Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1970

1

Nr 49

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928: 370); given
Stockholms slott den 20 februari 1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogade förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

Med anledning av den väntade höjningen av taxeringsvärdena för enoch
tvåfamiljsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering föreslås
i propositionen vissa ändringar av den metod som gäller vid beskattningen
för beräkning av inkomst av sådana fastigheter, den s. k. villaschablonen.
Som intäkt avses skola tas upp 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte
överstiger 150 000 kr., 4 % av den del som ligger mellan 150 000 och 225 000
kr. samt 8 % av den del av taxeringsvärdet som överstiger 225 000 kr. Vidare
föreslås att det extra avdraget för villaägare, f. n. 200 kr., höjs till
500 kr.

De nya bestämmelserna föreslås tillämpade första gången vid 1971 års
taxering. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 49

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370)

Härigenom förordnas, att 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

24

2 m o m.1 Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamiljsfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan i
sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat två procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 100 000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 100 000 kronor
men icke 200 000 kronor och åtta
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 200 000 kronor.
Finnes ej taxeringsvärde åsatt för
året näst före taxeringsåret, beräknas
intäkten på grundval av fastighetens
värde, uppskattat enligt de
grunder, som gällt för åsättande av
taxeringsvärde för året näst före
taxeringsåret.

Vad i nästföregående —-----

Har fastighet,--------

Vad i detta —-------

(Föreslagen lydelse)

§•

2 mom. Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamiljsfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan i
sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat två procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 150 000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 150 000 kronor
men icke 225 000 kronor och åtta
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 225 000 kronor.
Finnes ej taxeringsvärde åsatt för
året näst före taxeringsåret, beräknas
intäkten på grundval av fastighetens
värde, uppskattat enligt de
grunder, som gällt för åsättande av
taxeringsvärde för året näst före
taxeringsåret.

---använda fastighetsdelen.

- icke ske.
publikt boställe.

25 §.

3 m o in.2 I fråga---— —- — liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person, stycke sägs må dock fysisk person,

1 Senaste lydelse 1966: 696.

2 Senaste lydelse 1957: 105.

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

3

(Nuvarande lydelse)

som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
å honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 § 2 mom., i fråga
om nämnda fastighet åtnjuta ett
extra avdrag med, för helt år räknat,
200 kronor, dock högst med det
belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum
skall upptagas såsom intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget i
motsvarande mån nedsättas. Vad i
detta stycke stadgas skall gälla jämväl
beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare i
boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

Har fastighet,-------

(Föreslagen lydelse)

som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
å honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 § 2 mom., i fråga
om nämnda fastighet åtnjuta ett
extra avdrag med, för helt år räknat,
500 kronor, dock högst med det
belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum
skall upptagas såsom intäkt av
fastigheten. Äger skattskyldig endast
del av fastigheten, skall avdraget i
motsvarande mån nedsättas. Vad i
detta stycke stadgas skall gälla jämväl
beträffande oskift dödsbo under
förutsättning att någon delägare i
boet blivit mantalsskriven å fastigheten.

— använda fastighetsdelen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
gäller dock vid 1970 års taxering och eftertaxering för år 1970 eller
tidigare år.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1970

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
20 februari 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom,
Carlsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring av den
s. k. villaschablonen vid beskattningen och anför.

I år sker allmän fastighetstaxering. Fastighetstaxeringsnämndernas preliminära
beslut om taxeringsvärdena förelåg i slutet av januari och resultatet
har nu sammanställts för hela landet. Fastighetsägarna får i dagarna
underrättelse om de preliminärt åsatta värdena. Möjlighet att göra erinringar
mot dessa värden föreligger t. o. m. den 10 mars, varefter fastighetstaxeringsnämnderna
fastställer de definitiva värdena. De nya taxeringsvärdena
tillämpas emellertid först vid 1971 års taxering.

Taxeringsvärdena har betydelse för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen
i olika hänseenden. På taxeringsvärdet beräknas sålunda det s. k.
garantibeloppet, som för varje skattepliktig fastighet utgör minimibeloppet
att taxera till kommunal inkomstskatt. Avgörande för garantibeloppets
storlek är vidare det s. k. repartitionstalet som är 2 %. Garantibeloppet är
således 2 % av taxeringsvärdet. Vidare bildar taxeringsvärdet underlag vid
de schablonmetoder för beräkning av inkomst som gäller beträffande villafastigheter
och fastigheter som tillhör bostadsförening, bostadsaktiebolag
eller allmännyttigt bostadsföretag. Schablonmetoden innebär för villor att
som intäkt skall upptas 2 % av den del av taxeringsvärdet som inte överstiger
100 000 kr., 4 % av den del därav som ligger mellan 100 000 och
200 000 kr. samt 8 % av den del som överstiger 200 000 kr. För övriga nyssnämnda
fastigheter innebär schablonmetoden att 3 % av taxeringsvärdet
skall upptas som intäkt. På avdragssidan innebär schablonmetoden för alla
därav berörda fastigheter att endast ränta på kapital, som nedlagts i fastigheten,
och tomträttsavgäld är avdragsgilla. För villor där ägaren är bosatt
medges härutöver ett s. k. extra avdrag med 200 kr., dock högst det belopp
som skall tas upp som intäkt av fastigheten.

Ytterligare bör nämnas att taxeringsvärdet ingår som bestämmande faktor
även vid beräkning av rätt till avskrivning i jordbruk och rörelse. Dess -

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år i970

utom spelar det en viss roll i realisationsvinstbeskattningen. Taxeringsvärdet
är beräkningsgrund vid uppskattning av skattepliktig förmögenhet. Därvid
får det betydelse inte bara vid den årliga förmögenhetsbeskattningen
utan också vid den beskattning av förmögenhetsöverföring som äger rum
vid arv och gåva.

Med undantag för område, som utgörs av skogsmark och växande skog,
åsätts taxeringsvärdet till det belopp som utgör taxeringsenhetens värde
efter ortens pris (allmänna saluvärdet). Fastighetsprisutvecklingen under
en längre period har lett till att taxeringsvärdena generellt sett höjts vid de
senaste allmänna fastighetstaxeringarna som hölls åren 1957 och 1965. I anslutning
till dessa generella höjningar av taxeringsvärdena har åtgärder
genomförts i syfte att lindra verkningarna därav vid inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

Resultatet av de preliminärt åsatta taxeringsvärdena vid 1970 års allmänna
fastighetstaxering visar en höjning av taxeringsvärdenivån för landet
i dess helhet efter den senaste allmänna fastighetstaxeringen med följande
tal, nämligen för villor som är permanent bostad 35,9 %, för fritidsfastigheter
62,9 %, för hyres- och affärsfastigheter 12,5 %, för industrifastigheter
8,7 % och för jordbruksfastigheter 31,1 %. Det preliminära resultatet av
fastighetstaxeringen såvitt avser villafastigheter och fritidsfastigheter, alltså
för fastigheter som omfattas av villaschablonen, framgår av en sammanställning
som torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga.

Enligt min mening krävs det nu liksom vid de båda föregående allmänna
fastighetstaxeringarna vissa åtgärder för att möta effekterna av de höjda
taxeringsvärdena i inkomst- och förmögenhetsskattehänseende för de fastighetsägare
som blir mest utsatta. Jag tänker närmast på villaägare, för
vilka intäktsberäkningen sker efter en progressiv skala. Min avsikt är att
i denna proposition föreslå sådana åtgärder såvitt avser inkomstskatteeffekterna.
Verkningarna av taxeringsvärdehöjningen i förmögenhetsavseende
avser jag att anmäla i samband med att jag tar upp andra frågor om
förmögenhets- samt arvs- och gåvobeskattningen. Jag vill emellertid redan
nu nämna att jag har för avsikt att föreslå att skattepliktsgränsen vid förmögenhetsbeskattningen
generellt höjs till 150 000 kr. Det förslag som kapitalskatteberedningen
lagt fram om differentiering av förmögenhetsbeskattningen
mellan gifta och ensamstående avser jag alltså icke att förorda
till genomförande. I sammanhanget bör framhållas att höjningen av fastighetstaxeringsvärdena
fordrar justeringar även på områden utanför skattelagstiftningen.
Så t. ex. kommer chefen för socialdepartementet i annat
sammanhang att föreslå en uppräkning av det belopp som i förmögenhetshänseende
utgör gräns för folkpensionärernas rätt till oreducerat bostadstillägg.
Likaså torde en uppräkning komma att aktualiseras i fråga om
motsvarande bestämmelse om förmögenhet vid beräkning av bostadstilläggen
till barnfamiljerna.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970

Utfallet av fastighetstaxeringen visar att villaschablonen bör justeras för
att oskäliga verkningar av de höjda taxeringsvärdena skall undvikas. Till
en början bör de nuvarande skiktgränserna höjas. Den nuvarande gränsen
för intäktsberäkning på 2 % bör höjas från 100 000 till 150 000 kr. Härigenom
kommer det stora flertalet villor för permanent bruk och så gott som
alla fritidshus att ligga i det för vanliga egnahem avsedda 2 %-skiktet. Det
bör nämnas att drygt 853 000 villor för permanent bruk, dvs. omkring
95 % av samtliga, efter den preliminära taxeringen fått ett taxeringsvärde
understigande 150 000 kr.

En viss uppjustering bör ske också av gränsen för övergång från 4 % till
8 % beskattning som f. n. är 200 000 kr. Jag förordar att denna gräns bestäms
till 225 000 kr.

För att ytterligare reducera effekten av de höjda taxeringsvärdena för
villor, som är avsedda för permanent bruk, förordar jag att det extra avdraget
höjs från 200 till 500 kr.

Med här föreslagna åtgärder kommer de höjda taxeringsvärdenas konsekvenser
i form av höjda skatter att få måttlig omfattning för villor och
egnahem i vanligen förekommande storlek. Ett helt eliminerande av skatteeffekten
skulle uppgå till belopp som med hänsyn till kommande skatteförslag
inte ryms inom de statsfinansiella möjligheterna.

Vid de närmast föregående allmänna fastighetstaxeringarna gjordes
också en sänkning av repartitionstalet för att möta inkomstskatteeffekterna
av den höjda taxeringsnivån. En sådan åtgärd avser alla fastigheter. Enligt
min mening är repartitionstalet redan nu så lågt att en ytterligare sänkning
bör undvikas. Till mitt ställningstagande bidrar att höjningen av taxeringsnivån
för hyres- och industrifastigheter är relativt måttlig. För jordbruksfastigheter
är visserligen den generella höjningen ganska kraftig men
det bör erinras om att en sänkning av repartitionstalet för dessa fastigheter
inte har någon betydelse i det helt övervägande antalet fall, där ägaren är
fysisk person, eftersom garantibeskattningen sällan är effektiv i dessa fall.

Mina förslag föranleder ändring av 24 § 2 mom. och 25 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom
proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700164

Procentuell förändring av taxeringsvärdet för villa- och fritidsfastigheter vid 1970 års allmänna fastighetstaxering

Bilaga

Län

Procentuell ökning (+) eller minskning (—) av taxeringsvärdet för

	villafastigheter inkl.	rad-	och kedjehus med tax.värde (1 000-tal kronor)				fritidsfastigheter med (1 000-tal kronor)	tax.värde
	100	100— 125	125— 150	150— 175	175— 200	200— 225	225— 300	300— 400	400—	Samt- liga	—100	100— 125	125— 150	150—	Samt- liga
1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12	13	14	15
AB	+	40	+	44	+	48		49	+	47	+	43	+	39	+	36	+	50	+	44	+	58	+	59	+	52	+	52	+	58
C	+	33	+	43	+	45	+	41	+	39	+	36	+	40	+	46	+	41	+	37	+	60	+	54	+	55	+	51	+	60
D	+	27	+	32	+	29	+	24	+	20	+	24	+	24	+	11	+	11	+	28	+	54	+	45	+	53	+	64	+	54
E	+	37	+	39	+	42	+	40	+	30	+	29	+	30	+	27	+	22	+	38	+	62	+	34	+	49	+	39	+	61
F	+	29	+	37	+	36	+	33	+	32	+	29	+	30	+	36	+	48	+	31	+	69	+	64	+ 225	+	43	+	69
G	+	30	+	42	+	41	+	36	+	25	+	18	+	32		—	+	9	+	32	+	55		—		—		—	+	55
Fl	+	34	+	40	+	42	+	33	+	40	+	22	+	23	+	in	+ 109	+	35	+	82	+	60	+	38	+	61	+	81
I	+	45	+	44	+	43	+	46	+	27	+	5	+	28	+	13	+	56	+	45	+	93	+	63		0	4"	39	+	91
K	+	37	+	32	+	25	+	22	+	25	+	60	+	11	+	15		—	+	36	+	72	+	65	+	40	+	41	+	72
L	+	37	+	41	+	36	+	37	+	35	+	27	+	21	+	49	+	18	+	37	+	70	+	64	+	78	+	77	+	70
M	+	43	+	45	+	43	+	40	+	39	+	31	+	31	+	27	+	22	+	42	+	79	+	72	+	65	+	54	+	76
N	+	42	+	50	+	52	+	46	+	46	+	61	+	47	+	33	+	58	4*	45	+	71	+	69	+	64	+	60	+	71
O	+	56	+	54	+	55	+	53	+	47	+	44	+	41	+	39	+	50	+	53	+	85	+	68	+	75	+	64	4-	84
P	+	41	+	48	+	49	+	46	+	37	+	45	+	30	+	42	+ 101	+	43	+	79	+	61	+	51	+	43	+	78
R	+	33	+	37	+	34	+	29	+	31	+	29	+	25	+	32	+	96	+	34	+	54	+	39		0	+ 860	+	55
S	+	29	4"	38	+	38	+	28	+	27	+	15	+	29	+	35	+	12	+	30	+	52	+	75	+	51		0	+	52
T	+	25	+	33	+	36	+	31	+	30	+	14	+	22	+	14	+	46	+	27	+	60	+	32	+	60	+	48	+	60
U	+	30	+	33	+	35	+	31	+	33	+	35	+	26	+	28	+	11	+	31	+	56	+	54	+	36	+	26	+	55
w	+	21	+	29	+	23	+	19	+	17	+	27	+	11	+	21	+	12	+	22	+	55	4"	48	+	81	+	23	+	55
X	+	19	+	29	+	26	+	25	+	25	+	28	+	17	—	4	+	7	+	20	+	54	+	46	+	92	+	24	+	54
Y	+	20	+	34	+	34	+	34	+	31	+	27	+	23	+	16	+	26		22	+	44	+	90	+	58	+	28	+	44
z	+	13	+	32	+	31	+	23	+	23	+	23		0	—	7		0	+	17	+	47	+	34	+	16	+	48	+	47
AG	+	16	+	33	+	33	+	31	+	31	+	25	+	55		0	+	4	+	21	+	41	+	77	+	18		0	+	41
BD	+	9	+	21	+	18	+	17	+	21	+	20	+	13	+	11	+	5	+	11	4"	38		0	+ 440		0	+	38
Tot.	+	32,0	+	41,6	+	44,5	+	44,5	+	42,7	+	40,0	+	37,0	+	32,9	+	39,5	+	35,9	+	63,3	+	60,9	+	57,7	+	53,5	+	62,9

Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1970