Verksamhetsområdet för nyssnämnda
universitetsorgan omfattar alltså även vederbörande filial. Lärare vid resp. moderuniversitet
och filial kan — inom ramen för tjänstgöringsskyldigheten — fullgöra
undervisning och förrätta examination på båda orterna. Lärare och studerande
från filialen deltar i förekommande fall i verksamheten inom moderuniversitetets
olika organ, såsom institutionskollegium, utbildningsnämnd och fakultet. Vid filialen
finns lärare som under prefekt vid institution vid moderuniversitetet fullgör
sådana uppgifter som eljest ankommer på prefekt eller studierektor. Vidare svarar
en av lärarna för att verksamheten vid filialen samordnas. För dessa uppgifter
utgår särskilda uppdragstillägg. Vidare erhåller lärare vid filial under uppbyggnadsperioden
ett särskilt tjänstgöringstillägg. Vid filialerna finns även personal
som tillhör moderuniversitetets förvaltning, bl. a. en byrådirektör i Ae 28.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
En redovisning av de ämnesområden inom vilka utbildning meddelas vid universitetsfilialen
i Linköping lämnas i det följande.
Beträffande organisationen för medicinsk och högre teknisk utbildning i Linköping
hänvisas till den redogörelse som lämnats i prop. 1968:83.
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande har universitetskanslersämbetet inlett viss
försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan
studerande, lärare och övrig personal (jfr prop. 1969:1
bil. 10 s. 276 och prop. 1970:1 bil 10 s. 244). Bemyndigandet, enligt vilket ämbetet
får medge avvikelser från universitetsstadgan bl. a. vad gäller institutionernas
förvaltning och utbildningsnämndernas sammansättning, avsåg ursprungligen
budgetåren 1968/69 och 1969/70 men har sedan utsträckts att gälla även budgetåret
1970/71. Vidare har Kungl. Maj:t bemyndigat ämbetet att låta försöksverksamheten
omfatta även konsistorienivån. På institutionsplanet bedrivs efter ämbetets
beslut försöksverksamhet med ändrade beslutsformer vid vissa institutioner
enligt någon av fyra modeller, vilka skiljer sig åt i fråga om kompetensen hos det
beslutande organet vid institutionen.
3. Förslag rörande organisation m. m. för högre utbildning och
forskning i Linköping
3.1 Samordning av den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten
och universitetsfilialen i Linköping
Organisationskommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping föreslog
i ett av sina betänkanden (SOU 1967:10 s. 22), att de ämnen vid universitetsfilialen
i Linköping vilka har motsvarigheter inom den högre tekniska utbildnings-
och forskningsorganisationen skulle lösgöras från universitetet och inordnas
i denna organisation. I yttrandet över förslaget anförde universitetskanslersämbetet
att en mer utförlig genomgång borde göras av de problem som var förenade
med en sådan samordning. Denna genomgång har nu skett inom ämbetet och under
hösten 1969 har samordningsfrågan behandlats av berörda instanser. Både interimsstyrelsen
för den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten
i Linköping och konsistoriet vid universitetet i Stockholm, vilka kommit in med
var sin skrivelse till ämbetet, föreslår att universitetsfilialen i dess helhet samordnas
med den medicinska och tekniska enheten. Beträffande de organisatoriska formerna
härför råder emellertid skilda uppfattningar.
Konsistoriets utgångspunkt har varit att den filosofiska utbildningen i
Linköping alltjämt skall hållas samman organisatoriskt. Detta motiveras främst
med reformeringen av de filosofiska fakulteternas utbildningsorganisation fr. o. m.
innevarande budgetår. Konsistoriets förslag innebär i korthet följande.
Den nuvarande filialen bildar en filosofisk del av utbildnings- och forskningsenheten
i Linköping vid sidan av de medicinska och tekniska delarna. Den filosofiska
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
delen delas upp i en humanistisk, en samhällsvetenskaplig och en matematisknaturvetenskaplig
ämnesgrupp. Varje ämnesgrupp förvaltas av en nämnd, bestående
av företrädare för lärare, studerande och övrig personal, samt en föreståndare.
Nämnden fullgör de funktioner som enligt universitetsstadgan ankommer på
institutionskollegium och utbildningsnämnd. Som samordnande organ för den filosofiska
utbildningen föreslås en direktion bestående av de tre nämndernas ledamöter
och en av Kungl. Maj:t utsedd administrativ direktör.
Konsistoriet framhåller att målet för den organisatoriska lösningen av samordningsfrågan
bör vara att så långt som möjligt få till stånd ett gemensamt utnyttjande
av resurser i fråga om personal och lokaler samt att skapa en gynnsam miljö
för all utbildning och forskning inom den gemensamma organisationen. För att
man skall kunna nå detta mål bör enligt konsistoriet lokalerna för vissa filosofiska
ämnen förläggas i direkt anslutning till motsvarande tekniska institutioner.
Även interimsstyrelsen anser att linköpingsenheten från utbildningssynpunkt
består av tre parallellt fungerande delar — en medicinsk, en teknisk och
en filosofisk. Enligt interimsstyrelsens förslag delas den filosofiska delen upp på
tre »utbildningsavdelningar», nämligen en för humanistiska ämnen, en för samhällsvetenskapliga
ämnen och en för matematisk-naturvetenskapliga ämnen. För
var och en av dessa avdelningar finns en utbildningsnämnd. I fråga om organisationen
på institutionsnivå redovisar interimsstyrelsen — utan att ta ställning — två
alternativ. Enligt det ena alternativet knyts de filosofiska ämnen — inom de matematiska,
statistiska, fysiska och ekonomiska områdena — som har motsvarigheter
inom den tekniska delen organisatoriskt till befintliga institutioner. Enligt det
andra alternativet knyts samtliga ämnen vid den filosofiska delen till resp. utbildningsavdelning.
I ett särskilt yttrande förordar föredraganden i styrelsen med instämmande av
en ledamot en fullständig samordning av resurserna på institutionsnivå inom de
ämnesområden som är företrädda inom både den tekniska och den filosofiska delen.
I yttrandet föreslås att även övriga filialämnen administrativt inordnas i linköpingsenheten,
men att ett visst organisatoriskt samband med universitetet i Stockholm
bevaras.
Universitetskanslersämbetet delar konsistoriets och interimsstyrelsens
bedömning att universitetsfilialen i dess helhet bör inordnas i utbildningsoch
forskningsenheten i Linköping och att filialens formella samband med univertetet
i Stockholm därvid bör upphöra. Ämbetet anser vidare att en delning av ansvaret
för filialens verksamhet, såsom föreslagits i det tidigare nämnda särskilda
yttrandet, i praktiken är ogenomförbart. Ämbetet avser därför att söka utforma
andra lämpliga anordningar för de kontakter av skilda slag som erfordras även
efter en integration.
Universitetskanslersämbetets utgångspunkt har varit att en så långtgående institutionell
samordning som möjligt skall komma till stånd mellan enhetens tekniska
och filosofiska delar. Ämbetet finner det vidare — med hänsyn till pågående utrednings-
och försöksverksamhet — naturligt att enhetens organisation och förvalt
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
7
ning baseras på de av statsmakterna år 1964 fastslagna principerna (jfr prop.
50, SU 119, rskr 293) utan att detta behöver innebära fullständig överensstämmelse
med övrig universitetsförvaltning. Ämbetet föreslår därför att resurserna inom
de filosofiska ämnesområden i Linköping som har motsvarighet vid befintliga tekniska
institutioner där hänförs till dessa. För övriga filosofiska ämnesområden i
Linköping föreslår ämbetet att två nya institutioner inrättas, nämligen en institution
för litteratur och språk samt en institution för samhällsvetenskap. Universitetskanslersämbetets
förslag till institutionsindelning för de filosofiska ämnesområdena
framgår av följande sammansällning.
Institution |
Ämnesområde (motsv.) |
Tillämpad matematik |
Informationsbehandling Matematik Statistik |
Fysik och mätteknik |
Fysik Teoretisk fysik |
Industriell ekonomi och organisation |
Företagsekonomi N ationalekonom i |
Litteratur och språk |
Engelska Franska Litteraturvetenskap Nordiska språk Svenska Tyska |
Samhällsvetenskap |
Historia Samhällskunskap Sociologi Statskunskap Ekonomisk och juridisk översiktskurs |
Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning behöver det från resurs- och allmänna
förvaltningssynpunkter önskvärda inordnandet av dessa filialämnen i motsvarande
tekniska institutioner inte försvåra strävandena att hålla ihop den filosofiska
utbildningen. Ämbetet pekar på att pågående försöksverksamhet med nya
samarbetsformer på institutionsnivå gör det möjligt att inrätta särskilda organ för
den filosofiska utbildningen vid berörda institutioner.
Ämbetet hänvisar vidare till att det blir allt vanligare att institutioner, som omfattar
de samlade resurserna inom ett eller flera ämnesområden, svarar för kurser
till utbildningar med skilda mål och med skilda utbildningsnämnder som huvudmän,
varvid den sammanhållande funktionen i fråga om enskilda utbildningslinjer
naturligt ligger på vederbörande utbildningsnämnd. Enligt ämbetet synes en filosofisk
utbildningsnämnd i Linköping med uppgifter enligt universitetsstadgan ha
goda förutsättningar att bevaka och lösa de problem som är speciella för den filosofiska
utbildningen. Ämbetet föreslår att en utbildningsnämnd för den filosofiska
utbildningen inrättas i Linköping. Ämbetet föreslår vidare att en tjänst som utbildningsledare,
avsedd främst för den filosofiska utbildningen, skall inrättas i Linköping
budgetåret 1970/71.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
Universitetskanslersämbetets förslag innebär sålunda att universitetsfilialen i
Linköping skall upphöra med utgången av budgetåret 1969/70 och ifrågavarande
utbildning inordnas i den befintliga utbildnings- och forskningsenheten. Ämbetet
föreslår vidare att representationen i linköpingsenhetens gemensamma ledningsorgan
skall vara densamma för de engagerade i resp. medicinsk, teknisk och filosofisk
utbildning.
I skrivelserna från Linköpings studentkår samt från universitetslektorn Lind och
studentkårens ordförande Ove Karlsson kritiseras universitetskanslersämbetets förslag
till institutionsindelning främst på grund av att man befarar att den filosofiska
grundutbildningens problem inte kommer att uppmärksammas tillräckligt inom institutioner
som skall svara för såväl teknisk utbildning och forskning som filosofisk
utbildning. Vidare framhålls att integration av blockämnen kommer att försvåras
med den föreslagna indelningen. I båda skrivelserna understryks kraftigt
angelägenheten av att den filosofiska grundutbildningen hålls samman. Slutligen
förordas en försöksverksamhet beträffande den filosofiska utbildningen i huvudsak
enligt konsistoriets förslag, varigenom bl. a. de positiva erfarenheterna av den hittillsvarande
utbildningen vid filialen bättre kan tas till vara.
3.2 Styrelse och förvaltning
Organisationskommitténs förslag beträffande styrelse och förvaltning för utbildnings-
och forskningsorganisationen i Linköping samt remissinstansernas synpunkter
på dessa förslag har tidigare redovisats i prop. 1968:83 (s. 10—12 och 17—
19). För sammanhangets skull återges i det följande huvudpunkterna i kommitténs
förslag och remissinstansernas inställning. I övrigt tillåter jag mig att hänvisa till
kommitténs betänkanden (SOU 1967:10 s. 19—22 och SOU 1967:55 s. 11—
28) och till nämnda proposition.
3.2.1 Styrelse
Organisationskommittén föreslog en gemensam styrelse och förvaltning för den
medicinska och tekniska utbildningen och forskningen i Linköping. I denna organisation,
som föreslogs bli benämnd Linköpings högskola, borde — såsom tidigare
nämnts — även verksamheten vid universitetsfilialen delvis inordnas.
Styrelsen borde enligt kommittén i huvudsak fullgöra de uppgifter som enligt nuvarande
organisation vid universitet och högskolor vilar på konsistoriet. Därjämte
borde styrelsen svara för vissa uppgifter som nu handläggs av fakultet eller sektion,
i första hand tjänstetillsättningsärenden. Styrelsen skulle enligt förslaget ledas av
en »arbetande» ordförande som utses för fyra år av Kungl. Maj:t. Kommittén föreslog
vidare att i styrelsen skulle ingå en professor från vardera av de tekniska
och medicinska enheterna, en professor från universitetet i Stockholm jämte tre
representanter från näringsliv, förvaltning, forskningsråd eller befintliga universitet
och högskolor samt — som självskriven ledamot — förvaltningschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
9
Kommittén föreslog att de arbetsuppgifter som eljest vilar på rektorsämbetet
skulle läggas på en av Kungl. Maj:t förordnad förvaltningschef med tjänstetiteln
akademidirektör. Denne borde förordnas för sex år åt gången och borde liksom
styrelseordföranden ha sådana kvalifikationer att han vid behov kan företräda högskolan
utåt.
Kommitténs förslag om en gemensam styrelse för den medicinska och tekniska
utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping tillstyrktes av flertalet remissinstanser.
Delade meningar rådde däremot om förslagen till sammansättning
av styrelsen och till administrativ ledning vid högskolan. Flertalet remissorgan vid
universiteten och högskolorna föreslog att linköpingshögskolans ledning skulle utformas
enligt gällande organisation. Flera remissinstanser, bl. a. statskontoret
och universitetskanslersämbetet, tillstyrkte förslaget om styrelsens sammansättning,
medan andra, däribland dåvarande medicinalstyrelsen och Sveriges förenade studentkårer,
förde fram förslag om ändringar i styrelsens sammansättning. Universitetskanslersämbetet
framhöll att högskolans främste företrädare bör kallas rektor
och ha vetenskapliga kvalifikationer samt administrativ erfarenhet. Under rektor,
som bör vara styrelsens ordförande, borde enligt ämbetet finnas en av Kungl. Maj:t
utsedd förvaltningschef, tillika ledamot av styrelsen. Statskontoret förordade försöksverksamhet
på grundval av kommitténs förslag i vad avser de gemensamma
ledningsfunktionerna vid högskolan.
3.2.2 Förvaltning
Kommitténs förslag till förvaltningsorganisation, vilket bygger på förutsättningen
att ramanslag och ett effektivt system för budgetering och kostnadsredovisning
införs vid högskolan, har utarbetats med utgångspunkt i nuvarande organisation.
Enligt kommitténs förslag skulle under styrelsen och akademidirektören finnas följande
enheter, nämligen utbildningsbyrå, planeringssektion, personalsektion, ekonomisk
sektion, sektion för industrikontakt, servicebyrå, datamaskincentral och
bibliotek. Vidare föreslogs ett sekretariat som skulle svara för bl. a. registratur och
protokollföring vid styrelsens sammanträden samt juridiska frågor. Till servicebyrån
föreslogs vissa servicefunktioner vid högskolan bli centraliserade, såsom teknisk service,
inköp, förråd och transporter.
Det övervägande flertalet remissinstanser tillstyrkte kommitténs förslag i fråga
om de funktioner som bör vila på högskolans förvaltning. Likaså tillstyrkte flertalet
remissinstanser i huvudsak förslaget till förvaltningsorganisation. Vissa remissinstanser
framförde dock olika uppfattningar om vilka arbetsuppgifter som
skulle falla på de skilda enheterna. Vidare pekade en del instanser på möjligheterna
att föra samman vissa av de föreslagna enheterna. Universitetskanslersämbetet
ansåg sålunda att förvaltningsfunktionerna borde samordnas i ett mindre antal enheter.
Ämbetet föreslog att de föreslagna fristående sektionerna för ekonomi, personal
och planering skulle föras samman till en ekonomisk-administrativ byrå.
Vidare borde enligt ämbetet sekretariatet svara även för högskolans informations
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
och kontaktverksamhet. Enligt universitetskanslersämbetet borde alltså under högskolans
styrelse, rektorsämbetet och förvaltningschefen finnas en förvaltning
bestående av sekretariatet och tre byråer, nämligen en utbildningsbyrå, en ekonomisk-administrativ
byrå och en servicebyrå. Ämbetet utgick vidare från att organisationen
inte skulle bindas i detalj redan från början utan att högskolans styrelse
skulle få befogenheter att successivt ändra den.
I sin anslagsframställning för budgetåret 1970/71 har universitetskanslersämbetet
utgått från att förvaltningsorganisationen vid enheten för medicinsk och teknisk
utbildning och forskning i Linköping utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med ämbetets nyssnämnda förslag i yttrandet över organisationskommitténs
betänkande. Ämbetet har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet härför till
1 079 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg. Vid medelsberäkningen har ämbetet
tagit hänsyn till dels fastlagda principer för universitetsförvaltningarnas uppbyggnad
(jfr prop. 1964:50 s. 294, SU 119, rskr 293), dels den aktuella resurssituationen
vid förvaltningarna vid universitet och högskolor. Ämbetet har vidare utgått
från att viss förvaltningpersonal överförs från universitetsfilialen till den gemensamma
förvaltningsorganisationen.
4. Föredraganden
Enligt statsmakternas beslut år 1965 (prop. 141, SU 173, rskr 411) om utbyggnaden
av universitet och högskolor har till Linköping förlagts dels viss filosofisk
utbildning inom ramen för en universitetsfilial, knuten till universitetet i Stockholm,
dels propedeutisk och klinisk läkarutbildning samt högre teknisk utbildning.
Utbildningen vid universitetsfilialen inleddes höstterminen 1967, medan den medicinska
och den tekniska utbildningen startade vid början av innevarande läsår.
Vid filialen uppgår f. n. antalet studerande, fördelade på 16 olika ämnesområden,
till ca 2 200. Det sammanlagda antalet medicinska och tekniska utbildningsplatser
i Linköping, vilket detta läsår uppgår till närmare 400, kommer enligt en av statsmakterna
år 1968 fastställd plan (prop. 83, SU 119, rskr 273) att vid full utbyggnad
av utbildningsorganisationen nå upp till ca 2 700 platser. En av Kungl. Maj:t
i januari 1968 tillsatt interimsstyrelse svarar för uppbyggnaden av den medicinska
och tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping.
Frågan om den organisatoriska samordningen mellan universitetsfilialen och
den medicinska och tekniska utbildningsorganisationen i Linköping togs upp av
den organisationskommitté som före tillkomsten av nyssnämnda interimsstyrelse
hade till uppgift att planera verksamheten där. I ett av sina betänkanden (SOU
1967:10 s. 22) föreslog organisationskommittén att vissa delar av verksamheten
vid universitetsfilialen skulle samordnas med den tekniska utbildnings- och forskningsorganisationen
i Linköping. Universitetskanslersämbetet anmälde i sitt yttrande
över detta betänkande att ämbetet skulle återkomma med förslag i denna
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
fråga. På grundval av framställningar från dels konsistoriet vid universitetet i Stockholm,
dels interimsstyrelsen har ämbetet nu föreslagit att den filosofiska utbildningen
i Linköping skall helt frikopplas från universitetet i Stockholm vid utgången
av innevarande budgetår och samordnas med den medicinska och tekniska utbildnings-
och forskningsenheten i Linköping. Jag ansluter mig till uppfattningen att
tiden nu är inne för att föra samman dessa sektorer av högre utbildning i Linköping
till en enhet och att ersätta den hittillsvarande uppbyggnadstidens interimistiska
ordning med en fastare organisation. Samtidigt vill jag erinra om den översyn
av bl. a. den eftergymnasiala utbildningens organisation som 1968 års utbildningsutredning
(U 68) har i uppdrag att utföra. De ställningstaganden som nu görs beträffande
organisationen i Linköping bör i minsta möjliga mån föregripa de beslut
som kan komma att fattas på grundval av U 68:s förslag. Jag föreslår att den nya
utbildnings- och forskningsorganisationen, som tills vidare bör benämnas högskolenheten
i Linköping, skall inrättas den 1 juli 1970.
Liksom universitetskanslersämbetet är jag medveten om att det föreligger fortsatt
behov av kontakter mellan den filosofiska utbildningen i Linköping och motsvarande
utbildnings- och forskningsinstitutioner på andra orter. Vid min bedömning
av möjligheterna att föra in den filosofiska utbildningen i den nya organisationen
har jag utgått från att bl. a. berörda institutioner vid universitetet i Stockholm
även i fortsättningen kommer att tillgodose detta kontaktbehov.
I detta sammanhang vill jag beröra en fråga som hänger samman med ämnesstrukturen
vid universitetsfilialerna. Den successiva uppbyggnaden har hittills genomförts
i huvudsak likformigt vid samtliga fyra filialer. Det är nu möjligt att vid
alla filialer följa studiekurser inom de mest efterfrågade ämnesområdena vid filosofisk
fakultet. Frågan om införande av ytterligare ämnesområden vid filialerna
har genomgående i förväg redovisats för riksdagen. Eftersom den första fasen i
uppbyggnaden av filialerna nu är avslutad, bör Kungl. Maj:t i fortsättningen på
samma sätt som vid moderuniversiteten kunna besluta om tillkomsten av nya ämnesområden
vid filialerna. Det ankommer på universitetskanslersämbetet att lägga
fram förslag.
Beträffande de organisatoriska formerna för samordningen på institutionsnivå
mellan den nuvarande universitetsfilialen och den medicinska och
tekniska utbildnings- och forskningsenheten i Linköping föreligger olika uppfattningar.
Konsistoriet vid universitetet i Stockholm har — med instämmande av berörda
lärare och studerande vid filialen i Linköping — föreslagit att den filosofiska
utbildningen hålls samman inom ramen för tre s. k. ämnesgrupper. Universitetskanslersämbetet
har däremot med utgångspunkt i de av riksdagen godkända
grundläggande principerna för institutionsindelning (prop. 1964:50 s. 450, SU
119 s. 23, rskr 293) föreslagit att resurserna för vissa filosofiska ämnesområden
förs samman med resurserna för motsvarande ämnesområden på den tekniska
sidan till gemensamma institutioner.
I sammanhanget vill jag erinra om att ställning tidigare tagits till institutionsorganisationen
för de tekniska ämnesområdena i Linköping (prop. 1968:83 s. 24).
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
För egen del vill jag kraftigt stryka under vikten av att de positiva erfarenheter av
den hittillsvarande utbildningen vid filialen som redovisats tas till vara även i den
nya organisationen. Detta är angeläget inte minst med hänsyn till pågående reformering
av den grundläggande utbildningen vid de filosofiska fakulteterna. Goda betingelser
härför bör föreligga även inom ramen för en gemensam institutionsorganisation.
Jag vill här peka på de goda erfarenheterna av den nästan tioåriga samordningen
mellan motsvarande ämnesområden vid universitetet i Göteborg och
Chalmers tekniska högskola. Samma förhållande gäller även för vissa matematisk-naturvetenskapliga
och tekniska ämnesområden vid universitetet i Lund. Jag
vill också erinra om att jag redan i samband med förslagen om uppbyggnad av
teknisk utbildning i Linköping framhöll vikten av att filialens och den tekniska
enhetens resurser i fråga om lokaler och lärarkrafter i så stor utsträckning som
möjligt samordnas (prop. 1968:83 s. 26). Vid lokalplaneringen för de byggnader
som f. n. uppförs i Linköping för bl. a. den tekniska utbildningen har man därför
utgått från ett nära sambruk av lokaler för teknisk och filosofisk utbildning (jfr
prop. 1969:36 s. 9). Mot bakgrund av vad jag nyss anfört finner jag att samordningsfrågan
lämpligen bör lösas genom en för resurserna inom berörda filosofiska
och tekniska ämnesområden gemensam institutionsorganisation. För övriga filosofiska
ämnesområden räknar jag med att två nya institutioner bildas i Linköping,
nämligen dels en institution för litteratur och språk, dels en samhällsvetenskaplig
institution. Det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om institutionsindelningen.
I anslutning till vad jag nu anfört vill jag framhålla att det inom ramen för pågående
försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande, lärare
och övrig personal föreligger betydande möjligheter att på institutionsnivå
genom delegering av beslutanderätten tillmötesgå framförda önskemål om självständigt
pedagogiskt ansvar för dem som är verksamma inom den filosofiska utbildningen.
Jag räknar med att universitetskanslersämbetet och närmast berörda
lokala universitetsmyndigheter har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och
vidtar de åtgärder som bedöms påkallade.
I några avseenden kommer den filosofiska utbildningsorganisationen i Linköping
att avvika från vad som hittills gällt vid universitet och högskolor, bl. a. genom
att den inte har direkt anknytning till någon filosofisk forskningsorganisation.
Vissa särskilda anordningar kan härigenom bli erforderliga för den filosofiska utbildningen.
Det finns skäl att — som ett led i en försöksverksamhet — i Linköping
införa en särskild studierektorsorganisation för denna utbildning.
De sammanhållande uppgifterna för den filosofiska utbildningen i Linköping
bör vila på en utbildningsnämnd. Erforderliga bestämmelser om hur en sådan
nämnd skall vara sammansatt och vilka arbetsformer den skall ha bör meddelas
i syfte att skapa bästa möjliga betingelser för den filosofiska utbildningen i Linköping.
Vidare bör i överensstämmelse med universitetskanslersämbetets förslag inrättas
en tjänst som utbildningsledare, avsedd främst för den filosofiska utbildningen.
Som jag inledningsvis nämnt leds uppbyggnaden av den medicinska och tek -
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
13
niska utbildnings- och forskningsorganisationen i Linköping av en interimsstyrelse.
Universitetskanslersämbetet har föreslagit att en mer permanent organisation
skall inrättas vid linköpingsenheten den 1 juli 1970. Förslaget grundar sig
på ämbetets yttrande över det förslag till styrelse och förvaltning som år 1967
lades fram av den förut nämnda organisationskommittén. Vid remissbehandlingen
av kommitténs förslag, vilket skilde sig radikalt från nuvarande organisation
vid universitet och högskolor, rådde, som jag redovisat i det föregående, delade
meningar. Jag ansluter mig till universitetskanslersämbetets uppfattning att en
mer permanent styrelse- och förvaltningsorganisation bör inrättas
vid den nya enheten nästa budgetår. Vad gäller frågan om inrättande av en
radikalt ny organisation eller en organisation som anknyter till den vid övriga läroanstalter
existerande ordningen finns anledning att ånyo erinra om U 68:s uppdrag
att utreda frågan om den framtida organisationen av den eftergymnasiala
utbildningen. Vidare pågår, som redan framgått, en omfattande försöksverksamhet
med nya former för samarbete mellan studerande, lärare och övrig personal,
något som självfallet också kan komma att påverka den framtida organisationen.
Denna försöksverksamhet inbegriper läroanstalternas konsistorier. Mot denna bakgrund
finner jag att linköpingsenhetens styrelse och förvaltning tills vidare bör
utformas i huvudsak enligt gällande regler för motsvarande läroanstalter inom
universitetskanslersämbetets förvaltningsområde. Det ankommer på Kungl. Maj:t
att meddela närmare bestämmelser härom.
Jag utgår sålunda från att högskolenhetens styrelse kommer att utgöras av ett
konsistorium samt att det vid enheten kommer att finnas rektor, prorektor och förvaltningschef
samt ett rektorsämbete enligt universitetsstadgans bestämmelser. Vidare
bör tre fakulteter inrättas, nämligen en medicinsk, en teknisk och en filosofisk
fakultet. Jag räknar inte med att någon sektionsindelning av fakulteterna skall
vara erforderlig. En utbildningsnämnd för resp. medicinsk och teknisk utbildning
har inrättats i Linköping den 1 juli 1969. Frågan om en utbildningsnämnd för filosofisk
utbildning har jag behandlat i det föregående.
I konsistoriet bör ingå rektor, prorektor och de tre fakultetsdekanerna samt vid
behandling av biblioteksärenden därjämte överbibliotekarien. Vidare bör förvaltningschefen
vara ledamot av konsistoriet. Jag har i det föregående utgått från att
— inom ramen för den tidigare nämnda försöksverksamheten — företrädare för
de studerande, olika lärarkategorier och övrig personal skall beredas möjlighet
att medverka i verksamheten inom läroanstaltens beslutande organ, sålunda även
i konsistoriet. Jag utgår från att försöksverksamhet kommer till stånd vid enheten
i Linköping enligt de riktlinjer som f. n. tillämpas i fråga om övriga konsistorier.
I detta sammanhang vill jag ta upp även handläggningen av vissa tillsättningsfrågor.
De uppgifter som ankommer på lokal universitetsmyndighet vid tillsättning
av professorstjänster i medicinska ämnen i Linköping handläggs f. n. av universitetet
i Uppsala. Interimsstyrelsen fullgör motsvarande uppgifter beträffande
ifrågavarande tjänster inom tekniska ämnesområden. I samband med tillkomsten
av högskolenheten i Linköping bör även dessa uppgifter övertas av resp. den me
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970
dicinska och den tekniska fakulteten där. Jag avser att i annat sammanhang föreslå
Kungl. Maj:t att de båda fakulteterna under en övergångsperiod kompletteras
med professorer från resp. den medicinska fakulteten i Uppsala och tekniska högskolan
i Stockholm vid behandlingen av tillsättningsärenden av detta slag.
Högskolenhetens förvaltning bör liksom vid befintliga universitets- och högskoleförvaltningar
organiseras med två avdelningar, nämligen en utbildningsavdelning
och en administrativ avdelning. Förvaltningen bör ledas av en tjänsteman
i byråchefs ställning. Jag förordar därför att en extra ordinarie tjänst som byråchef
inrättas vid högskolenheten i Linköping den 1 juli 1970. Jag har tidigare
i proposition 1970:1 (bil. 10 s. 310) under anslaget till förvaltningarna m. m. vid
universitet och högskolor för nästa budgetår tagit upp 730 000 kr. exklusive lönekostnadspålägg
för en förvaltningsorganisation i Linköping. Vid min medelsberäkning
har jag i likhet med universitetskanslersämbetet utgått från att härutöver
förvaltningspersonalen vid universitetsfilialen den 1 juli 1970 förs över till högskolenheten
i Linköping. Inom ramen för det angivna beloppet har jag beräknat
medel för bl. a. nämnda byråchefstjänst och den tidigare nämnda tjänsten som
utbildningsledare. I anslutning härtill vill jag erinra om vad dåvarande departementschefen
anförde i prop. 1967:1 (bil. 10 s. 286) om möjligheten för universitetskanslersämbetet
att inom ramen för tillgängliga resurser bedriva försöksverksamhet
rörande planeringsfunktionerna vid universitetsförvaltningarna.
5. Hemställan
Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl.
Maj:t föreslår riksdagen att
a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation
och förvaltning av högskolenheten i Linköping,
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta en extra ordinarie
tjänst som byråchef vid högskolenheten i Linköping.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t
Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Kungl. Maj:ts proposition nr 52 år 1970 15
INNEHÅLL
Sid.
1. Inledning .................................................. 3
2. Nuvarande organisation vid universitet och högskolor............... 3
3. Förslag rörande organisation m. m. för högre utbildning och forskning i
Linköping ................................................. 5
3.1 Samordning av den medicinska och tekniska utbildnings- och forskningsenheten
och universitetsfilialen i Linköping................ 5
3.2 Styrelse och förvaltning .................................. 8
3.2.1 Styrelse .......................................... 8
3.2.2 Förvaltning ....................................... 9
4. Föredraganden .............................................. 10
5. Hemställan................................................. 14