Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

1

Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dialekt- och ortnamnsarkiven
m. in.; given Stockholms slott den 13 mars
1970.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag,
om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ingvar Carlsson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Stiftelsen Svenskt visarkiv ombildas till en statlig institution.
Vidare föreslås att detta arkiv och de arkiv i Uppsala och Lund som
samlar in och bearbetar dialekt- och ortnamnsmaterial ställs under en gemensam
styrelse.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1970.

1 samt. Nr 46

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 13 mars

1970.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Andersson, Lange, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Carlsson, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående dialekt- och ortnamnsarkiven
m. m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 58) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Vissa kostnader för landsmålsoch
ortnamnsarkiven m. m. för budgetåret 1970/71 beräkna ett förslagsanslag av
2 725 000 kr.

Jag anhåller nu att få anmäla denna fråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

3

1 Inledning

År 1964 tillkallades tre sakkunniga för att utreda svenska ortnamnsarkivets,
landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund framtida
ställning och organisation (direktiv se 1965 års riksdagsberättelse s. 272).

De sakkunniga (numera överintendenten Åke Meyerson, ordf., professorn Lennart
Moberg och numera byråchefen Richard Munthe) har den 31 oktober 1969
avlämnat betänkandet Utredning angående dialekt- och ortnamnsarkiven (Stencil
U 1969: 5).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, kammarkollegiet,
riksrevisionsverket, byggnadsstyrelsen, riksarkivet, universitetskanslersämbetet,
som överlämnat yttranden från konsistorierna och de humanistiska fakulteterna
vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm och Umeå, ortnamnskommissionen,
landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, landsmålsarkivet i
Lund, Musikaliska akademiens styrelse, Nordiska museet, Folkmåls- och folkm in -nesinstitutet för övre Norrland, Stiftelsen Svenskt visarkiv, Stiftelsen Västerbottens
museum, Sveriges Radio AB, Västerbottens läns landsting och Norrbottens läns
landsting. Vidare har Sveriges spelmäns riksförbund inkommit med särskild skrivelse
i ärendet.

En från Stiftelsen Folkmåls- och folkminnesundersökningen i övre Norrland
till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse angående anslag till verksamheten har överlämnats
till de sakkunniga för att tagas i beaktande vid fullgörandet av uppdraget.

År 1967 tillkallades en särskild sakkunnig (numera generaldirektören Edvard
Reuterswärd) för att utreda frågan om Svenskt visarkivs framtida ställning och organisation.
Den 19 juni 1968 överlämnade utredningsmannen betänkandet Svenskt
visarkivs framtida ställning och organisation (Stencil U 1968:7).

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av statskontoret, riksarkivet,
universitetskanslers ämbetet, som överlämnat yttranden från rektorsämbetena och de
humanistiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm
och Umeå, Stiftelsen Institutet för rikskonserter, Musikaliska akademiens styrelse,
ortnammskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, landsmålsarkivet
i Lund, utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet, Stiftelsen Svenskt visarkiv, Stiftelsen Musikhistoriska museet, Sveriges
Radio AB samt Sveriges spelmäns riksförbund.

Vissa frågor om Svenskt visarkiv behandlas även i betänkandet angående dialektoch
ortnamnsarkiven.

Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, landsmålsarkivet
i Lund samt Svenskt visarkiv har lagt fram förslag om anslag till sin verksamhet
för budgetåret 1970/71.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1970

2 Arkiven inom dialekt-, ortnamns-, folkminnes- och visområdena

Ortnamnskommissionen och svenska ortnamnsarkivet, landsmåls- och folkminnesarkivet
i Uppsala, landsmålsarkivet i Lund, institutet för ortnamns- och dialektforskning
i Göteborg, Stiftelsen Svenskt visarkiv samt Stiftelsen Folkmåls- och
folkminnesinstitutet för övre Norrland är institutioner som tillkommit i mycket
olika sammanhang och som därför inte har någon enhetlig organisationsform. Det
gemensamma draget för dem är att de alla har till huvudsaklig uppgift att samla
in, bearbeta, arkivera och publicera material inom dialekt-, ortnamns-, folkminnesresp.
visområdena.

Ortnamnskommissionen och svenska ortnamnsarkivet
är belägna i Uppsala. Gällande bestämmelser finns i ett av Kungl. Maj:t den 15
december 1950 fastställt reglemente. Ortnamnskommissionen är styrelse för ortnamnsarkivet.
Den ombesörjer vidare ortnamnsundersökningar, ger ut verket Sveriges
ortnamn och handlägger vissa namnregleringsärenden. Kommissionens uppgift
i namnregleringsärenden består huvudsakligen i att yttra sig i ärenden om
namn på kommuner, församlingar och andra kommunala indelningsenheter. På
begäran av bl. a. statliga myndigheter granskar kommissionen ortnamnsformer.

Ortnamnsarkivet samlar in, förvarar och bearbetar ortnamnsmaterial. Arkivet
bereder namnregleringsärenden åt kommissionen och gör utredningar inom sitt
område. Verket Sveriges ortnamn utarbetas inom ortnamnsarkivet. Det avses komma
att omfatta samtliga län utom Kristianstads län, Malmöhus län samt Göteborgs
och Bohus län. Arbetet bedrivs efter en av Kungl. Maj:t år 1918 godkänd plan.
Publiceringen sker länsvis, och inom länen härads- och sockenvis med namnen i
alfabetisk ordning. Hittills har ortnamnen i 55 härader av sammanlagt 224 publicerats.

Ordförande i ortnamnskommissionen är professorn i nordiska språk, särskilt
ortnamnsforskning, vid universitetet i Uppsala. Kommissionen består i övrigt av två
ledamöter som Kungl. Maj:t utser för fyra år i sänder och vid behandling av ärenden
rörande ortnamn av lapskt eller finskt ursprung, professorn i finsk-ugriska
språk vid universitetet i Uppsala. Vid ortnamnsarkivet är anställda sex arkivarier
och sex övriga befattningshavare. För innevarande budgetår finns på riksstaten
upptagna anslag till ortnamnskommissionen för förvaltningskostnader med 626 000
kr. och för insamling och bearbetning av vetenskapligt material med 91 000 kr.

Enligt det av Kungl. Maj:t den 15 december 1950 fastställda reglementet för
landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala har arkivet till
uppgift att systematiskt undersöka de svenska dialekterna och — med vissa begränsningar
— även de lapska och finska dialekterna samt att bedriva en systematisk
»folkloristisk-etnologisk undersökning av svenska folkets liv och tradition».

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

5

Arkivet samlar in material och bearbetar detta. Undersökningsområdet omfattar
hela landet med undantag av Kronobergs, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,
Hallands samt Göteborgs och Bohus län. Jönköpings och Kalmar län undersöks
gemensamt av arkivet i Uppsala och landsmålsarkivet i Lund. Arkivet ger ut tidskriften
Svenska landsmål och svenskt folkliv samt en skriftserie.

Arkivet är underställt universitetskanslersämbetet. Det leds av en styrelse, som
består av en av Kungl. Maj:t för tre år utsedd ordförande samt åtta övriga ledamöter,
varav en är professorn i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk,
vid universitetet i Uppsala. T. o. m. år 1966 var enligt en bestämmelse
i arkivets reglemente nämnde professor dessutom chef för arkivet. Vid den senaste
innehavarens avgång förordnade Kungl. Maj:t att professuren tills vidare
inte skulle återbesättas. Kungl. Maj:t har därefter för ett år i sänder förordnat en
förste arkivarie vid arkivet att inneha en extra tjänst som arkivchef. Den vid landsmåls-
och folkminnesarkivet i Uppsala anställda personalen består av nio arkivarier
och fem övriga befattningshavare. För innevarande budgetår har medel för verksamheten
vid arkivet anvisats under de två till landsmålsarkiven anvisade riksstatsanslagen,
varav under förvaltningskostnadsanslaget 899 500 kr. och under
anslaget till insamling och bearbetning av vetenskapligt material 92 000 kr.

Landsmålsarkivet i Lund undersöker svenska folkmål och bearbetar
svenskt dialektmaterial inom Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge,
Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Jönköpings och Kalmar län undersöks
dock gemensamt med landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala. Arkivet undersöker
även ortnamn i Skåne samt avger yttranden till ortnamnskommissionen i
namngranskningsfrågor. Arkivet publicerar en skriftserie och tillsammans med
Sydsvenska ortnamnssällskapet Skånes ortnamn. Reglemente för arkivet har fastställts
av Kungl. Maj:t den 4 april 1941.

Arkivet har en styrelse, som består av en av Kungl. Maj:t för tre år utsedd ordförande
samt sex övriga ledamöter. Den vid arkivet anställda personalen omfattar
tre arkivarier och tre övriga befattningshavare. För innevarande budgetår har medel
för verksamheten vid landsmålsarkivet i Lund anvisats under landsmålsarkivens
två riksstatsanslag, varav för förvaltningskostnader 311 500 kr och för insamling
och bearbetning av vetenskapligt material 51 000 kr.

Institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg
är knutet till institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg
och har till uppgift att uppteckna och bearbeta ortnamn och dialekter i Västsverige.
Undersökningsområdet omfattar för ortnamnen Göteborgs och Bohus län
samt för dialekterna även delar av Dalsland. Institutet publicerar verket Ortnamnen
i Göteborgs och Bohus län.

Prefekten för institutionen för nordiska språk vid universitetet i Göteborg är
samtidigt chef för institutet. Innehavaren av en personlig tjänst som universitetslektor
är institutets föreståndare. Hälften av hans arbetstid beräknas för institutet
och hälften för undervisning vid universitetet inom ämnesområdet nordiska språk.
I övrigt finns vid arkivet en amanuens och ett halvtidsanställt kontorsbiträde. Me1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 46

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1970

del för institutets verksamhet har för innevarande budgetår beräknats under anslagen
till universitetet i Göteborg.

Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland
bedriver och understöder insamling av material om folkmål och folklig tradition
i övre Norrland samt förvarar detta material i ett arkiv i Umeå. Verksamheten utförs
i nära samråd med landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet,
Norrbottens museum och Västerbottens museum.

Landsantikvarien i Västerbottens län är föreståndare för verksamheten. Den fast
anställda personalen består endast av en amanuens. Verksamheten har finansierats
med bidrag från Umeå stad samt landstingen i Västerbottens län och Norrbottens
län. För år 1970 har stiftelsen räknat med utgifter om 75 000 kr.

Verksamheten vid Stiftelsen Svenskt visarkiv består i att samla
in och bevara material för visforskning, att katalogisera, systematisera och undersöka
detta material. Visarkivet ger ut tre publikationsserier.

Visarkivets föreståndare innehar en tjänst som assistent i ämnet visforskning
vid humanistiska fakulteten vid universitetet i Stockholm. Vid arkivet finns ytterligare
tre arkivarier och två övriga befattningshavare. Arkivet leds av en styrelse
på f.n. tolv ledamöter. För innevarande budgetår har visarkivet fått bidrag till sin
verksamhet från det under åttonde huvudtiteln upptagna anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål med 275 000 kr. Kungl. Maj:t har vidare av särskilda
lotterimedel anvisat ett bidrag om 22 000 kr. till viss inredning m. m. Arkivet har
dessutom erhållit bidrag från enskild givare och från statens humanistiska forskningsråd.
Medel till arkivchefens lön som assistent vid Stockholms universitet har
beräknats under universitetets anslag.

3 Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet

3.1 Bakgrund

I en hösten 1961 till dåvarande ecklesiastikdepartementet ingiven promemoria
rörande vissa problem i samband med undersökningen av svenska dialekter och
svenska ortnamn betonade arkivchefen vid landsmålsarkivet i Lund bl. a. angelägenheten
av att en samlad översyn kom till stånd av landsmåls- och folkminnesarkivets
i Uppsala, landsmålsarkivets i Lund och svenska ortnamnsarkivets arbetsuppgifter
och organisation. I ett yttrande över promemorian förklarade ortnamnskommissionen
sig i allt väsentligt dela de meningar som framförts i denna.

I samband med att utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens
verksamhet tillsattes framhöll chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet
i prop. 1963: 1 (bil. 10 s. 32) att det fanns skäl, som talade för att landsmålsarkivens
verksamhet närmare samordnades med universitetens på ifrågavarande
orter. I Kungl. Maj:ts beslut den 6 december 1963 angående tillkallande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

7

sakkunniga betonades att dessa borde i första hand överväga målsättningen för
ortnamnsforskningen vid olika institutioner, med särskild hänsyn tagen till verket
Sveriges ortnamn, samt avge förslag om åtgärder för att rationalisera utgivningen
av detta verk så att det kunde ges ut inom överskådlig tid.

3.2 De sakkunnigas förslag

3.2.1 Institutionernas ställning och organisation

De sakkunniga framhåller att de inte funnit några fördelar med en anknytning
mellan universiteten och de i betänkandet behandlade arkiven och instituten.
De betonar att dessa institutioners främsta funktion är att vara dokumentationscentraler
vid sidan av övriga arkiv och museiinstitutioner. Arkivens samlingar och
verksamhet har inte någon större betydelse för undervisningen i nordiska språk
på de lägre stadierna. Inte heller undervisningen på högre nivåer motiverar en anknytning
till universitetsorganisationen. Den organisation för redovisning och
revision, som är under uppbyggnad och som kan anlitas av arkiven oberoende av
deras organisatoriska tillhörighet, gör att det inte heller finns administrativa skäl
för en anknytning till universiteten. Mot denna bakgrund föreslår de sakkunniga
att arkiven organiseras som statliga självständiga enheter under en gemensam styrelse.

O r tn amn s k o m mi s si o nen och svenska ortnamnsarkivet
samt landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala föreslås bli
sammanförda till ett dialekt- och ortnamnsarkiv. Om man skulle eftersträva att
slutföra publiceringen av Sveriges ortnamn inom en snar framtid skulle mycket
omfattande insatser krävas. De sakkunniga vill därför inte förorda en sådan planering.
De sakkunniga finner att olägenheten med en utgivning på längre sikt med
nuvarande publiceringstakt inte är så stor som ibland framhållits. De anser att en
sammanslagning av de två arkiven i Uppsala kan bidra till en snabbare utgivning.
En större samlad grupp av språkmän kan härigenom stå till förfogande, vilket möjliggör
för ledningen att disponera arbetskraften på önskvärt sätt. Rationaliseringsvinster
kan också åstadkommas genom ett effektivare utnyttjande av biträdespersonal
och teknisk utrustning. Verksamheten vid det sammanslagna arkivet föreslås
bli uppdelad på två grenar, den ena inriktad på dialekter och folkminnen och den
andra på ortnamn. Folkminnesavdelningen vid det nuvarande landsmåls- och folkminnesarkivet
i Uppsala föreslås nämligen, bl. a. med hänsyn till tekniska svårigheter
att skilja ut den etnologiska delen av arkivsamlingarna, bli kvar i det nybildade
arkivet. Bl.a. som en följd av förslaget om arkivens ställning som självständiga
enheter utanför universitetsorganisationen bör professuren i nordisk och jämförande
folklivsforskning, särskilt folkloristisk, vid universitetet i Uppsala i fortsättningen
vara skild från chefskapet för landsmåls- och folkminnesarkivet där. Personalen
vid det sammanslagna arkivet föreslås bli utökad med en chef för arkivet
samt två biträden.

Beträffande Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

Norrland finner de sakkunniga det värdefullt att det finns en institution för
bearbetning av dialekter och ortnamn med särskild inriktning på övre Norrland.
De anser, att staten bör överta ansvaret för verksamheten. Då ett statligt arkiv i
Umeå upprättas, bör en uppdelning av arbetsuppgifterna ske mellan detta och uppsalaarkivet.
De sakkunniga förutsätter att umeåarkivet kan delta i utgivningen av
Sveriges ortnamn. Arkivet föreslås få en personal bestående av en arkivchef, en
amanuens och ett halvtidsanställt kontorsbiträde.

Enligt de sakkunnigas mening har verksamheten vid Svenskt visarkiv,
trots att arkivet format sin egen profil, åtskilliga drag gemensamma med dialektforskningen
och dess insamlings- och bearbetningsmetoder. De sakkunniga ansluter
sig till det i betänkandet om Svenskt visarkivs framtida ställning och organisation
framförda förslaget om att arkivet bör förstatligas. För arkivet föreslås en ny tjänst
som förste arkivarie.

Institutet i Göteborg bör enligt de sakkunniga frigöras från universitetet
och ombildas till en fristående institution. Institutionen förutsätts få ett något
utvidgat verksamhetsområde. Personalen vid arkivet föreslås bestå av en arkivchef,
en amanuens och ett halvtidsanställt kontorsbiträde.

Landsmålsarkivet i Lund föreslås bibehålla sin självständiga ställning.

Samtliga institutioner utom Svenskt visarkiv bör kallas Dialekt- och ortnamnsarkivet
med tillägget i Uppsala, i Lund, i Göteborg och i Umeå.

3.2.2 Verksamhetens ledning

De sakkunniga framhåller att de här behandlade arkivens verksamhet är likartad.
Några av arkiven utgör mycket små enheter varför förslagen om en självständig
ställning för dem bygger på förutsättningen att de ingår som delar i en organisation
med en fast ram. Verksamheten i övrigt bör gagnas av en samordning av
bl. a. anslagsframställning och fördelning av tillgängliga resurser. Med hänsyn
härtill föreslås att de fem arkivenheterna får en gemensam ledning i form av en
särskild styrelse. En sådan borde kunna bidra till en effektivare verksamhet och
mer rationell administration. Styrelsen bör bestå av ordförande och ytterligare
elva ledamöter, samtliga utsedda av Kungl. Maj:t. Dess sammansättning och befogenhet
bör vara sådana att den kan överta både de uppgifter som nu handhas av
de olika arkivens särskilda styrelser och ortnamnskommissionens uppgifter i fråga
om namnregleringsärenden. Tre av styrelseledamöterna föreslås bilda en särskild
delegation för handläggning av dessa ärenden.

Den speciella sakkunskap i skilda hänseenden, som nu står till förfogande hos
de särskilda arkivstyrelserna, är enligt de sakkunnigas mening av värde för verksamheten.
De sakkunniga föreslår därför att det vid varje arkiv inrättas ett lokalt
råd med lämpliga ämnesföreträdare samt någon representant för resp. stad. Det
bör ankomma på den gemensamma styrelsen att utse ledamöter och utfärda
närmare bestämmelser om råden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

9

3.2.3 Resursökningar

De resursökningar som de sakkunniga räknar med uppgår sammanlagt (inkl.
kostnader för Svenskt visarkiv) till 874 000 kr. Härav avser 280 000 kr. dialektoch
ortnamnsarkivet i Uppsala, 30 000 kr. arkivet i Lund, 35 000 kr. arkivet
i Göteborg, 143 000 kr. det nyinrättade arkivet i Umeå samt 169 000 kr. Svenskt
visarkiv. För styrelsen beräknas en sammanlagd kostnad av 117 000 kr. Slutligen
beräknar de sakkunniga ett belopp av 100 000 kr. att fördelas av styrelsen mellan
de olika arkiven.

3.3 Remissyttranden

De sakkunnigas förslag i fråga om de berörda institutionernas organisatoriska
ställning som statliga organ utanför universitetsorganisationen
godtas av så gott som alla remissinstanser. I fråga om den föreslagna sammanslagningen
av de båda uppsalaarkiven råder delade meningar.

Av remissinstanserna är det endast universitetet i Stockholm och Nordiska
museet som inte tillstyrker att arkiven organiseras som fristående institutioner
utanför universitetsorganisationen. Riksrevisionsverket framhåller att det hade varit
värdefullt om de sakkunniga klart redovisat ett alternativ som gått ut på en närmare
samordning med universitetsorganisationen.

Förstatligandet av Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland tillstyrks
av flertalet instanser. Riksrevisionsverket uttrycker dock tveksamhet, eftersom
övre Norrland redan ingår i uppsalaarkivens verksamhetsområden. Verket
pekar även på den avsevärda fördyring av verksamheten som ett förstatligande
enligt de sakkunnigas förslag medför. Om ett förstatligande av umeåinstitutet
ändå av särskilda skäl bör komma till stånd, bör detta enligt riksrevisionsverket
ske genom att Umeå blir filial till uppsalaarkiven.

Statskontoret och riksrevisionsverket tillstyrker en sammanslagning av arkiven
i Uppsala, men finner inga skäl att inrätta en särskild chefsbefattning för arkiven.
Endera av de två avdelningscheferna bör kunna vara chef för det sammanslagna
arkivet. Universitetskanslersämbetet och landsmålsarkivet i Lund finner vissa
skäl tala för att de två arkiven förs samman men anser att en väsentlig förutsättning
för detta måste vara att verksamheten inte är lokalmässigt splittrad. De
avstyrker därför liksom ortnamnskommissionen och landsmåls- och folkminnesarkivet
i Uppsala en sammanslagning. Sistnämnda institutioner anser det dessutom
orealistiskt att den föreslagna dialektavdelningen vid en sammanslagning skulle
kunna avstå medarbetare till ortnamnsavdelningen.

Beträffande institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg finner
statskontoret det inte nödvändigt att enligt de sakkunnigas förslag helt bryta nuvarande
band mellan universitetet och institutet. Riksrevisionsverket vänder sig mot
att de sakkunniga förutsätter en framtida prövning av frågan om en eventuell
sammanslagning av göteborgsarkivet med uppsala- eller lundaarkivet. Om frågan

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

om arkivorganisationen i Göteborg inte omedelbart kan lösas i definitiv form,
bör en provisorisk anordning prövas.

Remissinstanserna godtar de sakkunnigas bedömning att arkiven bör behålla
i stort oförändrade uppgifter men preciseringar anses motiverade.

Riksrevisionsverket understryker att de ifrågavarande arkivens funktion är att
vara dokumentationscentraler och inte i första hand forskningsenheter. Resurser
för forskning bör kanaliseras genom universitetsorganisationen. För det insamlingsarbete
som bedrivs vid arkiven bör en angelägenhetsgradering ske. Arkivens
arbete bör inriktas på särskilda projekt inom givna utgiftsramar. Det är därvid till
hjälp att göra en årlig projekt- och funktionsinriktad verksamhetsplanering. Det
bör ankomma på styrelsen att svara för en internplanering, uppföljning och redovisning
av verksamheten.

Universitetskanslersämbetet framhåller att ett överförande av uppgifter från arkivet
i Uppsala till en självständig institution i Umeå inte får innebära att samlingarna
i Uppsala splittras. Ortnamnskommissionen anser det inte lämpligt att
institutet i Umeå svarar för utgivning av ortnamnsredogörelser i verket Sveriges
ortnamn. Kommissionen framhåller också nödvändigheten av att ortnamnsarkivets
samlingar behålls i Uppsala. Landsmåls- och jolkminnesarkivet i Uppsala finner
det självklart att det centrala dialektinstitutet i Uppsala även i fortsättningen måste
göra betydande undersökningar i övre Norrland. Arkivet vill inte nu tillstyrka att
även ortnamnsforskning skall ingå i umeåinstitutets uppgifter.

Förslaget att bibehålla folkminnesavdelningen inom uppsalaarkivet har inte
mött några erinringar. Humanistiska fakulteten vid universitetet i Lund biträder
dock förslaget endast under förutsättning att garantier skapas för att avdelningen
på ett effektivt sätt kan ställas i undervisningens tjänst.

Den av de sakkunniga föreslagna ledningen för arkiven i form av
en gemensam styrelse kritiseras av så gott som alla remissinstanser. I vissa yttranden,
i vilka behovet av ett administrativt samordningsorgan understryks, avser kritiken
endast den föreslagna styrelsens sammansättning och uppgifter. I flera andra
yttranden avstyrks hela förslaget om att ersätta de lokala styrelserna med en gemensam
styrelse.

Statskontoret, riksrevisionsverket och universitetskanslersämbetet godtar förslaget
om en gemensam styrelse men anser att den bör vara relativt liten. Enligt statskontoret
och ämbetet bör styrelsens uppgifter begränsas till arbetsgivar- samt
administrativa samordnings- och petitafunktioner. Den vetenskapliga verksamheten
bör däremot helt repliera på lokala ledningsorgan i form av nämnder eller råd,
som garanterar en anknytning till universiteten. Styrelsen bör kanslimässigt knytas
till riksarkivet. Detta föreslår också riksrevisionsverket som påpekar att riksarkivet
planeras få en redovisningscentral. Beträffande styrelsens sammansättning
föreslår statskontoret och universitetskanslersämbetet att ledamöterna hämtas från

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970 11

eller tillsätts av i första hand riksarkivet, humanistiska forskningsrådet och ämbetet.

Statskontoret fäster uppmärksamheten på möjligheterna av att administrativt
samordna institutionen svenskt biografiskt lexikon med styrelsen för dialekt- och
ortnamnsarkiven.

Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnes arkiv et i Uppsala och humanistiska
fakulteten vid universitetet i Uppsala föreslår i stället för den av de sakkunniga
föreslagna styrelsen en samarbetsnämnd för institutionerna liknande den
som finns vid social- och journalisthögskolorna samt för jordbrukets högskolor. De
lokala styrelserna behålls därvid. Sådana bör även inrättas för instituten i Göteborg
och Umeå. Landsmålsarkivet i Lund föreslår att vart och ett av arkiven får
en egen styrelse men att universitetskanslersämbetet blir petitamyndighet.

Svenskt visarkiv framhåller att, även om de övriga institutionerna skulle samordnas
under en gemensam styrelse, visarkivet bör hållas utanför en sådan organisation
och få en egen styrelse. Visarkivets verksamhetsområde är nämligen ett
helt annat än de övriga institutionernas. Ett lokalt råd utan beslutsrätt och utan
ansvar kan heller aldrig ersätta en egen styrelse för visarkivet. Sveriges Radio, Musikaliska
akademiens styrelse och Sveriges spelmäns riksförbund anser det olämpligt
att visarkivet inordnas under en central styrelse för dialekt- och ortnamnsforskning.

I fråga om namnregleringsärenden anser ortnamnskommissionen att den som
styrelse för svenska ortnamnsarkivet även i fortsättningen bör handlägga dessa
ärenden. Kammarkollegiet har ingen erinran mot de sakkunnigas förslag om en
särskild delegation för namnregleringsärenden. Universitetskanslersämbetet finner
det ändamålsenligt att ett särskilt organ — administrativt skilt från ortnamnsarkivet
men replierande på dettas undersökningar — tar hand om namnregleringsfrågorna.
Ett sådant organ kunde lämpligen knytas till kammarkollegiet.

Mot förslaget att skilja professuren i nordisk och jämförande folklivsforskning,
särskilt folkloristisk, vid universitetet i Uppsala från chefskapet för landsmåls- och
folkminnesarkivet görs inte från något håll några invändningar.

I likhet med de sakkunniga är statskontoret och universitetskanslersämbetet inte
beredda att förorda väsentligt ökade insatser för att påskynda publiceringen
av Sveriges ortnamn. Ämbetet ifrågasätter samtidigt den prioritering
av ortnamnsforskningen framför den med hänsyn till aktuella tendenser inom
språkvetenskapen betydelsefulla dialektforskningen, som ämbetet anser att de
sakkunniga gör. Att försöka påskynda utgivningen av Sveriges ortnamn genom
en sammanslagning av uppsalaarkiven finner ortnamnskommissionen och de båda
landsmålsarkiven helt orealistiskt om man inte vill minska dialektverksamheten.

Riksarkivet avstyrker det föreslagna gemensamma namnet dialektoch
ortnamnsarkiv, då de berörda institutionerna inte utgör »arkiv» i egentlig betydelse.
Universitetskanslersämbetet anser däremot att, även om de ifrågavarande
institutionerna inte är arkiv i samma mening som institutionerna inom riksarkivets

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

förvaltningsområde, de dock i sak har uppgifter som är likartade med dem som
förekommer i det moderna arkivväsendet. Humanistiska fakulteten vid universitetet
i Uppsala anser att institutionerna bör behålla sina namn. Landsmåls- och
folkminnesarkivet i Uppsala finner inte någon ändring av sitt namn påkallad. Humanistiska
fakulteten vid universitetet i Umeå anser att Folkmåls- och folkminnesinstitutet
för övre Norrland bör behålla sitt namn.

I fråga om de sakkunnigas kostnadsberäkningar påpekar de flesta
instanser, att besparingar kan göras genom att ordna en mindre kostsam ledning
för verksamheten samt genom att inte inrätta den föreslagna nya tjänsten som arkivchef
för det sammanslagna arkivet i Uppsala. Dessa besparingar föreslås i allmänhet
bli använda för institutionernas verksamhet. I en del fall begärs ökade
medel till vissa ändamål. Enligt riksrevisionsverket behöver den direkta omorganisationen
av arkiven på resp. ort inte medföra några kostnadsökningar för
statsverket eller i vart fall högst obetydliga sådana. Även kostnaderna för styrelsen
bör kunna begränsas med hänsyn till verkets förslag.

4 Utredningen om Svenskt visarkivs ställning och organisation

4.1 Utredningens förslag

I utredningen Svenskt visarkivs ställning och organisation diskuteras fyra olika
förslag beträffande arkivets framtida ställning, nämligen skapande av en nordisk
institution, sammanslagning med en eller flera existerande liknande institutioner,
anknytning till universitetet i Stockholm eller bildande av en självständig statlig
myndighet. Utredningsmannen förordar det sista alternativet, bildandet av en
självständig statlig myndighet. Han avvisar emellertid inte helt tanken på en anknytning
till universitetet i Stockholm under vissa förutsättningar men framhåller
att visarkivet inte har någon regional karaktär utan är att betrakta som en riksinstitution
och att det med den utgångspunkten är naturligare att ge arkivet en fristående
ställning.

Arkivet föreslås få en egen styrelse bestående av ordförande och fem andra ledamöter.
Kungl. Maj:t utser ordförande och universitetskanslersämbetet fyra ledamöter.
Den femte ledamoten är arkivchefen.

Arkivet bör få följande personal, nämligen en arkivchef, en förste arkivarie, två
arkivarier, en amanuens, en kontorsskrivare och en vaktmästare.

Utredningsmannen föreslår att visarkivet för budgetåret 1969/70 skall erhålla
medel till avlöningar med 300 000 kr., till omkostnader med 30 000 kr. samt till
insamling och bearbetning av vismaterial med 40 000 kr.

4.2 Remissyttranden

Ett flertal remissinstanser pekar på att Svenskt visarkiv under sin verksamhetstid
byggt upp ett forsknings- och serviceinstitut på riksnivå till gagn såväl för den

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

13

speciella visforskningen som för en rad andra forskningsgrenar och avnämare. Uttalanden
i den riktningen görs av bl. a. riksarkivet, universitetskanslersämbetet,
humanistiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Umeå samt Institutet
för rikskonserter.

Det organisationsalternativ som innebär att en särskild statlig institution med
egen styrelse inrättas tillstyrks av flertalet remissinstanser. Inte från något håll förordas
vare sig en omvandling till en nordisk institution eller en sammanslagning
med annan institution. Alternativet med en anknytning till universitetet i Stockholm
avstyrks av bl. a. universitetskanslersämbetet och de humanistiska fakulteterna
vid samtliga universitet. Riksarkivet finner däremot en sådan lösning mest
lämplig. Statskontoret anser att en samordning av visarkivet med landsmåls- och
ortnamnsarkiven är önskvärd och att en sådan kan ske såväl inom som utom universitetsorganisationen.

5 Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71

5.1 Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala samt
landsmålsarkivet i Lund

5.1.1 Förvaltningskostnader

1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Ortnamnskommissionen,
landsmålsarkiven

Personal

Arkivarier ..........................

................ 18

+ 9

Övrig personal ......................

................ 14

+ 6

32

+ 15

Anslag

Avlöningar..........................

................ 1 188 000

+

812 000

Sjukvård ...........................

................ 1 700

+

600

Reseersättningar .....................

................ 2 800

+

1 200

Lokalkostnader ......................

................ 287 000

+

27 000

Expenser ...........................

................ 85 500

+

100 000

därav engångsutgifter .....................

+30 000

Lönekostnadspålägg ..................

................. 272 000

+

193 000

1 837 000

+1 133 800

Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala samt landsmålsarkivet
i Lund

1. Löne- och prisomräkning m. m. 130 510 kr.

2. För att kunna rationalisera ortnamnsarkivets verksamhet och påskynda
utgivningen av Sveriges ortnamn begärs fem förste arkivarier ( + 323 880
kr.). För att avlasta den handläggande vetenskapligt utbildade personalen bör kon -

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

torspersonalen förstärkas med en kamrerare, en kansliskrivare och tre kontorsbiträden
(+ 108 792 kr.).

3. Vid landsmålsarkivet i Uppsala finns under innevarande budgetår
en extra tjänst som arkivchef. Denna tjänst innehas av en förste arkivarie
vid arkivet, vars ordinarie tjänst inte får besättas. Arkivet föreslår att en fast tjänst
som arkivchef inrättas samt att den vakanta arkivarietjänsten återbesätts
(+ 70 884 kr.). För bearbetning av arkivets samlingar av lapskt och finskt material
behövs en arkivarie och för arbetet inom folkminnesavdelningen behövs ytterligare
en arkivarie (+ 105 108 kr.). För att samlingarna skall kunna vara tillgängliga
bör de registreras i systemkataloger. Detta arbete bör utföras av en registrator
(+ 29 772 kr.).

4. För att påskynda ortnamnsutgivningen vid landsmålsarkivet i
Lund behövs en förste arkivarie (+ 58 200 kr.).

5. Lönekostnadspålägg för ny personal 165 711 kr.

5.1.2 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material

1969/70 Beräknad ändring 1970/71
Ortnamnskommissionen,
landsm ålsarkiven

Personal

Arkivarier .......................................... 3 of.

Anslag

Insamling och bearbetning av vetenskapligt material ...... 215 400

därav engångsutgift ............................................ —

Lönekostnadspålägg .................................. 18 600

+ 130 900
+20 000

+ 17 700

234 000

+ 148 600

Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala samt
landsmålsarkivet i Lund

1. Uppteckningsverksamheten vid ortnamnsarkivet måste intensifieras
om ett värdefullt material skall kunna räddas. Ytterligare medel behövs därför
till bl. a. arvoden och reseersättningar. För att underlätta forskningsarbetet bör
ett naturnamnsregister upprättas. Den totala kostnaden för detta uppgår till 80 000
kr. men kan fördelas på fyra år. (+ 40 600 kr.)

2. För att erhålla kompetent arbetskraft måste landsmålsarkivet i
Uppsala höja timarvodena betydligt. Med hänsyn till flera brådskande uppgifter
bl. a. utskrivning av inspelade dialekttexter behövs även fler medarbetare.
Medel till inlösen av uppteckningar och till reseersättningar bör också ökas.
(+ 100 000 kr.)

3. Om landsmålsarkivet i Lund skall kunna bearbeta insamlat material
måste anslaget höjas. I annat fall kommer insamlingsverksamheten att eftersättas.
( + 8 000 kr.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

15

5.2 Stiftelsen Svenskt visarkiv

I sin anslagsframställning utgår stiftelsen från att visarkivet blir förstatligat den
1 juli 1970 enligt de riktlinjer som föreslagits i utredningen om Svenskt visarkivs
ställning och organisation.

Stiftelsen begär för budgetåret 1970/71 ett anslag om sammanlagt 556 000 kr.,
vilket utgör en ökning med 259 000 kr. i förhållande till det statsbidrag stiftelsen
erhåller innevarande budgetår. Av ökningen hänför sig 146 000 kr. till ökade avlöningskostnader,
varav 43 000 kr. är de medel som nu beräknats under Stockholms
universitets anslag för föreståndarens assistentlön och 59 000 kr. utgör kostnaden
för den förste arkivarie, som föreslagits i utredningen om Svenskt visarkiv. För
ökade sociala avgifter m. m. har beräknats 45 000 kr. För insamling och bearbetning
av vetenskapligt material begärs en ökning med 11 000 kr. Stiftelsen finner
det vara av stor vikt att kunna börja ge ut publikationen Sveriges Medeltida Ballader.
För detta ändamål begärs för budgetåret 15 000 kr.

6. Departementschefen

De institutioner som behandlas i betänkandet om dialekt- och ortnamnsarkiven
bildar ingen enhetlig grupp med ett klart avgränsat verksamhetsområde. Deras uppbyggnad
och verksamhetsfält är historiskt betingade. Även om flertalet av dem inte
formellt ingår i universitetsorganisationen, är kontakterna med universiteten livliga.
En betydande del av verksamheten är service åt forskare inom det humanistiska
området. Det är karakteristiskt att uppgifter som på ett håll handhas av ett
av dessa arkiv på en annan ort vilar på en universitetsinstitution. Arkiven är dock
inte forskningsinstitutioner i vanlig mening. Det genomgående draget i deras verksamhet
är i stället att de samlar in och bearbetar dokumentation av olika slag.
Arkiven fungerar som ett slags dokumentationscentraler inom kulturområdet och
har därmed vissa gemensamma drag med arkivväsendet i egentlig mening och
museiorganisationen.

I anslutning till att sakkunniga tillkallades för att utreda svenska ortnamnsarkivets,
landsmåls- och folkminnesarkivets i Uppsala samt landsmålsarkivets i Lund
framtida ställning och organisation uttalade dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet
(prop. 1963: 1 bil. 10 s. 31) att det enligt hans mening fanns skäl
som talade för att landsmålsarkivens verksamhet närmare samordnades med universitetens
på vederbörande orter. I sitt betänkande har de sakkunniga kommit till
slutsatsen att nuvarande ortnamns- och landsmåls arkiv samt Svenskt visarkiv bör
vara självständiga institutioner utan anknytning till universitetsorganisationen. De
sakkunniga anser att det från undervisningssynpunkt inte finns tillräckliga motiv
för en anknytning till universiteten. Med hänsyn till den organisation med redovisningscentraler
som är under uppbyggnad anser de sakkunniga att inte heller
administrativa skäl talar för en anknytning till universiteten.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

Remissinstanserna har så gott som genomgående anslutit sig till de sakkunnigas
bedömning att de berörda arkiven inte bör inordnas i universitetsorganisationen.
För egen del kan jag ansluta mig till denna uppfattning. Eftersom det således i
nuvarande läge inte finns anledning att överväga någon mer genomgripande förändring
av de berörda arkivens organisatoriska ställning, blir huvudfrågorna i det
följande förslag om förstatligande av Svenskt visarkiv och om ändrade former för
ledningen av arkiven.

I betänkandet Svenskt visarkivs ställning och organisation diskuterar utredningsmannen
olika alternativ till organisation för Svenskt visarkiv. Utredningsmannen
förordar det alternativ, som innebär att arkivet organiseras som en
självständig statlig myndighet, vilket förslag också de flesta remissmyndigheterna
tillstyrker. Även de sakkunniga för dialekt- och ortnamnsarkiven ansluter sig till
förslaget att upprätta en särskild statlig institution för visarkivet. I fråga om arkivets
styrelse förordar de dock en annan lösning än utredningsmannen.

Svenskt visarkiv spelar en betydelsefull roll genom att bevara och belysa svensk
vistradition. Genom publikationer och radioprogram förs det insamlade materialet
ut till en bredare publik och har också kommit att i allt högre grad påverka modem
vissång och populärmusik. På det vetenskapliga området har arkivets insatser fått
betydelse för flera olika forskningsgrenar.

Visarkivet stöddes till en början i stor utsträckning genom privata bidrag. Ansvaret
för finansieringen av institutets verksamhet har under senare år i allt större
utsträckning kommit att ligga på staten genom stöd från det under åttonde huvudtiteln
uppförda reservationsanslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Mot bakgrand av dels den vikt som visarkivets verksamhet enligt min mening
har, dels statens ökade ekonomiska ansvar för verksamheten finner jag det motiverat
att institutionen blir statlig den 1 juli 1970. Till frågan om styrelse för Svenskt
visarkiv återkommer jag i det följande, där jag förordar en gemensam styrelse för
visarkivet och för arkiven i Uppsala och Lund. Vid min medelsberäkning har jag
räknat med medel för en tjänst som arkivchef vid visarkivet, samtidigt som medel
för de nuvarande assistenttimmama i visforskning vid Stockholms universitet dras
in. I övrigt räknar jag med att nuvarande personal skall kunna föras över till det
förstatligade arkivet.

Ombildandet av Stiftelsen Svenskt visarkiv till en statlig institution förutsätter
afl överenskommelse kan träffas med stiftelsen om överförande av dess arkivbestånd
och utrustning m. m. till staten. Jag avser att inleda överläggningar om ett
sådant överförande och villkoren härför med stiftelsen. Jag räknar med att överförandet
skall kunna ske utan kostnad för statsverket. Kungl. Maj:t bör inhämta
riksdagens bemyndigande att träffa erforderlig överenskommelse med stiftelsen.

De sakkunniga för dialekt- och ortnamnsarkiven föreslår förstatligande även av
det i Umeå belägna Folkmåls- och folkminnesinstitutet för övre Norrland. Jag
anser mig inte kunna tillstyrka förslaget. Frågan om ett eventuellt infogande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

17

umeåinstitutets verksamhet i den statliga dialekt- och ortnamnsorganisationen bör
emellertid kunna prövas av den i det följ ande förordade gemensamma arkivstyrelsen.

De sakkunnigas förslag att sammanföra ortnamnsarkivet samt landsmåls- och
folkminnesarkivet i Uppsala till ett arkiv har bedömts på mycket olika sätt
av remissinstanserna. Enligt min mening finns det skäl för att föra samman de
båda arkiven i Uppsala. Vissa uppgifter borde härigenom kunna skötas mer rationellt
och personalbesparande. Med hänsyn till de invändningar som gjorts från de
berörda arkiven vill jag emellertid inte nu förorda någon ändring av dessas organisation,
utan frågan bör ytterligare övervägas av styrelsen för arkiven. Liksom
f. n. bör verksamheten vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala innefatta
även insamlande av folkminnen. Chefskapet för arkivet bör i fortsättningen inte
vara förenat med professuren i nordisk- och jämförande folklivsforskning, särskilt
folkloristisk, vid universitetet. Professuren bör nu kunna återbesättas. I samband
därmed bör, efter förslag av universitetskanslersämbetet, tjänstens benämning och
sektionstillbehörighet kunna ändras. För ledningen av arkivet bör finnas en extra
tjänst som arkivchef, varvid en tjänst som förste arkivarie vid arkivet liksom f. n.
hålls obesatt.

I fråga om publiceringen av Sveriges ortnamn ansluter jag mig till de sakkunnigas
bedömning att någon fixerad tidsplan för publicering inte nu bör fastställas. Det
bör ankomma på styrelsen att avväga publiceringstakt och publiceringsform med
hänsyn till de samlade resurser som ställs till förfogande.

I enlighet med de sakkunnigas förslag anser jag inte att någon annan ändring
av landsmålsarkivets i Lund organisation bör föreslås än att arkivet inordnas
under den i det följande förordade gemensamma styrelsen.

I fråga om institutet i Göteborg, som f. n. är inordnat i universitetet därstädes,
är jag inte beredd att lägga fram något förslag. Även denna fråga bör lämpligen
utredas av den gemensamma arkivstyrelsen. Därvid bör beaktas vad statskontoret
anfört om institutets personal.

De av omorganisationen berörda arkiven bör benämnas ortnamnsarkivet i Uppsala,
dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund
samt svenskt visarkiv. Arkiven i Uppsala och Lund bör gemensamt benämnas dialekt-
och ortnamnsarkiven.

De säkkunniga har ansett det väsentligt att administrationen för arkiven ordnas på
ett rationellt sätt. De föreslår därför att en gemensam styrelse inrättas,
som övertar de nuvarande styrelsernas uppgifter och som dessutom verkar för samordning
mellan arkiven.

Beträffande förslaget att ersätta de nuvarande styrelserna för vart och ett av
arkiven med en gemensam styrelse är dock meningarna bland remissorganen delade.
Statskontoret, riksrevisionsverket och universitetskanslersämbetet finner det
motiverat med en gemensam styrelse. Denna bör enligt dessa instanser emellertid
få mer begränsade uppgifter och färre ledamöter än vad som förslagits i utredningen.
Behovet av en samlad avvägning av de resurser som kan ställas till förfogande

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

framhålls särskilt. De berörda arkiven själva är däremot angelägna om att behålla
de nuvarande styrelserna. Vissa av dem förordar att en samarbetsnämnd inrättas.

För att avvägningarna i budgetarbetet skall kunna göras på ett bättre underlag
och för att delegering av beslut från Kungl. Maj:t skall möjliggöras anser jag det
önskvärt att antalet små myndigheter inom kulturområdet, vilka är direkt underställda
Kungl. Maj:t, minskas. Det finns inte nu någon myndighet som är lämpad att
ha ansvaret för en nödvändig samordning och fördelning av de ekonomiska och
personella resurser som kan ställas till förfogande för dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv. Jag finner det därför erforderligt att en för arkiven i Uppsala
och Lund samt svenskt visarkiv gemensam styrelse ersätter särskilda styrelser för
var och en av institutionerna. Den gemensamma styrelsen bör ha till uppgift att
samordna och planera arkivens verksamhet så att de av statsmakterna anvisade
medlen används på lämpligt sätt. Den bör vidare svara för anslagsframställningar,
vissa tjänstetillsättningar och andra administrativa uppgifter. Det direkta ansvaret
för verksamheten vid varje arkiv bör däremot ligga hos vederbörande arkivchef,
som får en i viss mån självständigare ställning än f. n. Som rådgivande organ åt arkivchefen,
främst i fråga om den vetenskapliga inriktningen av verksamheten, bör
vid varje arkiv inrättas särskilda nämnder.

De sakkunniga föreslår att vissa styrelseledamöter bildar en särskild delegation
för remissbehandling av namnregleringsärenden. Med den organisation som jag
förordat finner jag att dessa ärenden i stället bör handläggas så att ortnamnsarkivet
i Uppsala avger yttranden, varvid vid behov den rådgivande nämnden kan höras.

Ledamöterna i den för arkiven gemensamma styrelsen utses av Kungl. Maj:t.
I styrelsen bör ingå bl. a. företrädare för universitetsorganisationen, statens humanistiska
forskningsråd och riksarkivet. I nämnderna vilkas ledamöter bör tillsättas
av styrelsen, bör ingå företrädare för i första hand de forsknings- och verksamhetsområden
som har betydelse för vederbörande arkiv.

Riksarkivet bör få i uppdrag att mot särskild ersättning svara för administrativ
service åt styrelsen. Även om arkiven inte avses bli organisatoriskt samordnade
med universiteten, räknar jag med att arkiven och universiteten skall kunna samverka
t. ex. i fråga om vissa servicefunktioner.

I sitt remissyttrande över betänkandet om dialekt- och ortnamnsarkiven fäster
statskontoret uppmärksamheten på möjligheten av att administrativt samordna
institutionen svenskt biografiskt lexikon med styrelsen för dialektoch
ortnamnsarkiven. Svenskt biografiskt lexikon inrättades som statlig institution
genom beslut av statsmakterna år 1962 (prop. 86, SU 74, rskr 194). Den har
till uppgift att fortsätta och slutföra utgivande av verket Svenskt biografiskt lexikon
enligt en särskild tidsplan. Ansvaret för institutionen vilar på en av Kungl. Maj:t
utsedd styrelse. Verksamheten har vissa likheter med den som bedrivs vid övriga
i det föregående behandlade institutioner. Som jag redan framhållit finner jag det
önskvärt att antalet små organisatoriska enheter som lyder direkt under Kungl.
Maj:t minskas. Den föreslagna styrelsen för dialekt- och ortnamnsarkiven bör där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

19

för anmodas att inför budgetåret 1971/72 i samråd med styrelsen för svenskt biografiskt
lexikon undersöka om nämnda institution med fördel kan inordnas under
den förstnämnda styrelsen. Till denna fråga torde jag senare få återkomma till
Kungl. Maj:t.

Medel till verksamheten vid dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv bör anvisas under två riksstatsanslag, nämligen ett förslagsanslag
Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader och ett reservationsanslag
Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet m. m. Jag beräknar
medelsbehovet under det förra anslaget till 2 275 000 kr., varav 1 604 000
kr. till avlöningar, 3 000 kr. till sjukvård, 313 000 kr. till lokalkostnader samt
355 000 kr. till lönekostnadspålägg. Anslaget till insamlingsverksamhet m. m., i
vilket ingår medel bl. a. till insamling och bearbetning av vetenskapligt material
samt till expenser och resor, beräknar jag till 455 000 kr.

Min beräkning av anslagen innebär, jämfört med de nuvarande riksstatsanslagen
till ortnamnskommissionen och landsmålsarkiven, en sammanlagd ökning av
659 000 kr. Av detta belopp utgör 102 000 kr. löne- och prisomräkning för de nuvarande
statliga institutionerna. I övrigt hänför sig den största delen av ökningen
till kostnader för förstatligandet av svenskt visarkiv, till vilket arkiv bidrag innevarande
budgetår utgår med ett belopp av 275 000 kr. från reservationsanslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Under förvaltningskostnadsanslaget har jag beräknat 45 000 kr. för kostnader
för styrelsearvoden samt för ersättning till riksarkivet för dess administrativa service
åt styrelsen. Nuvarande styrelsearvoden vid de olika arkiven bortfaller. Jag har
vidare under detta anslag beräknat ett belopp av 50 000 kr. till arvoden till ledamöterna
i arkivens nämnder och ökad personal. Denna ökning innebär tillsammans
med den ökning som jag beräknat under anslaget till insamlingsverksamhet m. m.
att sammanlagt omkring 90 000 kr. kan ställas till styrelsens disposition till ökad
verksamhet vid arkiven.

Under anslaget Humanistiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal har budgetåret
1970/71 beräknats medel för 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt
institutionsarbete vid svenskt visarkiv. Dessa medel avses bli innehållna från
den tidpunkt då en tjänst som arkivchef inrättas vid visarkivet.

Vid utgången av budgetåret 1969/70 eventuellt förefintlig reservation under
anslagen Ortnamnskommissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material
samt Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt material
bör tillgodoföras det nya anslaget Dialekt- och ortnamnsarkiven m.m.: Insamlingsverksamhet
m. m.

I de delar anställnings- och arbetsvillkor för personalen vid svenskt visarkiv är
förhandlingsfrågor avser jag att ge statens avtalsverk förhandlingsuppdrag.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen att

a) godkänna att Stiftelsen Svenskt visarkiv den 1 juli 1970 omorganiseras
till en statlig institution,

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1970

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att träffa överenskommelse med
Stiftelsen Svenskt visarkiv angående överförande av stiftelsens
arkivbestånd och utrustning m. m. till den nya institutionen,

c) godkänna de riktlinjer rörande dialekt- och ortnamnsarkivens
och svenskt visarkivs ställning och organisation som jag förordat,

d) till Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 2 275 000 kr.,

e) till Dialekt- och ortnamnsarkiven m. m.: Insamlingsverksamhet
m. m. för budgetåret 1970/71 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 455 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1970 21

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning .................................................. 3

2. Arkiven inom dialekt-, ortnamns-, folkminnes- och visområdena........ 4

3. Utredningen om svenska ortnamnsarkivets och landsmålsarkivens verksamhet
................................................... 6

3.1 Bakgrund ............................................. 6

3.2 De sakkunnigas förslag.................................... 7

3.3 Remissyttranden ........................................ 9

4. Utredningen om Svenskt visarkivs ställning och organisation .......... 12

4.1 Utredningens förslag...................................... 12

4.2 Remissyttranden ........................................ 12

5. Anslagsframställningar för budgetåret 1970/71 .................... 13

5.1 Ortnamnskommissionen, landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala

samt landsmålsarkiven i Lund.............................. 13

5.2 Stiftelsen Svenskt visarkiv ................................ 15

6. Departementschefen.......................................... 15